Uppföljningsrapport 2008

Uppföljningsrapport 2008

ISBN 978 91 7086 142 0 Tryck Riksdagens interntryckeri Stockholm 2008

Till riksdagens finansutskott Datum 2008-04-15 Dnr 30-2007-1359 Riksrevisionens uppföljningsrapport 2008 Riksrevisionen överlämnar härmed resultatet av 2008 års uppföljning av granskningsrapporter och revisionsberättelser med invändning. Uppföljningen svarar mot de önskemål som finansutskottet, senast i bet. 2006/07:FiU18, har uttryckt om en utökad resultatredovisning av Riksrevisionens granskningsverksamhet. Riksrevisorerna Lennart Grufberg, Karin Lindell och Eva Lindström har beslutat i detta ärende. Lars-Göran Gustafsson har varit föredragande. Anette Wik, Anders Berg och Annika Gustafsson har medverkat i den slutliga handläggningen. Lennart Grufberg Karin Lindell Eva Lindström Lars-Göran Gustafsson För kännedom Riksrevisionens styrelse Övriga riksdagsutskott Riksrevisionsutredningen

Innehåll 1 Inledning 7 2 Regeringens och riksdagens behandling av granskningarna 11 2.1 Riksrevisionens granskningsrapporter och rekommendationer 11 2.2 Regeringens behandling i budgetpropositionen 12 2.3 Granskningsärenden som går vidare till riksdagen 16 2.4 Behandling och beslut i riksdagen 17 2.5 Tid mellan publicering och riksdagsbeslut 19 3 Fem granskningar några år senare 21 3.1 Kontroll av arbetslöshetsförsäkringen 21 3.2 Statens uttag av tvingande avgifter 27 3.3 Stödet till polisens brottsutredningar 31 3.4 Förtidspensionerades återgång till arbete 35 4 Följder av granskningar på fyra områden 39 4.1 Statliga bolags verksamhet och styrning 39 4.2 Statens tillsyn över kommunal och privat verksamhet 45 4.3 Arbetsförmedling och arbetsmarknadspolitiska insatser 55 4.4 Skyddet av statens informationstillgångar 62 5 Behandling av den årliga revisionens invändningar 69 5.1 Underlag för uppföljningen 69 5.2 Regeringens och myndigheternas behandling av invändningarna 70 6 Riksrevisorernas avslutande kommentarer 79 6.1 På vissa områden vidtas konkreta åtgärder 79 6.2 Problem inom viktiga områden kvarstår även efter flera år 80 6.3 Snabba och relevanta korrigeringar vid invändning 81 6.4 Regeringens redovisning till riksdagen kan utvecklas 82 6.5 Våra granskningar kan bli tydligare 83 Bilaga I en separat bilaga finns en kortfattad beskrivning av resultatet av uppföljningen av 63 granskningsrapporter inom effektivitetsrevisionen (RiR 2005:15 RiR 2007:17). Uppföljningsrapport 2008 5 riksrevisionen

1 Inledning Detta är Riksrevisionens andra uppföljningsrapport. Den huvudsakliga mottagaren är riksdagen. Rapporten är ett svar på finansutskottets önskemål om att Riksrevisionen ska redovisa för riksdagen vad granskningarna har lett till. Uppföljningen ska ge riksdagen underlag för att bedöma Riksrevisionens resultat, det vill säga om granskningen har bidragit till en bättre statlig verksamhet. Vi publicerar denna uppföljningsrapport vid en tidpunkt när det är möjligt för finansutskottet att ta del av resultaten i samband med att utskottet behandlar Riksrevisionens årsredovisning. Vi ser det som en naturlig del av Riksrevisionens uppdrag att följa upp våra granskningar och att publicera denna uppföljningsrapport. Den kan ge andra än riksdagen kunskap om hur granskningarna tas emot och vad de leder till. Med en regelbunden uppföljning får Riksrevisionen erfarenheter som internt kan användas för att utveckla såväl granskningen som rapporteringen. Det kan till exempel gälla vilka problem vi väljer att granska, hur våra granskningar utformas och hur vi formulerar våra rekommendationer. Genomförd uppföljning ger oss också kunskap om hur den fortsatta uppföljningen kan utvecklas. Formerna för vårt sätt att följa upp, men också att redovisa resultatet från uppföljningen, är alltså inte givna en gång för alla. Årets uppföljning och rapportens disposition I denna uppföljningsrapport redovisar vi både övergripande och genom exempel vad som har hänt med anledning av granskningsrapporter från effektivitetsrevisionen samt invändningar i revisionsberättelser från den årliga revisionen. Inledningsvis ger vi en kort beskrivning av årets uppföljning inom ramen för rapportens disposition. Vi ger en överblick över vad respektive kapitel syftar till att redovisa, vad uppföljningen har omfattat och hur den har genomförts. Effektivitetsrevisionen behandlas i kapitel 2 4 och den årliga revisionen i kapitel 5. Med denna uppföljningsrapport följer också en separat bilaga som avser effektivitetsrevision. Kapitel 2 Regeringens och riksdagens behandling av granskningarna Riksrevisionen har sedan starten och fram till och med december 2007 publicerat 120 granskningsrapporter inom effektivitetsrevisionen. I detta kapitel redovisar vi hur Riksrevisionens styrelse har behandlat dessa rapporter och hur riksdagen därefter har behandlat de framställningar och redogörelser som styrelsen har lämnat. I uppföljningen har vi beaktat de Uppföljningsrapport 2008 7 riksrevisionen

beslut som riksdagen har fattat fram till och med början av april månad 2008. Regeringens redovisning i budgetpropositionen är en viktig källa till information i vår uppföljning. Där redovisar regeringen sina åtgärder, men ibland också de granskade organisationernas åtgärder. I budgetpropositionen för 2008 har regeringen redovisat att ett stort antal av Riksrevisionens granskningsrapporter är slutbehandlade. Vi har studerat regeringens redovisning vad gäller de slutbehandlade ärendena för att få en uppfattning om hur de har hanterats och vilka åtgärder som kan spåras genom denna redovisning. Kapitlet är alltså främst inriktat på regeringens, styrelsens och riksdagens behandling av granskningsrapporterna. Presentationen är i huvudsak övergripande och av kvantitativ karaktär. De mer konkreta åtgärderna med anledning av enskilda granskningsrapporter presenteras i kapitel 3 4 samt i den separata bilagan. Kapitel 3 Fem granskningar några år senare Vi har valt ut fem granskningsrapporter från Riksrevisionens tidigaste produktion som vi har följt upp lite djupare. Rapporterna är publicerade mellan februari 2004 och juni 2005. De representerar några olika politikområden och typer av granskningar. Regeringen och de granskade organisationerna har haft några år på sig att beakta granskningsresultaten och omsätta dem i praktisk handling. Gemensamt för dem alla är att de av regeringen har angetts som slutbehandlade granskningsärenden. De rapporter vi följt upp är Arbetslöshetsförsäkringens hantering på arbetsförmedlingen (RiR 2004:3), Arbetslöshetsförsäkringen kontroll och effektivitet (RiR 2005:3), Rätt avgifter? statens uttag av tvingande avgifter (RiR 2004:17), Stödet till polisens brottsutredningar (RiR 2004:27) och Förtidspension utan återvändo (RiR 2005:14). Ett viktigt syfte med denna djupare uppföljning är att se om det är möjligt att efter några år spåra inte bara vidtagna eller planerade åtgärder, utan också mer påtagliga effekter i verksamheten som ett resultat av granskningen. Uppföljningsresultaten bygger på relevant dokumentation samt på intervjuer med eller upplysningar från företrädare för de granskade organisationerna och Regeringskansliet. I de fall vi har gjort intervjuer har vi försökt få en uppfattning om i vilken utsträckning Riksrevisionens granskning har bidragit till de förändringar som har kunnat spåras. Kapitel 4 Följder av granskningar på fyra områden I detta kapitel redovisar vi resultatet av uppföljningen av 27 granskningsrapporter. De utgör ett urval av de 63 rapporter som vi har följt upp och vars uppföljningsresultat presenteras i den separata bilagan (se nedan). riksrevisionen 8 Uppföljningsrapport 2008

Vi har valt att presentera uppföljningsresultatet för de 27 rapporterna på ett tematiskt vis. De valda temana är Statliga bolags verksamhet och styrning, Statens tillsyn över kommunal och privat verksamhet, Arbetsförmedling och arbetsmarknadspolitiska insatser samt Skyddet av statens informationstillgångar. Granskningsresultaten har varit offentliga olika lång tid. Den äldsta granskningsrapporten publicerades i november 2005 och den yngsta i juni 2007. I huvudsak avser uppföljningen åtgärder som vidtagits till och med januari 2008. Kapitel 5 Behandling av den årliga revisionens invändningar Den årliga revisionen avseende verksamhetsåret 2006 resulterade i att elva myndigheter fick invändning i revisionsberättelsen. I detta kapitel redovisar vi hur de berörda myndigheterna och regeringen har behandlat dessa invändningar. Den rapportering om åtgärder som myndigheterna lämnat till regeringen och till Riksrevisionen samt regeringens rapportering till riksdagen i budgetpropositionen för 2008 har utgjort underlag för uppföljningen. Kapitel 6 Riksrevisorernas avslutande kommentarer I det avslutande kapitlet lämnar riksrevisorerna sina kommentarer med anledning av årets uppföljning. Separat bilaga I en separat bilaga finns en kortfattad beskrivning av resultatet av uppföljningen av 63 granskningsrapporter inom effektivitetsrevisionen (RiR 2005:15 RiR 2007:17). Resultatet presenteras per utskott. Varje beskrivning ger en översikt över vad granskningen visade samt vilka åtgärder regeringen och de granskade organisationerna har vidtagit. För samtliga granskningar framgår också vilket beslut Riksrevisionens styrelse har fattat med anledning av granskningsrapporten och vilket beslut riksdagen har fattat i de fall som styrelsen har lämnat en framställning eller redogörelse. Vidare framgår om granskningsrapporten av regeringen har angetts som slutbehandlad utifrån redovisningen i volym 1 i budgetpropositionen för 2008. Rapporter med beteckningen RiR 2005:15 RiR 2006:22 är publicerade och överlämnade till regeringen under perioden oktober 2005 till augusti 2006. Regeringen har behandlat dessa rapporter första gången i budgetpropositionen för 2007. Rapporter med beteckningen RiR 2006:23 RiR 2007:17 är publicerade och överlämnade till regeringen under perioden november 2006 till juni 2007. Regeringen har behandlat dessa rapporter första gången i budgetpropositionen för 2008. Uppföljningsrapport 2008 9 riksrevisionen

riksrevisionen 10 Uppföljningsrapport 2008 Uppföljningen bygger på offentliga dokument såsom bland annat budgetpropositioner och övrigt riksdagstryck, regleringsbrev, utredningsdirektiv, utredningsrapporter och årsredovisningar. För de tidigast publicerade granskningsrapporterna (RiR 2005:15 RiR 2006:22) har information från skriftliga dokument ofta kompletterats med upplysningar från de granskade myndigheterna och bolagen och ibland också från Regeringskansliet. I huvudsak avser uppföljningen åtgärder som vidtagits till och med januari 2008.

2 Regeringens och riksdagens behandling av granskningarna Riksrevisionen överlämnar sina granskningsrapporter från effektivitetsrevisionen till regeringen. 1 Enligt bestämmelserna i budgetlagen ska regeringen årligen redovisa för riksdagen vilka åtgärder den vidtagit med anledning av Riksrevisionens iakttagelser. Regeringen lämnar en sådan redovisning i budgetpropositionen. Samtidigt som en granskningsrapport överlämnas till regeringen överlämnas den till Riksrevisionens styrelse. Styrelsen har rätt att lämna en framställning eller en redogörelse till riksdagen med anledning av resultaten i granskningen. 2 2.1 Riksrevisionens granskningsrapporter och rekommendationer Sedan starten 2003 till och med december 2007 har Riksrevisionens effektivitetsrevision publicerat 120 granskningsrapporter. 3 Granskningarna av den statliga verksamheten har i de flesta fall omfattat både regeringen och den eller de statliga myndigheter, statligt ägda bolag eller av staten bildade stiftelser 4 som svarar för verksamheten. De iakttagelser Riksrevisionen gör och de slutsatser som dras av granskningen utmynnar oftast i att Riksrevisionen lämnar en eller flera rekommendationer. Rekommendationerna riktar sig till såväl regeringen som övriga granskade organisationer. Ungefär en tredjedel av granskningsrapporterna publicerade fram till och med år 2007 innehåller rekommendationer som är riktade enbart till regeringen. I ytterligare drygt hälften av rapporterna är rekommendationerna riktade både till regeringen och en eller flera myndigheter, bolag eller stiftelser. I ett mindre antal granskningar adresseras rekommendationerna enbart till de myndigheter, bolag eller stiftelser som omfattats av granskningen. Två rapporter från 2007 innehåller inga rekommendationer alls. 5 1 2 lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet. Det gäller dock inte om granskningen omfattar den verksamhet som bedrivs av riksdagens förvaltning och myndigheter under riksdagen. 2 12 kap. 7 regeringsformen samt 12 lagen (2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen. 3 Riksrevisionens årliga rapport inräknas inte i dessa 120 granskningsrapporter. 4 Stiftelser som bildats av staten har omfattats av effektivitetsrevision först under 2007. 5 De två rapporterna Regeringens beredning av förslag om försäljning av sex bolag (RiR 2007:8) samt Granskning av årsredovisning för staten (RiR 2007:13) innehåller inga rekommendationer. Uppföljningsrapport 2008 11 riksrevisionen

Vid några tillfällen har Riksrevisionen lämnat rekommendationer även till riksdagen, alternativt velat göra riksdagen uppmärksam på vad som behöver övervägas. 6 Antal granskningsrapporter med rekommendationer riktade till olika mottagare. Rapporter publicerade 2003 2007 (RiR 2003:1 2007:32, ej Årlig rapport). Rekommendationer riktade till 2003 2004 2005 2006 2007 Totalt Procent Enbart regeringen 17 5 8 11 41 34 % En myndighet eller ett bolag 1 5 4 0 10 8 % Flera myndigheter, bolag eller 1 2 0 0 3 3 % stiftelser Regeringen och en myndighet 4 11 9 8 32 27 % eller ett bolag Regeringen och flera 6 7 10 9 32 27 % myndigheter, bolag eller stiftelser Inga rekommendationer 0 0 0 2 2 2 % Totalt antal granskningsrapporter 29 30 31 30 120 100 % Källa: Riksrevisionen. 2.2 Regeringens behandling i budgetpropositionen Regeringen är enligt revisionslagen mottagare av granskningsrapporterna. I budgetpropositionen redovisar regeringen för riksdagen i september månad vilka åtgärder som planeras eller vidtagits med anledning av de iakttagelser Riksrevisionen gjort. Under perioden 2003 2007 har drygt en tredjedel av Riksrevisionens granskningsrapporter publicerats i maj och juni samt en tredjedel i november och december. Vid regeringens första behandling av rapporterna i budgetpropositionen har granskningsresultaten varit kända för regeringen mellan ett par månader och drygt ett år. Hur regeringen har behandlat de enskilda granskningsärendena och vilka åtgärder som har redovisats presenteras i kapitel 3 och 4 samt i den separata bilagan. I det följande koncentrerar vi redovisningen på de granskningsärenden som regeringen angett som slutbehandlade. 6 Det gäller rapporterna Från invandrarpolitik till invandrarpolitik (RiR 2005:5), Arbetsförmedlingen och de kommunala ungdomsprogrammen (RiR 2006:14) samt Krisberedskap i betalningssystemet (RiR 2007:28). riksrevisionen 12 Uppföljningsrapport 2008

2.2.1 Granskningsrapporter som regeringen angett som slutbehandlade Riksdagens finansutskott har vid flera tillfällen haft synpunkter på utförligheten och tydligheten i regeringens redovisning i budgetpropositionen vad gäller Riksrevisionens granskningsrapporter. Bland annat har utskottet framfört önskemål om att regeringen ska ange när ett granskningsärende bedöms vara färdigbehandlat. 7 Regeringskansliet uttalade under 2006 en ambition att successivt och i ökad grad tydliggöra när ett granskningsärende är färdigbehandlat. 8 I budgetpropositionen för 2008, volym 1, har regeringen angett vilka granskningsrapporter som är slutbehandlade enligt Regeringskansliets diarium. Regeringen har följande definition av vad som är en slutbehandlad granskningsrapport: Med slutbehandlad avses att det ärende som respektive granskningsrapport i sig ger upphov till är avskrivet. Det förhållande att en granskningsrapport i formell mening är slutbehandlad hindrar dock inte att sakfrågan ägnas ytterligare uppmärksamhet i regeringens fortsatta arbete med att utveckla och effektivisera den statliga verksamheten. I volym 1 av budgetpropositionen för 2008 anger regeringen att 67 granskningsrapporter är slutbehandlade. De utgör tre fjärdedelar av de totalt 90 rapporter som Riksrevisionen publicerat mellan 2003 och 2006. Ingen av de granskningsrapporter som publicerats under 2007 har angetts som slutbehandlad. Slutbehandlade granskningsrapporter enligt budgetpropositionen för 2008, volym 1. Beslut med hänvisning till Rapporter Totalt 2003 2004 2005 2006 2003 2006 Budgetproposition (BP) 12 13 12 37 första behandling 8 13 12 33 senare behandling 4 0 0 4 Ad acta 8 10 4 22 Regeringsbeslut, 3 2 0 5 t.ex. regleringsbrev (ev. även BP) Utredningsdirektiv (ev. även BP) 2 0 0 2 Proposition (ej BP) 1 0 0 1 Slutbehandlade (publicerade) Slutbehandlade i % av publicerade 26 (29) 90 % 25 (30) 83 % Källa: Riksrevisionens bearbetning av regeringens redovisning i prop. 2007/08:1. 16 (31) 52 % 67 (90) 74 % 7 Bet. 2004/05:FiU1, bet. 2005/06:FiU15 och bet. 2006/07:FiU8. 8 Prop. 2006/07:1 samt Regeringskansliets svar (2006-11-02) till konstitutionsutskottet, bet. 2006/07:KU10, bilaga 8.3. Uppföljningsrapport 2008 13 riksrevisionen

När ett granskningsärende i budgetpropositionen anges som slutbehandlat hänvisar regeringen till ett regeringsbeslut av något slag. Oftast hänvisas till budgetpropositionen, det vill säga de kommentarer och den redovisning av vidtagna åtgärder som regeringen har lämnat där. I de flesta fall rör det sig om redovisningen i den budgetproposition där regeringen första gången redogjorde för och kommenterade granskningen. Det näst vanligaste beslut som regeringen hänvisar till är att granskningen lagts ad acta, det vill säga till handlingarna. Ett datum för detta beslut finns i så fall angivet. Ibland kombineras hänvisningen till en budgetproposition med ett regeringsbeslut om utredningsdirektiv eller regleringsbrev. I några fall hänvisas enbart till ett regeringsbeslut som avser exempelvis utredningsdirektiv eller regleringsbrev. 2.2.2 Riksrevisionens genomgång av de slutbehandlade rapporterna Ett syfte med Riksrevisionens uppföljning är att redovisa för riksdagen hur bland andra regeringen har tagit emot granskningsresultaten och vilka insatser som har genomförts eller planeras. Regeringens redovisning i budgetpropositionen är en viktig källa till information för uppföljningen. Ett granskningsärende som från regeringens sida anses vara slutbehandlat skulle kunna ses som en signal till både riksdagen och Riksrevisionen om att regeringen nu har vidtagit de åtgärder som regeringen bedömt vara relevanta i förhållande till granskningsrapporten. I förra årets uppföljning redovisade vi vad som hade hänt i den granskade verksamheten med anledning av fyra granskningsrapporter som regeringen då angett som färdigbehandlade i anslutning till redovisningen under utgiftsområde. Det stora antalet slutbehandlade granskningar angivna i den senaste budgetpropositionen har inte medgett en uppföljning av liknande slag. Vi har dock i samband med uppföljningen av enskilda granskningar noterat om rapporten har angetts som slutbehandlad. (Se vidare kapitel 3 och 4 samt den separata bilagan.) För att få en uppfattning om hur regeringen har hanterat ärendena och vilka åtgärder som kan spåras genom regeringens redovisning har vi gått igenom samtliga slutbehandlade ärenden. Hänvisning till endast budgetproposition (37 ärenden) Vår genomgång visar att i hälften av de 37 ärenden där regeringen hänvisar till en budgetproposition har regeringen också kommenterat granskningen i denna och då också endast i denna proposition. Med kommenterat menar vi att regeringen har angett planerade eller vidtagna åtgärder eller i övrigt riksrevisionen 14 Uppföljningsrapport 2008

kommenterat resultaten, det vill säga inte enbart återgett iakttagelser och slutsatser. I tre fall har regeringen kommenterat granskningen enbart i en annan budgetproposition än den som regeringen formellt har hänvisat till i volym 1. I fem fall har regeringen återkommit till granskningen i en senare budgetproposition än den man hänvisat till i volym 1. I den senare propositionen har då ny eller kompletterande information redovisats om åtgärder eller resultat som en följd av granskningen. I nio fall har regeringen inte kommenterat granskningen i någon budgetproposition, trots en uttrycklig hänvisning i volym 1. Hänvisning till regeringsbeslut, regleringsbrev, direktiv eller ny proposition (8 ärenden) I åtta fall har regeringen hänvisat till regeringsbeslut såsom till exempel regleringsbrev, direktiv eller ny proposition ibland i kombination med en hänvisning till budgetproposition. Åtgärderna går oftast enkelt att spåra via angivna dokument, med ledning av redovisningen i budgetpropositionen eller andra dokument. Lagda till handlingarna (22 ärenden) Ett vanligt beslut är att regeringen enbart hänvisar till ett datum då ärendet lagts ad acta, det vill säga till handlingarna. I vår uppföljning har vi inte i något av dessa 22 fall kunnat utläsa om angivet datum refererar till någon åtgärd eller något beslut, varken i volym 1 i budgetpropositionen eller under något utgiftsområde. Sett utifrån det angivna datumet för ad acta-beslutet har granskningar i fem fall lagts till handlingarna innan regeringen formellt har kommenterat granskningen i budgetpropositionen. Fyra granskningar är lagda till handlingarna utan att regeringen vare sig har redovisat några åtgärder eller kommenterat granskningen i någon budgetproposition. I fem fall har granskningen lagts till handlingarna innan riksdagen har fattat beslut om styrelsens framställning eller redogörelse. Vad gäller en av dessa granskningar beslutade riksdagen om bifall till framställningen. I två av de fem fallen är granskningen lagd till handlingarna före behandlingen i budgetpropositionen och innan riksdagen fattat sitt beslut. Vår uppföljning visar att regeringen i ett femtontal fall, där enbart ett ad acta-beslut anges, har kommenterat granskningen i någon eller flera budgetpropositioner. Ibland har regeringen i dessa fall också vidtagit konkreta åtgärder där det finns regeringsbeslut eller dokument som hade varit möjliga att hänvisa till. Uppföljningsrapport 2008 15 riksrevisionen

Under utgiftsområde bedöms ytterligare rapporter vara slutbehandlade Som framgår ovan har regeringen angett att 67 granskningsrapporter är slutbehandlade. Vid vår genomgång har vi funnit ytterligare två rapporter som regeringen i sina kommentarer under relevant utgiftsområde angett vara slutbehandlade. 9 I ytterligare två fall uttrycker regeringen i sina kommentarer under utgiftsområde att granskningsresultaten har tagits om hand. I det ena fallet 10 bedömer regeringen att granskningen inte föranleder några andra åtgärder än vad som redovisats i budgetpropositionen för 2007. I det andra fallet 11 bedömer regeringen att rapporten har beaktats. Ingen av dessa fyra rapporter återfinns bland de rapporter som formellt anges som slutbehandlade i volym 1. 2.3 Granskningsärenden som går vidare till riksdagen När Riksrevisionen har publicerat en granskningsrapport inom effektivitetsrevisionen tar Riksrevisionens styrelse självständigt ställning till om den ska använda sig av sin initiativrätt till riksdagen och i så fall i vilken form. 12 En framställning från Riksrevisionens styrelse innebär att den lämnar förslag till riksdagsbeslut. Styrelsen kan också besluta om att lämna en redogörelse, vilket innebär att styrelsen i första hand informerar riksdagen om granskningens resultat. Redogörelsen innehåller alltså inte några förslag till riksdagsbeslut. Om styrelsen beslutar att inte utnyttja sin initiativrätt till riksdagen läggs rapporten till handlingarna. Sedan starten 2003 till och med december 2007 har Riksrevisionen publicerat 120 granskningsrapporter. Riksrevisionens styrelse har lämnat 58 framställningar och 36 redogörelser till riksdagen med anledning av dessa. Återstående 26 rapporter har styrelsen beslutat att lägga till handlingarna. Det innebär att styrelsen under denna period har lämnat granskningsresultat i drygt tre av fyra rapporter vidare till riksdagen för behandling de flesta i form av förslag till riksdagsbeslut. 9 Försäkringskassans köp av tjänster för rehabilitering (RiR 2004:21) och Socialförsäkringsförmåner till gravida (RiR 2006:30). 10 Punktskattekontroll mest reklam? (RiR 2006:10). 11 Hur förbereds arbetsmarknadspolitiken? (RiR 2007:12). 12 12 kap. 7 regeringsformen samt 12 lagen (2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen. Framställning får även göras med anledning av den årliga rapporten, revisionsberättelserna över årsredovisningen för staten, Riksbanken och Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond. riksrevisionen 16 Uppföljningsrapport 2008

Antal granskningsrapporter per verksamhetsår som Riksrevisionens styrelse lämnat som en framställning eller redogörelse till riksdagen respektive lagt till handlingarna. Rapporter publicerade december 2003 till december 2007 (RiR 2003:1 RiR 2007:32), ej Årlig rapport. 35 30 6 4 25 6 10 20 4 8 12 Lagd till handlingarna Antal 15 12 Redogörelse Framställning 10 5 19 8 17 14 0 2003-2004 2005 2006 2007 Publiceringsår Källa: Riksrevisionens styrelse. 2.4 Behandling och beslut i riksdagen Riksdagen har hittills behandlat samtliga framställningar och redogörelser från Riksrevisionens styrelse som baseras på granskningsrapporter publicerade åren 2003 2006. Drygt hälften av de ärenden som baseras på granskningsrapporter publicerade under år 2007 återstår att behandla. Av sammanlagt 58 framställningar från styrelsen var 50 slutbehandlade av riksdagen fram till och med den 4 april 2008. Av de 36 redogörelserna var 28 slutbehandlade vid samma tidpunkt. Hittills har riksdagen i närmare tre av fyra fall behandlat styrelsens framställning eller redogörelse efter det att regeringen i budgetpropositionen redovisat vilka åtgärder som övervägs, planeras eller redan har vidtagits. Uppföljningsrapport 2008 17 riksrevisionen

Riksdagens behandling av framställningar och redogörelser från Riksrevisionens styrelse. Ärenden som baseras på granskningsrapporter publicerade december 2003 till december 2007 (RiR 2003:1 RiR 2007:32, ej Årlig rapport). Riksdagens beslut till och med 2008-04-04. Publiceringsår, 2003 2004 2005 2006 2007 2003 2007 rapport Antal Antal Antal Antal Antal Procent Framställningar 19 8 17 14 58 Slutbehandlade 19 8 17 6 50 100 % bifall eller delvis bifall 6 0 4 1 11 22 % avslag 13 8 13 5 39 78 % Ej slutbehandlade 0 0 0 8 8 Redogörelser 4 12 8 12 36 Slutbehandlade 4 12 8 4 28 (lagda till handlingarna) Ej slutbehandlade 0 0 0 8 8 Källa: Riksrevisionens bearbetning av riksdagstrycket. Samtliga redogörelser som har behandlats av riksdagen har lagts till handlingarna. 13 Av de 50 framställningar som hittills har behandlats har 11 bifallits helt eller delvis medan 39, eller drygt tre fjärdedelar, har avslagits. I de flesta fall motiverar det beredande utskottet sitt beslut om avslag med att regeringen har aviserat att granskningen och rekommendationerna bereds i Regeringskansliet eller att regeringen och de granskade organisationerna redan har tagit initiativ till förändringar. Det formella beslutet om avslag betyder dock inte att utskottet inte ansett granskningen viktig. I många fall gör utskottet en markering om vilka brister det anser angeläget att åtgärda eller vad det förväntar sig att regeringen ska åstadkomma och vid ett senare tillfälle informera riksdagen om. Riksdagens bifall har inneburit att den ställt sig bakom styrelsens förslag helt eller delvis och genom så kallade tillkännagivanden har begärt åtgärder av regeringen. De framställningar där styrelsens förslag har bifallits helt och hållet grundar sig på rapporterna om djurskyddstillsynen, prioriteringar inom hälso- och sjukvården, Arlandabanan, barnkonventionen, insatser för nyanlända invandrare respektive nationella kvalitetsregister inom hälso- och 13 Detta beror på att redogörelsen inte innehåller något förslag till beslut och därför inte kräver något ställningstagande från riksdagens sida. Däremot har en motion som väckts med anledning av redogörelsen om miljömålsrapporteringen bifallits. Beslutet innebar att riksdagen ställde sig bakom rekommendationerna i rapporten. Miljömålsrapporteringen för mycket och för lite (RiR 2005:1), redog. 2004/05:RRS21, bet. 2005/06:MJU3, bifall till reservation nr 224. riksrevisionen 18 Uppföljningsrapport 2008

sjukvården. 14 Vad gäller framställningarna om djurskyddstillsynen respektive Arlandabanan biföll riksdagen styrelsens förslag innan regeringen hade kommenterat granskningen i budgetpropositionen. De framställningar som delvis har bifallits grundar sig på rapporterna om försvarets materielförsörjning, statsbidrag till idrottsrörelsen och folkbildningen, tillsynen av överförmyndare, genetiskt modifierade organismer respektive beredskapen för kärnkraftsolyckor. 15 En vanlig innebörd av tillkännagivandena är att regeringen uppmanas att förbättra sin styrning och uppföljning av den granskade verksamheten i angivet avseende. Det förekommer också att riksdagen vill att regeringen omprövar eller ser över uppgifter, regelverk eller finansiering, preciserar mål för en verksamhet eller klargör en ansvarsfördelning. Andra önskemål är att regeringen ska ta initiativ till att följa upp eller utvärdera en verksamhet eller bli mer utförlig i sin redovisning till riksdagen av resultatet eller effekten av en verksamhet. Riksdagen kan anse att tillkännagivanden är motiverade även om regeringen redan aviserat åtgärder på det område som granskats. Så är exempelvis fallet med framställningen om beredskapen för kärnkraftsolyckor. Även om Regeringskansliet och berörda myndigheter uppgett att ett visst arbete redan hade påbörjats för att omhänderta Riksrevisionens rekommendationer, bedömde försvarsutskottet att åtgärderna inte var tillräckliga. 16 2.5 Tid mellan publicering och riksdagsbeslut Det har i genomsnitt tagit 9 månader från det att Riksrevisionen har publicerat sin granskningsrapport till det att riksdagen har fattat sitt beslut med anledning av framställningen eller redogörelsen. Av denna tid har styrelsen i genomsnitt använt 3 månader för sin beredning. Den hittills kortaste tiden mellan publicering och riksdagsbeslut är knappt 3 månader och gällde granskningen om regeringens beredning och 14 Hur effektiv är djurskyddstillsynen? (RiR 2003:1), framst. 2003/04:RRS1, bet. 2003/04:MjU14, Riktlinjer för prioriteringar inom hälso- och sjukvården (RiR 2004:9), framst. 2004/05:RRS2, bet. 2004/05:SoU10, Arlandabanan insyn i ett samfinansierat järnvägsprojekt (RiR 2004:22), framst. 2004/05:RRS9, bet. 2004/05:TU8, Barnkonventionen i praktiken (RiR 2004:30), framst. 2004/05:RRS19, bet. 2005/06:SoU5, Socialstyrelsen och de nationella kvalitetsregistren inom hälsooch sjukvården (RiR 2006:16), framst. 2006/07:RRS7, bet. 2006/07:SoU8 och Statliga insatser för nyanlända invandrare (RiR 2006:19), framst. 2006/07:RRS13, bet. 2006/07:AU6. 15 Materiel för miljarder en granskning av försvarets materielförsörjning (RiR 2004:6), framst. 2003/04:RRS9, bet. 2004/05:FöU5, Offentlig förvaltning i privat regi statsbidrag till idrottsrörelsen och folkbildningen (RiR 2004:15), framst. 2004/05:RRS6, bet. 2004/05:KrU6, Länsstyrelsernas tillsyn av överförmyndare (RiR 2006:5), framst. 2005/06:RRS26, bet. 2006/07:CU4, Genetiskt modifierade organismer det möjliga och det rimliga (RiR 2006:31), framst. 2006/07:RRS23, bet. 2007/08:MJU1 samt Beredskapen för kärnkraftsolyckor (RiR 2007:4), framst. 2006/07:RRS26, bet. 2007/08:FöU4. 16 Beredskapen för kärnkraftsolyckor (RiR 2007:4), framst. 2006/07:RRS26, bet. 2007/08:FöU4. Uppföljningsrapport 2008 19 riksrevisionen

redovisning av skatteutgifter. 17 För granskningen av Arbetsmarknadsverkets insatser för att minska deltidsarbetslösheten uppgick tiden mellan publicering och riksdagsbeslut till drygt 16 månader, vilket är den längsta. 18 Beredningstiden bestäms av olika faktorer såsom exempelvis utskottets arbetsbörda eller om utskottet avvaktar en proposition i samma ämne. Tidpunkter när riksdagen har fattat beslut om framställningar och redogörelser som baseras på granskningsrapporter publicerade åren 2004 2007. Riksdagens beslut till och med 2008-04-04. 30 25 20 Procent 15 10 5 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Källa: Riksrevisionens bearbetning av riksdagstrycket. Riksdagen behandlar framställningar och redogörelser från Riksrevisionens styrelse vid i huvudsak två tillfällen under året på våren och på senhösten. Sedan Riksrevisionens start har i genomsnitt en tredjedel av riksdagens beslut i sådana ärenden fattats under november och december månad. 17 Regeringens beredning och redovisning av skatteutgifter (RiR 2007:3), framst. 2006/07:RRS25, bet. 2006/07:FiU20. Rapporten publicerades den 28 mars 2007. Riksrevisionens styrelse lämnade sin redogörelse den 9 maj 2007. Riksdagen beslutade om att avslå framställningen den 20 juni 2007. 18 Arbetsmarknadsverkets insatser för att minska deltidsarbetslösheten (RiR 2006:1), framst. 2005/06:RRS22, bet. 2006/07:AU13. Rapporten publicerades den 24 januari 2006. Riksrevisionens styrelse lämnade sin framställning den 19 april 2006. Riksdagen beslutade att avslå framställningen den 30 maj 2007. riksrevisionen 20 Uppföljningsrapport 2008

3 Fem granskningar några år senare Vi har valt ut fem granskningsrapporter från den tidigaste produktionen för en djupare uppföljning. De representerar några olika politikområden och typer av granskningar. Regeringen och de granskade organisationerna har haft några år på sig att beakta granskningsresultaten och omsätta dem i praktisk handling. Gemensamt för dem är att de av regeringen har angetts som slutbehandlade granskningsärenden. Följande rapporter har följts upp: Arbetslöshetsförsäkringens hantering på arbetsförmedlingen (RiR 2004:3) och Arbetslöshetsförsäkringen kontroll och effektivitet (RiR 2005:3) Rätt avgifter? statens uttag av tvingande avgifter (RiR 2004:17) Stödet till polisens brottsutredningar (RiR 2004:27) Förtidspension utan återvändo (RiR 2005:14) 3.1 Kontroll av arbetslöshetsförsäkringen Arbetslöshetsförsäkringen är en omställningsförsäkring som administreras av arbetslöshetskassorna. Kassorna är privaträttsliga organ vars handläggning och beslut om ersättning utgör myndighetsutövning. Försäkringen syftar till att ge inkomsttrygghet vid ofrivillig arbetslöshet och att effektivisera sök- och matchningsprocesserna på arbetsmarknaden. En arbetslös har endast rätt till ersättning om denne aktivt söker arbete och är beredd att ta ett lämpligt sådant. Arbetsförmedlingen ska pröva arbetsviljan hos den sökande och förse arbetslöshetskassan med underlag för eventuella beslut om nedsatt eller indragen ersättning. 3.1.1 Riksrevisionens granskningar Riksrevisionen har genomfört två granskningar av arbetslöshetsförsäkringen. Den första, Arbetslöshetsförsäkringens hantering på arbetsförmedlingen (RiR 2004:3), publicerades i februari 2004 och syftade till att identifiera effektivitetsproblem i arbetsförmedlingens hantering. Den andra, Arbetslöshetsförsäkringen kontroll och effektivitet (RiR 2005:3), publicerades i februari 2005 och utgick till stor del från iakttagelserna i den förra och inkluderade även arbetslöshetskassornas hantering. Riksrevisionen fann flera brister i arbetsförmedlingens kontroll av hur försäkringsvillkoren efterlevs. Bland annat gjordes alltför få platsanvisningar till lämpligt arbete, vilket gjorde det svårt att kontrollera arbetsviljan. Träffsäkerhet i anvisningarna var låg och uppföljningen var bristfällig. Uppföljningsrapport 2008 21 riksrevisionen

riksrevisionen 22 Uppföljningsrapport 2008 Anvisningarna ledde därmed i lägre grad till anställning och antalet sanktioner blev färre än om regelverket hade följts bättre. Granskningarna visade att arbetsförmedlare ofta var obenägna att underrätta arbetslöshetskassorna då sökande inte stod till arbetsmarknadens förfogande. Det förelåg stora skillnader såväl inom som mellan arbetsförmedlingskontor. Endast en femtedel av de regelbrott som borde ha föranlett ett ifrågasättande ledde till ett sådant. Ytterligare en iakttagelse var att andelen ogiltiga meddelanden, det vill säga sådana där den arbetssökande vid tillfället för ifrågasättandet varken uppbar eller sökte arbetslöshetsersättning, ökade under perioden 1999 2003. Kvaliteten i de giltiga meddelandena hade också försämrats. Den ökande andelen ogiltiga meddelanden och brister i arbetslöshetskassornas inrapportering av avslutade ärenden till Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) förklarade i stor utsträckning den lägre och mellan kassorna varierande sanktionsgraden. Förklaringen låg också i handläggnings- och utredningsrutinerna inom kassorna. Konsekvenserna av detta var faktiska variationer i och missvisande statistik över kassornas sanktionsgrad samt bristande enhetlighet i kassornas utredningar av ersättningsärenden. Kravet på en rättvis och enhetlig tillämpning av försäkringsreglerna kunde inte anses vara uppfyllt av vare sig arbetsförmedlingen eller arbetslöshetskassorna. Arbetsmarknadens funktionssätt riskerade därmed att försämras och arbetslöshetsersättning betalas ut till personer som inte var berättigade till sådan. Riksrevisionen bedömde att detta kunde påverka förtroendet för försäkringssystemet på ett negativt sätt. Riksrevisionen rekommenderade Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) att vidta åtgärder för att förbättra arbetet med anvisningarna. För att öka antalet meddelanden om ifrågasättanden och för att öka enhetligheten i dessa rekommenderades AMS att införa en funktion vid arbetsförmedlingskontoren med uppgift att bereda sådan rapportering. För att minska andelen ogiltiga meddelanden rekommenderades regeringen att se till att arbetsförmedlingen skulle få direktåtkomst till kassornas uppgifter om huruvida den sökande uppbär eller söker arbetslöshetsersättning. Regeringen rekommenderades också att se till att arbetsförmedlingen alltid kontrollerar detta innan ett meddelande skickas till den sökandes kassa. Riksrevisionen rekommenderade arbetslöshetskassorna att säkerställa att avslutade ärenden om ifrågasatt ersättningsrätt direkt inrapporteras till IAF. IAF rekommenderades att se till att ärenden som kassorna tidigare hade inrapporterat som utan åtgärd och där annat beslut fattats vid senare tillfälle, direkt borde inrapporteras till myndigheten och tas med i statistiken.

IAF rekommenderades även att särredovisa kassornas sanktionsgrad utifrån det totala respektive giltiga antalet ifrågasättanden från arbetsförmedlingen. För att motverka varierande utredningsrutiner mellan arbetslöshetskassorna rekommenderade Riksrevisionen kassorna att utarbeta en gemensam checklista för utredning av ärenden om ifrågasatt ersättningsrätt. Slutligen rekommenderades regeringen att ge kassorna tillgång till uppgifter i de sökandes individuella handlingsplaner i samband med beslut om ersättningsrätt. 3.1.2 Styrelsens och riksdagens behandling Riksrevisionens styrelse beslutade i mars 2004 respektive i maj 2005 om framställningar med anledning av de två granskningsrapporterna. Med anledning av den första rapporten föreslog styrelsen att riksdagen skulle begära av regeringen att återkomma till riksdagen med en redovisning av de åtgärder som vidtagits med anledning av granskningen. Riksdagen avslog framställningen i mars 2005 med hänvisning till pågående utvecklingsarbete inom Arbetsmarknadsverket för att komma till rätta med de brister som granskningen visat. 19 Med anledning av den andra rapporten föreslog styrelsen att riksdagen skulle begära av regeringen att vidta åtgärder för att åstadkomma skärpt regelefterlevnad bland de aktörer som ansvarar för arbetslöshetsförsäkringen. Styrelsen föreslog också att riksdagen skulle begära av regeringen att följa upp regelefterlevnaden inom arbetslöshetsförsäkringen och redovisa resultatet av uppföljningen för riksdagen. Riksdagen avslog framställningen i april 2006. Motivet till beslutet var att regeringen vidtagit åtgärder för att komma till rätta med bristerna i tillämpningen av arbetslöshetsförsäkringen och det regelverk som anknyter till den. Samtidigt betonade arbetsmarknadsutskottet att Riksrevisionens kritik var mycket allvarlig och att bristerna måste rättas till. Utskottet utgick ifrån att regeringen skulle följa Riksrevisionens rekommendationer och de förslag som styrelsen lämnat. 20 3.1.3 Regeringens och myndigheternas åtgärder I budgetpropositionen för 2005 bedömde regeringen att Riksrevisionens rekommendationer låg i linje med intentionerna för arbetsmarknadspolitiken. Regeringen hade i juni 2004 beslutat om ett uppdrag till AMS och där AMS skulle beakta rekommendationerna. Den 23 mars 2005 gav regeringen ett uppdrag till AMV om insatser för att säkerställa en mer 19 Framst. 2003/04:RRS7, bet. 2004/05:AU5. 20 Framst. 2004/05:RRS22, bet. 2005/06:AU5. Uppföljningsrapport 2008 23 riksrevisionen

likartad tillämpning av arbetslöshetsförsäkringen. Uppdraget innehöll ett antal prioriterade insatser bland annat avseende när och hur anvisningar ska ske och hur de ska följas upp. AMS skulle enligt uppdraget också förbättra kvaliteten i underrättelserna om ifrågasatt ersättningsrätt till arbetslöshetskassorna samt förbättra de arbetssökandes handlingsplaner. I budgetpropositionen för 2006 uppgav regeringen att AMS genom uppdraget har utarbetat rutiner för arbetsförmedlarna för uppföljning av anvisning till ledig plats, metodstöd för när en underrättelse till arbetslöshetskassan ska lämnas, en ny handlingsplan i det operativa datasystemet samt metodstöd för att kunna identifiera brister i handläggningen av ärenden rörande arbetslöshetsförsäkringen. Av regleringsbrevet till AMV för budgetåret 2006 framgick att AMS skulle följa upp och utveckla de insatser som gjorts utifrån regeringsuppdraget. I mars 2006 beslutade 21 AMS om riktlinjer för anvisning till arbete och handlingsplaner. I budgetpropositionen för 2006 uppgav regeringen även att AMS kontinuerligt arbetade för att komma till rätta med bristerna i hur arbetsförmedlingen hanterar regelverken kring arbetslöshetsförsäkringen. Regeringen bedömde att arbetet gick i rätt riktning, men att insatserna behövde bli fler och införas snabbare. Regeringen anförde att de insatser som gjorts inom AMV, bland annat utifrån regeringsuppdraget om att säkerställa en mer likartad tillämpning av arbetslöshetsförsäkringen, ska följas upp noggrant och att AMS i detta arbete bör ta till vara och pröva de förslag och rekommendationer som Riksrevisionen presenterat. Budgetpropositionen för 2006 innehöll även en satsning på fler arbetsförmedlare för förbättrad matchning och kontroll. AMV fick resurser för att anställa upp till 300 personer under 2006 och 2007 i syfte att stärka kontrollverksamheten. Regeringen kommenterade även Riksrevisionens förslag till ny organisatorisk modell för rapportering till arbetslöshetskassan. Regeringen anförde att många arbetsförmedlare upplever obehag då det kan bli fråga om att lämna rapport till arbetslöshetskassan när en arbetssökande avvisar ett arbete. Mot denna bakgrund skulle därför AMS under 2006 utarbeta och i några län pröva en ny modell där ansvaret för att ifrågasätta arbetslöshetsförsäkringen flyttas till en central funktion inom varje arbetsförmedlingskontor enligt Riksrevisionens förslag. Enligt regeringen borde detta bidra till en enhetligare tillämpning av regelverket och därmed ökad rättssäkerhet för den enskilde. Regeringen kommenterade utfallet av AMV:s försöksverksamhet i budgetpropositionen för 2007. Försöksverksamheten permanentades i maj 2007 genom en ny paragraf i förordningen (2000:628) om den 21 Översyn av anvisning till arbete och handlingsplaner (2006-03-01). riksrevisionen 24 Uppföljningsrapport 2008

arbetsmarknadspolitiska verksamheten. 22 Innebörden av tillägget är att det vid varje offentlig arbetsförmedling ska finnas en tjänsteman som ansvarar för att underrättelser enligt 16 lämnas till berörd arbetslöshetskassa. I budgetpropositionen för 2007 redovisade regeringen att antalet anvisningar minskat från nära en miljon under 2004 till 720 000 under 2005. Uppföljningen hade också ökat. Under 2005 hade 66 procent av anvisningarna följts upp efter tre månader, vilket är en ökning med 10 procentenheter jämfört med 2004. I samband med vår uppföljning framhåller företrädare för Arbetsförmedlingen att det faktum att antalet anvisningar minskat under 2005 inte behöver innebära minskad effektivitet. Det som har betydelse är om anvisningen träffar rätt sökande. Träffsäkerheten i anvisningarna bör därför vara föremål för mer analys framöver. Arbetsförmedlingens uppföljning av anvisningarna bygger i nuläget i huvudsak på att de sökande själva intygar att anvisningarna har följts. Uppföljningen gentemot arbetsgivare görs endast genom stickprov. 23 I regleringsbrevet för budgetåret 2007 fick AMS i uppdrag att mer effektivt använda de 120 miljoner kronor som avsatts för tillfälliga personalförstärkningar för ökad kontrollverksamhet inom arbetslöshetsförsäkringen. Resurserna skulle användas för att säkerställa en likartad tillämpning av försäkringens regelverk över hela landet, bland annat utifrån de brister som IAF och Riksrevisionen påvisat. Enligt uppgifter från Arbetsförmedlingens huvudkontor användes medlen till att anställa resurspersoner på kontoren. 24 I samma regleringsbrev fick AMS i uppdrag att granska arbetsförmedlingarnas handläggning av ärenden i förhållande till regelverket för arbetslöshetsförsäkringen. Syftet var att säkra kvaliteten samt vidareutbilda personalen i kontrollfunktionen. AMS skulle senast den 12 februari 2007 redovisa tidsplan och upplägg för detta arbete till Regeringskansliet och till IAF. Slutrapport skulle lämnas senast den 15 oktober 2007. Företrädare för Arbetsförmedlingens huvudkontor uppger till Riksrevisionen i uppföljningen att ett nytt nätverk inrättades inom AMV för att stärka myndighetens arbete med arbetslöshetsförsäkringen. Nätverket utgjordes av ett antal sakkunniga på AMS, särskilda kontaktpersoner på länsarbetsnämnderna och en till flera resurspersoner på varje arbetsförmedlingskontor. Vidare infördes en intern rådgivningstjänst vid arbetsförmedlingen i Östersund, till vilken såväl handläggare som resurspersoner kunde vända sig med olika frågor om försäkringen och kontrollarbetet. I och med detta avlastades AMS i försäkringsarbetet, samtidigt som man har fått större 22 Förordning (2007:418) om ändring i förordningen (2000:628) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten (16 c ). 23 Telefonsamtal med IAF 2008-01-07 och möte på Arbetsförmedlingens huvudkontor 2008-01-10. 24 Möte på Arbetsförmedlingens huvudkontor 2008-01-10. Uppföljningsrapport 2008 25 riksrevisionen

kunskap om hur kontrollfunktionen fungerar på lokal nivå och om vilka specifika behov som finns på lokal och regional nivå. Nätverket uppges ha betytt mycket för en ökad enhetlighet i försäkringsarbetet och avsikten är att det ska fortleva i den nya organisationen. Företrädare för Arbetsförmedlingen bedömer att omorganisationen på kort sikt kan få negativ inverkan på kontrollfunktionen i och med att en motsvarighet till länsarbetsnämndernas kontaktpersoner fortfarande saknas i den nya organisationen. 25 I budgetpropositionen för 2007 bedömde regeringen att en individuell och åtgärdsinriktad handlingsplan borde upprättas för varje arbetssökande inom 30 dagar. I det då gällande regelverket fanns krav på att en handlingsplan skulle upprättas inom 100 dagar. Regeringen hänvisade till att Riksrevisionen konstaterat att arbetsförmedlingar som engagerar sig i de arbetssökande, har aktiva kontakter med potentiella arbetsgivare och snabbt upprättar individuella handlingsplaner lyckas bättre med att hitta arbete som passar de arbetssökande. Förändringen infördes 26 i förordningen (2000:628) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten i december 2006. IAF redovisar, bland annat i sin Kvartalsrapport 4, 2006 (2006:21), en motsvarighet till antalet ogiltiga ifrågasättanden från arbetsförmedlingen under benämningen ej ersättningssökande. Det är en utveckling som är i enlighet med Riksrevisionens rekommendationer i RiR 2005:3. Arbetslöshetskassornas samorganisation (SO) framhåller att en gemensam checklista för arbetslöshetskassorna är på gång, men att den har blivit försenad till följd av de många förändringarna i arbetslöshetsförsäkringen under det senaste året. Vad gäller rekommendationen om att regeringen bör se till att arbetslöshetskassorna ges tillgång till relevanta uppgifter i de sökandes individuella handlingsplaner, framhåller SO en klar förbättring. Problemen med eftersläpning i arbetslöshetskassornas redovisning av avslutade ärenden till IAF uppges av såväl IAF som SO vara betydligt mindre i dagsläget. 27 3.1.4 Riksrevisionens kommentarer Regeringen har redovisat att båda granskningsrapporterna är slutbehandlade. Uppföljningen visar att ett flertal åtgärder har vidtagits av de granskade organisationerna för att stärka kontrollfunktionen inom arbetslöshetsförsäkringen inte minst inom det tidigare AMV. De problem som iakttogs i granskningarna har minskat sedan rapporterna publicerades. 25 Möte på Arbetsförmedlingens huvudkontor 2008-01-10. 26 Förordning (2006:1555) om ändring i förordningen (2000:628) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten (6 ). 27 Telefonsamtal med IAF 2008-01-07 och möte på SO 2008-01-08. riksrevisionen 26 Uppföljningsrapport 2008

De granskade organisationerna har i samband med uppföljningen uttalat en tillfredsställelse med de två granskningarna. Rapporterna har utgjort ett bra stöd i förändringsarbetet för att uppnå en bättre kontrollfunktion. Samtidigt kvarstår vissa problem inom området. Arbetslöshetskassornas samorganisation framhåller att det fortfarande är svårt att avgöra vad som utgör lämpligt arbete för den enskilde sökande, något som är tämligen centralt vid bedömningen av om ersättningsvillkoren är uppfyllda. Arbetsmarknadsdepartementet beskriver fortsatta problem med att få handläggarna på arbetsförmedlingen att följa regelverket. Det finns dock tecken på förbättringar i detta avseende. Det kan också fortfarande finnas problem att upptäcka de regelbrott som begås. Det beror bland annat på att platsanvisningar, det vill säga om arbetssökande faktiskt söker de arbeten de blivit anvisade, i första hand bygger på de arbetssökandes egna intyganden och i mindre grad på uppgifter från arbetsgivarna. Antalet rapporter om ifrågasatt ersättningsrätt har ökat. Detta kan dock bero på att Arbetsförmedlingen följer regelverket striktare vid upptäckta regelbrott inte nödvändigtvis att fler regelbrott upptäcks. 3.2 Statens uttag av tvingande avgifter Fler än 100 statliga myndigheter tar årligen tillsammans ut drygt 11 miljarder kronor i avgifter för tjänster som ingen annan än staten tillhandahåller. Avgiften är obligatorisk för medborgaren eller företaget att betala när tjänsten nyttjas. Exempel på sådana avgifter är de som tas ut för körkort, pass, inspektion av fartyg, byte av namn och kontroll av läkemedel. Enligt grundlagen ska riksdagen besluta om tvingande (offentligrättsliga) avgifter, men kan överlåta åt regeringen att fatta sådana beslut. Riksdagen har delegerat betydande beslutsbefogenheter till regeringen, som i sin tur har delegerat till myndigheterna. Myndigheterna förfogar över merparten av avgiftsintäkterna. 3.2.1 Riksrevisionens granskning Riksrevisionen granskade under 2003 och 2004 vad delegeringen innebär för riksdagens insyn och för regeringens styrning av avgifterna samt om det finns risk för att myndigheterna tar ut för höga avgifter när de förfogar över intäkterna. I juni 2004 redovisade Riksrevisionen resultatet av granskningen i rapporten Rätt avgifter? statens uttag av tvingande avgifter (RiR 2004:17). Riksrevisionen fann många oklarheter och brister. Avgiftsbelagd verksamhet följdes inte upp och prövades inte i samma utsträckning som anslagsfinansierad. Staten hade i vissa fall kunnat öka sina utgifter utan att Uppföljningsrapport 2008 27 riksrevisionen