Fri vilja ur ett vetenskapligt perspektiv (A scientic approach to free will)

Kungl. Tekniska Högskolan CSC Fri vilja ur ett vetenskapligt perspektiv (A scientic approach to free will) Höstterminen 2007 Författare: Joel Pettersson E-post: joelpet@kth.se Grupp: 4 Övningslärare: Per-Anders Forstorp

Abstract The question of free will is whether, and in what sense, rational agents exercise control over their decisions and actions. This question has been discussed ever since the Classical Antiquity, but it is in deance of that not yet settled. I have studied a number of chosen writings in order to be able to form a scientic approach to this problem. My line of argument takes o by giving a precise answer to what I mean by free will and what conditions it requires. After that I evaluate the degree of truth of those conditions in our world. From the results I then conclude that today's physics is not ready to answer the question not even when provided the denition of free will in this report. However, there are as stated, other ways of looking at the problem, which I also present with a view to oering these alternative perspectives.

Innehåll 1 Inledning och bakgrund 1 1.1 Precisering av syfte och problem................. 1 1.2 Material och metod........................ 1 2 Den fria viljans problem 2 2.1 Ett konkret exempel på problemet................ 2 2.2 Denition av fri vilja....................... 3 3 Determinism 4 3.1 Determinism i naturlagarna................... 5 3.1.1 Klassisk fysik....................... 5 3.1.2 Kvantfysik......................... 6 3.1.3 Den slutliga teorin?.................... 6 4 Kompatibilism kontra inkompatibilism 7 5 Diskussion 7 5.1 Sammanfattning av problemet.................. 7 5.2 Två olika fall........................... 8 5.3 Slutsats.............................. 8

1 Inledning och bakgrund I denna rapport behandlas vad som efter åtskilliga århundraden av diskussion har kommit att kallas den fria viljans problem ett problem som berör oss alla utan att vi kanske ens reekterar över det. Med utgångspunkt i en vanlig denition av fri vilja resonerar jag kring huruvida människans tankar och agerande kan påstås vara fria eller inte. Jag lägger även kortfattat fram alternativa synsätt för att påvisa ämnets mångsidighet. 1.1 Precisering av syfte och problem Syftet är att väcka intresset för, samt erbjuda ett förhållningssätt till den fria viljans problem. I mitt tycke är ämnet oerhört viktigt exempelvis för alla med intentionen att begrunda etiska angelägenheter; ett etiskt resonemang fört av någon utan egen ståndpunkt i eller åtminstone kännedom om den fria viljans problem riskerar mista sitt eftertryck. Detta då frihetsproblemet har vittgående implikationer på området. Även om det kanske är de etiska följderna som i första hand brukar lyftas fram nns det icke desto mindre andra aspekter som gör ämnet intressant. Ett exempel på det skulle kunna vara den fria viljans tvärvetenskapliga karaktär som involverar allt ifrån naturvetenskap till religion. Arbetet med att bringa klarhet i viljans natur har skett med nedan följande frågeställningar i beaktande. En skarp avgränsning har dessutom gjorts i form av att endast utgå ifrån ett svar på vad fri vilja är. Vad är fri vilja? Vad krävs för att vår vilja ska vara fri? Uppfylls dessa villkor i vår värld? Har vi människor utifrån detta en fri vilja? 1.2 Material och metod För ett så massivt behandlat och teoretiskt ämne som detta tycktes textanalys lämpa sig alldeles utmärkt som huvudsaklig metod. Utöver de texter som refereras till i denna rapport har jag tagit del av en rad annan liknande litteratur. Gemensamt för samtliga är att de är nyligen publicerade skrifter, 1

vilket innebär att deras tidssamband ur källkritisk synpunkt är gott. Detta har varit viktigt då rapporten fäster stor vikt vid att alla fakta är det senaste inom sitt område. 2 Den fria viljans problem Frågan om människans viljefrihet är något som har förbryllat många genom historien men än idag är aktuell. Låt oss betrakta problemet i en så enkel utförandeform som möjligt till en början. Vi människor tänker på oss själva som att vi varje dag ställs inför valsituationer där vi överväger och fattar vissa beslut om vad vi ska göra. För dessa beslut måste vi ta ett ansvar; våra val kan ur en moralisk synvinkel vara antingen rätt eller fel och därmed blir våra handlingar, satta i motsattsförhållande, berömvärda respektive klandervärda. Tanken på att det nns en fri vilja är fundamental för vår syn på oss själva som människor. Den utgör basen för vår etiska inställning till världen och är essentiell för det juridiska systemet, vilket inkluderar bestraning vars struktur till stor del bygger på vår moraliska uppfattning (Grim, 2007). Samtidigt beser vi världen och universum som styrda av naturlagar, där en speciell händelse inträar på grund av tidigare händelser och emedan naturlagarna är beskaade så som de är. Universums utveckling är ett komplext nätverk av händelser i vilket efterföljande inträanden är naturliga konsekvenser av tidigare händelser i enlighet med naturlagarna. Båda dessa idéer utgör en del av de tankar som följer oss i vår vardag. Faktum är att vårt levnadssätt idag eventuellt vore omöjligt utan både (a) en uppfattning om ett begripligt universum styrt av naturlagar och (b) ett koncept med fria val och ett med dem följande ansvar. Ändå tycks dessa bärande idéer stå i konikt med varandra. I följande avsnitt presenteras ett exempel på en situation som illustrerar denna konikt. Ur exemplet extraherar jag sedan de teoretiska begrepp som bland andra kommer att få sin förklaring och behandlas senare i rapporten. 2.1 Ett konkret exempel på problemet Betrakta det följande ktiva scenariot. Johan Svensson står åtalad för mordet på sin faster Lisbet. Försvaret medger att Johan under mordnatten grälade 2

med sin faster, att han tog fram en pistol ur sin jacka och sköt henne till döds. Johan var väl medveten om att pistolen var laddad och att Lisbet stod rakt framför honom när skottet avlossades. Vid tiden för mordet fanns det inga omständigheter som gjorde att han kunde bedömas som sinnessjuk; inga onormala kemikalier påverkade hans hjärna. Dödandet var inte heller utfört i självförsvar utan helt medvetet, avsiktligt och oberättigat. Trots dessa förutsättningar står Johan fast vid att han inte kan hållas ansvarig för dessa handlingar eftersom han i egentlig mening inte kunde ha avhjälpt dem. Han påstår att det för honom var fysiskt omöjligt att inte skjuta sin faster utifrån följande resonemang. Fysiken säger oss att alla fysikaliska ändringar sker i enlighet med naturlagarna. Att jag avfyrade pistolen vilket orsakade min fasters död var fysiska skeenden. Det betyder att om vi inte vill förkasta naturvetenskapen beror dessa händelser faktiskt på vad som skedde under universums tillkomst i samverkan med naturlagarna. Och det är inte upp till mig vad som försiggick före min födsel lika lite som jag kan påverka hur naturlagarna är beskaade. Alltså är konsekvenserna av dessa skeenden, vilket även innefattar mina gärningar i dag, utom min kontroll. I vårt tänkta fall intar Johan en (a) deterministisk och därtill (b) inkompatibilistisk ställning när han vidhåller tanken om att (I) allt som sker har en orsak samt att den tanken (II) inte är förenlig med en fri vilja. För att gå vidare härifrån kommer jag först att beskriva en denition av fri vilja, ifrån vilken det därefter följande resonemanget kommer att utgå. Det är dock viktigt att notera att denna denition i likhet med övriga ej kan göra anspråk på att vara den sanna, utan blott en i mängden, vilket framgår av O'Connor (2006). 2.2 Denition av fri vilja O'Connor (2006) beskriver nämligen en rad olika denitioner som har gurerat genom tiderna inom loson. Bland annat skriver han att inkompatibilister tänker sig att förutsättningen för handling med fri vilja är att det i varje valsituation nns ett ertal möjliga framtider där var och en av dessa stämmer överens med det förutna. Vidare måste den agent som gjort ett val ha kunnat välja annorlunda utan att för den skull några alternativ egentligen blir uppenbara för agenten. Dessutom kan inte några yttre faktorer, till vilka även personligheten räknas, vara avgörande för agentens val, skriver 3

O'Connor. Om vi går tillbaka till exemplet med mordrättegången ser vi att det är denna denition av fri vilja som Johan åberopar i syfte att friskriva sig från ansvar. Genom att framhålla naturlagarna som deterministiska gör han ovan nämnda villkor för fritt agerande omöjliga att uppfyllas. Därmed säger Johan att varken han eller någon annan människa i vår värld handlar med fri vilja, vilket han använder för att ifrågasätta sitt ansvar för mordet. Här nns det två sätt att invända mot Johans resonemang. Det första är att motsätta sig den denition av fri vilja som används, vilket emellertid ej kommer att göras i denna rapport eftersom det ligger utanför rapportens ramar. I stället ska vi studera den andra och kanske mest naturliga invändningen, nämligen: Är naturlagarna (och därmed vår värld) verkligen deterministiska? För att besvara den frågan behöver vi först fördjupa oss lite mer ingående i vad determinism är. 3 Determinism Huvudinnebörden av determinism inom fysiken är att ett givet tillstånd alltid efterföljs av exakt samma serie tillståndsförändringar. Det betyder att vanliga mekaniska partiklar kommer att upprepa sitt beteende utan minsta avvikelse från gång till gång om startvärden och begynnelsevillkor alltid är desamma. För att föreställa sig detta går det att tänka på ett fysikaliskt system likt vår värld såsom en lm. För varje gång som lmen spelas upp från början kommer exakt samma bildrutor i precis samma följd att visas. På samma sätt kommer en varje baklängesuppspelning från samma ackurata tidpunkt i lmen att generera precis likadana serier av bilder (Bishop, 2005). En likartad beskrivning ges av Hoefer (2005), som menar att determinism kräver en värld som har (a) ett väldenierat tillstånd för varje godtycklig tidpunkt och (b) naturlagar som är sanna på alla ställen och vid alla tidpunkter. När det gäller förutsättningarna för att en teori eller dylik helhet ska betraktas som deterministisk måste alla dess delar utan undantag vara deterministiska. Minsta avsteg från detta gör att den ifrågavarande teorin anses vara indeterministisk 1 (Bishop, 2005). I vårt fall innebär det att alla naturlagar i 1 Indeterminism är uppfattningen att inte alla skeenden, i motsats till determinism, är orsaksbestämda. 4

hela universum bör vara deterministiska för att Johan i mordrättegångsexemplet ska kunna föra sitt resonemang uppriktigt. Det väcker frågan om huruvida naturlagarna är deterministiska eller indeterministiska. Syftet med nästa avsnitt är att bringa klarhet i just den frågan. 3.1 Determinism i naturlagarna Till att börja med vill jag poängtera att naturlagarna kan betraktas annorlunda beroende på vilken teori inom fysiken som tillämpas. En fullständig redogörelse för fysikens alla teorier är dock varken aktuell eller nödvändig här. För sammanhangets skull är det ändå viktigt att känna till att fysiken i enlighet med Nordling (2007) ofta delas in i klassisk fysik och kvantfysik där den sistnämnda är den modernare av de två. I grova drag behandlas fenomen som kan uppfattas genom syn, hörsel och känsel av den klassiska fysiken makrovärldens fysik där Galilei och Newton har tjänat som framstående inspiratörer. Nordling (2007) antyder därtill att dess tankesätt är deterministiskt. Kvantfysiken är i stället mikrovärldens fysik, vars huvudsakliga idégivare har varit Planck, Einstein, Bohr, Heisenberg, Schrödinger och Dirac som alla verkade under nittonhundratalets första decennier, enligt Nordling. Här intar kvantmekanik-teorin en basal position och ersätter, enligt Nordling, den klassiska fysikens determinism med sannolikhetsförutsägelser. 3.1.1 Klassisk fysik Om vi börjar med den klassiska fysiken skriver Bishop (2005) att Newtons lagar vid första anblick uppfyller villkoren för determinism. Dock, fortsätter han, nns det några kontroverser gällande bedömningen att den klassiska mekaniken 2 skulle vara deterministisk. Bishop ger därefter ett exempel på en lag som inte är deterministisk, vars fysikaliska detaljer jag väljer att utelämna här. Med stöd av det exemplet drar Bishop slutsatsen att klassisk mekanik är indeterministisk. Här får han medhåll av Grim (2007) som menar att determinism i formen av en vetenskaplig teori har varit död sedan 1930-talet. 2 Mekanik är en teori inom den klassiska fysiken. 5

3.1.2 Kvantfysik Grim (2007) fortsätter genom att påpeka att modellen av universum byggd på orsak och verkan var Newtons universum och inte längre är vår. I stället för han fram kvantmekaniken som den rådande teori utifrån vilken naturlagarna beskrivs idag. Grim skriver att kvantmekaniken enligt standardtolkningen innebär som tidigare nämnts att fundamentala fysikaliska lagar snarare är statistiska än deterministiska. För att styrka sitt påstående tar Grim upp exemplet med radioaktivt sönderfall 3. Kvantmekaniken är vidare den kanske bäst bekräftade teorin inom fysiken någonsin, enligt Grim. Och vad mera är, verkar den vara förenad med att det nns händelser som inte kan vara orsakade av något. Det här kan tyckas låta tämligen hoppfullt för den som gärna ser att människan har en fri vilja, men Grim (2007) tillägger att det nns vissa bekymmer: Fastän kvantmekaniken är indeterministisk på mikronivå, resulterar den i en ganska traditionell determinism på makronivå den nivå där nervceller, hjärnor och människor benner sig (min översättning) (Grim, 2007, p. 186). En likartad uppfattning har Bishop (2005) som skriver att vissa kvantmekaniska resonemang visar att kvantmekaniken inte nödvändigtvis är indeterministisk. 3.1.3 Den slutliga teorin? Sammantaget betyder föregående avsnitt att vi, som Bishop (2005) skriver, i dag inte är i stånd att sätta upp vederhäftiga argument för eller emot determinism. Han understryker också att på samma sätt som den klassiska fysiken har kompletterats och i viss mån ersatts med kvantfysiken kan vi inte vara säkra på att den sistnämnda är den slutliga teorin inom fysiken. I stället menar Bishop (2005) att så förmodligen inte är fallet. Samtidigt påpekar han att vi någon gång i framtiden eventuellt kommer att vara kapabla att fälla en avgörande dom utifrån de egenskaper som vi anser att den slutliga teorin måste innehålla. Mot den bakgrunden är det ej möjligt att med bestämdhet ge ett svar på frågan om fri vilja utifrån den denition och det synsätt som jag har valt att utgå ifrån i denna rapport. Däremot kommer jag att senare, med den hittills presenterade faktan som grund, diskutera de möjliga utfallens konsekvenser applicerade på mordfallsexemplet. Dessförinnan vill jag i syfte att 3 Naturlagarna talar om för oss att en viss del av ett radioaktivt ämne har sönderfallit efter en viss tid, men de säger ingenting om när en enskild atom sönderfaller. 6

avrunda och ge ett vidare perspektiv på frågan som hastigast ställa den kompatibilistiska uppfattningen mot inkompatibilismen genom en historisk tillbakablick. 4 Kompatibilism kontra inkompatibilism I detta avsnitt refererar jag uteslutande till Persson (2007) som beskriver en berömd debatt i England mellan biskopen John Bramhall och losofen Thomas Hobbes under 1600-talets mitt. Hobbes förordade en kompatibilism där varje människa handlar fritt som inte är utsatt för tvång eller hinder utan handlar så som hon vill handla. Därmed gjorde han sig till företrädare för ett synsätt som infördes redan av Aristoteles. Mot detta invände Bramhall att det inte är en frihet värd namnet om inte även den vilja som orsakar handlandet är fri. Själv menade han att denna viljefrihet kräver att viljeinställningen inte är deterministisk, vilket sållade honom till förespråkarna för inkompatibilism. Även detta tankesätt kan spåras tillbaka till antiken. Epikuros hävdade nämligen att frihet är möjlig endast tack vare att atomerna, universums byggstenar, rör sig i banor som inte är fullständigt orsaksbestämda (Persson, 2007, p. 1). 5 Diskussion 5.1 Sammanfattning av problemet Sammanfattningsvis har vi sett att den fria viljans problem får vittgående konsekvenser för synen på hela vår existens. För att förstå problemet måste vi först ge begreppet fri vilja en klar denition. Naturligtvis nns det i likhet med många andra fenomen en rad olika sådana. Jag valde att arbeta utifrån den denition som jag tycker bäst återspeglar min syn på fri vilja. Följande tre villkor ställs för att en agent ska anses handla med fri vilja: Det måste nnas ett ertal möjliga framtider vid varje valsituation som agenten påträar. Agenten hade kunnat välja annorlunda än vad han gjorde. Inga yttre faktorer får påverka agentens val. 7

Problemet uppstår när naturvetenskapen och då främst fysiken kommer in i bilden eftersom den kan uppfattas som deterministisk vid första anblick. Det är dock häri, sett ur mitt perspektiv, som den stora svårigheten att lösa problemet ligger. Detta eftersom man inte med säkerhet i dag kan säga huruvida naturlagarna i vår värld är deterministiska eller inte. Därmed är det som jag tidigare antytt inte möjligt att ge ett entydigt svar, utan de två fallen måste behandlas separat och eventuellt lämna frågan öppen för vidare behandling. 5.2 Två olika fall Om vi ponerar att världen är deterministisk blir det tydligt att det första villkoret i denitionen faller och drar med sig hela frihetskonceptet. Det får bland annat till följd att tanken på att ett ansvar följer med ens handlingar skakas om. Med andra ord får sig hela rättssystemet en törn. Jag kan emellertid tycka att vårt rättssystem trots det är berättigat. För om meningen är att skydda samhället från potentiellt farliga personer medan dessa vårdas spelar det i min mening ingen roll om vi handlar med fri vilja eller inte. För att återknyta till fallet med Johan skulle det betyda att han borde fällas trots att hans argumentation är riktig eftersom han uppenbarligen utgör en fara för andra människor. Om vi å andra sidan antar att världen är indeterministisk uppstår en intressant reexion; här nns det inget villkor i denitionen som alldeles tydligt faller, men ändå går det att ifrågasätta legitimiteten i att utkräva ansvar för handlingar. Ty om grunden till indeterminismen är naturlagarnas statistiska karaktär enligt kvantmekaniken innebär det ju att våra val närmast är slumpmässiga. Mot den bakgrunden har jag svårt att se hur dessa val skulle vara friare än de gjorda i en deterministisk värld. Johan skulle alltså även i detta fall få åtminstone delvis rätt. 5.3 Slutsats Det är i och med mitt resonemang tydligt att ytterligare framsteg inom fysiken krävs för att få till stånd ett denitivt avgörande ett svar på frågan om huruvida människan är helt styrd likt en marionettdocka av naturlagar, eller om det nns utrymme för en fri vilja. Kanske hade jag inte kunnat avsluta på något annat sätt än just detta. 8

Referenser Bishop, Robert C. Determinism and indeterminism, 2005. URL http://www. citebase.org/abstract?id=oai:arxiv.org:physics/0506108. Grim, P. Free will in context: A contemporary philosophical perspective. Behavioral Sciences & The Law, 25(2):183201, 2007. Hoefer, Carl. Causal determinism. I: Zalta, Edward N., redaktör, The Stanford Encyclopedia of Philosophy. 2005. URL http://plato.stanford.edu/ archives/sum2005/entries/determinism-causal/. Nordling, Carl. Fysikens delområden, 2007. URL http://ne.se/jsp/search/ article.jsp?i_arts_id=176978. Hämtat 2007-11-15. O'Connor, Timothy. Free will. I: Zalta, Edward N., redaktör, The Stanford Encyclopedia of Philosophy. 2006. URL http://plato.stanford.edu/ archives/spr2006/entries/freewill/. Persson, Ingmar. Frihet, 2007. URL http://www.ne.se/jsp/search/article. jsp?i_art_id=175259. Hämtat 2007-11-16. 9