1 (7) Rapport studentinflytande i organisationsöversynen..doc Inledning Rektor tillsatte på ledningsgruppens sammanträde den 10e april ett antal arbetsgrupper för att vidare belysa den förestående organisationsöversynen. En grupp fick i uppgift att fokusera på studentinflytande, och uppdraget gavs till prorektor Harriet Axelsson tillsammans med en studentrepresentant. s styrelse beslöt den 12e april att utse till studentrepresentant för arbetet. Till arbetet knöts också Therese Kinnberg, tillträdande vice kårordförande och under förra året projektanställd på Teknik och samhälle för att arbeta med att utveckla studentinflytandet på området. Arbetet inleddes med en enkel översyn över studentinflytandet som det ser ut idag, bilaga 1. Utifrån denna översyn identifierades tre problemområden, synen på studenten, demokrati och transparent för lärare och student samt tydlighet för studenten som kollektiv. Denna text presenterar problemområdena med föreslagna åtgärder inom ramen för en fakultetsbaserad organisation. Avslutningsvis ges ett förslag på hur studentinflytandet i stort kan organiseras i den nya organisationen för att bidra till att stärka studentinflytandet. Texten utgår i stor utsträckning ifrån befintligt studentinflytande och betonar därför de punkter av studentinflytande som kan behöva förändras eller förstärkas. Det studentinflytande som idag finns och fungerar väl i till exempel högskoleövergripande beslutsorgan men inte nämns här bör inte förändras.
2 (7) Synen på studenten.doc Problembeskrivning Ett relativt vanligt problem är att studenter betraktas som elever, och i förlängningen ofta som barn. Det medför att studenten inte betraktas som en medaktör, och inte ges möjlighet och uppmuntran att ta en aktiv del i sin utbildning. När studenten behandlas som ett objekt som ska matas med kunskap får det direkta följder både för undervisningen som sådan och för kvalitetsutvecklingen av utbildningen. Studenter har själva valt att studera och måste uppmuntras att ta ansvar för sina studier och sin utbildning genom kritisk reflektion och självständigt tänkande. Många utbildningar, kurser och lärare ger idag sina studenter detta, men långt ifrån alla. Frågan är dessutom av ökande vikt i och med införandet av Bologna där studentens lärande ska stå i fokus, och där inte bara faktakunskaper utan också förståelse, förmågor och förhållningssätt ska bedömas. Ett stort antal studenter känner sig illa bemötta eller kränkta, något som kan inverka menligt inte bara på studentens studier, utan på livet som helhet. 1 Kåren nås också av många fall där studenter är rädda för bestraffning om de uttrycker sin åsikt. Kombinationen av synen på studenten, behandlingen av studenten och rädslan för bestraffning bidrar till att många studenter idag inte vågar säga ifrån om något upplevs som felaktigt eller orättvist. När studenter inte känner sig hörda, när studenter känner sig behandlade som barn, och när studenter är rädda för att bli bestraffade för sina åsikter då har högskolan ett problem. Åtgärdsförslag Aktiva studenter som är med och påverkar högskolans utveckling är av största betydelse för kvalitetsarbetet. För att säkra kvalitetsarbetet ska det dessutom inrättas en organisation som får till uppgift att samordna, följa upp och kontrollera det kvalitetssäkrande arbetet. Det är en funktion som idag saknas, men som det finns ett skriande behov av. Inom den högskolepedagogiska utbildningen ska studentinflytande utgöra en självklar grund. Det ska därmed ingå i den inledande kursen i Akademiskt lärarskap. Dessutom bör det utvecklas ett tema inom ramen för den andra kursen med inriktning på studentinflytande. Denna temakurs ska vara öppen för såväl personal som kåraktiva studenter. 1 Therese Persson, Studentinflytande och bemötande - kartläggning av studiemiljön för lärarstudenter på Malmö högskola, 2007
3 (7) Det är enhetschefens ansvar att tillse att personalen uppmärksammas på vad det innebär att vara en student, och på skillnaden mellan en student och en elev. Enhetscheferna ska också ansvara för att studenternas åsikter blir hörda, både på den enskilda kursen genom en meningsfull dialog kring kursen utifrån kursvärderingar eller motsvarande och på andra nivåer inom enheten. All personal ska känna till Studenternas rättigheter & skyldigheter, och det ligger på enhetschefens ansvar att se till att dokumentet efterlevs. Enhetscheferna måste också vara uppmärksamma på hur kritiska studenter behandlas och bemöts, och tydliggöra för studenter att någon bestraffning aldrig får förekomma. Allt detta ska syfta till att studenter uppmuntras till att ta en aktiv del i sin utbildning och vidareutvecklingen av densamma så att vi kan få ett levande studentinflytande som lyfter högskolan..doc Demokrati & transparens för lärare och student Problembeskrivning Det finns på högskolan en mängd olika grupper och organ med varierande uppgifter, mandat och befogenheter. Bilaga 2. Gruppernas roller och mandat är otydliga i många fall, och ofta är inte ens gruppernas existens känd av exempelvis studentkåren. Ingen verkar riktigt veta vad respektive grupp egentligen ska göra, får göra och kan göra. För det andra är den enskilda ledamotens roll och mandat än mer otydligt. Ofta finns en implicit förväntning om att en ledamot ska förankra saker och ting på sitt område eller motsvarande, men sällan finns några rutiner eller stödjande funktioner för hur detta ska gå till. Handlingar kommer också ofta ut för sent eller på sittande möte vilket i praktiken omöjliggör förankring av åsikter. För det tredje används inte organen alltid på det sätt som de kanske borde. Det finns alltså en rad otydligheter som bidrar till en stor frustration inte bara för studenter/studentrepresentanter utan också för lärare och övriga representanter i organen. Det händer att frågor som kan uppfattas höra till ett visst organ istället behandlas av enskilda chefer utan uppenbar anledning. Allt detta leder till stor frustration över bristen på transparens i det beredande och beslutsfattande systemet. För studenterna får det dubbel effekt. Studentrepresentanterna får svårt att utföra sina uppdrag men framför allt ger lärare som känner sig maktlösa klart minskade möjligheter till studentinflytande. Åtgärdsförslag I den nya organisationen måste det finnas tydliga beskrivningar av olika gruppers mandat och roller på respektive nivå. Det ska framgå vad gruppen ska göra samt i vilka frågor grupper är beredande eller beslutande. Det bör även framgå i vilka fall en grupps ansvar övertas av annan person eller organ. En lista över dessa grupper ska ses över årligen av den ovan nämnda organisationen för kvalitetsarbetet.
4 (7) Det ska också finnas beskrivning av respektive ledamots roll och ansvar. Om en representant, antingen det är lärare, student eller administratör, förväntas ha beslut förankrade så måste det också byggas upp funktioner för detta. Viktigt är även att handlingar och dylikt kommer ut i tid. Alla ledamöter i högskolans organ erbjuds årligen en introduktion till sitt uppdrag. Tydlighet för studenter som kollektiv.doc Problembeskrivning När det gäller studentkollektivets rättigheter i allmänhet och studentinflytande i synnerhet råder många oklarheter om vad som egentligen ska gälla och hur saker och ting bör fungera. Det är i allra högsta grad varierande mellan de olika områdena huruvida det finns något studentinflytande att tala om, vilken roll kåren har i det och hur det organiseras. Olikheter är inte i sig något dåligt, men vi kan konstatera att studentinflytandet fungerar betydligt bättre på vissa områden än på andra (se Bilaga 1). Det är väldigt svårt för studentkollektivet att veta vad som egentligen ska gälla och hur saker och ting egentligen ska fungera. Studenters rättigheter och skyldigheter problematiserar kring flera av dessa aspekter, men utgår från den individuella studentens perspektiv och har en strikt formell grund utifrån lagar och förordningar. Åtgärdsförslag Upprättandet av en studentinflytandepolicy kan bidra till att komma till rätt med den otydlighet som nu råder och dessutom bli ett bra avstamp för den nya organisationen. Umeå universitet har en mycket bra studentinflytandepolicy som kan användas som utgångspunkt (Se Bilaga 3). Studentinflytande i den nya organisationen I en ny fakultetsbaserad organisation finns det flera saker att ta fasta på. Några av de sakerna har vi problematiserat ovan och sedan lyft in i detta förslag. Vi har valt att anpassa det hela till en fakultetsbaserad organisation. I den nya organisationen förslås enheterna stärkas vilket är en bra möjlighet att stärka studentinflytandet. Vi kommer nedan att presentera våra tankar kring organiserandet av det formella, representativa studentinflytandet, och vi kommer att gå nerifrån och upp. Från den enskilda studenten via enheten och fakulteten till det högskolegemensamma. Det är viktigt att alla dessa delar ger utrymme för självständiga aktörer samtidigt som en samordning måste finnas.
5 (7) Det är viktigt att komma ihåg att det är studenterna samlat i studentkårerna som äger rätt att utse studentrepresentanter. Ändå har vi valt att ge synpunkter på hur det bäst skulle kunna göras detta är inte en instruktion till studentkårerna utan ett förslag till ordning och samarbete mellan studentkårerna och högskolan. Dessa förslag är inte tänkta att förändra eller begränsa studentkårernas lagstadgade uppgift att utse representanter studentkårerna utser studentrepresentanter..doc För studenten I varje enskild kurs ska studenten ges möjlighet att föra fram synpunkter på kursens innehåll och form i en kursvärdering. Dessa ska sammanställas och bör tillgängliggöras såväl vederbörande som kommande studenter inom kursen. Till exempel är det ofta uppskattat och klokt att återge vilka synpunkter tidigare grupper av studenter haft på en kurs samt vad man förändrat respektive inte förändrat i kursens innehåll och form. Den enskilda studenten bör ges möjlighet att på varje program eller längre kurs delta i en dialog kring sin utbildning. Formellt organiseras det genom inflytanderåd med representanter från de klasser/kurser/grupper som ingår i utbildningen och som omfattar hela terminer. Den ansvariga läraren ansvarar för att informera om detta samt låta klassen/kursen/gruppen välja sina representanter. Representanternas kontaktuppgifter samlas in och sänds till såväl respektive studentkår som enhetschefen. I inflytanderåden samlas studenter och lärare från utbildningens/programmets olika nivåer för att diskutera sin utbildning och utbyta erfarenheter. Detta bör kompletteras genom återkoppling kring kursvärderingar eller motsvarande där samtliga studenter ges en möjlighet till insyn i arbetet att utveckla och kvalitetssäkra utbildningen. Alla representanter i inflytanderåden erbjuds en enklare utbildning från högskola och studentkår om sin roll som representant samt om högskolan och studentkåren. På enheten På enhetsnivå ska studenter finnas representerade i ett enhetsråd eller motsvarande organ där enhetsövergripande frågor diskuteras över utbildningsgränserna. Det kan till exempel gälla praktik, strategiska frågor, policys eller budget, men också frågor av mer specifik karaktär som exempelvis kan ha uppkommit på ett inflytanderåd. I enhetsrådet utses tre representanter. Dessa skulle studentkåren kunna utse med samma modell som dagens representanter i områdesstyrelse dvs en utsedd av studentkåren centralt och två representanter utsedda i forum för studenterna på enheten eller fakulteten. Forum för val av representanter organiseras av studentkåren med stöd av högskolan och kan användas förutom till val av enhetsrepresentanter också för att ge intresserade studenter en chans till dialog om aktuella frågor. Särskild personlig inbjudan bör skickas till representanter i inflytanderåd.
6 (7) Om en studentrepresentant tillsätts av studentkåren centralt säkerställs samordning med studentinflytandet på fakultets- och högskolenivå samtidigt som de två övriga studentrepresentanterna säkerställer en koppling direkt till utbildningen. Enhetschefen har ansvar för att underlätta detta. I detta ansvar ingår att skapa ett öppet klimat där såväl studenter som lärare uppmuntras att uttrycka sin åsikt..doc På fakulteten På fakultetsnivå ska studenter finnas representerade med två till tre representanter i varje organ. I viktigare organ bör en av studentrepresentanterna tillsättas av kåren centralt för att samordning ska kunna säkerställas. Då fakulteten kommer ha ett övergripande ansvar för forskningsrelaterade frågor är det i några fall önskvärt med en representant från de forskarstuderande. I fakultetsstyrelsen (fakultetsnämnden) är det önskvärt med representanter väl insatta i såväl grundutbildning som forskarutbildning. Dessa tillsätts enklast på samma sätt som på enheterna genom ett öppet forum, möjligen i ett kombinerat enhets- och fakultetsforum. I framtiden kan eventuellt en organisering av forskarstudenterna medföra en förändring av hur dessa platser tillsätts. På högskolan På den högskolegemensamma nivån ska studenter finnas representerade i varje organ med två till tre representanter vilka tillsätts av studentkåren centralt. I forskningsrelaterade organ är det önskvärt med en forskarstuderande. En starkare organisering av de forskarstuderande eftersträvas. Organisationen för kvalitetsarbetet ansvarar för att följa upp att studentinflytande fungerar över hela högskolan, såväl korrekt som tillfredsställande. Informellt studentinflytande i den nya organisationen Informellt inflytande uppkommer naturligt i alla sammanhang. Detta kan i sig vara något positivt samtidigt som det kan få negativa konsekvenser. Det är viktigt att man identifierar dessa negativa konsekvenser och i den nya organisationen skapar system för att motverka dem så att studenter i mesta möjliga utsträckning får tillgång till samma möjligheter och information, på lika villkor. Det finns flera verktyg för lärare och personal att använda sig av för att upprätthålla en viss jämlikhet. Viktigt information bör till exempel läggas ut på kurs- eller programhemsidor istället för vänta på att den sprids av sig själv bland de studerande.
7 (7).doc Om det finns studenter som är uttrycksfulla och högljudda så är det bra att ta in det budskap som de har de kan ofta på ett tydligt och enkelt sätt ge röst åt studenternas åsikter och behov. Samtidigt har det visat sig att detta inte i någon större utsträckning är en tillförlitlig källa för vad hela gruppen anser och önskar. Några få studenters informella synpunkter får inte bli alibi för att slippa ta tag i verkliga problem eller behov. I de formella sammanhangen är det lätt att studenter, som inte är en del av arbetslaget och inte har samma erfarenhet och självkänsla inom ämnet i fråga, hamnar i skymundan och inte riktigt räknas. Detta motverkas bäst genom att aktivt försöka inkludera dem i gruppen, processen och besluten. Här är det informella väldigt viktigt, att se, prata med, välkomna och uppmuntra studenter och deras åsikter. Samtidigt är det farligt om studenterna behandlas som småbarn eller skolelever de är utsedda för att medverka på lika villkor. Att till exempel veta vad studentrepresentanter heter, vad de läser och hälsa på dem i korridoren eller inte kan innebära en studentrepresentant som blir väldigt värdefull eller inte alls existerar.