Strategi för ekonomisk-historiska institutionen 2009-2012 Antagen av institutionsstyrelsen 2009-03-30 1. Inledning A. Lägesbeskrivning Rent allmänt kan sägas att situationen på den Ekonomisk-historiska institutionen är god. De senaste årens arbete med att förnya program- och kursutbud, skapandet av en avancerad nivå och de olika rekryteringskampanjer som genomförts har på det stora hela fallit väl ut. Studenttillströmningen har under de senaste tre åren ökat väsentligt och fått till konsekvens att institutionen genererat extra intäkter i form av överproduktion av hås/håp. Idag har institutionen en ekonomisk reserv på 5,5 miljoner kronor vilket motsvarar ca 22 % av institutionens totala budget (inkl. externa forskningsmedel). Den goda ekonomin gör det möjligt att satsa strategiskt på olika aktiviteter för att höja kvaliteten i forskning och utbildning. Exempelvis kommer medel att reserveras till att öka andelen publikationer i ledande tidskrifter, stimulera till skapandet av forskningsprojekt inom våra profilområden samt att initiera attraktiva program och kurser för att locka duktiga och ambitiösa studenter. Därmed inte sagt att problem skulle saknas. Ett sådant problem är obalansen mellan institutionens båda ämnen Ekonomisk historia (EH) och Internationella relationer (IR). På grundnivån och den avancerade nivån (AN) dominerar IR i kraft av långt fler antal studenter medan EH dominerar inom forskarutbildning och forskning där de flesta projekt har en mer traditionell ekonomisk-historisk inriktning. Ekonomisk-historiska Institutionen består av två ämnen: ekonomisk historia och internationella relationer. Institutionen bedriver en relativt sett omfattande forskning med både interna och (huvudsakligen) externa medel. Vid sidan av den forskning som bedrivs av doktorander på forskarutbildningen arbetar ett femtontal forskare med olika projekt. Utbildning bedrivs på alla nivåer vilket innebär att det går att studera EH på grundnivå, avancerad nivå ( master level ) och forskarnivå. Ämnet IR utvecklades i samarbete med Statsvetenskapliga institutionen från 1980-talet, men har legat administrativt på Ekonomiskhistoriska institutionen. Länge var det enbart möjligt att studera IR upp till 40 p (nuvarande 60 hp, eller A- och B-kurs som det kallades tidigare). För ett par år sedan beslutade institutionen att aktivt delta i Bolognaanpassningen vilket har lett till att IR har blivit ett eget examensämne. Numera är det därför också möjligt att läsa IR från GN t o m AN för att ta ut en masterexamen i internationella relationer. I detta sammanhang kan det även nämnas att två engelskspråkiga masterprogram ges i samarbete med andra institutioner vid SU (institutionerna för natur- och respektive sociologi, statistik, nationalekonomi och statsvetenskap). Institutionen har två professurer (rekryterade professorer), en är i tjänst och en är under återbesättning. Därtill har vi en befordrad professor. Tolv (12) doktorander är verksamma i forskarutbildningen varav ungefär hälften förväntas disputera inom de närmaste två åren. Vid institutionen finns åtta (8) tillsvidareanställda universitetslektorer (varav en är på 50 % och en på 60 % vilket ger drygt sju heltidslektorat). Av alla aktiva lärare och forskarna är fem (5) docenter. Med tanke på att vi under 2008 hade 440 helårsstudenter registrerade är antalet tillsvidareanställda lektorer litet i förhållande till uppdraget. Med hänsyn till LAS-reglerna kan inte undervisningen på lång sikt bemannas med en så stor del timanställda lärare eller lärare som går på tidsbegränsade förordnanden som sker idag. Dessutom har flera av de tillsvidare anställda lektorerna externa forskningsmedel. Detta skapar en otillfredsställande ryckighet i systemet och en ohållbar situation för våra korttidsanställda lärare. I anslutning till
detta problem bör nämnas att inom tre år har fyra av åtta lektorer gått i pension, och om fem år har antalet växt till 6. Vi är med andra ord mitt uppe i en generationsväxling. I administrationen arbetar tre personer med studentärenden, ekonomi, teknisk support och informationshantering. För tre år sedan hade vi bara två anställda i administrationen. De senaste årens bolognaanpassning har inneburit att mer personella resurser har behövts för att hantera allt flera ärenden. B. Problem, möjligheter och behov Det är en stor tillgång att ha två ämnen på samma institution. IR med dess inriktning på olika typer av studier av det internationella systemet utifrån folkrättsliga, handels-, och säkerhetspolitiska aspekter har på många sätt verkat stimulerande på EH som ämne betraktat. Och omvänt har EH med sin inriktning på ekonomi och historia inspirerat IR att ta till nya grepp i analys av exempelvis globaliseringens effekter. Vi kan locka studenter med delvis olika intressen och skapa spännande kurser och program tack vare denna disciplinära heterogenitet. Dock medför denna mångsidighet vissa problem. Vi måste ständigt vara på jakt efter disputerade lärare med rätt kompetens för att kunna bedriva de utbildningar vi aviserat. Det är inte alltid lätt att samsas i en forskarmiljö som består av två olika discipliner. Det kan ofta dra åt olika håll i diskussioner om forskningsinriktningar för vissa projekt och vara svårt att hitta rätt balans mellan historia och internationell samtidspolitik i arbetet med att skapa kurser på GN. Mot den bakgrunden har institutionsstyrelsen (IS) bestämt att ett centralt mål för perioden 2009-2012 är att sträva efter integration mellan EH och IR. Denna integrationssträvan har redan fått effekt på AN där studenter från både EH och IR kan läsa samma kurser. Ett annat problem är att antalet registrerade studenter på EH minskar i relation till IR. Dessutom är en allvarlig tendens att allt färre av EH-studenterna går vidare till högre nivåer efter att ha avklarat EH I. Den ökning vi ser i hås/håp-produktion utgörs av studenter som läser IR och kurser på AN (där de flesta av studenterna kommer från IR). Detta är på väg att skapa en obalans mellan de båda ämnena som i sig kan leda till identitetsproblem och skapa förvirring i förhållande till studenter och andra discipliner. Mot den bakgrunden är en viktig ingrediens i strategin att initiera kandidatprogram och kurser som attraherar många studenter till EH samt får dem att fortsätta att studera på högre nivåer. Ekonomisk-historiska institutionen måste även hantera problemet med att alltför många icke tillsvidareanställda lärare undervisar samtidigt som 40-talistetna har börjat gå i pension. Därför är ett centralt mål i strategin att rekrytera yngre och duktiga lektorer med kompetens i enlighet med institutionens forskningsprofilering. Under senare år har institutionen varit relativt framgångsrik på att skapa utbytesavtal med utländska universitet för lärare och studenter. Vi har för närvarande löpande avtal med universitet i Brasilien, Frankrike, Indien och Ryssland. Men detta arbete måste intensifieras för att öka graden av internationaliseringen av forskning och utbildning. C. Strategin i relation till SU:s långsiktiga plan Arbetet med att utveckla en strategi för Ekonomisk-historiska institutionen har skett i en relation till SU:s centrala mål. Vi utgår från våra specifika problem, våra komparativa fördelar och vad vi uppfattat som möjligheter att utveckla högre kvalitet i forskning och utbildning. Detta strategidokument kommer att uppdateras varje år och beslut om ändringar fattas av beslut av IS. I slutet av dokumentet finns en lista över ansvarsfördelning när olika mål ska vara genomförda och vem som är ansvarig för dessa.
2. Forskning Forskningen vid ekonomisk-historiska institutionen har två huvudinriktningar, Ekonomisk historia och Internationella relationer. Gemensamt för de båda inriktningarna är att vi bedriver samhällsvetenskaplig forskning baserad på historiska källor. Detta är grunden för att förstå vår samtid. Exempel på detta är den relevans som ekonomisk historia har i och med dagens finanskris och den nytta som forskning inom internationell politisk ekonomi har av ett historiskt perspektiv på globalisering. Genom att betona forskningsteman inom vilka vi har jämförelsevis stor kompetens vill vi slå bryggor mellan de båda inriktningarna och skapa en internationellt konkurrenskraftig forskning och utbildning. Vi strävar också efter att öka publiceringen i ledande tidskrifter och att ta hem fler externa forskningsanslag. Inom Ekonomisk historia handlar forskningen om hur människor har löst sitt försörjningsproblem genom tiderna, både i ett nationellt och i ett internationellt perspektiv. Inom den övergripande ramen Långsiktig omvandling av ekonomiska och sociala system kommer tre områden att vara centrala: 1. Varför sker, och vad förklarar, ekonomisk utveckling? Inom detta område sker historisk forskning med såväl ett svenskt som ett globalt perspektiv. Syftet är att klarlägga drivkrafter bakom uppdelningen av världen i rika och fattiga regioner i ett tidsperspektiv som sträcker sig över flera århundraden. 2. Hur genus och ekonomi samspelar i samhället. Här utforskas frågor kring den historiska könsarbetsdelningen kopplat till synen på manligt och kvinnligt på olika nivåer. 3. Hur människornas utnyttjande av naturresurser över tid har samspelat med social organisering och teknologisk omvandling, och de socioekonomiska verkningarna av detta. Det andra huvudområdet, Internationell politisk ekonomi, är knutet till Internationella relationer. Här prioriteras forskning med ett historiskt perspektiv på fördelningen av resurser och makt i det globala systemet. Tre områden kan urskiljas: 4. Samspel och spänning mellan lokala och globala arenor. Fokus ligger på platsers och människors roll i det globala systemet och konsekvenser av skiften i resurser och makt för ekonomisk och social utveckling. Frågor om genus, etnicitet och klass är här centrala. 5. Hur flöden av varor, tjänster, människor och idéer interagerar med och formar relationer mellan aktörer, länder och makroregioner. En central fråga är hur marknader och politisk styrning har formats och organiserats i ett historiskt perspektiv. 6. Förhållandet mellan naturtillgångar, energi och säkerhet i det internationella systemet, framväxten av globala marknader för till exempel vatten, olja och kärnkraft och de säkerhetspolitiska följderna av detta. År 2012 är forskningen i ekonomisk historia av internationellt framstående och av nationellt erkänt hög kvalitet inom ett flertal av institutionens forskningsprofiler. 1. Antalet och andelen publikationer i ledande tidskrifter har ökat liksom antalet citeringar. Förutsättningarna för detta ska förbättras genom ett aktivt arbete för att främja potentiellt starka forskningsområden och genom utökad, samlad tid för forskning.
2. Andelen externa forskningsmedel har ökat till följd av fler satsningar som knyter ihop forskare såväl inom institutionen som med andra miljöer. 3. Antalet internationellt rekryterade forskare har ökat. 3. Forskarutbildningen För att förbättra doktorandernas villkor har vi under 2009 avskaffat utbildningsbidraget vilket innebär att våra doktorander antingen har anställning eller extern finansiering. Vid antagningen till forskarutbildningen har den sökandes vetenskapliga förmåga och institutionens möjligheter till handledning styrt urvalsprocessen. Liksom institutionens övriga forskning visar doktorandernas forskning på bredd, vilket kan vara såväl en styrka som en svaghet. Styrkan i denna pluralism är vår relativa framgång när det gäller att få externa forskningsmedel samt att forskningen inom institutionen kan bidra till givande korsbefruktningar. En svaghet kan vara att vi utifrån uppfattas som profillösa och internt att vår forskningsmiljö saknar sammanhållning. Vårt mål är att arbeta för att undanröja dessa svagheter. Det föreliggande strategidokumentet med dess beskrivna forskningsprofiler kommer att vara ett instrument vid antagningen till forskarutbildningen. Vi kommer dock även fortsättningsvis att ge plats åt doktorander som bedriver viktig och god forskning även om denna ligger utanför de aviserade forskningsprofilerna. År 2012 utgör ekonomisk-historiska institutionen en inspirerande, stödjande och dynamisk forskarmiljö där doktorander är en integrerad del av institutionens forskarkollektiv. Forskarutbildningen är inte enbart inriktad på produkten/avhandlingen utan även på att utbilda goda forskare med adekvata nationella och internationella nätverk och möjligheter. 4. Samarbetet mellan juniora och seniora forskare ska utvecklas vad gäller strategiskt tänkande kring anslagsansökningar. Handledare och studierektor för forskarutbildningen ska informera doktoranderna om hur sådana ansökningar går till samt vilka som eventuellt är på gång. 5. Alla doktorander ska erbjudas ordentlig introduktion till utbildningen i samband med antagningen. Institutionen ska redan från antagningen arbeta för att den individuella studieplanen används som ett verktyg för att beta av delmål i forskarutbildningen och tydliggöra handledningen. 6. Institutionens doktorander ska uppmuntras till adekvata nationella och/eller internationella kontakter och ha god grund för att publicera sig internationellt. Handledning och samarbete utanför institutionen bör uppmuntras och information om möjligheter till internationellt utbyte bör ges tidigt. 7. Antalet in- och utresande studenter på forskarnivå ska öka. 8. Deltagandet och aktiviteten på högre seminariet ska förbättras. Doktorander bör presentera sitt pågående arbete 1-2 gånger per heltidsarbetande läsår.
4. Avancerad nivå Kurser och program på AN ska dels utgöra en viktig länk mellan grund- och forskarnivån, dels spegla internationella samhällsfrågor där teori och praktik kan mötas. Institutionen har därför anlitat lärare/forskare med särskild kompetens inom institutionens profilområden för att kunna erbjuda ett attraktivt och varierat utbud av kurser. Även om vi idag erbjuder flera kurser som förenar institutionens två huvudområden, ekonomisk historia och internationella relationer, är det ett arbete som bara just påbörjats. Kopplingen mellan den avancerade nivån och forskarutbildningen behöver också integreras bättre. Ett mer livaktigt forsknings-, läraroch studentutbyte på global nivå behöver utvecklas för att erbjuda fler studenter utbytesplatser än vad vi har kapacitet att göra idag. Ett sådant arbete har redan påbörjats, exempelvis har utbytesavtal för lärare och studenter etablerats med University of West Indies (Jamaica), Porto Alegre (Brasilien), St. Petersburgs universitet och Jawaharlal Nehru University i New Delhi. År 2012 har institutionen intagit en nationellt ledande ställning som utbildare av masterstudenter inom fältet internationell politisk ekonomi, globala resursfrågor och långsiktig samhällsförändring. 9. År 2012 samarbetar AN vid Ekonomisk-historiska institutionen med flera ledande universitet och institut inom fältet internationell politisk ekonomi, globala resursfrågor och långsiktig samhällsförändring. 10. Antalet in- och utresande studenter har ökat väsentligt. 11. Institutionen har etablerat kontakter utanför forskarvärlden med organisationer, företag och myndigheter för att erbjuda lämpliga praktikplatser för våra studenter på AN. 12. En bättre balans mellan manliga och kvinnliga lärare har uppnåtts. 5. Grundnivå ekonomisk historia Sedan höstterminen 2007 kan institutionen erbjuda en helt ny grundutbildning på EH I-III som håller hög klass, men som lockar för få studenter. Dessutom har det visat sig vara svårt att motivera studenterna på EH I att läsa vidare på högre nivåer. Studenterna verkar betrakta EH som ett ämne som man läser en eller möjligen två terminer i kombination med andra ämnen. En central uppgift för GN i EH i strategin för perioden 2009-2012 blir mot den bakgrunden att skapa positiva förutsättningar för att locka fler studenter samt att få dessa att läsa vidare på högre nivåer. En väg att gå blir att söka samarbete med andra institutioner vid SU för att skapa gemensamma och attraktiva kandidatprogram med målet att locka flera studenter. Om EH lyckas med att registrera fler studenter till sådana kandidatprogram, är av förståeliga skäl förutsättningarna för att få dem att stanna kvar betydligare bättre än om EH enbart satsar på ekonomisk historia som enstaka ämne. Satsningen på kandidatprogram innebär dock inte att EH som enstaka kurs försvinner. Sammanfattningsvis måste EH bli framgångsrikare på att kommunicera varför ekonomisk och social historia behövs i en värld med ekonomiska och sociala kriser.
År 2012 ger Ekonomisk-historiska institutionen i Stockholmen en grundutbildning av nationellt erkänt hög kvalitet som attraherar många motiverade studenter. Vi kommer att realisera huvudmålet med två huvudsakliga redskap: samarbeten (delmål 13-16) och kampanjer (delmål 17). Samarbeten med andra universitet och andra ämnen förbättrar kvaliteten på institutionens forskning och utbildning. Kampanjer kommunicerar vilken högkvalitativ forskning och undervisning som faktiskt bedrivs på institutionen. 13. År 2012 har institutionen inlett utbildnings- och forskningssamarbeten med EH/IR-ämnen på universitet i Europa (Milano och London står på önskelistan). På sikt inkluderas även universitet i USA som har kombinationen av EH/IR i sitt utbud. 14. År 2012 samverkar institutionen med EH/IR-ämnen på grundnivå på andra universitet/högskolor i Mälardalsregionen (Uppsala Stockholm Södertörn). Genom samarbetet ökar studentstocken. 15. År 2010 har ett ekonomkandidatprogram med inriktning mot globala frågor och nya tillväxtområden har initierats i samarbete med IR och andra institutioner på SU. 16. År 2012 har de olika nivåerna inom Ekonomisk historia GN, AN och FN integrerats hårdare genom att a. kurserna samspelar än tydligare med institutionens profilområden, b. kurserna kontinuerligt dateras upp med resultat från svensk och internationell forskarfront c. fler aktiva forskare undervisar. 17. Under perioden 2009-2012 pågår aktiva kampanjer i syfte att locka fler studenter till EH. Exempelvis engageras Ämnesrådet i arbetet med att göra våra studenter till goda ambassadörer för ämnet. 6. Grundutbildning internationella relationer Internationella relationer lockar fler studenter än vi har möjlighet att ta emot på grundutbildningens samtliga tre nivåer. Det stora antal studenter som söker sig till alla våra nivåer bekräftar det positiva intrycket från studenternas kursutvärderingar. Vi slår oss dock inte till ro utan tar tillfället att satsa än mer på kvalitetsutveckling, där bland annat studenternas intresse för internationellt utbyte och arbete tas i beaktande. Fokus för det pågående kursutvecklingsarbetet är dels att stärka integrationen mellan delkurserna och mellan nivåerna, dels stärka en egen profil utan att den tydliga kärnan av ämnet IR går förlorad. För att kvalitetsarbetet sedan ska ge frukt behövs att vi kan vidareutveckla den forskningskompetens som nu kommer grundutbildningen till del. Det största hotet mot IRutbildningens kvalitetsutveckling är det stora beroendet av visstidsanställda lärare. En fördjupad och bestående koppling mellan forskning och undervisning kräver mer långsiktiga åtgärder än vad som nu är möjligt.
År 2012 ges en grundutbildning i Internationella relationer av nationellt erkänt hög kvalitet med möjlighet till profilering inom IR III som attrahera studenter från hela landet. Vi kommer att realisera huvudmålet genom dels internt kvalitetsarbete, dels samverkan med andra parter. Delar av det interna arbetet kommer att ske tillsammans med grundutbildningen i ekonomisk historia. Utöver de mål som redan presenterats under deras rubrik har vi för grundutbildningen i IR följande delmål. 18. År 2012 skriver huvuddelen av studenterna inom IR III uppsatser inom institutionens profilerade områden. 19. Samarbete inom institutionen. År 2012 ges lärarna större möjlighet till både internt och externt utbyte av undervisnings- och forskningserfarenheter. Dessa möjligheter ska kopplas till den kompetensutvecklingsplan som ska vara framtagen 2010. 20. Samverkan med utländska universitet I. År 2012 ger institutionen kurser på engelska på högre grundläggande nivå med inresande utbytesstudenter som främsta målgrupp. Antalet internationella gästföreläsningar har ökat år 2012. 21. Samverkan med utländska universitet II. Antalet in- och utresande studenter har ökat väsentligt, inte minst i form av Minor Field Studies i samband med uppsatsskrivande. 7. Administration och organisationsutveckling Institutionen har på relativt kort tid utvecklat nya utbildningar och kraftigt ökat studentantalet, men har inte i samma takt hunnit med att utveckla studentstödet för att kunna svara mot de nya behoven. Det gäller inte bara ökat antal studenter utan också studenter med nya behov (bland annat internationella studenter och följden av Stockholms universitets satsning på breddad rekrytering och därmed studenter med särskilda behov). Denna ökning i utbildningar och studentantal har också lett till ett ökat behov av undervisande lektorer och ställt större krav på organisationen av institutionens verksamhet i stort. För närvarande tillfredsställs behovet av lärare och administrativa uppdrag i stor utsträckning av visstidsanställd personal, vilket leder till ständiga personalförändringar med en kortsiktighet i organisationen och påfrestningar på personalen som följd. Arbetet med utbildningsdatabasen SISU innebär introduktion av en ny informationskanal, ny uppgift och nya rutiner för institutionen vad gäller arbetet med kurser och kursplaner, som ställer helt nya krav på kunskap och tänkande när det gäller information till studenter. Här pågår ett arbete med inläggningar av kursplaner och revideringar av tidigare inlagda kursplaner, samt översättningar av kursplaner till engelska. Problemet med kompetens vid Stockholms universitet för att bedöma utländska betygs äkthet samt innehållet för behörighetskrav till avancerad nivå har försvårat antagningen till och ibland även genomströmningen i institutionens masterkurser. Studenter med oklar dokumentation har ibland av olika skäl antagits till kurser, vilket inneburit merarbete vid den lokala antagning och registrering vid institutionen samt ibland även problem vid examination.
Målsättningen om internationalisering har därför måst omprioriteras genom att institutionen inte kunnat annonsera kurser gentemot internationella studenter i den omfattning som kunde ha varit önskvärt. Institutionen ska se över arbetsfördelningen mellan olika funktioner på institutionen samt arbetsbeskrivningar och tjänsteomfattningar för enskilda funktioner i förhållande till institutionens verksamhet/omfattning av verksamheten i stort. År 2012 har EH en effektivt fungerande administrativ organisation som ger lärare, forskare och studenter erforderlig hjälp och service samt möjliggör en internationellt högkvalitativ forskning och utbildning i en stimulerande miljö. 22. Översyn har påbörjats med att formulera mer adekvata arbetsbeskrivningar samt att upprätta en plan för personalrekrytering. 23. Under 2009 påbörjas arbetet med at utveckla riktlinjer och rutiner för institutionens arbete. 24. Rutiner för studentinformation och mottagande vid institutionen har utvecklats. I det avseendet beaktas olika studenters behov och internationella studenters studentmottagande ägnas särskild uppmärksamhet. 25. År 2010 har institutionen utvecklat en ny hemsida där funktionen integrerad kursinformation i SISU är inkluderad som ett led i institutionens strategier för studentrekryteringen. 26. År 2012 har en livlig alumniverksamhet skapats i syfte att bredda institutionens kontakter med det omgivande samhället. 27. År 2010 har lokal antagningsordning initierats för den avancerade nivån i linje med SU:s behörighetsbedömningar och målsättningar för internationalisering. 8. Ansvarsfördelning Forskning Ansvarig Tidsram # Antalet och andelen publikationer i ledande 2012 1 tidskrifter har ökat liksom antalet citeringar Andelen externa forskningsmedel har ökat till följd av fler satsningar som knyter ihop forskare såväl inom institutionen som med andra miljöer, IS 2012 2 Antalet internationellt rekryterade forskare har ökat., IS 2012 3
Forskarutbildningen Ansvarig Tidsram # Samarbetet mellan juniora och seniora forskare ska utvecklas vad gäller strategiskt tänkande kring anslagsansökningar. studierektorn för FU 2009 4 Alla doktorander ska erbjudas ordentlig introduktion till utbildningen i samband med antagningen. Institutionens doktorander ska uppmuntras till adekvata nationella och/eller internationella kontakter och ha god grund för att publicera sig internationellt Antalet in- och utresande studenter på forskarnivå ska öka. Deltagandet och aktiviteten på högre seminariet ska förbättras. studierektorn för FU, studierektorn för FU, handledarna studierektorn för FU, studierektorn för FU 2009 5 2009 6 2010 7 2009 8 Avancerade nivån Ansvarig Tidsram # År 2012 samarbetar AN vid Ekonomiskhistoriska Studierektorn för AN 2011 9 institutionen med flera ledande universitet och institut inom fältet internationell politisk ekonomi, globala resursfrågor och långsiktig samhällsförändring. Antalet in- och utresande studenter har ökat väsentligt. Studierektorn för AN, internationella 2010 10 Institutionen har etablerat kontakter utanför forskarvärlden med organisationer, företag och myndigheter för att erbjuda lämpliga praktikplatser för våra studenter på AN. samordnaren Studierektorn för AN, 2010 11 Bättre balans mellan manliga och kvinnliga lärare har uppnåtts. Studierektorn för FU, IS, 2012 12 Ekonomisk historia Ansvarig Tidsram # År 2012 har institutionen inlett utbildningsoch forskningssamarbeten med EH/IR-ämnen på universitet i Europa (Milano och London står på önskelistan). Studierektorn för EH, 2011 13 År 2012 samverkar institutionen med EH/IRämnen på grundnivå på andra Studierektorn för EH, 2011 14
universitet/högskolor i Mälardalsregionen (Uppsala Stockholm Södertörn). År 2010 har ett ekonomkandidatprogram med inriktning mot globala frågor, nya tillväxtområden har initierats i samarbete med IR och andra institutioner på SU. År 2012 har de olika nivåerna inom Ekonomisk historia GN, AN och FN integrerats hårdare genom att d. kurserna samspelar än tydligare med institutionens profilområden, e. kurserna kontinuerligt dateras upp med resultat från svensk och internationell forskarfront och fler aktiva forskare undervisar Under perioden 2009-2012 pågår aktiva kampanjer i syfte att dels locka fler studenter till EH. Studierektorn för EH, Prefekten Studierektorn för EH, Prefekten 2011 15 2012 16 Studierektorn för EH 2010 17 Internationella relationer Ansvarig Tidsram # År 2012 skriver huvuddelen av studenterna Studierektorn för IR, 2012 18 inom IR III uppsatser inom institutionens profilerade områden. Samarbete inom institutionen. År 2012 ges Studierektorn för IR 2012 19 lärarna större möjlighet till både internt och externt utbyte av undervisnings- och forskningserfarenheter. Dessa möjligheter ska kopplas till den kompetensutvecklingsplan som ska vara framtagen 2010. Samverkan med utländska universitet I. År 2012 ger institutionen kurser på engelska på högre grundläggande nivå med inresande utbytesstudenter som främsta målgrupp. Antalet internationella gästföreläsningar har ökat år 2012. Studierektorn för IR, 2012 20 Samverkan med utländska universitet II. Antalet in- och utresande studenter har ökat väsentligt, inte minst i form av Minor Field Studies i samband med uppsatsskrivande. Studierektorn för IR, internationella samordnaren 2010 21 Administration Ansvarig Tidsram # Översyn har gjorts att formulera mer adekvata arbetsbeskrivningar samt att upprätta en plan för personalrekrytering Prefekt 2009 22
Under 2009 påbörjas arbetet med att utveckla riktlinjer och rutiner för institutionens arbete. Rutiner för studentinformation och mottagande vid institutionen har utvecklats. I det avseendet beaktas olika studenters behov och internationella studenters studentmottagande ägnas särskild uppmärksamhet. År 2010 har institutionen utvecklat en ny hemsida där funktionen integrerad kursinformation i SISU är inkluderad som ett led i institutionens strategier för studentrekryteringen. Prefekten, IS 2010 23 Studievägledare, studierektorerna för EH, IR, AN, Internationell samordnare Teknisk supporter, studievägledare, studierektorerna för EH, IR, AN 2009 24 2010 25 År 2012 har en livlig alumniverksamhet skapats i syfte att bredda institutionens kontakter med det omgivande samhället. IS,, studierektorerna för EH, IR, AN 2012 26