Genrepedagogik Workshop 21 april 2015 Lotta Olvegård
Vardagsspråk och skolrelaterat språk Vardagsspråk Skolrelaterat språk vardagsnära innehåll Ämne specialiserat innehåll informellt, personligt och konkret Relation formellt, opersonligt, abstrakt muntligt, interaktivt Kommunikationssätt skriftligt, monologiskt,
Ämnesspecifikt språkbruk Det blir allt tydligare skillnad mellan språkbruken i olika ämnen (som fysik, historia, musik) ju högre upp man kommer i skolåren. Språket blir en alltmer integrerad del av ämnet samtidigt som kraven på elevens ämneskunskap och språkliga kompetens höjs och allt mindre tid läggs på språkarbete i klassrummet
Genrepedagogik och cirkelmodellen Språk- och textbaserad undervisningsmodell Ett explicit och cykliskt arbetssätt Fas 4: Självständig konstruktion Fas 1: Bygga upp kunskap Målet för undervisningen: utvidga elevernas repertoarer av språkliga register Fas 3: Gemensam konstruktion Fas 2: Modellering, dekonstruktion och stöttning för läsförståelse
Genrepedagogikens tre ben (Johansson & Sandell Ring, s. 28) Ben 1 En teori om lärande Vygotskys sociokulturella perspektiv lära genom samarbete närmaste utvecklingszonen stöttning Ben 2 En teori om språk Hallidays systemiskfunktionella grammatik Fokus på språk och kontext språket som verktyg och kommunikation lexikogrammatik som betydelseskapare Ben 3 cykeln för undervisning och lärande Martin och Rotherys skolgenrer och cirkelmodellen Fokus på specifika skolgenrer ämne och språk explicit och stegvis undervisning om språkliga mönster gemensamt metaspråk
Höga kognitiva krav Kunskapsutveckling i interaktion Lärande/utvecklingszon Skolspråk i tal och skrift frustrationszon/ängslanszon Mycket stöd i kontexten (här och nu) Vardagsspråk trygghetszon uttråkningszon Lite stöd i kontexten (språket bär hela informationsbördan) Låga kognitiva krav (Cummins fyrfältare fritt efter Hajer & Meestringa 2014:45)
Genrer i skolans värld Genrer byggs upp stegvis och har bestämda syften. Många genrer tillägnar man sig som barn, medan andra genrer måste läras. I skolan förväntas elever behärska ett antal (bas)genrer: Berättelse/narrativ Återgivning Beskrivning Instruktion Förklaring Diskussion/argumentation
Genrefamiljer i Johansson & Sandell Ring Berättarfamiljen Tidsordnad berättelse Ej tidsordnad berättelse Faktafamiljen Historiska texter Förklaringar Instruktioner Rapporter Evaluerande familjen Argumentationer Responser
Berättarfamiljen Exempel (s. 67) Tidsordnad Personligt återgivande: återge personliga erfarenheter och händelser Narrativ: återge ett personligt eller fiktivt förlopp med en komplikation och en lösning Ej tidsordnad nyhetsartikel
Narrativer Syfte: roa och engagera och ge näring åt läsarens egen fantasi Struktur: innehåller ofta stegen orientering komplikation evalueringssteg lösning (coda) Orientering: när, var, vilka; skapa atmosfär och förväntningar Komplikationer: avbrott i händelseåtergivningar som skapar spänning. Evaluerande språkliga val som värderar och kommenterar händelserna. Evalueringssteg: vad tycker, tänker och känner karaktärerna? Lösning (eller försök till lösning). Coda (frivilligt steg): sammanfattande poäng,
Vanliga språkliga drag i narrativer: Specifika deltagare (ofta på temaplats) (Rödluvan, vargen, geväret) Nominalgrupper (en liten flicka med röd luva) Aktionsprocesser (knackade, skuttade) och mentala processer (tyckte, önskade) centrala Omständigheter (en sen kväll, på mitt kalas) Evaluerande språk (desperat, jättefarligt) Tidsbindeord (när, då, efter) och logiska bindeord (och, men, eller) Dialog används ofta Tempus oftast preteritum men också presens Personliga pronomen i första person (jag, vi) eller tredje person (han, hon, de) är vanligt. (J & SR, s. 83)
Fokus på komplikationen (J & SR, s. 39) Struktur En narrativ Språkliga drag Vad får vi veta om komplikationen i rubriken? Vilken vägledning får vi om komplikationen i orienteringen? Vad vill skribenten uppmärksamma läsaren på? Dagen jag nästan krossades mot klipporna. Förra sommaren på sommarlovet åkte jag och min familj på semester till skärgården. Jag var väldigt förväntansfull för vi har alltid så roligt där. I skärgården på Östkusten är vågorna inte allt för stora men vid stranden finns många berghällar och stenar så alla är alltid väldigt försiktiga och försöker simma långt ifrån dem. Hur bygger skribenten upp en stämning med hjälp av språket? Hur kan man med hjälp av språket visa att en komplikation är att vänta (men )? (Se bland annat rubrik och orientering)
Faktafamiljen - historiskt återgivande genre Syfte: att återge viktiga händelser och skeden från historien Struktur: Organisering av tid (linjär och/eller cyklisk) Steg: bakgrund händelsesteg (avslutning/deduktion) Linjär tid delas in i perioder som ofta uttrycks med omständigheter (år 1870, några år senare, till slut) Cyklisk tid: processer som anger faser (perioden inleddes med, under ett tiotal år fortsatte den men avklingade för att till sist avstanna)
Typiska språkliga drag: historisk återgivning Specifika, allmänna och abstrakta deltagare (Karl XII, skatter, Tyskland) Ofta långa nominalgrupper (människorna som drabbades av pesten i början av förra seklet) Nominaliseringar (inledning, utbrott, frigörelse) Aktionsprocesser är centrala och är ofta passivt konstruerade (kungen avsattes, kriget inleddes); relationella processer: (är, blir, har, kallas) Omständigheter (I oktober 1941, förra seklet) Tredje person Tempus: preteritum, ibland presens Inslag av kausalitet (förklaring) (Johansson & Sandell Ring, s. 103ff.)
Historisk återgivning Rubrik Bakgrund Skede 1 Slutet av Unionstiden Under slutet av unionstiden bildade Sverige, Norge och Danmark en union för att bli starkare i förhållande till handelsförbundet Hansan. Unionen kallades Kalmarunionen. Efter några år blev svenskarna missnöjda med den danska kungen för att han gynnade de danska adelsmännen samtidigt som han krävde extra skatter från befolkningen i Sverige. Missnöjet ledde till ständiga uppror som dock slogs ner av danskarna.
Historisk återgivning Rubrik Bakgrund Skede 1 Slutet av Unionstiden Under slutet av unionstiden bildade Sverige, Norge och Danmark en union för att bli starkare i förhållande till handelsförbundet Hansan. Unionen kallades Kalmarunionen. Efter några år blev svenskarna missnöjda med den danska kungen för att han gynnade de danska adelsmännen samtidigt som han krävde extra skatter från befolkningen i Sverige. Missnöjet ledde till ständiga uppror som dock slogs ner av danskarna.
Historisk återgivning Rubrik Bakgrund Skede 1 Slutet av Unionstiden Under slutet av unionstiden bildade Sverige, Norge och Danmark en union för att bli starkare i förhållande till handelsförbundet Hansan. Unionen kallades Kalmarunionen. Efter några år blev svenskarna missnöjda med den danska kungen för att han gynnade de danska adelsmännen samtidigt som han krävde extra skatter från befolkningen i Sverige. Missnöjet ledde till ständiga uppror som dock slogs ner av danskarna.
Fokus på aktionsprocesser i imperativ på temaplats (J & SR,.s41) Struktur text Språkliga drag Vad tror ni anledningen är till att uppmaningarna, beskrivningen av vad du ska göra, delas upp stegvis? Vad är syftet med at texten inte skrivs i ett stycke? Så tar du bort en fästning. Om du upptäcker att en fästing bitit sig fast, ta bort den så snart som möjligt för att minska risken att drabbas av borrelia. Material som krävs: En pincett eller fästingborttagare (finns att köpa på apotek). Gör så här: 1. Fatta tag om fästingens mundelar så nära huden som möjlighet utan att klämma bakkroppen. Annars finns en risk att du för över borreliabakterien. 2. Dra sakta rakt ut. Vrid inte fästingen då det finns risk att mundelarna bryts loss och fastnar i huden. 3. [.] Titta på orden som står först i meningarna. Kan ni se ett mönster? Vad gör dessa ord för jobb i texten? Varför är just aktionsprocesser i imperativ viktiga att ha på temaplats i en instruktion?
Vilka ämnen integreras i arbetsområdet (Johansson & Sandell Ring, s. 46-47) Vilka muntliga och skriftliga krav ställer arbetsområdet på eleverna? Vilka texter ska läsas? Vilka delar av språket i texten kan orsaka bekymmer för eleverna? Vilken genre/vilka genrer möter eleverna i arbetsområdet? Vilken kunskap har läraren/eleven om genren? Vilka kunskaper behöver eleverna om strukturer i olika genrer? Vilka kunskaper om olika språkliga drag i genren behöver eleverna?
Cirkelmodellen Fas 1 1 Bygga upp kunskap om ämnet -förkunskaper -relevanta begrepp -beskriva, definiera, klassificera, jämföra (Kuyumcu 2013:617)
Fas 1 Att bygga upp kunskap om fältet Kartlägga elevernas förkunskaper och reaktivera befintlig kunskap genom utforska fältet tillsammans Arbeta med relevanta begrepp och ord Förståelse för ämnesrelaterade begrepp och uttryck Ämnesområdets hjälpmedel: tabeller, scheman m.m. Ta reda på fakta genom olika källor: internet, bibliotek, muséer, filmer, intervjuer (till exempel föräldrar och vänner) Lära sig utveckla metoder för att söka information (intervjuer, observationer)
Cirkelmodellen Fas 2 1 Bygga upp kunskap om ämnet -förkunskaper -relevanta begrepp -beskriva, definiera, klassificera, jämföra -läsa modelltexter -dekonstruera texter -iaktta språkliga drag 2 Dekonstruktion av modelltext och modellering (Kuyumcu 2013:617)
Fas 2 Dekonstruktion av modelltext Studera en modelltext i den fokuserade genren Hur är texten uppbyggd? Hur presenteras fakta? Vilket syfte har texten? Vilka språkliga drag finns? Texten plockas isär (dekonstrueras) Hur bidrar språkdelar till att textens syfte uppnås?
Cirkelmodellen Fas 3 1 Bygga upp kunskap om ämnet -förkunskaper -relevanta begrepp -beskriva, definiera, klassificera, jämföra -läsa modelltexter -dekonstruera texter -iaktta språkliga drag 2 Dekonstruktion av modelltext och modellering -gemensam konstruktion av en text -modelltexten som förebild 3 Gemensam klasstext (Kuyumcu 2013:617)
Fas 3 Gemensam klasstext som förebild Skriva gemensam text med lärares stöttning på tavlan eller smartboard i helklass eller mindre grupper Förstärka kunskapen om genren Diskutera rubrik, mellanrubriker, steg, språkliga val
Cirkelmodellen Fas 4 1 Bygga upp kunskap om ämnet -förkunskaper -relevanta begrepp -beskriva, definiera, klassificera, jämföra -läsa modelltexter -dekonstruera texter -iaktta språkliga drag 2 Dekonstruktion av modelltext och modellering 4 Elevernas individuella text -självständig konstruktion av text inom samma genre och temaområde -gemensam konstruktion av en text -modelltexten som förebild 3 Gemensam klasstext (Kuyumcu 2013:617)
Fas 4 Självständig textkonstruktion Behärskning av ämnesområde och genre Förebilder för eget skrivande Fortsatt stöttning från läraren genom: Utkast, bearbetning av utkast Redigering av den färdiga texten Respons och feedback
Cirkelmodellen Fas 2 -läsa modelltexter -dekonstruera texter -iaktta språkliga drag 2 Dekonstruktion av modelltext och modellering (Kuyumcu 2013:617)
Övning Läs en av de historiska återgivningarna. Markera de två (tre) stegen i texten. Texten innehåller många aktionsprocesser: verb som beskriver att något händer. Markera dessa processer gröna. Vad får det för effekt på texten att den innehåller många aktionsprocesser? Vad tror du författarna haft för syfte med att använda många aktionsprocesser? Vilka andra processer (verb) innehåller texten? Fundera kring de olika sätten att ange tid i texten. Leta efter tidsuttryck och lokalisera var de kommer till uttryck. Markera dem med blått. Prata om evaluerande språk. Vilka uttryck för detta finner du? Stryk under dessa. Fokusera textens deltagare. Vilka deltagare hittar du? OBS! deltagare kan också vara platser, saker och abstrakta ord. Vilka ord använder författaren i den här texten för olika deltagare? Leta nominalgrupper och nominaliseringar och markera dem röda. Historiska återgivningar innehåller ofta inslag av kausalitet (förklaringar). Hittar du några sådana i din text? Markera i så fall dessa med ett K.