2012-01-31 Lars-Erik Widarsson Landskrona - havsnivåhöjning och ökad nederbörd p.g.a. klimatförändringen utredningsbehov, kunskapsunderlag och strategiförslag - inför planarbete och bygglovsgivning Norra Hamnen i Helsingborg dagen efter stormen 2011-11-27 en händelse att lära sig av Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB Box 2022, 250 02 Helsingborg, Besöksadress: Rönnowsgatan 10, Tel 010-490 97 00. Org nr: 556765-3786, www.nsva.se
Det finns en kartbilaga som visar nivåförhållanden till denna rapport. Innehåll 1. Stormen 2011-11-27. sid. 3 1.1 Helsingborg. sid. 3 1.2 Lomma. sid. 5 1.3 Landskrona.. sid. 5 1.4 Lärdomar från stormen.. sid. 5 2. Kort om murar/vallar, grundvatten och dagvattensystem... sid. 6 3. Risknivå och skyddade värden... sid. 8 4. Strategier sid. 8 5. Förslag till strategier för Landskrona... sid. 9 5.1 Lärdomar från stormen 2011-11-27 frågeställningar. sid. 9 5.2 Förslag till utredningar och strategier. sid. 9 Erosion utredningar sid. 9 Översvämning utredningar sid. 10 Byggnation - nivåer sid. 10 6. Bakgrund till klimatförändringen. sid. 11 7. Höjd medelvattennivå i havet (max nivår i kap. 10-12)... sid. 11 8. Vem kan man lita på?.. sid. 12 9. Ökande nederbörd och ökad avrinning i vattendrag.. sid. 13 10. Mätning av högsta högvatten över havets medelnivå i Skåne.. sid. 14 11. Framtida havsnivåer i Helsingborg sid. 15 12. Framtida havsnivåer i Landskrona sid. 16 13. Referenser. sid. 17 2
1. Stormen 2011-11-27 1.1 Helsingborg Först en genomgång av konsekvenserna av stormen den 27 november 2011 som gav stora skador i Helsingborg. Stora mängder vatten vräkte in över murarna som ska skydda hamnbassängen vid norra hamnen och Strandvägen i norra Helsingborg. Foto 1 och 2 visar muren på piren i Norra hamnen med murkrönet på +4,1 meter och de skador som uppkom. Foto 1. Vatten vräkte över muren vid Nora Hamnen och flyttade granitblock som väger ett par hundra kilo. Bilar flyttades från gatan in under uppställda båtar. Vart tog gatstenen vägen? (Foto Widar Narvelo) Signhild Nerheim från SMHI var med på ett möte med personal från berörda förvaltningar i Helsingborg. Hennes kommentar var att det var oväntat att så mycket vatten vräkte in över murarna och att skadorna blev så omfattande. Foto 2. Bilen flyttades från gatan in under uppställda båtar och gatstenen modell större tog samma väg. (Foto Widar Narvelo) Stora gatstensblock på 500 kg sveptes iväg, stora delar av gatan försvann, då gatstenen lyfte och svepte in bland båtarna på land. Hör båtägare i hamnen berätta. (http://www.mediabasen.se/#) Länk till film: (http://vimeo.com/moogaloop.sw f?clip_id=32898195&) Stora delar av staden översvämmades av havsvatten som trycktes in över staden. Bl.a. drabbades Västhamnsverket som fick vallas in. Räddningstjänstens brandingenjör Mattias Johansson berättar. (http://www.mediabasen.se/#) Länk till filmen: (http://vimeo.com/moogaloop.swf?clip_id=32896171&) En storm med orkanstyrka i vindbyarna drog in över Skåne under första advent. Räddningstjänsten fick rycka ut på mängder med larm. Insatsledare Ola Morin berättar om insatserna under kvällen. (http://www.mediabasen.se/#) Länk till filmen: (http://vimeo.com/moogaloop.swf?clip_id=32895454&) Lägg märke till nivåerna i den inre hamnbassängen i början av filmen och efter ca 57 sekunder. Kanske är det inte de högsta nivåerna som nåddes under stormen som visas. 3
Havsnivån i Viken (SMHIs mätstation i Höganäs kommun) har varit ungefär lika hög vid flera tillfällen sedan 1985. Den värsta nivån som kan komma inom de närmaste åren lär därmed kunna bli ytterligare ett antal decimeter högre men har vi tur dröjer det många år innan det händer igen. Med en havsnivåhöjning på mellan 1,0 och 1,5 meter till 2100 kommer det att krävas komplicerade, utrymmeskrävande och dyrbara åtgärder för att skydda bebyggelse och andra anläggningar. Det kommer att krävas omfattande utredningsarbete och kunskapsinhämtande samt omfattande och långsiktiga handlingsprogram. Investeringarna kan minskas avsevärt om vi gör rätt från början och vidtar åtgärder innan katastrofen inträffar. Även Strandvägen i Helsingborg drabbades hårt av höga vattennivåer. På foto 3 visas en översiktsbild av Strandvägen med mur och garagebyggnader. Foto 3. Strandvägen med ca 60 cm hög mur till höger samt 35 meter mellan mur och garage som syns till vänster. Murens krön ligger på ca +2,9 meter. Två fastighetsägare berättade att de inte såg muren utan att det kändes som att havet gick ända fram till husen. Vattendjupet i garagen var ca 0,5 meter över golvnivån och vattennivån vid husens fasader var ca 40 cm över markytan. Gatans nivå plus golv i garage plus 50 cm över golvet ger ca +2,6 meter. Havets nivå var troligtvis inte permanent över murens nivå men vattnet som vräkte över muren hade tillräcklig energi för att slå sönder garagedörrarna som troligtvis inte klarar speciellt stora krafter, se foto 4. Foto 4. Ett stort antal garagedörrar slogs sönder av vattenmassorna och ett 40-tal bilar fick köras till skroten. Brunnarna mellan muren och fastigheterna blev igensatta av tång och allehanda skräp. Vattnet hindrades från att rinna tillbaka till havet. En boende på Strandvägen berättade: Det såg ut som att havet gick ända fram till huset men jag hade bara tid att titta ut som hastigast. Från klockan 8 på kvällen till klockan 4 på morgonen hade jag och frun fullt upp med att minska skadorna. Jag blev förvånad när jag kom ut och såg gatan nästa morgon. Bilden påminde om dem man ser från Beirut och andra ställen på TV när det varit krig och katastrofer. En boende sa sig inte ha upplevt något liknande under de cirka 40 år som hon bott på Strandvägen. Flera kustavsnitt i Helsingborg drabbades av omfattande erosion och ett par viktiga anläggningar i hamnområdet vara nära att drabbas av allvarliga skador men klarade sig med liten marginal. Ett 15-tal containrar varav några med tungt innehåll snurrade något varv. 4
1.2 Lomma Texten till detta avsnitt har hämtats från referensen (SDS 2011). I artikelns ingress kan man läsa: Plötsligt kom havet in i trädgården. Vattnet hann upp till husets fönsterkarmar, spydd ur sig tång och skräp innan det drog sig undan. Dagen efter stormen går pumparna varma i husen längs Strandvägen. Ett tiotal hus längs Strandvägen i Lomma drabbades av stormen. Karin Lyberg tidigare oppositionsråd i Lomma intervjuades. Hon bor granne med sitt barndomshem vid strandängarna. Tidigare har Karin Lyberg haft svårt att ta åtgärder mot höjningen av havsnivån på allvar. Hon har nästan skrattat åt diskussionen att bygga en vall mellan havet och strandängarna. - Nu har jag slutat skratta när jag sett vilka enorma krafter det handlar om, säger hon. Enligt Karin Lyberg hände det senast 1952 att hus på Strandvägen drabbades. 1.3 Landskrona Skadorna av höga havsnivåer verkar inte ha drabbat bebyggelsen i Landskrona. Stranden vid campingen i Norra Borstahusen har dock utsatts för erosion, foto 5. 1.4 Lärdomar från stormen 2011-11-27 Foto 5. Erosionsskador samt ansamlad tång och skräp på stranden vid campingen i Norra Borstahusen. Med högre permanent havsnivå kan erosionen förvärras. Det är därför angeläget att redan nu utreda behov av erosionsskydd i dagens situation och vid framtida högre havsnivåer Stormen och skadorna av stormen i Helsingborg 2011-11-27 visar hur viktigt det är att redan nu börja kartlägga behovet av att skydda anläggningar, bebyggelse och kuststräckor mot översvämningar och erosion. Lärdomarna blir att: de vallar och murar som direkt träffas av vågornas kraft kan bli rejält översköljda det blev stora skador i Helsingborg bakom en mur med krönet på +4,1 meter det är inte bra att ha gatsten eller plattsättningar bakom en mur som blir kraftigt översköljd med vågor det blev stora och kostsamma skador 35 meter bakom en mur med krönet på +2,9 meter på Strandvägen i Helsingborg det är svårt att förutse hur höga murar som kan behövas och vilken utformning som bör väljas det finns en benägenhet att inte tro att sådant kan hända som man inte själv upplevt det blir en chockartad och oväntad upplevelse när sådant som inte upplevt tidigare blir verklighet det blev inga skador på bebyggelsen i Landskrona som en följd av den höga havsnivån många kuststräckor drabbades av erosion 5
2. Kort om murar/vallar, grundvatten och dagvattensystem Här presenteras ett par utgångspunkter som man ska tänka på när man tar ställning till skyddsåtgärder med murar/vallar, grundvatten och dagvattensystem. Man behöver i många situationer utföra täta konstruktioner under invallningar för att hindra havsvattnet att tränga in under vall/mur, se figurerna 1 och 2. Figur 1. Skyddande mur/vall på genomsläpplig mark. Figurerna är ritad som en kajkant med genomsläpplig spont, skyddande mur samt en byggnad. De kunde dock lika gärna ha varit ritade som en naturlig kuststräcka och då gäller samma principer förutom att det behövs erosionsskydd. Figur 2. En skyddande mur med ett tätt skikt. Figur 2 visar att grundvattnet hindras från att rinna ut till havet. Innanför muren behöver man därför anlägga ett dräneringsoch pumpsystem för att kunna pumpa ut grundvattnet till havet. I områden med genomsläppliga jordlager eller sprickigt berg kan det bli alltför kostsamt att utföra en tät och djup konstruktion som ger ett tillräckligt skydd. Figur 3. Dagvattenutlopp med lucka eller backventil och pumpstation Det behövs lucka eller backventil för att hindra havets vatten att översvämma området innanför invallningen via dagvattenledning och brunnar. Pumpstationer behövs för att kunna pumpa ut dagvatten vid höga nivåer i havet, se figur 3. 6
Det är en fördel att då ha få utsläppspunkter för dagvatten och dräneringsvatten när det behövs den typ av anläggningar som visas i figurerna 2 och 3. Det kan vara bra att redan nu börja planera för få utsläppspunkter vid saneringar och planläggning. Det kan vara en bra och säkerhetshöjande åtgärd att anlägga en tät ledning för dagvatten från en hög nivå fram under invallning ut till havet, se figur 4. Dagvatten från hela avrinningsområdet behöver då inte pumpas. Figur 4. Med en tät ledning från en hög nivå ut till havet behöver endast dagvatten från det lågt belägna området innanför invallningen pumpas. Med en tät ledning som i figur 4 kan dagvatten inte tränga upp genom brunnar i det lägre belägna området innanför invallningen. Inom det lågt belägna området behöver man med denna strategi anlägga ett separat dagvattensystem som kopplas till en utloppsledning med lucka eller backventil fram till en pumpstation. Det behöver reserveras utrymme för vallar, murar, ledningar, pumpstationer och täta dagvattenledningar mellan havet och bebyggelsen. Det kan även behövas utrymme för skyddande murar/vallar och andra anläggningar på högre marknivåer i ett senare skede för att skydda bebyggelse som ligger högre. Vilken lösning är mest kostnadseffektiv och hållbar, att höja marken eller att bygga den typ av anläggningar som visas i figurerna 1-4? Lösningen är kanske att planera för att överge lågt belägna områden eller att planera för sanering som innebär att marken höjs i stor omfattning. 7
3. Risknivå och skyddade värden Det räcker inte att alltid utgå från den värsta situationen som uppkommer 1 gång på 100-år, den så kallade 100-årssituationen. Man behöver klara en värre situation om det är stora värden som kan gå förlorade. När det är små värden som ska försvaras kan man å andra sidan inte genomföra stora investeringar i skyddsåtgärder. Det är cirka 10 procents risk att den högsta nivån som inträffar en gång på 100 år inträffar inom 10 år. Att få stora områden översvämmade inom 10 år efter det att de byggs skulle säkerligen ses som mycket negativt om det är stora värden som går förlorade. I en sådan situation är 10 procents risk en alltför hög risknivå. De 100-årsnivåer som redovisas i denna rapport räcker då inte till. 4. Strategier Beroende på förutsättningarna kan det behövas olika strategier och riktlinjer inom olika områden i kommunen. De förutsättningar som är styrande är bland annat möjligheter att skydda bebyggelse, omfattning av befintlig bebyggelse och möjligheter att planera för bebyggelse som klarar en översvämning. Ny bebyggelse inom ett nivåintervall över havsnivån kan byggas semipermanent, dvs. flyttbar eller utförd så att den är rationell att riva. Ny högre bebyggelse kan anläggas så att gator och tomtmark i framtiden kan höjas i ett eller flera steg. En eller två våningar nederst utförs så att de kan stängas till och tas ur drift alternativt få en ny funktion. I det första skedet kan man köra eller gå in i bottenplanet. I nästa skede när marken höjs kan man t.ex. köra ner i ett garage från det förhöjda markplanet. När prognoser är osäkra ska man planera robust så att man kan klara olika scenarier. Det bästa skyddet för att klara översvämningar är att bygga högt. Där det finns befintlig bebyggelse bör man ändå bygga så högt som möjligt. Man måste planera in utrymme för skyddande murar eller vallar. Under vallar och murar kan det behövas täta slitsmurar, täta spont eller täta lerkärnor för att hindra vatten från havet eller vattendrag att tränga in under murarna eller vallarna. Innanför vallar och murar behöver man anlägga dräneringssystem och pumpstationer för att kunna pumpa bort grundvatten och dagvatten under perioder med höga vattennivåer. Det är ganska troligt att lågt belägna områden kan behöva överges i framtiden. Det kan bli aktuellt att överge områden som är svåra eller dyra att skydda i relation till de värden som kan bli förstörda. Ny bebyggelse ska vara långsiktigt hållbar. Redan idag och troligtvis ännu mer i framtiden så bör långsiktigt hållbart innebära mycket mer än 100 år. Man behöver planera för att havets medelvattennivå kommer att stiga till år 2100 och fortsätta att stiga under mycket lång tid även därefter. Regnmängderna och regnens intensitet kommer att öka under lång tid eftersom jordens medeltemperatur ökar under lång tid. Hur mycket temperaturen kommer att öka och hur snabbt det går är mycket osäkert. Nederbörden beror bland annat på temperaturen. Osäkerheten i prognoserna för hur nederbörden förändras blir därmed mycket osäker. Ju längre fram i tiden man ska tillämpa en prognos desto osäkrare är den. Det är därför ingen idé att diskutera några decimeter hit eller dit. Försiktighetsprincipen ska gälla och kommunen ska ha strategier för hur man ska agera vid förändringar i prognoserna. Kostnaden för att planera för ändrade scenarier kan vara låg jämfört med att tvingas anpassa sig till en situation som man inte planerat för. 8
5. Förslag till strategier för Landskrona Landskrona kommun behöver ta ställning till vilka nivåer som är de lägsta man ska få bygga på med hänsyn till den pågående klimatförändringen. Höjd havsnivå ska sättas i relation till marknivå man bebygger. Höjd havsnivå ger erosion som sträcker sig längre in i land. Man bör med hänsyn till detta inte bygga för nära dagens kustlinje. Planera alltid med tanke på att höja marken i många fall är en kostnadseffektiv, hållbar och trygg lösning. Lösningar med allt högre murar och vallar samt dräneringssystem och pumpstationer för dräneringsvatten och dagvatten kan vara att måla in sig i ett hörn. Det kan i början vara den lättaste och bekvämaste lösningen. Alla kan bo kvar i sina hus som man kan fortsätta att bygga ut, renovera och förtäta och man slipper alla svåra diskussioner om sanering och rivning av områden med fullgod bebyggelse. Men en dag kan situationen bli ohållbar och då kan det bli det riktigt smärtsamt för kommunen och för många fastighetsägare. Kanske är den bästa lösningen en långsiktig plan för att förändra situationen i lågt belägna områden. Planen kan innehålla lösningar som att höja marken (kanske i flera steg), förändra markanvändningen (kanske utan bebyggelse) eller att överge områden. 5.1 Lärdomar från stormen 2011-11-27 - frågeställningar Frågeställningar för Landskrona med hänsyn till lärdomar i Helsingborg från stormen 2011-11-27: Kan havet slå till med lika stor kraft i Landskrona vid en annan vädersituation eller är staden skyddad av den mer långgrunda kusten, sundets bredd eller av någon annan faktor? Hur ska murar utformas så att de håller och så att skador av vatten som vräker över murarna inte ställer till skador som på Strandvägen i och i Norra Hamnen i Helsingborg? Ska man ha dubbla murar med en högre inre mur så att översköljande vatten fångas mellan murarna och leds tillbaka till havet? Hur höga behöver murarna vara för att ge ett acceptabelt skydd? I Helsingborg räckte inte murkrön på +4,1. Med en hög prognos kan havets medelnivå bli upp till 1,6 meter högre år 2100 med en högsta återkommande nivå på hundra år som är över 4 meter. I en sådan situation hade inte ett murkrön på 5,7 meter räckt om det inte är så att en annan utformning av muren hade minskat problemet. Efter år 2100 fortsätter havets nivå att stiga, se vidare i kapitlen 7, 10, 11 och 12. På hur låga nivåer ska man tillåta bebyggelse och vilka skyddsåtgärder ska krävas? Vilka åtgärder behövs för att skydda mot erosion vid olika havsnivåer och kraftiga stormar. Hur mycket kostar det att behålla kustlinjen i dagens läge? Är detta möjligt? 5.2 Förslag till utredningar och strategier Erosion - utredningar Det behöver genomföras en utredning om riskerna för och konsekvenserna av erosion idag och vid höjd havsnivå. Hur stora kan de årliga kostnaderna bli för att försvara en kustlinje? Hans Hansson presenterade ett exempel på Kustmötet i Helsingborg 2011. (Hansson 2011). Enligt Bruuns lag ger en höjning av medelvattenståndet med 1 meter erosion 100 m in på land om bottenlutning är cirka 1/100. I ett exempel redovisades att man skulle behöva tillföra 150 000 m 3 sand under 40 år. Detta skulle kosta cirka 300 000 kr per km och år i 40 år! I Landskrona behövs strategier för hur kusten ska försvaras och vilka insatser som behövs för att möta en ökande erosion. Erosion och åtgärder påverkas i hög grad av lokala förutsättningar som behöver analyseras. 9
Översvämning - utredningar Det bör alltid genomföras en riskbedömning av översvämningsrisken för all ny byggnation. Dessutom behövs det en långsiktig plan enligt diskussionen i inledningen av detta kapitel. Risken för översvämningar bör så snart som möjligt kartläggas för hela kommunen. Med tanke på effekterna av senaste stormen i Helsingborg bör det utredas om samma sak kan hända i Lanskrona. Kanske är det så att kraften i vågorna och risken för översköljning av murar är mindre i Landskrona. Det kommer dock att vara mindre långgrunt i Landskrona om 100 år då havsnivån permanent kan vara upp till 1,5 meter högre. Behovet av skyddande åtgärder i form av enklare vallar och murar bör redan i dag kartläggas. Med tanke på effekterna av stormen i Helsingborg kanske det inte räcker med enklare skyddsåtgärder. Vissa områden skulle redan idag behöva skyddas och detta skydd behöver planläggas för ett antal år framåt. Höjningen av havsnivån är relativt långsam fram till 2050. Det finns tid att utreda och analysera hur mer omfattande skyddsåtgärder ska utformas och byggas ut men arbetet bör påbörjas omgående eftersom utrymme behövs. Det behöver genomföras utredningar av hur va-systemet och vattendragens utlopp i havet ska anpassas till höjda havsnivåer. Det kan även bli aktuellt att omgående börja relina ledningar, reservera utrymme för pumpstationer, reducera antalet dagvattenutlopp mm i samband med planering och byggnation längs kusten. Det kan bli kostsamt att inte genomföra denna typ av utredningar redan nu. Exklusiv bebyggelse på fel plats kan i värsta fall ta bort möjligheter till billiga och effektiva lösningar. Det behövs en utredning av hur bebyggelsen i Häljarp, centrum, och områden längs vattendrag ska skyddas och hur kraven på ny bebyggelse ska formuleras. Byggnation - nivåer Ny byggnation i större omfattning bör inte utföras under nivån +4,0 meter i RH2000 längs med kusten eller för nära kustlinjen med följande undantag: Kompletteringar med enstaka hus inom existerande bebyggelse (husen bör anläggas med hänsyn till den aktuella översvämningsrisken). Husen uppförs så att de är lätta att flytta. Husen uppförs så att de enkelt kan rivas på ett miljömässigt riktigt sätt. Husen utformas så att de tål att översvämmas, t.ex. genom att första våningsplanet är tätt och att öppningar kan stängas med luckor. Hus eller bebyggelsegrupper omges från början eller i ett senare skede med murar eller vallar med öppningar som kan stängas med luckor (det kan behövas en tät konstruktion även under muren eller vallen). Bebyggelsen planeras och utformas så att marken i framtiden kan höjas inom området. Inom många kustnära områden i kommunen stiger marknivån relativt snabbt från +3 till +4 meter. Det är därmed en relativt liten yta som ligger mellan dessa nivåer och då kan därför vara en bra idé att inte bebygga dessa områden. Kravet för omfattande byggnation mellan 4 och 6 meter bör vara att den ska kunna skyddas med vallar eller murar och att det planeras in utrymme för skyddsåtgärder. Semipermanent bebyggelse (flyttbar) kan uppföras på ytor som i framtiden ska utnyttjas för skyddsåtgärder. Längs vattendrag kan man behöva anlägga husen på mycket högre nivåer beroende på hur högt vattnet kan stiga när det är hög vattennivå i havet och samtidigt högt flöde i vattendragen. Man kan behöva anlägga vallar längs vattendragen för att skydda bebyggelsen. Med vallar längs vattendragen kan avrinningen fortsätta utan att vattnet behöver pumpas förbi en skyddande mur eller vall. 10
6. Bakgrund till klimatförändringen Utsläppen av koldioxid och andra så kallade klimatpåverkande gaser medför att jordens medeltemperatur ökar vilket ger flera följdeffekter. Havsnivån stiger på grund av att vattnets volym ökar och glaciärerna smälter. Årsnederbörden och regnens intensitet ökar. Ökad nederbörd ger högre flöden i vattendragen. Det finns även många andra effekter men det som tas upp i denna sammanställning berör risker med stigande havsnivå och ökad avrinning i vattendragen. De negativa effekter som tas upp i denna rapport är översvämningar och erosion. Medeltemperaturen på jorden kommer att forstsätta att öka under många år även om utsläppen av gaser som är negativa för klimatet minskar. Den minskning av utsläppen som krävs för att de värsta scenarierna avseende höjning av havets nivå inte ska inträffa kan bli svåra att klara. De senaste klimatkonferenserna har inte gett de önskade avtalen om utsläppsminskningar. Är det realistiskt att tro att USA och andra länder i västvärden snabbt kommer att minska sina transporter, sin bilköring mm som skulle krävas? Är det realistiskt att tro att Kina, Indien och många andra länder med en stark utveckling ska stå tillbaka för att USA och andra länder i västvärlden ska kunna fortsätta med sina utsläpp? Det finns anledning att vara pessimistisk om klimatförändringens utveckling och om hur snabbt det går att uppnå minskningar av utsläppen. 7. Höjd medelvattennivå i havet (maxnivåer i kap. 10-12) Rapporten Impacts of Climate Change on Snow, Water, Ice and Permafrost in the Arctic presenterades i Köpenhamn i maj 2011 (AMAP, 2011). I ett pressmeddelande från Lunds universitet om rapporten kan man i ingressen läsa (Lunds Universitet, 2011): Kraftigt reducerat snötäcke, kortare vintersäsong och tinande tundra. Effekterna av klimatförändringen i Arktis är redan här. Och förändringarna sker betydligt snabbare än vad man hittills har trott. Det visar en ny forskningsrapport om Arktis som presenteras i Köpenhamn denna vecka. Även följande information ges om rapporten (Lunds Universitet, 2011): Rapporten har sammanställts av närmare 200 polarforskare. Det är den mest omfattande kunskapssammanställningen om Arktis som har presenterats under de senaste sex åren. Arbetet har organiserats av Arktiska rådets arbetsgrupp för miljöövervakning (Arctic Monitoring and Assessment Program) och rapporten kommer att fungera som underlag till IPCC:s femte rapport, som beräknas vara klar år 2014. Rapporten AMAP (2011) bör tas på stort allvar och den redovisar bedömningen att havets medelnivå kommer att öka med mellan +0,9 meter och +1,6 meter fram till 2100. Det finns äldre prognoser som det känns dags att bortse ifrån. Bland dessa kan man räkna in FN:s klimatpanel (IPPC) som redovisade sin rapport 2007. De hade inte med havsnivåhöjning som orsakas smältning av is och snö. SMHI och andra myndigheter och organisationer förde under lång tid fram FN:s prognoser som därmed blev något av en sanning. Forskning på Antarktis och Grönland har visat att det finns viktiga processer avseende avsmältning som inte finns med i FN:s klimatmodeller. (SVT, 2010) Med tanke på att tidigare bedömningar varit för låga så finns det en risk för att nivåerna höjs ytterligare i framtida prognoser om temperaturhöjningen kommer snabbare än vad man nu räknar med. Den senaste bedömningen från SMHI innebär att en permanent höjning av havets nivå till år 2100 kommer att bli ca +1,0 meter från 1990-2100 (Nerheim & Hammarklint 2010, s. 2). Därefter kommer havets nivå att fortsätta att stiga under lång tid. Den Holländska Delta- 11
kommittén gör en bedömning av den mest extrema höjningen av havets nivå fram till år 2200 och kommer fram till mellan +2 och +4 meter (inklusive ett par decimeters landsänkning) (SGI & SGU 2009, s. 13). Det finns mycket mer att skriva om klimatförändringar och prognoser men den som vill veta mer kan t.ex. börja med att läsa vidare på SMHI:s hemsidor där det finns mycket bra information. Missa inte att läsa rapporten Snow, water, ice and permafrost in the arctic. (AMAP, 2011) 8. Vem kan man lita på? Det är inte lätt att veta vem man kan lita på men det handlar egentligen om vad uppgifterna ska användas till. SMHI för fram uppgifter som är vetenskapligt bevisade och vill inte gå ut med felaktig information. Det är kommunernas uppgift att ta fram översiktsplaner och detaljplaner. SMHI ger inga rekommendationer till kommunerna om vilka havsnivåer man ska ta hänsyn till i sin planering. Vid planering i kommunerna ska man använda försiktighetsprincipen och genomföra en robust och långsiktigt hållbar planering. Det som byggs idag ska vara långsiktigt hållbart och därmed ska byggnader ha en lång livslängd. Man kan lita både på myndigheter och på tjänstemän även om de för fram olika bedömningar, se figur 5. Myndigheter som FN, SMHI mfl: Ny kunskap med hög trovärdighet och i detta fall: Det kan bli värre än vad myndigheter tidigare framfört. Prognoserna är osäkra och det finns därför ingen anledning att fundera alltför mycket på om havet stiger några decimeter mer eller mindre. Det som förs fram ska vara vetenskapligt bekräftat Det är viktigt att inte gå ut med fel information Kommunal planering Planeringen ska vara robust så att man kan klara ändrade förutsättningar. Planeringen ska ske så att översvämningar undviks. Politiker Är inte myndigheterna trovärdigare än våra tjänstemän? Nu är det helt nya saker som händer - klimatförändringen! Myndigheter och tjänstemän har olika roller och använder information på olika sätt Kunskapen Olika roller Vem kan man lita på? Figur 5. Vem kan man lita på? Kanske beror olika information på att det finns olika roller och mål. I kommunal planering är det försiktighetsprincipen som ska gälla. 12
9. Ökande nederbörd och ökad avrinning i vattendrag SMHI har tagit fram bedömningar av temperaturens och nederbördens förändring fram till år 2100 som medelvärden för Sveriges län. Förändringen utgår från medelvärdet för perioden 1961-1990. Uppgifterna baseras på SMHI:s regionala klimatmodell med indata från en global modell samt på två utsläpps scenarier från IPCC (SMHI 2010, s. 23): medeltemperaturen förväntas öka med 4,5 C (SMHI 2010, s. 3) vegetationsperiodens längd förväntas öka med 70 dygn (SMHI 2010, ss 14-15) nederbörden förväntas öka med 15 % (SMHI 2010, s. 8) nederbörden förväntas öka med 55 % för perioden december-februari (SMHI 2010, s. 10) nederbörden förväntas minska med 5 % (scenario 1) alternativt med 45 % (scenario 2) för perioden juni-augusti (SMHI 2010, s. 9) årets största dygnsnederbörd förväntas öka med 25 % (SMHI 2010, s. 11) Det är svårt att bedöma hur mycket regnens intensitet kommer att öka, men intensiteten kommer säkerligen att öka mycket med hänsyn till den ökade temperaturen och den ökande nederbörden. Det är mycket svårt att förutsäga hur avrinningen i vattendragen kommer att förändras i framtiden. På SMHIs hemsida kan man läsa följande (SMHI, 2009b): I södra Sverige dyker någon vårflod knappast upp i framtidsscenarierna och avrinningen sommartid är lägre än idag. Under höst och vinter är avrinningen större i framtidsscenarierna över hela landet. Hur extrema vattenflöden kan komma att påverkas är ännu mycket osäkert. En ökad risk för översvämningar verkar dock troligt eftersom avrinningen redan i medeltal är större speciellt för höst och vinter. Mindre nederbörd under sommarperioden medför lägre flöde i vattendragen vilket är negativt för växt- och djurliv. Den negativa effekten av snabbt ökad avrinning i samband med kraftig nederbörd blir då ännu större och erosionen ökar. Ökad nederbörd utanför växtsäsongen ökar risken för att dagvattenmagasin blir fulla och bräddar samtidigt som avrinningen från natur- och åkermark är hög. Det är då som de riktigt stora problemen med översvämningar kan inträffa. Ökad nederbörd ger ökad avrinning i vattendragen. Nivåerna blir högre och risken för översvämningar ökar. Kombination med höga nivåer i havet och hög avrinning kan skapa situationer som blir avsevärt värre än vi är vana vid. 13
10. Mätning av högsta högvatten över havets medelnivå i Skåne Det finns flera stationer för mätning av havsnivån Längs Skånes och Blekinges kust. Den högsta nivån i Viken som återkommer en gång per 100 år är 1,7 meter över det aktuella årets medelnivå. Tabell 1 nedan är hämtad från SMHI (2007). Tabell 1. Högsta uppmätta vattenstånd längs Skåne- och Blekingekusten 1886-2006. Vattennivån anges i cm relativt medelvattenytan år 2006 och i cm relativt RH70 (SMHI 2007). [De röda värdena är fel vilket diskuteras i texten nedan. Man ska addera ca 8 cm till alla värdena för att få värdena i höjdsystemet RH2000.] Station Mätperiod Mätperiod (antal år) Högsta högvatten (cm relativt medelvatten) År högsta högvatten Högsta högvatten (cm relativt RH70) Halmstad 1948 1962 14 138 1951 --- Viken 1976 2006 30 166 1985 163 Barsebäck 1937 2006 69 115 1) 2002 116 Klagshamn 1930 2006 76 134 1934 140 Skanör 1992 2006 14 135 1997 141 Ystad 1887 1987 100 166 1904 171 Simrishamn 1982 2006 24 112 2001 116 Kungsholmsfort 1886 2006 20 133 1914 134 1) Värdet är fel i rapporten och ska istället vara 131 cm (139 cm i RH2000) Mätstationen närmast Landskrona ligger i Barsebäck och har en relativt låg högsta nivå jämfört med övriga mätstationer. Det kan dock vara en stor risk att hoppas på att Landskrona ska vara så lyckligt lottat. Signhild Nerheim har framfört att värdet för Barsebäck är fel i rapporten (Signhild Nerheim, SMHI, 2011, muntlig kommunikation 2011-09-14). Värdena för Barsebäck i SMHI:s databas är +131 cm i stället för +115 cm. I RH2000 ska värdet ökas till +139 cm. När man som i fallet med mätningen i Barsebäck har en mätserie som är kortare än 100 år är risken uppenbar att man riskerar att underskatta t.ex. 100-årsvärdet. Vid stormen 2011-11-27 uppmättes följande nuivåer vid SMHI:s mätstationer: Som mest nådde vattenståndet 163 centimeter över medelvattenstånd i Viken. Barsebäck hade 136 centimeter över, vilket är rekord för den mätplatsen. Det lägsta vattenståndet rapporterades från Skanör med 149 centimeter under medelvattenstånd. (SMHI 2012) Vid en storm juldagen 1900 uppmättes havsnivån +2,06 meter i Lomma (SMHI 2009a, s. 7). 14
Havsnivån i RH2000 i cenimeter 11. Framtida havsnivåer i Helsingborg SMHI har tagit fram en rapport som redovisar havsnivåns förändring i Helsingborg som en följd av klimatförändringen (Nerheim och Hammarklint, 2010) Dessa data har senare förtydligats av DHI (DHI, 2010). Förutom att havets nivå stiger permanent ska man ta hänsyn till extrema situationer med högvatten. I figur 5 redovisas stapeldiagram baserade bedömningar av Nerheim & Hammarklint (2010) respektive AMAP (2011). AMAP (2011) redovisar även en lägre bedömning som ungefär sammanfaller med Nerheim & Hammarklints bedömning. I figur 5 har den högvattennivå som statistiskt återkommer en gång på 100 år vid SMHI:s mätstation i Viken adderats till havets medelnivå respektive år. Dessutom tillkommer vinduppstuvning, dynamisk kortvarig vinduppstuvning och vågor med halva våghöjden (DHI, 2010) Vinduppstuvning innebär att vattnet pressas mot kusten och att det bildas en snedställning av vattenytan upp mot kusten vilket gör att vattenståndet stiger (SMHI, 2007 s. 5) 450 400 Riktvärden för havsnivåhöjning i Helsingborg Tänk på att den värsta situationen som återkommer mindre ofta än 1 gång på 100 år ger ännu högre nivåer 350 300 250 200 150 100 50 0 2010 SMHI 2035 SMHI 2050 SMHI 2100 SMHI 2010 AMAP 2035 AMAP 2050 AMAP 2100 AMAP Vågor +45 cm Dynamisk vinduppstuvning +15 cm Vinduppstuvning +20 cm Högvatten återkomsttid 100 år +167 cm Medelnivå stiger successivt År och källa SMHI (2010), DHI (2010) repektive hög nivå från AMAP (2011) Figur 5. Riktvärden för havsnivåhöjningen i Helsingborg fram till 2100. Man ska beakta att havsnivån kan bli ännu högre om t.ex. den högsta nivån som återkommer en gång per 200 år inträffar. AMAP:s bedömda höjning av havets medelnivå med 160 cm till 2100 har fördelats på respektive period med samma procents höjning som SMHI redovisar. Relativt sett är höjningen av den permanenta havsnivån mycket högre mellan 2050 och 2100 jämfört med perioden fram till 2050. Det är mycket troligt att havsnivån stiger ännu snabbare efter 2100. Med tanke på effekterna av stormen 2011-11-27 kan det kanske vara så att vinduppstuvningen och/eller våghöjden är underskattad. 15
Havsnivå i RH2000 i centimeter 12. Framtida havsnivåer i Landskrona I figur 6 redovisas en bedömning av framtida havsnivåer i Landskrona baserat på egna justeringar av SMHIs bedömning för Helsingborg respektive scenariot med de högsta nivåerna enligt AMAPs bedömning (AMAP, 2011). AMAPs Höjningen av den permanenta havsnivån med 160 cm har fördelats på åren 2010, 2035, 2050 respektive 2100 med samma procentuella höjning som SMHI redovisar i sin bedömning för Helsingborg (SMHI 2010). I figur 6 har 100-årsnivån ökats något jämfört med mätningarna i Barsebäck utan någon som helst vetenskaplig grund. Vidare har SMHI:s värden för Helsingborg avseende vinduppstuvning, dynamisk vinduppstuvning och våghöjd minskats från 80 cm till 50 cm utan någon som helst vetenskaplig grund. Bedömningarna som redovisas i figur 6 kan slå på någon decimeter. Detta är inte av stor betydelse med tanke på den stora osäkerheten i prognoserna. På sikt kan det finnas anledning att lämna ut ett uppdrag som innebär en noggrannare analys av om det skulle kunna uppkomma situationer som innebär att de redovisade värden markant skulle kunna öka. 400 Riktvärden för havsnivåhöjning i Landskrona Tänk på att den värsta situationen som återkommer mindre ofta än 1 gång på 100 år ger ännu högre nivåer 350 300 250 200 150 100 50 Vinduppstuvning och halva våghöjden +50 cm Högvatten återkomsttid 100 år +150 cm Medelnivå stiger successivt 0 2010 SMHI 2035 SMHI 2050 SMHI 2100 SMHI 2010 AMAP 2035 AMAP 2050 AMAP 2100 AMAP År och källa - reviderade värden från Helsingborgs underlag och mätningarna i Barsebäck - baserat på förnuftsresonemang Figur 6. Havsnivåer som statistiskt sett återkommer 1 gång på 100-år. Underlagen från SMHI, AMAPs höga scenario och SMHI:s mätning har modifierats med ett förnuftsresonemang men utan vetenskaplig grund. Min bedömning är att risken är större att 100-årsnivån är mer än 40 cm högre än redovisade värden jämfört med risken att nivån är 20 cm lägre, se vidare i texten ovan. Stormen 2011-11-27 gav redan nu stora skador innanför en mur med krönet på +4,1 i Norra Hamnen i Helsingborg. 16
13. Referenser AMAP, Arctic Monitoring and Assesment Program (2011). SWIPA 2011 Executive Summary - Snow, water, ice and permafrost in the arctic. (Elektroniskt) Tillgängligt: <http://www.amap.no/swipa/> (2011-07-22) DHI, 2010. PM Tolkning av framtida vattennivåer i Helsingborg. Daterad 2010-12-06. Hansson, H. 2011. Strandfodring - från idé till verklighet. LTH. Powerpoint presentation. Dokumentation från Kustmöte i Helsingborg, 18-19 oktober 2011. Statens Geotekniks Institut. Lunds Universitet (2011). Pressmeddelande 2011-05-02: Ny forskningsrapport visar mer omfattande effekter av klimatförändringen i Arktis än väntat. (Elektroniskt) Tillgängligt: <http://www.expertsvar.se/pressmeddelande?prid=15550> (2011-07-22) Nerheim, S. & Hammarklint, T. 2010. Framtida vattennivåer i Helsingborg. SMHI. Rapport 2010-55. Senaste granskningsdatum 2010-12-06. SDS, 2011. Plötsligt lyftes hela parketgolvet. 2011-11-29. SGI & SGU (2009). HELSINGBORGS KOMMUN - Översiktsplan ÖP 2010 - Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys naturolyckor. SMHI (2007). Rapport nr 2007-53. Framtida medel- och högvattenstånd i Skåne och Blekinge. (Elektroniskt) Tillgängligt: http://www.lst.se/nr/rdonlyres/7ac3356c-2855-413c-b5a5-4d4fdb0c6402/0/rapport2007_1smhi.pdf (2011-07-25) SMHI. 2009a. Havsvattenstånd vid svenska kusten. Faktablad nr 41. (Elektronisk) Tillgängligt: <http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.6387!webbhavsvattenstand%5b2%5d.pdf> (2011-10-05) SMHI, 2009b. Konsekvenser för svenska vattenflöden. (Elektroniskt) Tillgängligt: <http://www.smhi.se/kunskapsbanken/konsekvenser-for-svenska-vattenfloden-1.5837> (Artikel senast uppdaterad 13 augusti 2009) (Läst: 2011-02-07) SMHI, 2010. Klimat, observationer och framtidsscenarier - medelvärden för länet Skåne län - sammanställt 2010 12 07. (Elektronisk) Tillgänglig: <http://www.smhi.se/sgn0106/leveranser/lansanalysen/pdf/smhi_klimat_sammanstallning_s kane_lan.pdf> (Läst: 2011-02-07) P SMHI, 2012. Första adventsstormen 2011. (Elektronisk) Tillgänglig: http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/forsta-adventsstormen-2011-1.19081 (Läst: 2012-01-25) SVT, 2010. Vetenskapens värld 2 program under 2010 om studier av effekter av klimatförändringen på Antarktis respektive Grönland. Helsingborg 2012-01-31 Lars-Erik Widarsson Dagvattenspecialist 17