Känslo- och behovskort. Lekar och övningar till känslo och behovskort. På egen hand. Sätt ord på dina behov. Förbered dig för en utmaning



Relevanta dokument
Pedagogiskt material till föreställningen

En beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet

Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan. Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin

1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på min tur att prata. 4. Säg det jag vill säga. 1.

Nonviolent Communication Ett språk för livet

Självbestämmande och delaktighet

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013

Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Övning: Dilemmafrågor

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Barn på sjukhus FÖRBEREDELSETIPS FRÅN BARN- OCH UNGDOMSSJUKVÅRDEN, SUS

Kattens Janssons månadsbrev

Många har fått lära sig att inte ta skit från någon. Annika R Malmberg säger precis tvärtom: Ta skit!

Tänk om det handlar om dina försök att undvika smärtan? - Lektion 5. Kärlek Glädje Nyfikenhet Ilska Rädsla Sorg Skuld/skam Chock Avsmak

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr -11: Författare: Gertrud Malmberg

Konsten att leda workshops

GOLFINSPIRATION Inledning. Släpp kontrollen

Studiehandledning till Nyckeln till arbete

Lärarmaterial BROTT PÅ NÄTET. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Christina Wahldén

Positiva pedagoger och kreativa arbetslag i förskolan. Susanne Bogren och Nanna Klingen

Tro en vardagsförmiddag- 10:27

Samtal kring känsliga frågor

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd

Allan Zongo. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Henrik Einspor

Rapport. Grön Flagg. Rönnens förskola


Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig.

BrÖLLoPEt I KANA. Tidsram: minuter.

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 8

5 vanliga misstag som chefer gör

Föräldramöte i Kramfors skolor. Material med frågor och svar att användas på föräldramöten från förskola till åk 9 ÅK7-ÅK9

Övningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut

Inledning. Övning 1: Frågestund

Hej, snälla! ORDLISTA CHRISTINA WAHLDÉN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Kristet Sällskapande Stefan Forsbäck 2007

Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården - de professionellas roll för barns delaktighet

studiehandledning Studiehandledning VINNARE I DIN EGEN TÄVLING

>>HANDLEDNINGSMATERIAL >>SYSTRAR FÖR LÄRARE OCH ANDRA VUXNA. Affischbild: Pia Nilsson Grotherus

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Författare: Morten Dürr

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.

1. Bekräftelsebehov eller självacceptans

Avundsjuka och Besvikelse. Besvikelse Jag kanske blandar ihop besvikelse med sorg ibland, men jag tror att båda har en närhet av varandra i våra liv.

Familjetema: STJÄRNFAMILJEN Vi är alla stjärnor. Allra bäst på att vara just den vi är!

Personlig sammanfattning av Mentorskursen

FÖRLÅTA I HERRENS NAMN En predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Joh 8: 1-20; AC 7273)

SVENSKA BÅGSKYTTEFÖRBUNDET. Modernt Fältskytte

Grunder Medialitet !!!

Att skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas

Uppgift 24A - Reflektion över boken "Vem snodde osten?"

Mynta och den mystiske rånaren

BAKTAL, SKVALLER OCH FÖRTAL

VAD ÄR KÄRLEK? I mitt arbete med par har jag märkt att många får konflikter. för att de uppfattar kärlek på olika sätt. Det är vanligt att tro att

Lära känna varandra. För äldre barn kan man ställa sig upp och passa bollen med fötterna.

Har du funderat något på ditt möte...

Sociala berättelser 1

Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007

Pernilla Falck Margareta Picetti Siw Elofsdotter Meijer. Matte. Safari. Direkt. Lärarhandledning. Andra upplagan, reviderade sidor

Sammanställning över enkätsvar från föräldrar till förskolebarn i Nynäshamns kommun, 2016.

Bonusmaterial Hej Kompis!

Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial.

Svara på frågorna/diskutera med dina klasskamrater när du har läst kapitlet!

Några övningar att göra

Trygghet 9 Empati 6 Hänsyn 3 Bemötande 2 Tolerans 2 Förhållningssätt 2 Omsorg 2 Respekt 2 Kamrat 1 Ärlighet 1 Omtanke 1 Skyldighet 1 Rättighet 1

Vad roligt att ni har valt att bjuda varandra på den här timmen.

Lilla förskolepaketet

Förlossningsberättelse

Församlingens verktygslåda del 2 Av: Johannes Djerf

Om du mår bra så mår jag bra! Kan en relation hålla hela livet?

Använd häftet som stöd för att utbilda och utveckla idrottarna i din förening.

Församlingens källor (Apg 2:41-47) Predikan av Jan-Gunnar Wahlén sö 14 feb 2016

Parkour! Lärarmaterial

Underlag för bedömning enskilda elevsvar

Övning 1: Vad är självkänsla?

Studiehandledning - Vems Europa

Fjäderns Bokslut 2015

I vilket förhållande står du till din anhörige som har problem med alkohol/droger? make/maka son/dotter förälder syskon arbetskamrat annat.

Varför är jag domare. Roller och förväntningar

AKTIVITETSPAKET. Hej!

Nå Framgång på Instagram En guide till små och medelstora företag

Ladda för fotboll i Södertälje FK

Media styr alla dina intressenter

Avigajl. 1 Sam 25:6b-11

Nära smågrupp JAKOBS BREV ETT BIBEL OCH SAMTALSMATERIAL FÖR SMÅGRUPPER

Ett hopp för stallet VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS SIDAN 1. Lärarmaterial

Ingenjörsprofessionalism del 6 TDDD98

Söndagsskolan och LoveNepal. sid12

JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS

Tranbärets månadsbrev september 2015

Giltig legitimation/pass är obligatoriskt att ha med sig. Tentamensvakt kontrollerar detta.

Lgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Självkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop.

Jag ska tala om: Varför ska vi vara goda medmänniskor? Konsten att vara snäll Träningspass Snällhet en väg till framgång

Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial.

Egenmäktigt förfarande i gymnasieklass

Fakta om Malala Yousafzai

Online reträtt Vägledning vecka 26

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7

Transkript:

Känslo- och behovskort På www.friareliv.se kan du köpa två vackra kortlekar med ord för känslor och en med ord för behov. De kan användas för au underläua samtal, vid beslutsprocesser, medling och för au lära sig mer om au kommunicera med utgångspunkt i känslor och behov. EU roligt, enkelt och kreatvt säu au usorska mysteriet med kommunikaton i olika situatoner. De kort vi har tagit fram innehåller 44 kort med ord för känslor och 44 kort med ord för behov. Varje kort har eu ord skrivet både på svenska och på engelska. Nedan finns övningar, lekar och idéer för hur korten kan vara en hjälp för au förstärka samtal. Här finns inspiraton för både individer och grupper. Vi tar gärna emot förslag på lekar och övningar som korten kan användas Tll om du vill bidra med au fler får Tllgång Tll dem. Vi kommer kontnuerligt au uppdatera med nya övningar och lekar på www.friareliv.se För er som vill använda korten med barn så finns eu antal lekar och övningar som involverar känslo och behovskort speciellt anpassade för barn i Lilla känsloboken av Liv Larsson. Se www.friareliv.se Lekar och övningar till känslo och behovskort I vissa av övningarna har vi valt au använda begreppet huvudperson om den person som t.ex. tar upp något eget exempel eller som just då fokuserar på au lära sig något om en viss sak. I vissa av övningarna kan det vara värdefullt au ha listor över känslor och behov utskrivna au se på. Det finns au skriva ut från www.friareliv.se men också i slutet av de flesta böcker som är utgivna om NVC. Observera au de ord som finns på listorna och de som finns på korten inte nödvändigtvis är samma. På egen hand AU använda korten på egen hand kan hjälpa dig au möta behov av Tll exempel klarhet, självacceptans, empat och kontakt. Många av kortspelen för grupper kan också användas på egen hand med små förändringar. Sätt ord på dina behov Dra eu behovskort och ta sedan kontakt med det behovet inom dig på det säu som passar dig. Kanske vill du siua i tystnad en stund och tänka på det här behovet. Kanske vill du hellre skriva ner de tankar som kommer upp när du tar kontakt med vad det här behovsordet stmulerar i dig. Påminn dig om au behovet är skilt från de olika säu som finns au Tllgodose behovet. Behovet i sig finns inom dig. Hur känns det i kroppen au ta kontakt med det här behovet? På vilket säu skulle du vilja Tllgodose det behovet i diu liv? Förbered dig för en utmaning Lägg alla behovskorten så au du kan se alla orden. Tänk på någon situaton du har framför dig t.ex. något du ska göra idag, kanske en utmaning du vet au du kommer au ställas inför. Fundera på vilka behov det är du vill Tllgodose genom au göra just det här. Fundera på om det finns några behov som inte är Tllgodosedda i relaton Tll den här situatonen. Finns det några fler säu au hantera den här situatonen där alla dessa behov kan Tllgodoses? Träna på att koppla ihop känslor och behov Dra eu kort från behovsleken och säu ord på vad du skulle kunna känna när det behovet är TllgodoseU och när det inte är det. Dra eu känslokort och koppla det Tll eu behov som är TllgodoseU eller inte.

För att skapa klarhet i nära relationer Du kan förbereda dig inför eu samtal med någon om er relaton genom den här övningen men gör även gärna övningen Tllsammans med dem eller dem som det berör. Lägg ut alla behovskort på eu bord framför dig. Börja med au fokusera på 1. Vilka 3 behov som du upplever är mest Tllgodosedda i er relaton. (Du kan förstås välja eu annat antal) 2. Vilka 3 behov du skulle vilja ha mer Tllgodosedda i er relaton. Sedan gör du samma sak och gissar vad den andra personen skulle välja för behovskort på både frågorna. Ställ dig sedan frågan: I vilken form kan du dela med dig av det du har kommit fram Tll den/de andra? Vad skulle bidra Tll kontakt mellan er? Vad kan ni göra för au de behov ni har valt ut ska bli bäure Tllgodosedda och firade? Vad kan du uurycka för önskemål Tll dig själv? Vad kan du uurycka för önskemål Tll den/de andra personen/personerna? Vad kan du uurycka för önskemål Tll någon annan? Morgonbehov Dra eu kort från behovsleken på morgonen och låt det behovet vara diu huvudfokus under dagen. Finns det några säu du helst skulle vilja Tllgodose det här behovet under den här dagen? Du kan göra samma sak med eu känsloord. Kvällsbehov Dra eu kort från behovsleken på kvällen och tänk Tllbaka på din dag och hur det här behovet har varit TllgodoseU eller inte under dagen. Finns det några säu au bäure Tllgodose det här behovet som du inte tänkte på under den här dagen? Du kan göra samma sak med eu känsloord. Firande av tillgodosedda behov Dra eu kort från behovsleken och tänk Tllbaka på någon situaton i diu liv när det här behovet blev TllgodoseU. Tillåt dig au njuta av det, känn känslan som uppstår när vi tar kontakt med eu behov som är TllgodoseU. Kanske finns det någon du vill uurycka uppskauning Tll, någon som var eu stöd för dig au Tllgodose behovet?

Använd kortlekarna i grupp Skapa kontakt genom behov Deltagarantal: Det ska finnas Tllräckligt med behovskort så au alla får 3 5 vardera. (Om ni har en behovskortlek från Friare liv så kan ni alltså vara 14 stycken med tre kort vardera. Är ni fler personer i gruppen behöver ni antngen fler kortlekar eller dra färre kort per person). När: I starten av en grupp för au göra en så kallad runda. Som en avslutning för au utvärdera vad vi lämnar gruppen med. För au förankra teori om behov. Instruk=oner: Varje gruppmedlem tar 3 5 behovskort. Sortera dina kort så au det behov du upplever som viktgast ligger högst upp och det minst viktga ligger längt ner. Lägg upp korten så au de är synliga för alla. Varje person delar sedan med sig om varför hon eller han har lagt sina kort i den ordning de ligger. Påminn varandra i starten au det inte finns något räu eller fel säu au prioritera korten. Kom också ihåg au ordningen är unik för varje person och au prioriteringsordningen kan förändras om en minut, en Tmme eller en vecka beroende på hur livet utvecklas. Känslor i olika sammanhang När: För au förankra teori om känslor eller för au skapa mer kontakt Tll exempel i starten av eu möte eller kurs. Huvudpersonen drar eu känslokort och håller upp kortet så au alla ser det men utan au själv TUa på det. Gruppmedlemmarna säger saker i stl med: "Jag kanske skulle känna så om och beräuar en omständighet där de förmodligen skulle uppleva den känslan. Huvudpersonen gissar vilken känsla det är. När vi har blandat ihop strategier med behov: Kor<ördelning: Huvudpersonen väljer en situaton när hon eller han inte riktgt har kontakt med sina behov. Huvudpersonen beräuar kort vad hon eller han behöver. De andra gissar sedan i turordning och med hjälp av sina kort vad huvudpersonen behöver. Exempel: Jag behöver au hon börjar bry sig om andra och au hon slutar bete sig som hon var jordens miupunkt Möjliga behovsgissningar au bli sedd, respekt, omsorg, respekt. Reflektera mellan varje del över skillnaden mellan strategier och behov. Rollspel kring behov Någon beräuar kort om en egen situaton. Varje gruppmedlem har 5 7 behovskort. De gissar i tur och ordning på vad personen behov kan vara med hjälp av de kort de har fåu i handen. Gärna med bara eu kort i taget så au den som har delat med sig av sin situaton hinner med au smälta och ta in gissningarna.

Precis som i en vanlig konversaton svarar huvudpersonen på gissningarna. Ni kan göra en några replikskiden innan ni byter situaton. Obs i den här övningen är det viktgt au de som gissar verkligen gissar och inte analyserar eller tror sig veta vad som pågår i huvudpersonen. Empatipoker Bestäm vid starten ungefär hur mycket Td varje omgång kan ta och hur många av er som vill vara huvudperson i den här övningen. Dela ut alla känslo och behovskort mellan de som är del av gruppen, förutom Tll huvudpersonen. Kom ihåg au ni kan förenkla steg 1 4 genom au huvudpersonen direkt väljer sina känslokort ur leken. Ni går då miste om steget au gissa känslor men får mer Td Tll au gissa behov. 1. Huvudpersonen beskriver ytligt en konflikt eller eu firande. Det kan vara något som hänt väldigt nyligt eller eu exempel från för längde sedan men som forsarande påverkar personen. Huvudpersonen försöker beräua vad som verkligen har skeu utan au lägga Tll tolkningar, bedömningar eller etkeuer på andra människor. Historien beräuas med 100 ord eller färre. Kom ihåg au inte sväva ut i historien edersom de som lyssnar läu kan tappa kontakten då. 2. Grupp medlemmar TUar på sina känslokort och hiuar en känsla eller två de upplever representerar huvudpersonens känslor. Varje person placerar eu eller två känsloord framför huvudpersonen och frågar samtdigt Känner du? Huvudpersonen känner eder om orden stämmer med vad hon eller han upplever. 3. Gör 1 3 rundor utan au huvudpersonen kommenterar. 4. Huvudpersonen väljer 2 3 känslokort av de som gruppen har gissat som matchar hans eller hennes känslor och ta bort alla de andra korten. OBS! Om ni har kort om?d, eller vill fokusera på a@ träna på a@ komma fram?ll behov, kan huvudpersonen istället välja egna känslokort direkt ut leken och med hjälp av dem berä@a sin historia. 5. Gruppmedlemmarna väljer ut de behovskort de har i sin hand som de tror skulle kunna återspegla de behov som huvudpersonen har uuryckt. Varje person lägger i turordning ner eu behovskort framför huvudpersonen och frågar, Är det så au du behöver 6. Gör två Tll tre rundor där alla lägger ut högst eu kort per gissning. Huvudpersonen känner i tystnad eder om orden stämmer med vad hon eller han upplever. 7. Som nästa steg väljer huvudpersonen vilka behovskort som mest beskriver hennes eller hans upplevelse av sin situaton. Hon eller han benämner den och avslutar med au beräua om på vilket säu det här har hjälpt honom eller henne au uppleva sig förstådd och hörd. Obs! I den här övningen är det vik?gt a@ de som gissar verkligen gissar och inte analyserar eller tror sig veta vad som pågår i huvudpersonen.

För kontaktskapande När: För au skapa kontakt i en grupp människor, i starten eller när det behövs som mest. För au förankra eu teoriavsniu om behov. Lägg ut alla behovskort framför er med ordet för behov uppåt så det syns för alla. Varje person får välja 1 3 kort beroende på hur mycket Td ni vill använda Tll övningen. Varje person beräuar kort om en situaton då de behov som står på de kort de har valt antngen har, 1. TllgodoseUs 2. inte har TllgodoseUs. Alterna=v Samma start som ovan men nu väljer varje person 1 behov var och frågar sedan någon i gruppen eller alla i gruppen om några situatoner när deua behov antngen var TllgodoseU för dem eller inte. Utforska skuld Huvudpersonen tänker på en specifik situaton där hon eller han kände skuld och forsarande känner skuldkänslor. Huvudpersonen säger "När jag känner skuld, säger jag Tll mig själv jag borde inte eller, jag borde Alla behovskort delas ut i gruppen. Alla gissar i turordning Känner du skuld (rädsla, besvikelse, sorg, frustraton och så vidare) edersom du behöver/värdesäuer/vill ha...? När någon har gissat på eu av de behov vars kort de har i handen lägger de också ner det kortet framför huvudpersonen. När ni har gåu 2 3 rundor beräuar huvudpersonen vilka av de behovsord de har valt som bäst återger vad som pågick i hans eller hennes situaton. Utforska ilska Huvudpersonen tänker på en specifik situaton när hon eller han kände sig arg och som forsarande väcker ilska au tänka på. Speciellt innan ni har gjort övningen är övningen mer effektv om ni använder den i en situaton med en annan person (eller eu flertal personer). Den som väljer situaton behöver också vara intresserad av vad som kan hända om de får djupare kontakt med sig själva kring den här övningen och inte ha inställningen au det här redan har hänt. Tänk på au ilska kan vara väldigt laddat och känslomässigt sårbart så var lite varsam med hur ni bemöter den person som delar med sig. Huvudpersonen säger, "När jag kände mig arg, säger eller tänker jag om den andre; Du borde inte eller Du borde (Det kan vara vad som helst, t.ex. du borde inte skylla saker på mig, du borde ha gjort dina läxor, osv.) Alla behovskort delas ut mellan gruppmedlemmarna. Var och en av grupp med får en chans au gissa au du är arg (eller rädd, besviken, ledsen, frustrerad, irriterad och så vidare) edersom du behöver/värderar/vill? Och lägger ner eu av sina behovskort framför huvudpersonen. Använd bara eu behov per gissning för au ge personen Td au smälta och känna eder hur gissningen berör dem. EDer 2 3 rundor beräuar huvudpersonen vilka behov som mest har varit aktuella i hans eller hennes situaton.

Översätt budskap som är svåra att höra Lägg ut alla känslo och behovskort på eu bord eller på golvet framför er Huvudpersonen väljer eu budskap som hon eller han tycker är en utmaning au höra och delar det med gruppen. Gruppen gissar med eller utan hjälp av korten på golvet. Huvudpersonen svarar på varje gissning för au hjälpa gruppen: Till exempel, "Ja, jag känner mig VÄLDIGT arg! Jag behöver respekt!" eller "Nej, jag känner mig inte ledsen, jag känner mig rädd". Gruppen kan också delas in i mindre grupper, där varje grupp gissar känslor och behov. Känslocharader Huvudpersonen drar eu känslokort och håller upp det så au gruppen kan se det men utan au själv TUa på det. Gruppens medlemmar visar vilken känsla det är med sina ansikten och kroppar, det vill säga utan ord. Huvudpersonen gissar känslan. Eventuellt kan ni vara två personer i taget som hjälps åt med au gissa. Känslorunda Huvudpersonen drar eu känslokort och alla i gruppen beskriver kort en situaton där de känt den här känslan. Namnge känslan Huvudpersonen drar eu känslokort och visar det inte för gruppen utan beräuar för gruppen om en situaton där hon eller han kommer ihåg au ha känt den här känslan, eller om en situaton där hon eller han kanske skulle känna den. Gruppmedlemmar gissar känslan. SäU ord på behov del 1 Jag har behov av Huvudpersonen drar eu behovskort och håller upp det så au gruppen kan se det, utan au själv TUa på det. Gruppens medlemmar beräuar om en situaton där de skulle vara i kontakt med det här behovet inom sig (utan au använda själva ordet). Sätt ord på behov del 2 Huvudpersonen drar eu behovskort och visar det inte för gruppen utan beräuar för gruppen om en situaton där hon eller han kanske skulle behöva. Gruppmedlemmar gissar på behovet. Att glädjas över att behov har blivit tillgodosedda - Uppskattning Alterna=v 1: Med syde au fira men också au lära sig au gissa på behov som är Tllgodosedda. Huvudpersonen drar eu behovskort och beskriver sedan en situaton som hon eller han känner sig tacksam för och där deua behov Tllgodosågs hos honom eller henne. Hon eller han beräuar vad som hände som bidrog Tll au behovet Tllgodosågs. Gruppens medlemmar gissar behovet. Om någon gissar i närheten kan huvudpersonen säga, "Ja och det är eu annat behov också", och så får gruppen gissa igen Tlls de hiuar behovet. Alterna=v 2: Med syde au fira med hjälp av au beräua om Tllgodosedda behov.

När gruppen behöver energi - uppskattning Lägg ut alla behovskort på eu bord framför de som deltar i samtalet. Låt var och en som vill ta upp eu kort. Den personen får sedan beräua för de andra på vilket säu någon ur gruppen (någon som är närvarande) har hjälpt den personen med au Tllgodose deua behov. (Jean Morrison och ChrisTne King har skapat två kortlekar på engelska som de kallar GROK. En hel del av övningarna här är inspirerade av deras arbete. Se mer om deras material på www.nvcproducts.com) I situationer som kan vara en extra utmaning att hantera För att skapa klarhet i nära relationer Lägg ut alla behovskort på eu bord framför de som deltar i samtalet. Under samtalets gång identfiera och hjälps åt med au plocka fram de behov som ni benämner. Låt varje person dela med sig om 3. Vilka 3 behov som den personen upplever är mest Tllgodosedda i er relaton. (Ni bestämmer förstås själva om ni vill välja eu annat antal) 4. Vilka 3 behov den personen skulle vilja ha mer Tllgodosedda i er relaton. Avsluta med a> ställa frågan: Vad kan ni göra för au bäure Tllgodose de behov ni har valt ut? Vid svåra samtal Lägg ut alla behovskort på eu bord framför de som deltar i samtalet. Under samtalets gång identfiera och hjälps åt med au plocka fram de behov som de olika personerna i samtalet benämner. Avsluta med a> ställa frågan: Vad kan ni göra för au Tllgodose de behov som ni har valt ut mer effektvt? Konflikthantering (utan medlare) Lägg ut alla behovskort på eu bord eller annan yta framför de som deltar. Under samtalets gång identfiera Tllsammans vilka behov som inte är Tllgodosedda hos de olika personerna i samtalet. Om ni har identfierat många behov som inte har varit Tllgodosedda kan ni välja ut några som parterna upplever extra viktga au Tllgodose. Avsluta med a> ställa frågan: Vad kan ni göra för au Tllgodose de behov som ni har valt ut mer effektvt? Förberedande medlingssamtal (med en formell tredje part närvarande) **Se mer om hur skyuelmedling kan gå Tll i boken Skapa kontakt och Liv Larsson

Lägg ut alla behovskort på eu bord framför de som deltar i samtalet. När: När parterna i en konflikt inte vill träffas i samma rum. Som en förberedelse inför au träffas för eu gemensamt medlingssamtal. Närvarande: Medlaren Ena parten kan vara en person eller en grupp. Medlaren frågar olika frågor beroende om det här är eu förberedande samtal eller eu samtal där parterna inte vill träffas. Medlaren kan bland annat fråga, Vilka behov är inte Tllgodosedda i den situaton som medlingen handlar om? Vilka behov ligger i vägen för au du/ni ska säga ja Tll au träffa den andra parten för en medling? Är det några behov du/ni särskilt vill au jag ska kommunicera med den andra sidan och vad har du/ni då för önskemål som skulle kunna Tllgodose det här behovet? Under samtalets gång identfierar och hjälper medlaren Tll med au plocka fram de behov som denna part benämner. Lägg korten på eu separat ställe så au de är synliga för den/de som är del av samtalet. Om ni har identfierat många behov som inte har varit Tllgodosedda kan ni välja ut några som upplevs extra viktga au Tllgodose. När behoven är tydliga, ställer medlaren frågorna: Vad kan ni göra för au Tllgodose de behov som ni har valt ut mer effektvt? Vad har du/ni för önskemål Tll mig eller den andra parten? Medling (med en formell tredje part närvarande) **Läs mer om hur medling kan gå Tll i boken Skapa kontakt och Liv Larsson Närvarande: Medlaren Parterna kan vara två (eller flera) personer eller två (eller flera) grupper. Om det är grupper kan de som är närvarande också vara där som representanter av gruppen. Steg 1. Lägg ut alla behovskort på eu bord framför de som deltar i medlingen. Steg 2. Under samtalets gång identfierar och hjälper medlaren parterna au plocka fram de behov som de olika personerna i samtalet benämner. Steg 3. Om ni har identfierat många behov som inte har varit Tllgodosedda kan ni välja ut de som parterna upplever extra viktga au Tllgodose. Om ni har valt många behov kan nästa steg upplevas överväldigande och inte så produktvt. Ni kan alltd gå Tllbaka Tll steg 2 om ni märker au det var några viktga behov som ni missade au få med. Medlaren kan hjälpa Tll med au exempelvis fråga, Vilka fem behov ser ni som de mest centrala i den här situatonen? Steg 4. När behoven är tydliga, ställer medlaren frågan. Vad kan ni göra för au Tllgodose de behov som ni har valt ut mer effektvt?