förlängning av koncession porjus odensvi befintlig 400 kv ledning

förlängning av koncession porjus odensvi befintlig 400 kv ledning MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Maj 2010 Huvuddokument Ledningen Porjus-Odensvi är en del av det svenska stamnätet, den är 971 km lång och går genom sju län. Ansökan om förlängd koncession innebär inga planerade förändringar av sträckning, stolputförande eller strömbelastning.

Projektorganisation Svenska Kraftnät Box 1200 172 24 Sundbyberg Sturegatan 1 Tel 08 475 80 00 Fax 08 475 89 50 www.svk.se Projektledare Delprojektledare Anna Sedvall Wiklund Johnny Carlberg Miljökonsekvensbeskrivning: WSP Sverige AB 121 88 STOCKHOLM-GLOBEN Uppdragsledare Bitr. uppdragsledare Kvalitetsgranskning Jonas Rune Holmfridur Bjarnadottir Ulrika Edlund Övriga deltagande efter ansvarsområden: GIS-kartor inför fältbesök GIS-kartor för MKB Planförhållanden Teknisk beskrivning MKB-landskapsbild MKB-naturmiljö MKB-kulturmiljö MKB-rekreation och friluftsliv MKB-naturresurser MKB-bebyggelse MKB-infrastruktur Layout GIS-handläggare Markägarförteckning Benny Jonsson Tina Ekström Mikael Eriksson Sofia Gröhn Anna Axling Helena Dahlberg Tomas Andersson Anna Nordmark Carina Seppelin Tomas Andersson Daniel Johnson Lars Lindkvist Sara Viklund Lars-Erik Eriksson, Pronova Foton, illustrationer och kartor har tagits fram av WSP Sverige AB och Svenska Kraftnät. Följande material har använts med tillstånd från Lantmäteriverket: Lantmäteriverket / Svk-GDS Omslagsbilden är tagen i Jämtlands län 2 Förlängning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät

Förord Svenska Kraftnät Svenska Kraftnät har, med WSP som konsult, tagit fram en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som beskriver konsekvenserna för en förlängning av koncession för en befintlig 400 kv växelströmsledning. Den aktuella 400 kv ledningen sträcker sig mellan Porjus i Jokkmokks kommun i Norrbottens län och Odensvi i Hallsbergs kommun i Örebro län. Ledningen är en 971 km lång luftledning och utgör en del av stamnätet. Inga ändringar vad gäller sträckning eller spänningsnivåer planeras i samband med den förlängda koncessionen. En MKB är ett underlag för att kunna göra en samlad bedömning av en verksamhets inverkan på människors hälsa och säkerhet, på miljön och på hushållning med naturresurser. Framlagd miljökonsekvensbeskrivning utgör en del av Svenska Kraftnäts underlag till Energimarknadsinspektionen för beslut om förlängning av koncession för ledningen. Svenska Kraftnät är ett statligt affärsverk med uppgift att förvalta Sveriges stamnät för elkraft, som omfattar ledningar för 400 kv och 220 kv med stationer och utlandsförbindelser. Vi har också systemansvaret för el och naturgas. Svenska Kraftnät utvecklar stamnätet och elmarknaden för att möta samhällets behov av en säker, miljövänlig och ekonomisk elförsörjning. Därmed har vi också en viktig roll i klimatpolitiken. Svenska Kraftnät har över 325 anställda, de flesta vid huvudkontoret i Sundbyberg. Vi har även kontor i Sundsvall, Halmstad och Sollefteå. Ytterligare flera hundra personer sysselsätts på entreprenad för drift och underhåll av stamnätet runt om i landet. År 2009 var omsättningen ca 6 900 miljoner kronor. Svenska Kraftnät har tre dotterbolag och sex intressebolag, bland andra den nordiska elbörsen Nord Pool. Mer information finns på vår webbplats www.svk.se. Läsanvisning MKB:n för förlängd koncession för sträckan Porjus Odensvi är uppdelad i ett huvuddokument med länsvisa bilagor. Huvuddokumentet (denna handling) innehåller övergripande information och förutsättningar som är generella för hela sträckan. Till huvuddokumentet har fem MKB:er som beskriver de specifika miljökonsekvenserna bilagts. Bilagorna är uppdelade länsvis (Norrbottens län, Västerbottens län, Västernorrlands och Jämtlands län, Dalarnas och Gävleborgs län samt Örebro län). Förlängning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät 3

4 Förlängning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät

Innehåll Sammanfattning 6 1 Inledning 7 1.1 Bakgrund 7 1.2 Motiv för förlängd koncession 7 1.3 Avgränsning 7 1.4 Metod 9 1.5 Planförhållanden 9 Bilagor Länsvisa del-mkb:er Norrbottens län Västerbottens län Västernorrlands och Jämtlands län Gävleborgs och Dalarnas län Örebro län 2 Planering och prövning 10 2.1 Planeringsprocess 10 2.2 Tillstånd 10 2.3 Samråd och information 10 3 Alternativ 12 3.1 Nollalternativ 12 3.2 Alternativ 12 4 Teknik 13 4.1 Tekniska förutsättningar 13 4.2 Markbehov 13 4.3 Säkerhet 14 5 Elektromagnetiska fält och ljudeffekter 15 5.1 Elektromagnetiska fält 15 5.2 Ljudeffekter 19 6 Miljökonsekvenser 20 6.1 Miljömål och miljökvalitetsnormer 20 6.2 Miljöbalkens allmänna hänsynsregler 23 6.3 Natura 2000 samt övriga riksintressen 23 6.4 Miljökonsekvenser 25 7 Drift och framtida underhåll 34 7.1 Löpande drift och ledningsunderhåll 34 7.2 Skogligt underhåll 34 8 Samlad bedömning 36 9 Ord och begreppsförklaring 37 10 Referenser 39 Förlängning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät 5

Sammanfattning Svenska Kraftnät lämnade den 5 juni 2008 in en ansökan om förlängd koncession för befintlig 400 kv växelströmsledning mellan Porjus i Jokkmokks kommun och Odensvi i Hallsbergs kommun. Ledningen utgör en del av det svenska stamnätet och är en av flera ledningar som utgör en del av förbindelsen mellan Norrland, Mälardalen och södra Sverige. Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) är en komplettering till den inlämnade ansökan. MKB:n syftar till att utgöra ett underlag för att kunna göra en samlad bedömning av verksamhetens inverkan på människors hälsa och säkerhet, på miljön och på hushållning med naturresurser. MKB:n är uppdelad i ett huvuddokument (denna handling) med fem länsvisa bilagor som beskriver de specifika miljökonsekvenserna. Ledningen är 971 km lång och går genom sju län och 30 kommuner. Ledningssträckningen visas översiktligt i karta 1.1. Ledningen är en luftledning (friledning) byggd med portalstolpar i stål. Ledningsgatan är generellt 44 meter men kan variera mellan 28-52 meter. Inga ändringar vad gäller sträckning eller spänningsnivåer planeras i samband med den förlängda koncessionen. Nollalternativet, d.v.s. att sökt verksamhet inte kommer till stånd, definieras som att en förlängd koncession för ledningen ej beviljas. En utebliven koncessionsförlängning innebär en förlust av överföringskapacitet från norra till mellersta Sverige. Detta skulle innebära att befintlig ledning måste rivas och överföring måste ske med andra befintliga ledningar eller genom att nya ledningar måste byggas. Svenska Kraftnät bedömer att ovan nämnda åtgärder skulle innebära en större miljöpåverkan än förlängd koncession och är därför inte ett antagbart alternativ. Se vidare kapitel 3 Alternativ. Skriftligt samråd har genomförts med de länsstyrelser, kommuner, fastighetsägare, myndigheter och intresseorganisationer som berörs av ledningen (ca 2700 mottagare). Ärendet annonserades också i ett 30-tal tidningar, både rikstäckande och lokala. Samrådstiden varade från 7 november till 19 december 2008. Sammanlagt inkom 68 yttranden. Redogörelse för yttranden redovisas i bilaga 6 samt i kapitel 2 Planering och prövning i bilagda läns-mkb:er. MKB:n beskriver koncessionsförlängningens konsekvenser inom följande intresseområden; miljömål och miljökvalitetsnormer, miljöbalkens allmänna hänsynsregler, Natura 2000 samt övriga riksintressen, landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö, rekreation och friluftsliv, naturresurser, rennäring, bebyggelse och boendemiljö, infrastruktur samt planförhållanden. Vad gäller miljömål, miljökvalitetsnormer och miljöbalkens allmänna hänsynsregler bedöms en förlängd koncession inte motverka något nationellt eller regionalt miljömål eller medföra att någon miljökvalitetsnorm överträds. Miljöbalkens hänsynsregler anses uppfyllda. Den samlade bedömningen för hela ledningen är att koncessionsförlängningen inte medför några miljöeffekter på planförhållanden eller infrastruktur inom ledningsområdet. För områden naturresurser och rennäring bedöms konsekvenserna som små. För områden naturmiljö, kulturmiljö samt rekreation och friluftsliv bedöms koncessionsförlängningen ha generellt små, men i vissa fall måttliga konsekvenser. För områden landskapsbild och bebyggelse och boendemiljö medför ledningen generellt små men lokalt även måttliga eller stora konsekvenser. Lämpliga åtgärder för att minska magnetfält vid byggnader där magnetfält överstiger 4 μt ses över. Åtgärder för att begränsa påverkan vid underhåll och skötsel av ledning och ledningsgata beskrivs i kapitel 7 Drift och framtida underhåll. Den samlade bedömningen för hela ledningen redovisas i kapitel 8 Samlad bedömning. 6 Förlängning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät

1 Inledning Svenska Kraftnät lämnade den 5 juni 2008 in en ansökan till Energimarknadsinspektionen avseende förlängning av nätkoncession för linje enligt ellagen för befintlig 400 kv ledning Porjus - Odensvi. Nätkoncession (tillstånd) för linjen gavs den 2 januari 1989 av Statens energiverk. Koncessionens giltighetstid gick ut den 31 december 2008. I ansökan framgår att kompletteringar av erforderliga handlingar kommer att göras efterhand. I och med att ansökan är inskickad fortsätter koncessionen att gälla tills dess Energimarknadsinspektionen har tagit beslut om förlängd koncession kan godkännas eller inte. Ansökan om förlängd koncession innebär inte några planerade förändringar av sträckning, stolputförande eller strömbelastning på ledningen. Koncessionsförlängningen innebär inte heller någon ändring i gällande ledningsrätt. Ledningen går från Porjus i Jokkmokks kommun genom Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands, Västernorrlands, Gävleborgs, Dalarnas och Örebro län till Odensvi i Hallsbergs kommun. Ledningssträckningen visas översiktligt i karta 1.1. Ledningen mellan Porjus och Odensvi utgör en del av det svenska stamnätet. De första ledningsdelarna upprättades och togs i drift 1952 och ledningen är en av flera ledningar som utgör en del av förbindelsen mellan Norrland, Mälardalen och södra Sverige. Ledningen är en friledning och har en total längd av 971 km. I ansökan om tillstånd ska en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ingå som ett av beslutsunderlagen. Miljökonsekvensbeskrivningen ska upprättas efter miljöbalkens regler vilket bland annat innefattar genomförande av samråd med länsstyrelse, tillsynsmyndigheter och enskilda som kan antas bli särskilt berörda. Denna MKB utgör underlag för samråd och beslutsunderlag som kompletterar den inlämnade ansökan om förlängd nätkoncession för kraftledningen. Efter det att Svenska Kraftnät tagit del av de synpunkter som inkommit under samrådsprocessen, lämnas kompletteringarna till Energimarknadsinspektionen. MKB:n för ledningen är uppdelad i en huvud-mkb och fem del-mkb:er som beskriver miljökonsekvenserna för aktuella län. Del 1: Norrbottens län (BD) Del 2: Västerbottens län (AC) Del 3: Jämtlands och Västernorrlands län (Z + Y) Del 4: Gävleborgs och Dalarnas län (X + W) Del 5: Örebro län (T) 1.1 Bakgrund Sveriges kraftledningsnät består i dag av stamnät, regionnät och lokalnät. Svenska Kraftnät är ett affärsverk som äger och förvaltar det svenska stamnätet och utlandsförbindelserna. Stamnätet omfattar landets kraftledningar och stationer för 400 och 220 kv (kilovolt). Svenska Kraftnät är också systemansvarig myndighet enligt ellagen. Detta innebär att övergripande ansvara för att elektriska anläggningar samverkar driftsäkert så att balans mellan produktion och förbrukning av el kan upprätthållas i landet. Det nationella elsystemet ska fungera sammanhållet och utnyttjas så rationellt som möjligt. Ledningar i spänningsområdet 70-130 kv räknas som regionnät och ägs och förvaltas av regionnätsföretag. Lokalnät, också kallade distributionsnät, drivs med spänningar i området 0,4-20 kv för distribution till elkunderna. De ägs av regionnätsföretagen eller av mindre företag med lokal anknytning. I dessa nät distribueras el över relativt korta avstånd som exempelvis till industrier, köpcentra och hushåll. 1.2 Motiv för förlängd koncession Motivet för ärendet är att förlänga nätkoncessionen för befintlig ledning 400 kv Porjus - Odensvi. Syftet med MKB:n är att i enlighet med gällande bestämmelser i 6 kap. miljöbalken identifiera, bedöma och beskriva de direkta och indirekta effekter en förlängning av nätkoncession kan medföra. Effekterna på såväl människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö som på hushållningen med material, råvaror, energi, mark, vatten och den fysiska miljön ska beskrivas. Vidare är syftet att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön. 1.3 Avgränsning Enligt Energimarknadsinspektionens Handbok för ansökan om nätkoncession skall en ansökan om förlängning av nätkoncession i princip innehålla samma uppgifter som en ansökan om en helt ny ledning. Det ligger dock i sakens natur att miljöpåverkan av en befintlig ledning i många fall är mindre än då en ledning ska nyanläggas. Vid en förlängning av koncession kan det då ofta på ett enklare sätt visas att de krav som ställs i lagen uppfylls. Vidare bör det inte generellt krävas att sökanden anger alternativa lokaliseringar såvida det inte från berörda parter görs gällande avsevärda olägenheter. Innehållet i MKB:n har avgränsats utifrån ärendets Förlängning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät 7

Karta 1.1. 400 kv ledningen Porjus - Odensvi. 8 Förlängning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät

möjliga påverkan och influensområdets känslighet. Ansökt koncessionsförlängning innebär inte några förändringar av sträckning, stolputförande, spänning eller strömbelastning av ledningen. Geografisk avgränsning Fältbesök gjordes vid intresseområden i ledningsgatan och i en 100 m bred korridor längs befintlig ledning inför miljökonsekvensbedömningen. I karta 1.1 redovisas översiktligt ledningens dragning från Porjus till Odensvi. Avgränsning av samrådsintressen Inför samråden har en översiktlig genomgång gjorts av tänkbara berörda intressenter, inklusive fastighetsägare, länsstyrelser, kommuner, myndigheter, intresseorganisationer och övriga sektorsintressenter. Avgränsning av miljöaspekter I denna MKB beskrivs projektets möjliga påverkan på följande intresseområden: miljömål och miljökvalitetsnormer, miljöbalkens allmänna hänsynsregler, Natura 2000 samt övriga riksintressen, planförhållanden, landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö, rekreation och friluftsliv, naturresurser, rennäring, bebyggelse och boendemiljö samt infrastruktur. i en samrådsredogörelse. Yttrandena bemöts av Svenska Kraftnät och kompletterar ansökan om koncession. 4. Framtagande av miljökonsekvensbeskrivningen. MKB:n beskriver förutsättningar, alternativ, teknik, lokalisering, påverkan, planerade skyddsåtgärder och konsekvenser samt en samlad bedömning För att underlätta läsbarhet har MKB:n delats upp i ett övergripande huvuddokument med länsvisa MKB:er bilagda. De länsvisa MKB:erna beskriver specifika miljökonsekvenser kommunvis. MKB:n och samrådsredogörelsen kommer att sändes in till Energimarknadsinspektionen. 1.5 Planförhållanden Ledningen passerar trettio kommuner med gällande översiktsplaner. Ledningen bedöms vara förenlig med samtliga gällande kommunala planer. För närmare beskrivning av gällande planförhållanden hänvisas till avsnitt Planförhållanden under varje kommun i de länsvisa MKB:er som biläggs denna huvud-mkb. 1.4 Metod Arbetsprocessen med denna MKB har bestått av fyra steg. I metodiken ingår flera checklistor som säkerställer att allt befintligt underlagsmaterial tas fram och att väsentliga aspekter belyses. 1. Kunskapsinsamling inför fältbesök. Innebar en insamling av befintligt material gällande områdets förutsättningar. Detta gäller huvudsakligen intressen registrerade i GIS-databaser hos länsstyrelser och sektorsmyndigheter samt boende, skolor och förskolor inom 100 meter från ledningen. Informationen sammanställdes i kartor som användes som underlag för fältbesöken. Specifika checklistor sammanställdes inför besöken så att fältbesöken skulle bli jämförbara och relevanta aspekter inkluderade. 2. Fältbesök. Fältbesök har utförts där ledningen passerar områden som är skyddade enligt miljöbalken och/eller skolor och förskolor inom 100 meter från ledningen. Fältbesöken har gjorts länsvis i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands, Västernorrlands, Gävleborgs, Dalarnas och Örebro län. 3. Samråd med berörda. Skriftligt samråd genomfördes med de länsstyrelser, kommuner, fastighetsägare, myndigheter och intresseorganisationer och övriga sektorsmyndigheter som berörs av ledningen. Ett brev med en kortfattad beskrivning över ledningen och en inbjudan att inkomma med synpunkter skickades till ca 2700 mottagare. Ärendet annonserades också i ett 30-tal tidningar, både rikstäckande och lokala. 68 yttranden inkom som sammanställs Förlängning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät 9

2 Planering och prövning 2.1 Planeringsprocess Under andra halvåret 2008 inleddes arbetet med att ta fram denna MKB och samrådshandlingar. Samråd genomfördes under höst och vinter 2008-2009. MKB färdigställdes under höst 2009. MKB och övriga ansökningshandlingar planeras sändas in till Energimarknadsinspektionen under senhöst 2009. 2.2 Tillstånd Den aktuella kraftledningen har tillstånd (nätkoncession) för att använda elektriska starkströmsledningar till 31 december 2008. För kontinuerlig användning av ledningen krävs förlängt tillstånd från regeringen. Svenska Kraftnät lämnade den 5 juni 2008 in en ansökan till Energimarknadsinspektionen avseende förlängning av nät koncession för sträckan Porjus - Odensvi. Nuvarande nätkoncession gäller till dess att ansökningen har prövats slutligt. Koncession Enligt bestämmelserna i ellagen (1997:587) krävs tillstånd (nätkoncession) för att bygga eller använda elektriska starkströmsledningar. Ansökan om koncession sänds till Energimarknadsinspektionen, som har bemyndigats av regeringen att pröva frågor om nätkoncession. Energimarknadsinspektionen får dock inte avgöra ärenden som avser utlandsförbindelser eller ledningar med en spänning överstigande 145 kv där någon sakägare, kommun eller statlig myndighet motsätter sig bifall till ansökan. I dessa fall prövar regeringen ansökan. Vid förlängning av en nätkoncession måste nätföretaget bland annat visa att de driver elnätet på ett godtagbart sätt. Nätkoncessionerna ska säkerställa en rationell utbyggnad av elnäten och att de gör ett begränsat intrång på hälsa, miljö och natur. Ansökan om koncession ska innefatta bland annat en MKB, kartor och teknisk beskrivning som sänds till Energimarknadsinspektionen. Därefter remitterar Energimarknadsinspektionen handlingarna till samtliga berörda instanser. Koncession beviljas vanligtvis för en 40-års period. Följande lagar och föreskrifter berörs av ärendet: Ellagen (1997:857) bestämmelser om nätkoncession Elförordningen (1994:1250) hur koncessionsansökan ska se ut och hur ansökan prövas Starkströmsförordningen (2009:22) Miljöbalken (1998:808) Förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar Förordning (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken Elsäkerhetsverkets föreskrifter och allmänna råd om hur elektriska starkströmsanläggningar ska vara utförda. (ELSÄK-FS 2008:1) Ledningsrätt Enligt Ledningsrättslagen (1973:1144) kan den som för ledning eller annan anordning vill utnyttja mark, fastighet eller annat utrymme för ledning eller sådan anordning som anges i 2 av lagen få rätt därtill (ledningsrätt). Fråga om ledningsrätt prövas vid förrättning och omfattar befogenheter att inom fastigheten vidta de åtgärder som behövs för att dra fram och använda en ledning eller annan anordning. Ersättning utgår enligt expropriationslagens regler. Det innebär att fastighetsägaren kan få ersättning för fastighetens minskade marknadsvärde, för miljöstörning och för andra skador. Om ägaren begär det, skall fastigheten inlösas. Är olägenheten begränsad till viss del av fastigheten, skall endast den delen inlösas. Ersättningen bestäms enligt 4 kap. expropriationslagen (1972:719). Ledningsrätten innebär att marken förblir i fastighetsägaren ägo men att ersättning för ianspråktagandet betalas genom en engångsersättning. Ledningsrätt har beviljats för nuvarande ledning och denna gäller under obegränsad tid. 2.3 Samråd och information Enligt miljöbalken utgör samråd med dem som kan tänkas bli berörda av projektet en viktig del i MKB-processen. Enligt 6 kap. 4 miljöbalken skall verksamhetsutövaren samråda med länsstyrelser, tillsynsmyndigheter och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda. Varje berörd länsstyrelse ska sedan besluta om verksamheten kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Skriftligt samråd genomfördes med de länsstyrelser, kommuner, fastighetsägare, myndigheter och intresseorganisationer som berörs av ledningen. Som del av samrådet skickades ett brev med en kortfattad beskrivning över ledningen, ett förslag till innehållsförteckning för MKB:n, en karta över ledningssträckningen samt en sändlista till ca 2700 mottagare. I brevet inbjöds mottagarna att inkomma med synpunkter på ledningen och en förlängd koncession av denna till Svenska Kraftnät. Ärendet annonserades också i ett 30-tal tidningar, både rikstäckande och lokala. Samrådstiden varade från 7 november till 19 december 2008. Ett tiotal parter begärde förlängd samrådstid, vilket också medgavs. Sammanlagt inkom 68 yttrande. Dessa var fördelade enligt tabell 2.1. 10 Förlängning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät

Tabell 2.1. Inkomna yttranden, hela ledningssträckan Porjus - Odensvi. Typ av samrådspart Antal yttranden Länsstyrelser 7 Kommuner 17 Samebyar 1 Myndigheter 14 Företag 4 Intresseorganisationer o.s.v. 9 Fastighetsägare 16 Samtliga yttranden har mottagits och bemötts av Svenska Kraftnät och i förekommande fall har MKB:n kompletterats i enlighet med dessa. Samrådsredogörelsen finns som bilaga 6 till denna MKB. I respektive läns-mkb finns de yttranden som är aktuella för det länet samt de yttranden som gäller ledningen generellt. Förlängning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät 11

3 Alternativ 3.1 Nollalternativ Enligt 6 kap. 7 miljöbalken krävs i en MKB en beskrivning av konsekvenserna av att verksamheten eller åtgärden inte kommer till stånd, ett s.k. nollalternativ. Nollalternativet i denna MKB definieras som att en förlängd koncession för ledningen ej beviljas. En utebliven koncessionsförlängning innebär en förlust av överföringskapacitet från norra till mellersta Sverige. Detta skulle innebära att befintlig ledning måste rivas och överföring måste ske med andra befintliga ledningar eller genom att nya ledningar måste byggas. Svenska Kraftnät bedömer att ovan nämnda åtgärder skulle innebära en större miljöpåverkan än förlängd koncession och därför är ett oantagbart alternativ. Svenska Kraftnät anser att förlängd koncession för ledningen är att föredra p.g.a. följande skäl och grunder: att återgå till ursprungliga skogstyper. I en övergångsfas kommer ett ökat slyinslag att uppstå. 3.2 Alternativ Enligt vägledning från Energimarknadsinspektionen bör det generellt inte krävas att sökanden anger alternativa lokaliseringar för förlängning av nätkoncession för linje, såvida det inte från berörda parter görs gällande avsevärda olägenheter. Svenska Kraftnät har därför valt att redogöra enbart för den verksamhet som koncessionsansökan avser, nämligen att befintlig ledning även fortsättningsvis används för kraftöverföring i nuvarande omfattning. 1. Om förlängd koncession inte skulle beviljas för den aktuella ledningen skulle konsekvenserna bli stora och helt oacceptabla för driften av stamnätet. Överföringsförmågan från Norrland till de södra delarna av landet skulle reduceras kraftigt. De exakta konsekvenserna varierar och ges av den vid varje tid rådande driftsituationen. 2. Stamnätet är uppbyggt och dimensionerat för att kunna tillgodose de krav som ställs på tillgänglighet och driftsäkerhet. Detta innebär bland annat att nätet vid maximalt nyttjande skall klara ett godtyckligt avläggningsfel var som helst i nätet utan att detta skall leda till oacceptabla störningar eller avbrott i elförsörjningen. Utebliven koncession för ledningen Porjus - Odensvi skulle innebära att vissa driftsituationer och felfall inte kan hanteras, med stora konsekvenser för elförsörjningen som följd. Vidare skulle större vindkraftetableringar i området stoppas, försvåras eller fördröjas till följd av otillräcklig ledningskapacitet. Med de planer som finns för vindkraftutbyggnaden och med de behov av överföringskapacitet som kan ses framöver, kan överföringsförmågan i denna del av stamnätet istället komma att behöva förstärkas för att möta marknadens krav. 3. Utebliven koncession får också direkta konsekvenser på miljön genom fysiskt intrång i mark och miljö under rivningsarbetet med bl.a. transportvägar, körväg i ledningsgator och uppställningsplatser för maskiner. Förutom allmänna intrång av tillfälliga byggnadsområden kan störningar uppstå genom anläggningstrafik med tunga fordon. 4. Rivning av nuvarande ledning skulle även innebära ändring i levnadsförhållandena för djur och växter. Efter en rivning kommer ledningsgatan i skogsmark successivt 12 Förlängning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät

4 Teknik 4.1 Tekniska förutsättningar Luftledningen går från Porjus till Hallsberg och delas upp i åtta delsträckor (tabell 4.1). Tabell 4.1. Kraftledningens åtta delsträckor. Ledningssträcka Ledningslittera Stolptyp Porjus - Grundfors UL1 s1-3 8 Ligga - Norra Polcirkeln (del av Ligga - Vargfors) UL 25 7a Grundfors Storfinnforsen UL1 s4-5 8 Storfinnforsen - Midskog CL26 s1 8 Midskog - Haverö (ej stn) (del av Midskog - Kättbo) Haverö (ej stn) Djurmo (del av Storfinnforsen - Djurmo) CL1 s2-3 8 CL22 s1-2 5 Djurmo - Bäsna CL4 s4 9 Bäsna Hallsberg CL44 s5-7 8 Den aktuella 400 kv ledningen mellan Porjus och Odensvi är byggd med portalstolpar i stål av i huvudsak fyra typer, se figur 4.1 a och b, bild på portalstolpe nr 8 visas i figur 4.2. Ledningen har en systemspänning om 400 kv och är direktjordad. Ledningen har 2 linor per fas förutom sträckan Djurmo - Bäsna som har 3 linor per fas. Medelspannlängden är ca 330 m förutom sträckan Grundfors - Porjus där medelspannet varierar mellan 330 m och 370 m. 4.2 Markbehov Området invid en kraftledning kallas ledningsgata. Utseendet på ledningsgatan regleras i särskilda säkerhetsföreskrifter, främst starkströmsföreskrifterna. Enligt dessa skall bl.a. en kraftlednings faslinor hängas på en viss lägsta nivå ovan mark. Det finns vidare bestämmelser om minimiavstånd mellan kraftledningar och byggnader för att undvika risken för skador på ledningar vid bränder i intilliggande byggnader. Hur stor yta en kraftledning tar i anspråk beror på vilken typ av mark ledningen går igenom. I åkermark utgörs markbehovet av de ytor ledningsstolparna samt eventuella stag som tar mark i anspråk. I skogsmark krävs en ledningsgata som är fri från högväxande träd- och buskvegetation. Figur 4.1a. 400 kv portalstolpe, stolptyp 5 (högst upp), stolptyp 7 (mitten) respektive stolptyp 8 (längs ner). Förlängning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät 13

Figur 4.3. Principskiss över ledningsgata i skogsmark. Figur 4.1b. 400 kv portalstolpe, stolptyp 9. En ledning byggd med denna typ av stolpar kräver i regel en 44 meter bred skogsgata där högväxande vegetation tas bort men gatans bredd kan variera mellan 28 och 52 meter med ytterligare 10 meter på var sida där trädens höjd regleras, se skiss, figur 4.3. De bestämmelser som finns om minsta avstånd mellan vegetation och ledning medför att en skogsgata måste röjas med jämna mellanrum för att förhindra att vegetationen når upp till ledningen och därmed utgör en potentiell säkerhetsrisk, se vidare kapitel 7 Drift och framtida underhåll. 4.3 Säkerhet Säkerhetsbestämmelser för kraftledningar återfinns i ellagen (1997:857), starkströmsförordningen (2009:22) och elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter (ELSÄK-FS 2008:1). Av starkströmsföreskrifterna följer bland annat att det krävs avstånd på minst sju till tio meter, beroende på om området är detaljplanelagt eller inte, mellan byggnad och närmaste faslina. Ledningen konstrueras i brottsäkert utförande, vilket innebär att den är dimensionerad för att klara alla förekommande väderförhållanden. Ledningen är vidare utrustad med åskskydd vilket innebär att eventuella åsknedslag jordas genom de i ledningen monterade topplinorna och jordtag. Portalstolpar saknar för närvarande i vissa fall klätterskydd. Stolparnas fackverkskonstruktion gör det möjligt att klättra i stolpen, vilket kan vara en säkerhetsrisk. Stolpar kan utrustas med klätterskydd i områden nära bebyggelse där flera människor uppehåller sig. Figur 4.2. Bild på portalstolpe typ nr 8. 14 Förlängning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät

5 Elektromagnetiska fält och ljudeffekter 5.1 Elektromagnetiska fält Elektromagnetiska fält (EMF) används som ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. Elektriska och magnetiska fält uppkommer bl.a. vid generering, överföring och distribution samt slutanvändning av el. Fälten finns nästan överallt i vår miljö, kring kraftledningar och transformatorer men även vid elapparater, som till exempel hårtorkar och mikrovågsugnar. I Sverige används frekvensen 50 perioder per sekund (50 Hz) i kraftsystemet. Detta innebär att spänning och ström varierar i takt med frekvensen 50 Hz. Kring en kraftledning finns ett elektriskt och ett magnetiskt fält. Det är spänningsskillnaden mellan fasledare och mark som ger upphov till det elektriska fältet, medan strömmen i fasledarna alstrar det magnetiska fältet. Styrkan vid marknivå beror bl.a. på avståndet till ledningen, fasernas inbördes läge, spänningsnivån och strömlasten (hur mycket el som överförs i ledningen). Både de elektriska och magnetiska fälten avtar med avståndet från ledningen. 5.1.1 Elektriska fält Elektriska fält mäts i kilovolt per meter (kv/m). Fältet i marknivå är starkast där linorna hänger som lägst. Det elektriska fältet avtar kraftigt med avståndet. Vegetation och byggnader skärmar av fältet från luftledningar, vilket innebär att endast låga elektriska fält uppstår inomhus även om huset står nära en kraftledning. 5.1.2 Magnetiska fält Magnetiska fält mäts i enheten mikrotesla (µt). Fälten alstras av strömmen i ledningen och varierar med strömlasten. Magnetfältet avtar normalt med kvadraten på avståndet från ledningen. Magnetfält avskärmas inte av väggar eller tak. Kring en mark-, sjö- eller tunnelförlagd kraftledning finns ett magnetiskt fält men inget elektriskt fält då detta skärmas av med den jordade skärmen av koppartrådar/blymantel i kablarna. Magnetfältet mäts, beräknas och redovisas normalt i en nivå som motsvarar brösthöjden, d.v.s. ca 1,5 m ovanför markytan. När magnetfältet beräknas, används ett medelvärde av strömmarna för den aktuella förbindelsen benämnd årsmedelströmlasten. Årsmedelströmlasten är ett genomsnittligt värde. De faktiska strömlasterna kan variera mycket över året och även under ett enskilt dygn. Det förekommer perioder då det inte går någon ström alls i ledningen. Höglast (stor elöverföring i ledningen) kan förekomma under begränsad tid av året, exempelvis under kalla vinterdagar då elförbrukningen är hög. Enstaka timmar under ett år kan strömlasten uppgå till det dubbla årsmedelvärdet. 5.1.3 Hälsoaspekter och rekommendationer Trots att forskning pågått under lång tid går det idag inte att ge ett säkert svar på om det finns några hälsoeffekter av exponering för låga nivåer av magnetfält. Vissa epidemiologiska studier har observerat en ökad risk för barnleukemi vid exponeringsnivåer över 0,4 mikrotesla (avser långvarig exponering för 50 Hz magnetfält i bostäder). Däremot ses ingen riskökning under 0,4 mikrotesla. Det finns ingen känd biologisk mekanism som kan förklara hur så svaga fält skulle kunna ge upphov till sjukdom och det saknas stöd från experimentell forskning. Ansvariga svenska myndigheter anser att det vetenskapliga underlaget inte är tillräckligt gediget för att man ska kunna sätta gränsvärden för magnetfält. I Sverige fördelas ansvaret för hälsofrågor med anknytning till magnetfält på fem myndigheter Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten. Myndigheterna genomför mätningar, utvärderar forskning inom området, ger råd och rekommendationer samt tar fram föreskrifter. Eftersom hälsoeffekter från magnetfält på lång sikt inte kan uteslutas, har myndigheterna ovan valt att rekommendera en viss försiktighet, både för allmänheten och i arbetslivet. Myndigheterna ger följande rekommendationer vid samhällsplanering och byggande, om de kan genomföras till rimliga kostnader: Sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och andra elektriska anläggningar så att exponering för magnetfält begränsas. Undvik att placera nya bostäder, skolor och förskolor nära elanläggningar som ger förhöjda magnetfält. Sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer. I myndigheternas gemensamma broschyr Magnetfält och hälsorisker, som kan hämtas på www.stralsakerhetsmyndigheten.se, finns mer information om hälsoaspekter. 5.1.4 Svenska Kraftnäts magnetfältspolicy för växelströmsledningar Svenska Kraftnät följer hela tiden forskningen och utvecklingen när det gäller lågfrekventa magnetiska och elektriska fält. Myndigheternas rekommendationer och miljöbalkens regler om försiktighet innebär att risker för människors hälsa och miljö ska undvikas så långt som det kan anses ekonomiskt rimligt. Förlängning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät 15

Vår tolkning av myndigheternas rekommendationer har resulterat i att Svenska Kraftnät har antagit en magnetfältspolicy som vi tillämpar i alla koncessionsärenden: Vid planering av nya kraftledningar ska Svenska Kraftnät se till att magnetfälten normalt inte överstiger 0,4 mikrotesla där människor varaktigt vistas. Vid förnyelse av koncessioner för befintliga kraftledningar ska Svenska Kraftnät överväga åtgärder som minskar exponeringen för magnetfält. Åtgärder ska genomföras där människor varaktigt exponeras för magnetfält som avviker väsentligt från det normala. En förutsättning är att kostnaderna och konsekvenserna i övrigt är rimliga. Stora variationer i magnetfält förekommer även i miljöer som inte är i närheten av kraftledningar. Svenska Kraftnät anser att detta bör beaktas vid bedömning av vad som är en väsentlig avvikelse från det normala. Mot denna bakgrund bedömer Svenska Kraftnät att värdet ska uppgå till 10 gånger mer än vid planering av nya kraftledningar, dvs. 4,0 mikrotesla, innan nivån kan anses avvika väsentligt från vad som är normalt. Vid magnetfältsnivåer över 4,0 mikrotesla, där människor bor eller vistas varaktigt, är Svenska Kraftnät beredd att vidta åtgärder för att minska magnetfälten eller erbjuda inlösen av byggnaden. 5.1.5 Åtgärder för att minska magnetfält Det finns olika tekniska lösningar för att minska magnetfälten. Ett exempel för luftledningar är att placera faserna så att de bildar en liksidig triangel. En nackdel med en sådan placering är dock att risken för överslag samt ljud- och radiostörningar ökar. Ett annat alternativ för att minska magnetfält kan vara att flytta ledningen. Detta alternativ skapar dock nya intrång på andra ställen. Det förekommer att Svenska Kraftnät i vissa fall erbjuder inlösen av byggnad för att minska exponeringen för magnetfält. Markkabel nämns ibland som alternativ för att minska magnetfält. Detta väljs dock endast i speciella fall framför luftledning. Kabel används normalt inte som ett alternativ för att minska magnetfält vid ny eller befintlig luftledning. Detta beror främst på driftsäkerhet och investeringskostnad. Vid fel på kabeln kan det ta från någon vecka till flera månader innan den är reparerad. Det innebär att systemet i övrigt måste dimensioneras för att klara så långa avbrott utan att det får konsekvenser för elförsörjningen. Dessutom är investerings- kostnaden 10-25 gånger högre för markkabel, beroende på spänning och utförande, än för luftledning. 5.1.6 Elektriska fält och magnetfält för aktuell ledning Magnetfältens beräknade utbredning i sidled från kraftledningens mittlinje för ledningens olika delsträckor framgår av figur 5.1 till figur 5.8. Magnetfälten i diagrammen är beräknade på årsmedelströmlaster, se tabell 5.1. Tabellen visar även magnetfältens beräknade utbredning från ledningens mittlinje vid 4 μt och respektive fasbredd. Principskisser för de olika portalstolparna visas i figur 4.1. Ledningens delsträckor visas i karta 5.1. Delsträckan Ligga - Norra Polcirkeln ligger helt inom sträckan Porjus - Grundfors. Koncessionsledningen Porjus Odensvi byter ledning från UL1 s1-3 till UL 25 strax söder om Ligga och byter sedan tillbaka till UL1 s1-3 ca 50 meter söder om Norra Polcirkeln. Årsmedelströmlasten är ett genomsnittligt värde. De faktiska strömlasterna kan variera mycket över året och även under ett enskilt dygn. Det kan förekomma perioder då det inte går någon ström alls i ledningen och perioder då strömlasten uppgår till mer än årsmedelvärdet. De redovisade värdena på magnetfält för enskilda bostadshus, har beräknats enligt teoretiska formler med parametrarna strömlast och avstånd. Värdena avser magnetfältet på 1,5 meters höjd över mark. Avvikelser från de angivna magnetfältsvärdena för respektive redovisade bostadshus kan förekomma på grund av topografiska variationer i terrängen. Bostadshus belägna inom 100 meter från ledningens centrum redovisas i avsnittet om Bebyggelse och boendemiljö. Magnetfält (µt) 30 25 20 15 10 5 Magnetfält Porjus - Grundfors UL1 s1-3 (exkl. Ligga - Polcirkeln) 0 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Avstånd (meter) Figur 5.1. Beräknad utbredning av magnetfältets utbredning i sidled från kraftledningens mittlinje, sträckan Porjus - Grundfors. 16 Förlängning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät

J J Karta 5.1. Översikt sträckor Porjus - Odensvi. Porjus Porjus Harsprånget Ligga Norra Polcirkeln Norrbottens län Magnetfält (µt) 30 25 20 15 10 Magnetfält Ligga - Polcirkeln UL25 5 Västerbottens län Grundfors 0 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Avstånd (meter) Figur 5.2. Beräknad utbredning av magnetfältets utbredning i sidled från kraftledningens mittlinje, sträckan Ligga - Norra Polcirkeln. Magnetfält Grundfors - Storfinnfors UL1 s4-5 30 Storfinnforsen Jämtlands län Västernorrlands län Midskog Í Haverö Magnetfält (µt) 25 20 15 10 5 0 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Avstånd (meter) Dalarnas län Gävleborgs län Figur 5.3. Beräknad utbredning av magnetfältets utbredning i sidled från kraftledningens mittlinje, sträckan Grundfors - Storfinnforsen. Djurmo EK4 Djurmo EK22 Bäsna 30 25 Magnetfält Storfinnforsen - Midskog CL26 s1 Örebro län Odensvi Hallsberg Magnetfält (µt) 20 15 10 5 0 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Avstånd (meter) Teckenförklaring Kraftstation Kraftledning 400 kv Porjus-Odensvi (Hallsberg) Länsgräns 0 25 50 100 Kilometer Figur 5.4. Beräknad utbredning av magnetfältets utbredning i sidled från kraftledningens mittlinje, sträckan Storfinnforsen - Midskog. Förlängning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät 17

Magnetfält Midskog - Haverö CL1 s2-3 Magnetfält Djurmo - Bäsna CL4 s4 30 30 25 25 Magnetfält (µt) 20 15 10 Magnetfält (µt) 20 15 10 5 5 0 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Avstånd (meter) 0 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Avstånd (meter) Figur 5.5. Beräknad utbredning av magnetfältets utbredning i sidled från kraftledningens mittlinje, sträckan Midskog - Haverö. Figur 5.7. Beräknad utbredning av magnetfältets utbredning i sidled från kraftledningens mittlinje, sträckan Djurmo - Bäsna. 30 Magnetfält Haverö - Djurmo CL22 s1-2 30 Magnetfält Bäsna - Hallsberg CL 44 s5-7 25 25 Magnetfält (µt) 20 15 10 Magnetfält (µt) 20 15 10 5 5 0 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Avstånd (meter) 0 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Avstånd (meter) Figur 5.6. Beräknad utbredning av magnetfältets utbredning i sidled från kraftledningens mittlinje, sträckan Haverö - Djurmo. Figur 5.8. Beräknad utbredning av magnetfältets utbredning i sidled från kraftledningens mittlinje, sträckan Bäsna - Hallsberg. Tabell 5.1. Årsmedelströmlast, magnetfältets utbredning vid 4 μt, portalstolpe och fasbredd för de olika delsträckorna. Ledningssträcka Årsmedelströmlast (ampere, A) Magnetfältets utbredning vid 4 μt (m) Portalstolpe (nr) Fasbredd (m) Porjus - Grundfors (exkl. Ligga - Polcirkeln) Ligga - Norra Polcirkeln (del av Ligga - Vargfors) 383 22 8 12 274 16 7a 10 Grundfors - Storfinnforsen 363 22 9 12 Storfinnforsen - Midskog 521 26 5 12 Midskog (del av) - Haverö (ej stn) (Storfinnforsen) Haverö (ej stn) - Djurmo (del av) 469 24 8 12 525 26 8 11 Djurmo - Bäsna 815 29 8 11 Bäsna - Hallsberg 366 22 8 12 18 Förlängning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät

Figur 5.9. Ledningsgata i närheten av bebyggelse, sträckan Haverö - Djurmo. 5.2 Ljudeffekter Ljudeffekter från kraftledningar alstras när koronaurladdningar uppstår kring ledarna. Det är främst vid fuktigt väder till exempel i dimma och regn som koronaaktiviteten är hög. Liknande förhållanden kan också uppkomma vid snöfall. På en ren och torr elektrisk ledning är koronaurladdningarna mycket små och det så kallade koronaljudet är då normalt inte hörbart. När fasledarna är våta samlas en mängd vattendroppar på ledarnas undersida. Dropparna ger upphov till en förstärkning av det elektriska fältet på ledarytorna och kan då orsaka en kraftig ökning av antalet koronaurladdningar. Ljudet från kraftledningarna är sprakande till sin karaktär och kan sägas likna ljudet från ett brinnande tomtebloss. Vid stora koronaförluster, till exempel vid kraftigt regn eller då ledaren är belagd med rimfrost, kan även rena toner förekomma. Förekomsten av såväl rena toner som det bredbandiga bruset minskar dock med tilltagande ålder på fasledarna. Ljudeffekter kan även uppträda i samband med läckströmmar på isolatorer. Detta har liksom koronaljudet karaktären av ett bredbandigt brus, det vill säga alla frekvenser inom det hörbara området förekommer i ungefär samma omfattning. Isolatorbuller kan förekomma under regn samt vid starkt nedsmutsade isolatorer i kombination med hög luftfuktighet. Ljudnivån är emellertid låg och orsakar i de flesta fall inga störningar. Koronaaktiviteten och följaktligen även ljudnivån är lägre för 400 kv ledningar av modern konstruktion med tre grova linor per fas än för äldre typer av 400 kv ledningar med två linor per fas. Vanligen mäts ljud i enheten db(a), vilken representerar det mänskliga örats sätt att uppfatta ljud. Vid regn och fuktig väderlek kan ljudnivåerna utomhus intill en 400 kv ledning uppgå till 40-45 db(a). Avståndet till ledningen samt vegetation, byggnader och andra föremål dämpar ljudet, som avtar med 3-4 db(a) för varje dubblering av avståndet från kraftledningen. Ljud från kraftledningar understigande 40-45 db(a) är svåra att uppfatta och ljudnivåer av denna storleksordning bör inte ge upphov till några påtagliga störningar. Av Statens Naturvårdsverks rapport 3147 Analys av ljud och luftföroreningar följer dock att ljud från kraftledningar överstigande dessa nivåer bör undvikas. Vid planering av nya ledningssträckningar och vid planering av bostadsbebyggelse och liknande intill kraftledningar bör man därför se till att ljudnivån ej överskrider 40-45 db(a) i områden med låg bakgrundsnivå (till exempel i områden med gles småhusbebyggelse eller med fritidsbostäder eller i områden för rörligt friluftsliv). För områden avsedda för permanentbostäder är motsvarande siffra 45-50 db(a). Med ljudnivå menar man här medianvärdet av ljudnivån vid nederbörd. Även transformatorstationer alstrar ljud. En större 400/130 kv transformator har exempelvis en ljudnivå som på 100 meters avstånd motsvarar 55-65 db(a). Förlängning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät 19

6 Miljökonsekvenser Här beskrivs övergripande miljökonsekvenser för hela kraftledningen. Se vidare i bilagda länsvisa MKB:er för lokala miljökonsekvenser. 6.1 Miljömål och miljökvalitetsnormer 6.1.1 Inledning Riksdagen har antagit mål för miljökvaliteten inom 16 områden. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö, natur- och kulturresurser som är miljömässigt hållbara på lång sikt. För respektive miljökvalitetsmål har tidssatta delmål formulerats. För närmare beskrivning av respektive miljökvalitetsmål se nedan. Länsstyrelserna har en övergripande och samordnande roll i miljömålsarbetet som regionala miljömyndigheter. Länsstyrelserna har därmed ansvar för att regionalt anpassa, precisera och konkretisera alla miljökvalitetsmål förutom Levande skogar som Skogsstyrelsen ansvar för. Länsstyrelserna och Skogsstyrelsen har beslutat om regionala miljömål för sina län. De har i och med det också ett ansvar för att följa upp och utvärdera de regionala miljömålen och det regionala miljömålsarbetet. I samverkan med andra myndigheter ska länsstyrelserna och Skogsstyrelsen ta initiativ till och föreslå åtgärder för att nå målen. De berörda kommunerna har i olika omfattning formulerat lokala miljömål. 6.1.2 Kort beskrivning av de nationella miljökvalitetsmålen 1. Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet skall uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås. 2. Frisk luft Luften skall vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. 3. Bara naturlig försurning De försurande effekterna av nedfall och markanvändning skall underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen skall heller inte öka korrosionshastigheten i tekniska material eller kulturföremål och byggnader. 4. Giftfri miljö Miljön skall vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. 5. Skyddande ozonskikt Ozonskiktet skall utvecklas så att det långsiktigt ger skydd mot skadlig UV-strålning. 6. Säker strålmiljö Människors hälsa och den biologiska mångfalden skall skyddas mot skadliga effekter av strålning i den yttre miljön. Delmål 3. Elektromagnetiska fält Riskerna med elektromagnetiska fält skall kontinuerligt kartläggas och nödvändiga åtgärder skall vidtas i takt med att sådana eventuella risker identifieras. 7. Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen i mark och vatten skall inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. 8. Levande sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag skall vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer skall bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion skall bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. 9. Grundvatten av god kvalitet Grundvattnet skall ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård Västerhavet och Östersjön skall ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden skall bevaras. Kust och skärgård skall ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård skall bedrivas så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden skall skyddas mot ingrepp och andra störningar. 11. Myllrande våtmarker Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet skall bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden. 20 Förlängning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät

12. Levande skogar Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion skall skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. 13. Ett rikt odlingslandskap Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion skall skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks. 14. Storslagen fjällmiljö Fjällen skall ha en hög grad av ursprunglighet vad gäller biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Verksamheter i fjällen skall bedrivas med hänsyn till dessa värden och så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden skall skyddas mot ingrepp och andra störningar. 15. God bebyggd miljö Städer, tätorter och annan bebyggd miljö skall utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden skall tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar skall lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. 16. Ett rikt växt- och djurliv Den biologiska mångfalden skall bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer skall värnas. Arter skall kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor skall ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. 6.1.3 Berörda miljökvalitetsmål I tabell 6.1 sammanfattas kortfattat i vilket avseende som de nationella miljömålen berörs av ledningen i sin helhet. För bedömning av hur ledningen berör de regionala miljömålen hänvisas till de länsvisa MKB:er som bifogats denna MKB. En förutsättning vid bedömningen är att kraftledningen fortsättningsvis går i befintligt läge och att inga kraftledningsstolpar ändras i läge. Med begreppet kraftledningen i tabellen avses även tillhörande kraftledningsstolpar, staglinor och kraftledningsgata. De miljökvalitetsmål som i något avseende bedöms kunna beröras av detta projekt är skrivna i fet text. Inget av målen bedöms motverkas av ledningen. 6.1.4 Svenska Kraftnäts miljöpolicy och miljömål Svenska Kraftnät antog en miljöpolicy den 6 september 2002 som lyder: Svenska Kraftnät ska vara ett miljömedvetet företag där varje medarbetare tar hänsyn till miljön i det dagliga arbetet. Vi ska verka för lösningar som är långsiktigt hållbara och som bidrar till att de nationella miljökvalitetsmålen uppfylls. Vi ska med marginal uppfylla kraven i lagar och förordningar på miljöområdet. Svenska Kraftnät påverkar miljön främst genom energiförbrukning vid överföring av el och vid transporter, genom användning av miljöstörande ämnen i våra anläggningar samt genom våra kraftledningars inverkan på människors boende- och närmiljö. Vi strävar efter att förebygga och begränsa denna påverkan. Följande principer är vägledande för Svenska Kraftnäts miljöarbete: Vi strävar efter att ständigt minska vår miljöbelastning. Miljöfrågorna integreras i verksamheten och miljöhänsyn vägs in i alla beslut. Vi sätter upp tydliga miljömål och utformar rutiner för att följa upp, utvärdera och förbättra miljöarbetet. Vi tar hänsyn till miljöaspekter i vår upphandling genom att ställa miljökrav på leverantörer och entreprenörer. Vår kommunikation i miljöfrågor kännetecknas av öppenhet och ärlighet. Vi bedriver och stödjer forskning och utveckling som kan leda till förbättringar för miljön. Varje chef och medarbetare på Svenska Kraftnät har ansvar för att denna miljöpolicy följs. Svenska Kraftnäts miljöarbete inriktas mot följande långsiktiga mål. Målen anknyter till de nationella miljökvalitetsmålen: begränsad klimatpåverkan, giftfri miljö, säker strålmiljö, god bebyggd miljö och ett rikt växt- och djurliv. De utsläpp av växthusgaser som orsakas av verksamheten ska kontinuerligt minskas. Stationer och ledningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att utbyggnaden av förnybar energiproduktion i landet främjas. Farliga ämnen ska successivt fasas ut. De farliga ämnen som används ska hanteras så att de inte läcker ut i miljön. Förlängning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät 21