Korsnäs Din skogliga partner Aptering för högsta möjliga virkesvärde Korsnäs följer noga upp hur virket blir apterat, dvs om det blir kapat så att skogsägaren får ut högsta virkesvärde enligt prislistorna. 2 Skogens kartor Korsnäs använder många digitala kartor och skikt med detaljinformation för planeringen av avverkning och skogsvård. 4 1 2 Leveransvirke fällor och möjligheter De flesta skogsägare är nöjda med att sälja skogen som avverkningsrätter. Men det finns dock de som vill känna tillfredsställelsen av att arbeta i sin egen skog. 6 3.07 Informationsblad till skogsägare från Korsnäs Skog
Aptering för högsta möjliga virkesvärde Skördarförare Kent Öhman, Stefan Karlssons Skogsservice AB, kontrollmäter stockar. Korsnäs följer noga upp hur virket blir apterat, dvs om det blir kapat så att skogsägaren får ut högsta virkesvärde enligt prislistorna. Prislistor och instruktioner Före en avverkning är det bestämt till vilket eller vilka sågverk timret ska levereras. Varje sågverk har sin prislista. Den som avverkar måste alltså alltid ha en aktuell apteringsinstruktion. Instruktionerna skickar vi ut via e-post för att det alltid ska gå snabbt, berättar Lars Ohlin, apteringsansvarig på Korsnäs Skog. Sågverken har väldigt detaljerade krav på stocklängderna, vilka numera ofta är viktigare än traditionella kvalitetsskillnader. Sågtimrets olika kvaliteter betalas efter längdmoduler och ska då vara apterade i längdklasser som skiljer t.ex. 3 dm. En stocklängd ska alltså vara så nära denna gräns som möjligt, men inte kortare för då tappar stocken i värde ned till nästa längdklass. I apteringsinstruktionerna ställer därför Korsnäs in en liten kapmarginal, för att inte stockarna ska bli för korta och tappa i värde. Vi försöker alltså pricka de längder som sågverken betalar bäst för, framhåller Lars Ohlin. Mätutrustningen kontrolleras Förutom instruktionerna måste entreprenören ha sin maskinutrustning rätt kalibrerad, så att den mäter stockarna rätt i skördaraggregatet. Eftersom apteringsdatorn hela tiden registrerar stockarnas längd och diameter, samt beräknar var det mest lönsamma kapet bör ske, så måste ju mätvärdena stämma. Korsnäs entreprenörer ska kontrollera sin mätutrustning varje dag, genom att mäta stockarna för hand från 1 2 fällda träd och jämföra de 2 KORSNÄS SKOG 3.07
2007/Mar 52 1 Uppland Entreprenör 2 Stockmätning Arbetsform 590090 Sågverket Kastet AB Antal stockar 3590 Kent H..TT Talltimmer 39,43% 40,00% 35,00% 30,00% 26,63% 25,00% 20,00% 14,36% 15,00% 10,00% 9,14% 4,18% 5,00% 2,61% 0,00% 0,00% 0,00% 0,26% 1,04% 1,04% 0,00% 0,00% 0,00% 0,26% 0,00% 0,00% 0,26% 0,26% 0,52% 0,00% 0,00% <340 340 350 360 370 380 410 420 430 440 450 460 470 480 490 500 510 520 530 540 550 560 De högsta staplarna visar vilka längder på timret som tagits ut mest de som betalats bäst. Fortsatt höga virkespriser Efterfrågan på ditt virke i höst är fortsatt mycket stor och priserna ligger på stabil hög nivå. Det finns en del tecken som pekar på att sågverkskonjunturen har nått sin topp och det kan vara en god ide att avverka i höst. Tag kontakt med Din lokala virkesköpare, som Du finner på sista sidan i detta Informationsblad. Skoglig information I detta nummer skriver vi om alla de kartor, som finns över Din skog. Vi på Korsnäs använder oss av de senaste och de bästa kartorna som beskriver skogen och terrängen, för att planera, utföra och dokumentera alla arbeten vi gör i skogen. Som virkesleverantör till Korsnäs har Du möjlighet att ta del av detta. Har Du skogsbruksplan kan vi alltid uppdatera den åt dig i senaste kartmaterial. Maskinföraren kan hela tiden följa stockarnas mått på apteringsdatorns skärm. Timmerstocken är i detta fall 375 cm lång och 25,9 cm i diameter värdena med maskinens. Mätt längd och diameter registreras i ett datorprogram och en jämförelse räknas fram. Om skillnaderna är tillräckligt små behöver ingen kalibrering av utrustningen göras. Men om avvikelsen är för stor så korrigeras maskinens mätfunktion. I grova drag så får diametervärdena inte skilja mer än 6 mm. eller har andra kvalitetsfel. I övrigt undviker man förstås vrak. I diagrammet ovan syns det mycket tydligt hur väl entreprenören har lyckats med att ta ut de längdklasser som efterfrågats från sågverket. Därmed har skogsägaren kunnat få högsta betalning för sitt virke. Virkestillredning Att kapa upp träden till de lönsammaste sortimenten är en svår uppgift. I en artikel beskriver vi hur vi på Korsnäs gör för klara detta. Vi ser till att ta ut de mest lönsamma sortimenten för att vara konkurrenskraftiga köpare av Din skog. Hugger Du Ditt virke själv? Läs då artikeln om leveransvirke, för det är jätteviktigt att Du har rätt information innan Du kapar träden. Uppföljningen till entreprenörerna Entreprenörerna får varje månad reda på exakta volymandelar per kvalitetsklass, längdklass och vrakorsak. Vrak uppstår ibland pga metall från spik, taggtråd och ammunition. Något vrak kan också uppstå när entreprenören försöker få ut så mycket virkesvärde som möjligt av träd som egentligen kanske är lite för krokiga Lars Ohlin apteringsansvarig på Korsnäs Skog Mats Bysell ansvarig för lokala köp mats.bysell@korsnas.com eller 0250-328 60 Vi på Korsnäs önskar Er en Fin Höst! KORSNÄS SKOG 3.07 3
Skogens kartor Korsnäs använder många digitala kartor och skikt med detaljinformation för planeringen av avverkning och skogsvård. Datorprogram, bakgrundskarta och kartskikt Vårt planeringshjälpmedel heter VSOP, ett dataprogram som håller reda på alla steg från planering till virkesleverans. I detta väljer man först bakgrundskarta för planeringen. På den kartan kan man sedan lägga alla övriga skikt på varandra, även gränserna för de objekt som ska åtgärdas. Den slutliga kartan kan alltså bli mycket innehållsrik och ge ett väldigt bra underlag för planering, poängterar Helen Knutsson, kartansvarig. Som bakgrundskarta kan man välja antingen en ortofotokarta (flygfoto) eller en översiktskarta. Förutom dessa bakgrundskartor har vi många andra skikt med information som vi kan lägga på, t.ex: Län-, kommun- och församlingsgränser Höjdkurvor Fastighetsgränser Kulturminnen och fornlämningar Naturhänsynsområden av olika slag Översiktskartor som bakgrundskartor Två exempel på översiktskartor som vi har tillgång till i planeringssystemet är: Terrängkartan (skala 1:50 000), Vägkartan (skala på 1:100 000). I översiktskartorna kan man se läns-, kommun- och församlingsgränser samt vägar, järnvägar, kraftledningar, bebyggelser, skog, öppen mark, sankmark, sjöar, vattendrag, berg, block, restriktioner för markanvändning, karttext och höjdkurvor. Då Terrängkartan har en betydligt större skala, är informationen lite utförligare på den än på Vägkartan. Ortofotokarta som bakgrundskarta Ortofotokartan är ett flygfotografi över marken. Bilderna är tagna på ca 4 600 m höjd. Lantmäteriverket levererar dessa kartor, de flyger och gör nya kartor vart tredje år. På ortofotokartan kan man enkelt se nya hyggen som ljusa områden. På hygget i norra delen av fotografiet kan man se att fröträd lämnats. Den sparade skogen på hygget framträder bra. Dessa bilder på nya hyggen är väldigt bra att ha när man planerar markberedning och plantering. Övriga kartskikt På ortofotokartan ingår även skikt med höjdkurvor och fastighetsgränser. Fastighetsskiktet uppdateras varje år, tillsammans med ett fastighetsregister där vi kan se vilka som äger fastigheterna. Naturskikt visar områden med speciella naturvärden Från Skogsstyrelsen, Länsstyrelsen, Sveriges Lantbruksuniversitet och Naturvårdsverket finns olika naturskikt att hämta. Många av dessa kartor uppdaterar vi flera gånger per år. Några exempel på naturskikt är: Naturreservat, Natura 2000-områden, Nyckelbiotoper, Biotopskydd, Naturvärdesobjekt, Naturvårdsavtal och Våtmarksinventering. På dessa kartskikt framgår vilken typ av hänsyn som ska tas och vilken restriktion som gäller. 15H1A 15H1C 15G2J 15H2D (c) Lantmäteriet 14H9A 0 5000 1000meter 2000 3000 4000 Skala 1:50000 14H9C Ritdatum : 2007-08-24 14G8J 0 10 2000 kilometer 4000 6000 8000 Skala 1:100000 14H8D Ritdatum : 2007-08-24 0 280 Meter Terrängkarta. Vägkarta. Ortofotokarta. 1:5 000 Ritdatum: 2007-09-13 4 KORSNÄS SKOG 3.07
1 6 Naturvärdesobjekt (Skogsstyrelsen) 2 5 Nyckelbiotop (Skogsstyrelsen) 1 3 Plats med tradition. Namnet Snarmyran antyder att man snarat fågel eller djur här (Riksantikvarieämbetet). 4 Husgrund från historisk tid (Skog och Historia). 7 Kolbotten (Skog och Historia). 3 2 8 Område med naturbildning, ett 10-tal små högar som enligt befolkningens tro är gamla gravar (Riksantikvarieämbetet). 4 K 9 Fäbod (Skog och Historia). 10 Fasta fornlämningar, Plats med tradition med namnet Offerkällorna. Offerkasten består av 2 flyttblock. Enligt ortsbefolkningen lär man här förr ha offrat (Riksantikvarieämbetet). K 9 8 10 5 6 Kulturskikt visar områden med kulturvärden och fornlämningar Hos Skogsstyrelsen hämtar Korsnäs ett skikt som heter Skog och Historia. Skogsstyrelsen har finkammat delar av Sverige på jakt efter kulturoch fornlämningar, men långt ifrån all mark är inventerad och arbetet fortsätter. Det är inte säkert att en fornlämning ligger precis rätt på kartan, så arbete för att rätta till fel pågår hela tiden. (c) Lantmäteriet K 7 Med hjälp av olika skikt kan vi hålla reda på vad som är skyddat och alltså undvika att göra till exempel felaktiga avverkningar. På denna ortofotokarta syns några exempel. 0 520 Meter 1:10 000 Ritdatum: Hos Riksantikvarieämbetet hämtar vi ett annat skikt som heter Fornminnen. Dessa lämningar är kvalitetssäkrade, dvs karta och verklighet ska stämma. Här kan vi via Internet gå in i ett arkiv och hämta hem en mer utförlig beskrivning av lämningarna. Kartskikten ökar kvaliteten i åtgärderna. Helen Knutsson Ansvarig för karthanteringen 2007-09-13 KORSNÄS SKOG 3.07 5
Leveransvirke fällor och möjligheter De flesta skogsägare är nöjda med att sälja skogen som avverkningsrätter. Men det finns dock de som vill känna tillfredsställelsen av att arbeta i sin egen skog. Foto: Karin Halvarsson Det finns skogsägare som av olika anledningar vill vara självverksamma i sin skog. Kanske har de egna maskiner eller går de och hugger manuellt. Oavsett på vilket sätt skogsägaren tar fram virket, blir vår uppgift på Korsnäs att köpa virket vid väg, avverkat och klart. Därifrån transporterar vi timret till sågverken och massaveden till massabruken. Nu för tiden finns det ju även energisortiment och rötvedssortiment som man får betalt för. Även dessa transporteras till respektive industri. Idag är kraven på hur timret ska apteras, alltså vilka längder och dimensioner som ska sågas, väldigt specifika. Vi skulle vilja uppmärksamma dig som är självverksam, eller du som funderar på att göra egna arbeten i skogen, på en del saker du bör tänka på innan du börjar. Prislistor Prislistorna som görs av sågverken, där apteringsinstruktionen står, uppdateras ibland varje halvår. Därför är det viktigt att ta kontakt med oss som virkesköpare för att få den senaste versionen. Foto: Karin Halvarsson 6 KORSNÄS SKOG 3.07
Aptering När du ska aptera ett träd i skogen, efter en tänkt längd, lägg då till 5 cm för att försäkra dig om att det inte blir för kort. Om du t ex ska göra en stock till 43 dm, gör den då 43,5 dm, annars kan ett snedkap riskera att du hamnar i modul 40 dm och förlorar då 30 cm. Kvalitet Det är väldigt viktigt med längder, men man får inte glömma bort kvaliteten på en stock. Det finns t ex krav på krokar, kvistar, röta osv. Är du osäker på dessa punkter, kontakta din virkesköpare för rådgivning. Vi ska vara bäst i klassen! För oss på Korsnäs är det viktigt att alltid försöka vara nyskapande. En del i detta är att vidareutveckla och förbättra alla våra rutiner detta gäller självklart även redovisningen för virkesköp. Vägar När det gäller leveransvirke ställer det lite högre krav på väg än vid ett avverkningsuppdrag. Det vill säga den väg där lastbilen ska köra för att hämta virket. Det ska kunna gå att vända med bil och släp (annars blir det avdrag på priset), bommar måste vara öppna, plogning osv. Våren Något som händer varje år är tjällossningen på våren. Det är också oftast då många självverksamma har virke vid väg. Det är väldigt viktigt att anmäla sitt leveransvirke till oss köpare tidigt under säsongen så vi kan planera intransporten efter bästa förmåga. Det kan ta upp till 10 arbetsdagar att få bort virket. Det är mycket virke i skogarna runt denna tid och mycket som ska hinna köras ut innan vägarna stängs. Ha framförhållning så virket inte blir instängt. Det är mycket att tänka på, men vi hjälper naturligtvis till. Vi på Korsnäs är även kända för att ha en snabb hantering av utbetalningarna för leveransvirke. Jobba på i skogen, men tänk på säkerheten! Johanna Ydringer Virkesköpare Valbo Vår ambition är att bli bäst på virkesredovisning till våra skogsägare säger Lise-Lotte Sjöblom (till vänster) här tillsammans med kollegorna Carl-Gösta Swälas och Ingela Gilljam. Det är vår fasta övertygelse att om vi är nyskapande i våra rutiner så tillför det ett mervärde för skogsägarna och därmed skapas grunden för en förtroendefull relation mellan två parter. Korsnäs datorsystem ger oss möjligheten att dagen efter att en inmätning är gjord kunna se resultatet i vårt system och därmed också kunna hantera redovisningen. Redovisningen till skogsägaren ska vara enkel och tydlig och det har vi fått feedback på att vi lyckats bra med. Mätbeskeden styr vi inte helt själva över men även där försöker vi vara med och påverka för att förenkla så långt det är möjligt. Målet för oss är att skogsägarna ska ha sin slutredovisning så fort som möjligt efter att inmätningen slutförts. Dessutom månar vi om att leverera slutbetalningen så snart vi kan eller enligt en upprättad betalplan. Har man ingen betalplan så gäller att betalning ska ske senast 30 dagar efter redovisningsdatum. För många skogsägare med leveransvirke är vår snabba utbetalning av likvid en tung anledning till att de väljer oss som sin partner i virkesaffärer. I praktiken innebär detta att en skogsägare kan leverera ett parti virke på lördagen och faktiskt ha pengarna på sitt konto på onsdagen eller torsdagen veckan efter. För leveransvirke görs ingen slutredovisning utan det sker en löpande redovisning veckovis. I dagsläget gör vi två koncentrerade virkesutbetalningar per månad, den 10:e och den 25:e, däremellan sker mindre koncentrerade utbetalningar. KORSNÄS SKOG 3.07 7