Jämföra, sortera tillsammans reflektera! Lärarens roll i barnens matematiklärande Matematik som språk Matematiska begrepp Samtala kring matematik Anna Kärre Förskollärare på Lännersta förskola Föreläsare och fortbildare, Matemalek Författare till boken Lekfull matematik i förskolan anna.karre@pysslingen.se anna.karre@matemalek.se
Ur förskolans reviderade läroplan: Förskollärare ska ansvara för Att varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följs upp och analyseras för att det ska vara möjligt att utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner, Arbetslaget ska kontinuerligt och systematiskt dokumentera, följa upp och analysera varje barns utveckling och lärande samt utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner, Verksamheten skall utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen och behov. Hur många potatisar kan en spindel skala?
Intervju med Ingrid Pramling Samuelsson Lärarnas tidning nr. 14/08 Förskolan är väldigt mycket en göra-kultur. Man gör en massa saker med barnen och så tar man för givet att de lär sig. Men så enkelt är det inte. Man måste kunna ställa de rätta frågorna som får barnen att tänka, reflektera och uttrycka sina tankar kring nyvunna kunskaper. Det är oerhört viktigt att kommunicera kunskaperna. Ska lärdomen bli permanent måste vi sätta ord på den.
Sortera, klassificera Ur Lpfö 98/10: Förskolan ska sträva efter att varje barn: Rumsuppfattning Mönster utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring, Jämföra, mäta Taluppfattning utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp, utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang, Språk och kommunikation Pröva och undersöka utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar,
Att tala matematik Ur Lpfö 98: Barngruppen skall ses som en viktig och aktiv del i utveckling och lärande. Flödet av barns tankar och idéer skall tas tillvara för att skapa mångfald i lärandet. Baka lussebullar Pröva, resonera och lära av varandra; Man ska bara skära två gånger så blir det tre! Fullt!. Plats, nej! Yngre barn förklarar och resonerar kring matematik
Exempel på Öppna frågor Hur gjorde du för att veta? Hur tänkte du? Vad händer om? Berätta hur du gjorde/tänkte! Hur tror du? utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang, Ge barnen tillit till sitt eget tänkande och sin egen förmåga!
Mäta storlek utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp, Ställ sakerna i en rad från störst till minst! Paket Djur Knappar Former Naturmaterial
Matematik ordlista A Gudrun Malmer Bra matematik för alla Får kopieras A. BENÄMNINGAR för t.ex. färg, form, storlek, utseende B1. JÄMFÖRELSEORD HUR? 1. STORLEK Stor större störst liten mindre minst 2. ANTAL många fler flest få färre färst 3. KVANTITET mycket mer (mera)mest (volym) litet mindre minst 4. MASSA tung tyngre tyngst (vikt) lätt lättare lättast 5. LÄNGD lång längre längst kort kortare kortast 6. HÖJD hög högre högst låg lägre lägst 7. BREDD bred bredare bredast smal smalare smalast 8. TJOCKLEK tjock tjockare tjockast tunn tunnare tunnast 9. ÅLDER gammal äldre äldst ung yngre yngst 10. PRIS dyr dyrare dyrast billig billigare billigast
Jämförelseord är subjektiva och relativa Att vara subjektiv betyder att olika människor kan uppfatta ett ord olika. Det som är stort för mig kanske inte är stort för dig. Att vara relativ betyder att ordet är beroende av vad man jämför med. Den som är kortast i ett sammanhang kan vara längst i ett annat.
Matematik ordlista B Gudrun Malmer Bra matematik för alla Får kopieras B2. ORD som ofta används i kombination med jämförelseord Alla hälften halv hälften så mycket dubbelt dubbelt så mycket ingen ingenting knappt nästan någon någonting drygt ungefär lite mer än lite mindre än resten ringa udda jämna full tom C. LÄGESORD VAR? i framför utanför på ovanpå bakom innanför över överst bredvid ovanför under underst mellan nedanför först i början högst upp till vänster sist i slutet längst ner till höger före i mitten nära efter mitt på närmast upp uppåt fram framåt ner neråt bak bakåt D. TIDSORD NÄR? nu i dag i går snart då i morgon i förrgår nyss förr i övermorgon i fjol sedan alltid ständigt om en stund strax aldrig sällan för en stund sedan ofta ibland längesedan oftast emellanåt varje (varannan) dag
Grundläggande matematik utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring, Vilken matematik har du mött idag?
Matteglasögon och öron på! - matematikspaning i förskolans vardag Sortera och klassificera Mönster Taluppfattning Rumsuppfattning Jämföra, mäta
Jämföra, sortera och klassificera Att kunna jämföra föremål och observera likheter och olikheter. Sortera och klassificera Att kunna sammanföra objekt som har gemensamma egenskaper och särskilja objekt som har olika egenskaper. Det innebär också att kunna lyfta fram vissa egenskaper och bortse från andra. Att kunna sortera och klassificera hjälper oss att skapa ordning och struktur, uppfatta mönster och det hjälper oss att minnas och att förstå.
utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp, utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang, Sortera, klassificera Jämföra, mäta Vit bil, liten bil, stor bil STOOR LASTBIL!!
Miljön och materialets betydelse för barns matematiklärande Vad är ett matematiskt material? En matematisk miljö? Matematiken finns överallt!? Sortera, klassificera Rumsuppfattning Mönster Miljö, material, rutinaktivitet, lek, tema Taluppfattning Jämföra, mäta
Ur Lpfö 98/10: Att initiera matematik och utmana Verksamheten skall främja leken och det lustfyllda lärandet. Den skall utgå ifrån barnens erfarenheter och intressen Lattjo-lajban-lådan Att urskilja likheter och olikheter. Lyfta fram olika egenskaper och bortse från andra. Att resonera och argumentera. Ur Lpfö 98: Förskolan skall sträva efter att varje barn: * utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga.
En påse småsaker! Sortera tillsammans sakerna på det sätt ni tycker att de passar ihop! Reflektera tillsammans! För att kunna sortera och klassificera behöver vi kunna urskilja vad som är lika och vad som är olika. På vilket sätt hör olika saker ihop? Kan de höra ihop på andra sätt? Vilka egenskaper väljer vi att sätta fokus på när vi ska sortera? Färg, form, material, kategori, funktion eller utseende? Vad händer om vi byter fokus, hur ser vår sortering ut då?
En samling djur vilka passar ihop? Ta barns perspektiv, lyssna på deras erfarenheter och reflektioner! Analysera mitt eget handlande! Vad fångas de yngsta barnen av? Vad utforskar de? Ett antal lock och askar
Litteratur som visas under föreläsningen: Små barns matematik, NCM, 2006 Lekfull matematik i förskolan, Anna Kärre, 2013. Lärarförbundets förlag Bra matematik för alla, Gudrun Malmer, Studentlitteratur 1999, 2002 Hur blir man matematisk, Anna Palmer, 2011, Liber Tänka, resonera och räkna i förskoleklass, 2014, NCM