återrapportering 2014 1 (5) Återrapportering från av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Avsnitt 1 - Generella frågor A) Vilket vattendistrikt tillhör kommunen? Norra Östersjön B) På vilken nivå har återrapporteringen 2014 hanterats i er kommun? Förvaltning Kommentar till hur kommunen har hanterat återrapporteringen Avsnitt 2 - frågor (åtgärd 32, 33, 36, 38) som har besvarats av person med ansvar för fysisk planering och/eller miljöfrågor. Åtgärd 32 Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter och föroreningsskadade områden som kan ha negativ inverkan på vattenmiljön, prioritera de områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. A) Finns det någon form av plan eller beslut (tillsynsplan, översiktsplan, verksamhetsplan eller liknande) som gäller tillsynen av verksamheter och/eller föroreningsskadade områden, där hänsyn tas till beslutade miljökvalitetsnormer för vatten? Om Ja, ange i vilken eller i vilka planer: Tillsynsplan Översiktsplan Verksamhetsplan eller liknande Om Ja, beskriv kortfattat hur kommunen har arbetat med planeringen under 2014. Svar behövs för att komma vidare Miljöförvaltningen tar fram en årlig tillsynsplan som omfattar alla områden och bygger bl.a. på en miljö- och hälsoutredning där utsläpp till vatten omfattas. Planen är emellertid inte direkt kopplad till de miljökvalitetsnormer som vattenmyndigheten beslutat om. Konkretiseringsgraden i beslutet om miljökvalitetsnormer är sådan att det inte alltför enkelt låter sig översättas i konkreta tillsynstermer. ~Hänsyn till de miljökvalitetsnormer som vattenmyndigheten beslutat om ska arbetas in i tillsynsplanen på samma sätt som planen redan omfattar normerna för luft. En prioritering sker indirekt genom översiktsplanen där strategiska utvecklingsområden pekas ut, dessa är företrädesvis förorenade vattennära områden som har eller inom överskådlig närtid kommer att åtgärdas.~ ~
återrapportering 2014 2 (5) B) Om Nej på 32a: Kommer kommunen att utveckla en plan, beslut eller liknande med koppling till miljökvalitetsnormerna för vatten? Om Nej, beskriv hur arbetet pågår med att ta hänsyn till miljökvalitetsnormerna på annat sätt. Svar behövs för att komma vidare. Se svar på fråga 32 a Åtgärd 33 Kommunerna behöver ställa krav på hög skyddsnivå för enskilda avlopp som bidrar till att en vattenförekomst inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status. A) Har kommunen sedan 2009 fastställt områden med krav på hög skyddsnivå för enskilda avlopp för områden som inte uppnår, eller riskerar att uppnå god ekologisk status? Nej Kommentar till åtgärd 33a I stort sett hela kommunen ingår i verksamhetsområdet för kommunalt vatten och avlopp. Antalet enskilda avlopp i Stockholm är relativt få och utgörs till övervägande del av slutna tankar för WC- avlopp till fritidsbebyggelse eller annan säsongsbetonad verksamhet som koloniträdgårdar, båtklubbar, badplatser mm. Antalet infiltrationsanläggningar för WCavlopp till permanentbostäder är mycket få. Påverkan från enskilda avlopp till vattenförekomster anses låg vad gäller fosfor- och kväveutsläpp. Vad gäller den hygieniska aspekten utgår vi från att hög skyddsnivå ska gälla för att förhindra spridning av smitta till badplatser och liknande områden där många människor vistas. B) Om ja på fråga A, har kommunen använt VISS, Vattenkartan, Åtgärdsprogrammet eller annat underlag för utredning av en hög skyddsnivå? C) Om nej på fråga A, finns det en plan, beslut eller liknande för utredning av hög skyddsnivå? Nej D) Om nej på fråga A, är detta för att kommunen inte har problem med övergödning kopplat till enskilda avlopp? Åtgärd 36 Kommunerna behöver utveckla sin planläggning och prövning så att miljökvalitetsnormerna för vatten uppnås och inte överträds. A) Finns det program, beslut eller annat initiativ inom kommunen för hur prövning (bygglov mm) genomförs med hänsyn till miljökvalitetsnormerna för vatten? Nej Om Ja, ge ett exempel på hur kommunen har beaktat normerna i prövning. Svar behövs för att komma vidare. B) Finns det program, beslut eller annat initiativ för hur kommunen tar hänsyn till miljökvalitetsnormerna för vatten i fysisk planering?
återrapportering 2014 3 (5) Om Ja ge ett exempel hur kommunen har beaktat normerna i fysisk planering. God vattenkvalitet i sjöar och vattendrag är en av planeringsinriktningarna i stadens översiktsplan:~"förutsättningar för stadens planering är förutom Östra Mälarens vattenskyddsområde och Stockholms vattenprograms mål för sjöar och vattendrag, även fastställda miljökvalitetsnormer (MKN) och åtgärdsprogram för vattenkvalitet för vattenförekomster i Norra Östersjöns vattendistrikt enligt EU:s ramdirektiv för vatten. Syftet är att nå god vattenstatus och inverkan på sjöars och vattendrags hela tillrinningsområde ska beaktas. Vid planeringen för bebyggelse, trafikanläggningar eller ändrad markanvändning ska principerna i Stockholms dagvattenstrategi tillämpas." ~Vid detaljplanering beaktas såväl vattenskyddsområdet för Östra Mälaren som miljökvalitetsnormer för vatten och dagvattenfrågor.~vägledande för stadens planering är bland annat rapporten "Miljökvalitetsnormer för vatten - en vägledning för fysisk planering i Stockholms län" (2011) som utarbetats i samverkan mellan (stadsbyggnadskontoret och miljöförvaltningen), Länsstyrelsen i Stockholms län samt Upplands Väsby kommun.~ C) Finns det något annat sätt inom kommunen för hur hänsyn tas till miljökvalitetsnormer för vatten? Om Ja, ange på vilket sätt. Svar behövs för att komma vidare. Den pågående översynen av s dagvattenstrategi kopplar till vattenförvaltningens åtgärder, statusklassning av vattenförekomster och miljökvalitetsnormer för vatten.~i flera stora stadsutvecklingsprojekt, däribland Norra Djurgårdsstaden och Årstafältet, tas nya steg för en hållbar och klimatanpassad dagvattenhantering. ~ Åtgärd 38 Kommunerna behöver i samverkan med länsstyrelserna ta fram underlag och genomföra åtgärder för att minska påverkan från de delar av det rörliga friluftslivet samt båtturism som kan ha negativ inverkan på vattenmiljön, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. A) Har kommunen sedan 2009 påbörjat arbetet med åtgärden? Om Ja, ge ett exempel. Svar behövs för att komma vidare. Ev kommentar till åtgärd 38 Avsnitt 3 - frågor (åtgärd 34, 35, 37) som kan besvaras av person med ansvar för VA-frågor Åtgärd 34 Kommunerna behöver inrätta vattenskyddsområden med föreskrifter för kommunala dricksvattentäkter som behövs för dricksvattenförsörjningen, så att dricksvattentäkterna långsiktigt bibehåller en god kemisk status och god kvantitativ status.
återrapportering 2014 4 (5) A) Finns det vattenskyddsområde med skyddsföreskrifter för samtliga kommunala dricksvattentäkter som ligger helt eller delvis inom kommunens gränser? B) Finns vattenskyddsområden där kommunen bedömer att vattenskyddsområdet/ bestämmelserna är otillfredsställande? Nej Om Ja, hur avser kommunen att åtgärda bristerna? Svar behövs för att komma vidare. C) Om kommunen har vattentäkter som helt saknar vattenskyddsområden och/eller skyddsbestämmelser, hur planerar kommunen att skydda dessa? Annat Om Annat ange hur. Se svaret på fråga A och B. D) För hur många av de kommunala dricksvattentäkterna har ett arbete med att skapa vattenskyddsområde påbörjats under 2014? Ev kommentar till åtgärd 34 Ingen kommentar. Åtgärd 35 Kommunerna behöver tillse att vattentäkter som inte är kommunala, men som försörjer fler än 50 personer eller där vattenuttaget är mer än 10 m 3 /dag, har god kemisk status och god kvantitativ status och ett långsiktigt skydd. A) Har alla enskilda vattentäkter god kemisk och kvantitativ status samt ett långsiktigt skydd? Det finns inga enskilda vattentäkter inom kommunen B) Om Nej, hur har kommunen arbetat med åtgärd 35 under 2014? Svar behövs för att komma vidare. Eventuell kommentar på åtgärd 35. Åtgärd 37 Kommunerna behöver, i samverkan med länsstyrelserna, utveckla vatten- och avloppsvattenplaner, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status, god kemisk status eller god kvantitativ status. A) Har kommunen någon form av övergripande/strategisk vatten- och avloppsvattenplan? Om Ja, Ge exempel på hur kommunen tagit hänsyn till miljökvalitetsnormerna i planen under 2014. Svar behövs för att komma vidare. I budgeten för 2012 gav kommunfullmäktige miljö- och hälsoskyddsnämnden i uppdrag att uppdatera och omvandla stadens vattenprogram till ett åtgärdsprogram för att nå god vattenstatus till år 2021. För att undvika sammanblandning med Vattenmyndighetens åtgärdsprogram valde miljöförvaltningen att benämna dokumentet för?handlingsplan?. Handlingsplanen fokuserar på operativa insatser för att kunna nå miljökvalitetsnormerna
återrapportering 2014 5 (5) för vatten. Eftersom vattenmyndighetens åtgärdsprogram är för övergripande som underlag för ett operativt åtgärdsarbete kommer staden att ta fram lokala åtgärdsprogram för de olika vattenförekomsterna då olika behov av åtgärder föreligger på olika platser. Handlingsplanen specificerar även vilka ansvarsförhållanden för åtgärder som kommer föreligga mellan olika nämnder och bolag inom staden samt föreslår en gemensam planeringsprocess som leder till operativa åtgärder. Planen belyser även de ekonomiska behoven och föreslå hur arbetet ska finansieras samt beskriver hur vattenprogrammet ska anpassas till vattenförvaltningen.~ har också en särskild dagvattenstrategi som ska beaktas i arbetet med planering och byggande. Arbete pågår med en revidering av dagvattenstrategin som planeras vara klart under 2015.~Stockholm Vatten AB är ett helägt kommunalt bolag som ansvarar för dricksvattenproduktion, avloppsrening och dagvattenhantering. Stockholm Vatten arbetar också med vattenvård och sjörestaurering enligt Handlingsplanen, och undersöker vattenkvaliteten i Mälaren, Saltsjön och i stadens övriga sjöar och vattendrag inom ramen för sin recipientkontroll. Till stöd för arbetet har ett flertal dokument tagits fram, bl.a.: "Förnyelse- och åtgärdsplan 1996 - Utredning om åtgärdsbehov på ledningsnätet i Stockholm" samt "Plan 2002 - Bräddning från ledningsnätet i Stockholm". Dessa planer är i behov av uppdatering vilket planeras ske under kommande år.~~ett övervakningsprogram för ekologisk status har tagits fram och mätningar påbörjades under 2012. Programmet fokuserar på de biologiska kvalitetsfaktorerna och ger tillsammans med Stockholm Vatten AB:s recipientkontroll ett bra underlag för bedömning av ekologisk status, men även ett underlag för framtagande av åtgärder och uppföljning av dessa. Stockholm genomför sedan 2009 också övervakning av miljögifter i ytvatten och fisk i tre olika vattenförekomster i staden samt Brunnsviken sedan 2012.~ Om Nej, tänker kommunen påbörja/ta fram en sådan under år 2015? Kommentar till åtgärd 37a