1(6) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Björn Johansson Avd.chef kollektivtrafik Regional samhällsplanering Bjorn.k.johansson@regionhalland.se Datum Diarienummer 2012-09-28 RS120174 Regionstyrelsen Motion färdtjänstkort som kan laddas med pengar Förslag till beslut Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige besluta att med denna redovisning anse motionen besvarad. Motionens bakgrund och förslag Kristdemokraterna Niklas Mattsson och Margaretha Svensson yrkar i en motion att Region Halland utreder möjligheten till laddningsbara färdtjänstkort. Bakgrunden till motionen är att det upplevs otillfredsställande för exempelvis synskadade och behöva be föraren om hjälp vid kontant betalning. Om laddningsbara kort infördes skulle kontanthanteringen minska eller försvinna. Region Hallands ansvar för färdtjänst Sedan den nya kollektivtrafiklagen trädde i kraft har Laholm, Halmstad, Falkenberg, Varberg och Hylte kommuner överlämnat hela ansvaret för färdtjänsten till Region Halland. Detta regleras i avtal. Det innebär att regionfullmäktige beslutar om regelverket men kommunerna om egenavgiftens storlek. Behovsbedömningen görs av personal anställd av Region Halland. Hallandstrafiken upphandlar trafiken och sköter trafiksamordningen. Allmänt om betalning Färdtjänst- eller sjukresa är en specifik resa och därmed unik mellan två olika adresser. När en resa bokas får den ett unikt bokningsnummer för att verksamheten skall kunna kontrollera och följa betalnings- och ersättningsflöden. www.regionhalland.se/handlingar
2(6) Samtliga färdtjänstresor (och sjukresor) betalas idag direkt i fordonet antingen kontant eller med kredit/betalkort om fordonet kan hantera detta. Sjukresor betalas kontant alternativt erhåller resenären ett inbetalningskort. Kontantfri färdtjänst Inom ramen för Svensk Kollektivtrafiks nätverk MERIT för anropsstyrd trafik bildades en arbetsgrupp Betalsystem Anropsstyrda Fordon (BAF) i april 2008. Frågan om kontantlöst resande har diskuterats under många år, men ingen gemensam teknisk lösning har funnits. Med anropsstyrd trafik avses färdtjänst, sjukresor, närtrafik eller motsvarande som också kan vara kombinerad med allmän kollektivtrafik. Arbetsgruppen består av Skånetrafiken, Västtrafik, Hallandstrafiken, Värmland, Färdtjänsten Stockholm/SL, Svensk Kollektivtrafik och Resekortet i Sverige AB. Uppdraget är att finna former för och/eller lösningar så att Servicekortet/Resekortet kan användas som betalmedel i anropsstyrd trafik och allmän kollektivtrafik. Målet med uppdraget är att arbeta fram förslag på enkla, användbara, säkra och utvecklingsbara betalrutiner. Dessa ska vara tekniskt enhetliga för landet med tanke på byten mellan kollektivtrafikslagen och möjliggöra länsvisa gränsöverskridande resor. En inventering av de tekniska lösningar som finns i landet är färdig. Inventeringen visar att en mängd olika tekniska lösningar har valts. De system för betalning och biljetter, beställningscentrals- och fordonssystem som taxiföretagen använder sig av är en komplicerad kedja som måste fungera bra ihop. Detta för att möjliggöra att en resenär exempelvis reser färdtjänst skall kunna använda sig av samma betalningsmöjlighet som den som reser i den allmänna kollektivtrafiken. Betalningstransaktioner måste kunna skickas mellan flera olika samverkande tekniska system. En omständighet att ta hänsyn till är att flertalet taxifordon som utför de anropsstyrda transporterna är utrustade med taxametrar enligt särskild förordning. Förordningen styr hur ekonomiska transaktioner kan och får ske i taxifordon. Till dessa fordon måste kopplas s.k. kontaktlösa kort som Hallandstrafiken har infört i den allmänna kollektivtrafiken liksom många andra trafikhuvudmän i landet. Arbetsgruppen som arbetat med frågan sedan år 2008 har tidigare haft målsättningen att genomföra ett första pilottest år 2010 i ett sammankopplat betalsystem via olika beställarsystem och taxisystem hos antingen Skånetrafiken eller Västtrafik. De tekniska förutsättningarna är inte klara år 2012, det vill säga möjlighet att läsa av ett Serviceresekort på ett sådant sätt att man kan hantera betalningen via detta och slippa kontanter i fordonet. Även om de tekniska problemen blir lösta
3(6) återstår en lång införandeperiod eftersom de tekniska system som är upphandlade i de olika länen inte innehåller denna möjlighet fullt ut. Detta gäller oaktat om det är system hos trafikhuvudmännen eller de system som finns upphandlade ute hos våra taxientreprenörer. Målet att nå en kontantlös färdtjänst kan således inte ses enbart med en lösning för färdtjänst och eventuellt sjukresor i Hallands län. Men man måste samtidigt se på frågan ur ett nationellt perspektiv. Nuvarande avtalsperiod för den särskilda kollektivtrafiken sträcker sig till och med 30 juni 2015. Tekniska aspekter I flera entreprenörsupphandlingar som gjorts har det inte ställts några krav på att man skall ha betalkortsterminaler i fordonen då transaktionskostnaden ansetts för hög för de belopp som betalas som egenavgift i fordonet. Ett alternativ till betalkort är att fakturera kunden i efterhand. Att bygga upp en administration för att skapa faktureringsrutiner för småbelopp i den anropsstyrda trafiken vore sannolikt att betrakta som nödlösning. Det krävs antagligen mer resurser för driften av systemet än vad egenavgifterna uppgår till. Täckningsgraden (vad resenären betalar i förhållande till vad resan kostar) i färdtjänsten är redan låg. 2011 var den 12% i Halland. En variant är att man förskottsbetalar sina resor, men även detta kräver tillskott av administrativa resurser. Färdtjänst och sjukresor - betalning Den enskilde resenären skall alltid betala sin egenavgift direkt i fordonet och för närvarande betalas denna vid resans start. Egenavgiften inom färdtjänst är beroende av ålder, antal zoner och tid på dygnet när resan utförs. Egenavgift för sjukresa är för de flesta 80 kronor oavsett resans längd. Färdtjänstkunder som åker arbetsresor, studieresor, resor till/från daglig verksamhet kan köpa periodkort motsvarande de som finns i den ordinarie kollektivtrafiken och under kortets giltighetstid erlägger kunden inte någon egenavgift till föraren. Den tekniska utrustning som finns i respektive fordon och som behövs för betalning står entreprenören för och kraven är fastställda i förfrågningsunderlaget.
4(6) EMV-terminal Det är enligt kortföretagens regelverk inte längre tillåtet att använda en ej godkänd EMV-terminal efter den 1 januari 2011. EMV är ett samarbete mellan Europay, MasterCard och Visa, och målet är att öka säkerheten genom att följa en gemensam standard för kommunikation mellan betalterminaler och betalkort, baserat på datachipteknik. Genom att installera en EMV-terminal ökas säkerheten för både konsumenter och kunder. EMV är en global standard för kredit- och betalkort, baserad på datachipteknik som har utvecklats av Europay, MasterCard och Visa (EMV). Införande av kontantlös betalning exempel Kreditkort I den övervägande delen av de fordon som Hallandstrafiken upphandlat för färdtjänst kan resenären betala med betal- eller kreditkort. Det borde innebära att den övervägande delen resenärer kan klara sig utan kontanter. Fördel: tjänsten är upphandlad och ryms inom avtalet och medför ingen extra kostnad för vare sig resenär eller regionförbund. SMS-biljett Införande av SMS-biljett av den typ som sker inom ramen för den vanliga kollektivtrafiken är inte möjlig eftersom det är olika teknik bakom systemen. SMS-biljett är en gemensamt framtagen lösning mellan olika trafikhuvudmän. Betalningen avser en resa mellan två hållplatser och har inget unikt id. Fördel: Möjlighet för den som har mobiltelefon men inte har kontanter eller betalkort att betala för resan. Nackdel: Ett införande av denna typ av betalning medför en okänd kostnad för utveckling, implementering mm. Resenären påförs en extra kostnad i form av avgift för SMS till operatören och kostnaden variera mellan operatörer och avtalsform. Region Halland/Hallandstrafiken kan dessutom få betala en ersättning till operatören för tjänsten som kan vara fast eller rörlig alternativt en kombination av dessa. Det medför en högre kostnadstäckning med offentliga medel. Kortterminal typ buss En lösning som innebär att man har en handburen enhet i fordonet som tankar av resekortet på samma sätt som i bussen. Vi får samma problem som med SMSbiljett dvs. koppling till unikt id.
5(6) Fördel: resenären kan använda samma kort för att betala resan såväl i kollektivtrafiken som i färdtjänsten/sjukresor Nackdel: Samtliga fordon behöver utrustas med en handburen enhet där Serviceresor får stå för investeringskostnad och servicekostnader. Kostnaden per fordon är ca 15 000 kronor med tillkommande servicekostnad under avtalsperioden. En merkostnad uppstår dessutom för tömning av innehåll etc. Faktura direkt till resenär Faktura till resenären en gång per månad dvs. ett totalt kontantfritt resande för alla. Fördel: Resenär och chaufför behöver inte hantera några pengar i fordonet. Resenären får en förteckning över samtliga resor som åkts under fakturaperioden samt vad egenavgiften varit för var och en av dessa resor. Nackdel: Administrationen av och omkostnader kring fakturahanteringen blir omfattande för regionförbundet. Det skulle innebära en ökning från ca 7 000 fakturor till 30 000 40 000 fakturor per år. Under den kommande avtalsperioden har vi ställt krav på betalkortsterminaler i fordonen vilket har/kommer att medföra en kostnad för entreprenörerna. Kostnaden är dels i form av investering i teknik samt dels driftsavtal under avtalsperioden. Rekommendation Regionkontoret i samråd med Hallandstrafiken bedömer att den övervägande delen resenärer som behöver be om hjälp med betalningen har ett betal- eller kreditkort som han eller hon kan använda. På längre sikt förordas att man i första hand arbetar vidare på den långsiktiga lösningen inom ramen för MERIT som redovisas ovan. Denna lösning bedöms bli bäst både ur kundens perspektiv och ur ett ekonomiskt perspektiv. Detta mot bakgrund av att målet bör vara att man som färdtjänst/sjukresenär har samma möjligheter som den resenär som reser i den allmänna kollektivtrafiken har. Hallandstrafiken arbetar emellertid på att inom ramen för nuvarande teknik kunna använda resekortet/reskassa som betalning. Ett annat alternativ, också inom ramen för dagens teknik, är att göra det möjligt för varje kund att skapa ett konto som kunden själv kan ladda med pengar och varifrån egenavgiften dras vid resa.
6(6) Sammanfattning Det finns möjlighet att betala med kort i de flesta fordon som används för färdtjänst. Någon gång kan det hända att fordonet saknar betalkortsterminal men det tillhör undantagen. Att införa handdatorer för hantering av resekort kostar cirka 15 000 kronor per fordon, därtill kommer drift och underhållskostnader. Innan en nationell lösning för betalning av färdtjänstresor har etablerats arbetar Hallandstrafiken med flera alternativ inom ramen för dagens teknik. Regionstyrelsen Catarina Dahlöf Regiondirektör Jörgen Preuss Biträdande regiondirektör