prognos arbetsmarknad DALARNA 2008 2009
Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Fakta om prognosen... 3 Efterfrågan på arbetskraft, sysselsättning... 3 Utbudet av arbetskraft... 7 Arbetslöshet och programinsatser... 9 Tabellbilagor och yrkesbarometer... 12 Fakta om prognosen Arbetsförmedlingen gör två prognoser per år. De arbetsställen som intervjuas utgör ett slumpmässigt urval från SCB:s företagsregister och avser arbetsställen med minst en anställd. Urvalet är stratifierat utifrån bransch, arbetsställenas storlek samt län. Resultatet av den genomförda intervjuundersökningen utgör basen för prognosbedömningarna. En sannolikhetsbedömning och analys av svaren görs dock på grundval av annan statistik och kriterier som påverkar arbetsmarknaden. De prognossiffror som presenteras är således Arbetsförmedlingens egna slutsatser angående den förväntade utvecklingen på arbetsmarknaden.
2 Arbetsmarknadsutsikter för Dalarnas län Sammanfattning Under det senaste året har sysselsättningen i Dalarnas län ökat med cirka 3 100 personer. Arbetsförmedlingen bedömer att sysselsättningen i Dalarna kommer att minska med drygt en procent fram till slutet av år 2009. Det motsvarar en minskning med cirka 1 400 sysselsatta. Konjunkturen fortsätter att försvagas under det kommande året. Inom den privata sektorn minskar industrin och byggbranschen med sammanlagt cirka 1 000 sysselsatta. Även offentlig sektor kommer att drabbas, cirka 800 färre jobbar inom denna bransch i slutet av 2009 jämfört med samma period 2008. Men företagens efterfrågan på arbetskraft fortsätter trots lågkonjunkturen. Det finns ett stort behov av att ersätta dem som går i pension eller lämnar arbetsmarknaden av andra skäl. Arbetsförmedlingen bedömer att antalet ersättningsrekryteringar under 2009 uppgår till 1 500-2 000 personer. Innehållet i prognosen kan kort sammanfattas i följande punkter: Arbetskraftsutbudet (de människor som har ett jobb plus de arbetslösa som kan ta ett jobb direkt) ökar med cirka 300 personer. En ökning av arbetslösheten uppvägs av att fler går in i studier under året, vilket är normalt under en lågkonjunktur. Under året har arbetskraftsökningen i huvudsak bestått av arbetssökande som lämnat ett program med aktivitetsstöd för ett jobb. Antalet arbetslösa och arbetssökande som deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program med aktivitetsstöd ligger på historiskt låga nivåer. Dalarna hade i oktober 2008 en arbetslöshet som uppgick till 2,6 procent av befolkningen i ålder 16-64 år. Till slutet av 2008 ökar arbetslösheten till 2,9 procent och når under det fjärde kvartalet 2009 upp till 3,2 procent. Ungdomsarbetslösheten har minskat kraftigt men från en hög nivå och ligger i oktober 2008 strax över genomsnittet för riket. Den beräknas öka mer än för samtliga åldergrupper under 2009 på grund av den svaga efterfrågan på arbetskraft. Andelen arbetssökande i program med aktivitetsstöd beräknas öka från 1,1 procent av befolkningen i ålder 16-64 år under det tredje kvartalet 2008 till 1,4 procent under det fjärde kvartalet 2009. Ökningen av arbetslösheten kommer i första hand att bestå av nytillträdande på arbetsmarknaden som inte hunnit skaffa sig arbetslivserfarenhet. Det är viktigt att säkerställa att dessa erbjuds kompetenshöjning av olika slag i avvaktan på en ökad efterfrågan på arbetskraft.
Arbetsmarknadsutsikter för Dalarnas län 3 Fakta om prognosen Arbetsförmedlingen gör två prognoser per år, en på våren (intervjuperiod marsapril och presentation i början av juni) och en på hösten (intervjuperiod septemberoktober och presentation i början av december). Basen för undersökningen är urvalet av arbetsställen, som kan definieras som ett företags lokala arbetsplats. De arbetsställen som ska intervjuas utgör ett slumpmässigt urval från Statistiska Centralbyråns (SCB) företagsregister och avser från och med år 2007 arbetsställen med en anställd och uppåt. Tidigare prognosurval bestod av arbetsställen med minst fem anställda. För arbetsställen med fler än 100 anställda är undersökningen en totalundersökning, men för arbetsställen med 1-99 anställda görs ett urval. Detta är stratifierat utifrån bransch, arbetsställenas storlek och län. Samma urval används normalt i cirka två år (fyra prognostillfällen) innan det byts ut mot ett nytt. För att vara en urvalsundersökning är antalet intervjuade arbetsställen mycket stort och det innebär att tillförlitligheten totalt sett bedöms som god. I höstens undersökning består basurvalet av drygt 12 000 arbetsställen med fem eller fler anställda samt knappt 1 600 arbetsställen med mellan en och fyra anställda. Till detta kommer knappt 3 200 arbetsställen i tilläggsurvalet. Svarsfrekvensen i höstens undersökning var 69 procent för företagen i basurvalet med minst fem anställda. Svarsfrekvensen är således mycket högre än i många liknande undersökningar, dels på grund av att frågorna ställs vid ett direkt möte eller via telefon, dels genom Arbetsförmedlingens redan upparbetade kontakter med arbetsgivarna. Svarsfrekvensen inom urvalet av de mindre arbetsställena var däremot betydligt lägre, eller 56 procent, vilket delvis beror på att Arbetsförmedlingens kontakter med dessa arbetsgivare inte är lika upparbetade. Intervjuerna pågick i år under veckorna 38 till 42. När det gäller den primär- och landstingskommunala verksamheten är denna undersökning en totalundersökning. För den statliga sektorn har några län tilläggsurval för att bättre spegla utvecklingen. Svarsfrekvensen för kommunsektorn var denna gång 85 procent. Efterfrågan på arbetskraft, sysselsättning Marknadsbedömning Vi kan utläsa en kraftig försvagad konjunktur ur de bedömningar som enkätföretagen gör när det gäller efterfrågan på produkter och tjänster. Skillnaden mellan företagens bedömning av efterfrågan på deras produkter och tjänster i Dalarna och i riket är dock anmärkningsvärd. Under de senaste sex månaderna har efterfrågan varit större inom samtliga branscher utom industrin i Dalarnas län än i riket. Marknaden har uppfattats som bättre i Dalarna, vilket också syns i de betydligt lägre varselsiffrorna. Företagens bedömning av efterfrågan på produkter och tjänster på sex till tolv månaders sikt är därför mycket intressant. Uppgifterna är sinsemellan jämförbara eftersom de har samlats in under samma period i hela riket. Procenttalen utgörs av antalet företag som bedömer att efterfrågan ökar minus antalet företag som bedömer att efterfrågan minskar. Nettoresultatet har sedan delats med det totala antalet svar.
4 Arbetsmarknadsutsikter för Dalarnas län Senaste sex månaderna Sex till tolv månader Riket Dalarna Riket Dalarna Industri 5% -10% -1% 0% Bygg 11% 33% -17% -3% Jord- och skogsbruk 20% 40% 19% 20% Privat tjänstesektor 17% 31% 12% 19% Alla branscher 14% 20% 6% 17% Industriföretagen i Dalarna har upplevt en minskad efterfrågan i större utsträckning under de senaste sex månaderna än företag i riket i genomsnitt. Trots detta hör varselsiffrorna för länet från januari till oktober till de tre lägsta i riket i förhållande till länens invånarantal. För de kommande sex till tolv månaderna räknar dalaföretagen med en något bättre efterfrågan än företagen i riket i genomsnitt. Byggföretagen i Dalarna har haft en bättre konjunktur de senaste sex månaderna än företagen i riket. På sex till tolv månaders sikt räknar byggföretagen med att efterfrågan minskar kraftigt i riket medan dalaföretagen endast ser en svag minskning. Jord- och skogsbruket är den mest positiva branschen som både under det gångna halvåret och på längre sikt bedömer att efterfrågan ökar. Även här ligger dalaföretagen med en mer positiv bedömning än samtliga företag i riket. Privat tjänstesektor som innefattar handel, transport, hotell och restaurang har också haft en ökad efterfrågan de senaste sex månaderna. På sex till tolv månaders sikt bedömer företagen att efterfrågan ökar. Dalaföretagen är även i detta fall betydligt positivare än motsvarande företag i riket. Sammantaget tror privata näringslivet Dalarnas län på en positivare utveckling av efterfrågan på varor och tjänster än företagen i riket. Orsaken till detta varierar men en viktig faktor är turismen. Sämre växlingskurser i förhållande till euro och dollar är en orsak till att semestra inom landet samtidigt som utländska turister drar nytta av en svag krona. Platser som har anmälts till Arbetsförmedlingen i Dalarna Under 2007 anmäldes fler lediga platser till Arbetsförmedlingen än under 2006. Från januari 2008 till och med oktober ligger nivån på anmälda platser mellan de båda tidigare åren. År 2006 anmäldes sammanlagt 11 000 platser till Arbetsförmedlingen och år 2007 var antalet 13 800. Om nuvarande trend fortsätter, kommer antalet platser sammanlagt under år 2008 att nå cirka 12 000. Nedanstående diagram visar antalet anmälda lediga platser ackumulerat för år 2006, 2007 och för år 2008 till och med vecka 48.
Arbetsmarknadsutsikter för Dalarnas län 5 Sysselsättningsutveckling Den beräknade förändring i sysselsättningen i de olika näringsgrenarna framgår av följande tabell. Antalet sysselsatta är uppskattat för slutet av 2008 och förändringen avser utvecklingen till slutet av 2009. Näringsgren Sysselsatta Förändring Industri, energi, jord-,skogsbruk 29 500-700 Byggbranschen 10 000-100 Privat tjänstesektor 40 500 200 Offentligt finansierad verksamhet 46 500-800 Totalt 126 500-1 400 Jord- och skogsbruk Inom jord- och skogsbruk är det är framför allt skogsbruket som expanderat de senaste åren. Branschen är visserligen liten i Dalarnas län men viktig som råvaruleverantör till träindustrin samt massa- och pappersindustrin. Några stora förändringar har inte skett i sysselsättningen under 2000-talet men det finns en kontinuerlig efterfrågan på arbetskraft. Sysselsättningen beräknas bli oförändrad eller öka svagt under 2009. Tillverkningsindustri Tillverkningsindustrin är Dalarnas största enskilda näringsgren med cirka 25 800 sysselsatta. Verkstadsindustrin står för cirka 10 000 av dessa och det är också denna bransch som vuxit medan processindustrin minskar något från år till år. Sysselsättningen inom tillverkningsindustrin beräknas minska med cirka 3 procent under nästa år, vilket innebär cirka 700 färre anställda. Minskningen beror på fortsatta rationaliseringar inom processindustrin, flytten av Scanias produktion från länet samt den kraftiga konjunkturnedgången i branschen. Behovet av arbetskraft inom industrin kommer ändå att ligga på en relativt hög nivå, dels på grund av behovet av ersättare för personal som lämnar arbetsmarknaden, dels på grund av efterfrågan på kvalificerad arbetskraft inom de sektorer av industrin som inte avser att minska produktionen. Vi bedömer att efterfrågan blir stor på ingenjörer och tekniker inom elkraft och maskin. Generellt är arbetsgivarnas krav på utbildning i yrket tämligen högt. I 76 procent av rekryteringarna kräver arbetsgivarna att den sökande har utbildning i yrket och i 64 procent av rekryteringarna är erfarenhet önskvärd. För bageri- och lagerarbetare samt truckförare är kraven på utbildning och erfarenhet lägre. Detsamma gäller sommarvikariat inom processindustrin. Byggnadsverksamhet Byggbranschen har under det senaste året haft en hög tillväxt. Prognosen för det kommande året är inte lika positiv då efterfrågan beräknas minska kraftigt jämfört med tidigare år. Det förefaller som om de mindre byggföretagen kommer att klara konjunkturnedgången bättre än de stora. Sammantaget beräknas efterfrågan på ny arbetskraft i branschen minska med cirka 100 personer medan ett visst rekryteringsbehov kvarstår, framför allt bland ingenjörer. Tillväxten kan dock hämmas av bristen på arbetssökande inom branschen.
6 Arbetsmarknadsutsikter för Dalarnas län Privat tjänstesektor Handel och företagstjänster har ökat i sysselsättning under det senaste året och en viss ökning förväntas under 2009, lågkonjunkturen till trots. Det är framför allt företagstjänster samt hotell och restaurang som uppvisar tillväxtsiffror, även om det endast är marginella förändringar. Branschen beräknas öka med cirka 200 sysselsatta till slutet av år 2009, då sysselsättningen når upp till cirka 40 700. Sysselsättningen inom handel och transport har ökat det senaste året med drygt fyra procent. Till slutet av år 2009 sker inga stora förändringar i antalet sysselsatta. En viss nedgång i antalet sysselsatta inom transportsektorn kan uppvägas av något fler inom handeln men osäkerheten är stor och sysselsättningen i branschen som helhet kan lika väl bli något mindre än beräknat. Handeln är en ung bransch och efterfrågan på grund av pensionsavgångar är än så länge marginell. Däremot är omsättningen stor och det sker en kontinuerlig rekrytering till branschen. Efterfrågade yrken under det kommande året är framför allt kvalificerade säljare och lagerpersonal samt hovmästare, bartendrar och servitörer inom hotell och restaurang. Kraven från arbetsgivarna på utbildning och erfarenhet är generellt lägre än inom många andra branscher. Inom turistbranschen är kraven däremot högre. Uppdragssektorn har under det senaste året ökat med drygt fyra procent och räknar med att öka ytterligare något till slutet av 2009. Osäkerheten är stor även här och minskad efterfrågan på personal i bemanningsföretagen kan snabbt förändra bilden. Branschen är ung i länet och har relativt få sysselsatta om man jämför med riket. Den expanderar därför snabbt och söker arbetskraft inom många olika yrken. Lokalvårdare är ett av de mest eftersökta och här kräver endast sju procent av arbetsgivarna att de arbetssökande har utbildning. Däremot önskar i stort sett alla arbetsgivare att arbetssökande har någon form av erfarenhet i branschen, vilket gör att det inte är alldeles lätt för personer som är helt nya på arbetsmarknaden att komma in i branschen. Vidare söks kvalificerad personal inom IT, konstruktion och ekonomi och här ställs det givetvis krav på utbildning och/eller erfarenhet. Genomsnittsåldern i branschen är låg, varför det inte kommer att behövas några stora volymer för ersättningsrekrytering. Bank, försäkring samt fastighetsbolag och förvaltning är dock delbranscher med en betydligt högre snittålder. Offentliga tjänster Inom offentliga tjänster väntas sysselsättningen minska cirka 800 personer under år 2009, främst beroende på minskad efterfrågan inom undervisning då årsklasserna framför allt i gymnasiet och högstadiet minskar kraftigt. Både Landstingets och kommunernas vård och omsorg har kraftiga besparingskrav och kommer att medföra lägre sysselsättningsnivåer. Inom utbildning minskar antalet lärare i alla stadier i skolan utom i förskolan. Samtidigt som behoven minskar i grundskolan till följd av att de stora ungdomskullarna från början av 90-talet nästan helt gått över i gymnasiet, uppger kommunerna att antalet lärare i gymnasiet och inom vuxenutbildningen kommer att minska. Behovet av rekryteringar inom vissa lärarkategorier kvarstår, framför allt i länets västra delar. Den ogynnsamma åldersfördelningen bland lärarna medför också att ersättningsrekryteringar kommer att göras i allt större omfattning under kommande år. En ökning av sysselsättningen inom förskolan medför ett fortsatt stort behov av förskollärare. I gymnasiet behövs framför allt lärare i tekniska ämnen på industriprogrammet, i språk och i praktisk-estetiska ämnen. I det konjunkturläge som råder finns det skäl att inte spara ytterligare på vuxenutbildningen, varför det kan finnas möjligheter till ökad sysselsättning här.
Arbetsmarknadsutsikter för Dalarnas län 7 Vården kommer att ha fortsatta rekryteringsbehov. Sjuksköterskor, tandläkare och undersköterskor behövs. Det finns också en efterfrågan på biomedicinska analytiker och läkarsekreterare. Antalet anställda bland de sistnämnda är inte stort, men inom några år kommer generationsskiftet att medföra en hel del ersättningsrekryteringar. Sysselsättningen inom den offentliga förvaltningen visar en svag minskning, men med nuvarande åldersstruktur kommer en allt större andel av de anställda i stat, kommun och landsting att gå i pension under de närmaste åren och ersättningsbehovet blir därmed större. Mer än var tredje av länets cirka 6 800 sysselsatta inom förvaltning är över 57 år. Aktuella yrken för rekrytering den närmaste tiden är avdelningschefer, utbildningskonsulenter, utredare samt personal inom kommunernas tekniska sektor. Utbudet av arbetskraft Befolkningsutveckling Länets demografiska situation är den mest ogynnsamma i riket. Balansen mellan de åldergrupper som lämnar arbetsmarknaden av åldersskäl och de som kommer in på arbetsmarknaden är mycket ojämn. Det innebär att det kommer att saknas arbetskraft inom vissa regioner och vissa yrken under de kommande åren. Samtidigt ökar genomsnittsåldern för när ungdomarna etablerar sig på arbetsmarknaden. I år ligger den på 28 år i Dalarna. Det innebär att de många i de stora ungdomskullarna som föddes i 1990-talets början inte hinner bli klara med sin utbildning innan behovet blir akut i länet, såvida inte fler söker sig till yrkesinriktade gymnasieutbildningar istället. Detta kan komma en lägre volym som söker till högskolan. Under 2009 är det fler som går i pension än som börjar jobba, vilket ytterligare minskar arbetskraftsutbudet. De stora årsklasserna under 1940- talet föddes mellan 1944 och 1949, varför stora pensionsavgångar väntas de kommande fem åren i länet. Effekten av generationsskiftet medför fortsatt brist på kompetens i många yrken och branscher. Nettoinflyttningen till länet har varit positiv under flera år och för arbetsmarknaden i Dalarna är det viktigt att det fortsätter. Befolkningsminskningen är en realitet men berör i första hand den äldre och den yngre delen av befolkningen. Utbildning och arbetsmarknadspolitiska program Arbetskraften förändras endast marginellt till följd av in- och utflöde i utbildning. Vuxenutbildningens nettoresultat väntas ge ett tillskott som motsvaras av ett något större inflöde till högskolestudier. Arbetsförmedlingens utbildningar riktar sig i huvudsak endast till deltagare inom ramen för jobb och utvecklingsgarantin samt jobbgarantin för ungdomar, och är relativt korta. Det vore önskvärt om fler deltagare utanför garantierna skulle kunna beredas möjlighet till arbetsmarknadsutbildning, med tanke på den svaga konjunktur som råder på arbetsmarknaden. Den beräknade volymen i arbetsmarknadspolitiska program framgår av tabellbilagan.
8 Arbetsmarknadsutsikter för Dalarnas län Diagram över förändringar i utbudet 1200 1000 800 600 400 200 0-200 -400-600 2007/2008 2008/2009 Demografisk effekt Utbildningseffekt Sjuk- och aktivitetsersättning Från långvarigt sjuka Summa Den demografiska effekten, det vill säga att det är fler som lämnar arbetsmarknaden (pension) än som slutar skolan och börjar jobba, medför ytterligare ökning av den kompetensbrist som under de senaste åren varit en källa till oro inom många näringsgrenar och yrken. Även om bristsituationen dämpats under 2008 och kommer att fortsätta dämpas under 2009, ligger andelen företag som uppgett brist på arbetskraft under de senaste tre månaderna på 27 procent. Bristproblematiken har varit störst inom verkstadsindustrin där 37 procent uppger brist, och inom bygg med 35 procent. Följande diagram visar utvecklingen sedan våren 2007. Andelen företag som upplevt brist på arbetskraft Totalt Privata tjänster Verkstadsindustri Våren 07 Hösten 07 Våren 08 Hösten 08 Industri utom verkstad Bygg 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60%
Arbetslöshet och programinsatser Arbetsmarknadsutsikter för Dalarnas län 9 Andelen arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd som del av arbetskraften har under det senaste året minskat mycket kraftigt i Dalarna och ligger på de lägsta nivåerna på många år. Under det tredje kvartalet 2008 var 5 797 personer arbetslösa eller deltog i program med aktivitetsstöd i länet, vilket är 3,4 procent av befolkningen i ålder 16-64 år. Arbetslösheten var i oktober 2008 2,6 procent i Dalarna, jämfört med 2,7 procent i riket. Arbetslösa och programdeltagare beräknas öka till 4,6 procent av befolkningen i åldern 16-64 år fram till fjärde kvartalet 2009. Arbetslösheten bland ungdomar, som låg på 5,1 procent av ung befolkning, beräknas följa den allmänna trenden. Det finns dock en stor risk för att ungdomsarbetslösheten ökar ytterligare på grund av att det blir svårare för nytillträdande att komma ut på arbetsmarknaden i ett svagt konjunkturläge. Programinsatserna kommer i huvudsak att riktas till de arbetssökande som befinner sig i jobb- och utvecklingsgarantin och jobbgarantin för ungdomar. Utanför dessa är det endast ett fåtal prioriterade grupper som får del av programinsatser. Följande diagram visar den beräknade volymutvecklingen för arbetslösa och deltagare i arbetsmarknadsprogram med aktivitetsstöd. Arbetslösa och i program med aktivitetsstöd. Utfall och prognos till 2009kv4, Dalarnas län 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 2006kv1 2006kv2 2006kv3 2006kv4 2007kv1 2007kv2 2007kv3 2007kv4 2008kv1 2008kv2 2008kv3 2008kv4 2009kv1 2009kv2 2009kv3 2009kv4 Utfall Prognos A r b e t s l ö s a Program med aktivitetsstöd Tabeller över arbetslöshetens struktur, den regionala fördelningen samt prognoserna kvartalsvis fram till slutet av år 2008 finns i tabellbilagan. Dalarnas län har det mest ogynnsamma förhållandet mellan äldre och yngre på arbetsmarknaden i hela riket och det kommer med nuvarande utveckling att medföra en allt allvarligare brist på olika kompetenser. Detta syns redan i form av de så kallade paradoxyrkena, det vill säga yrken där det finns relativt gott om arbetssökande men där arbetsgivarna ändå uppger brist. Det handlar framför allt om att nya kompetenskrav i yrket medför att de arbetssökande som finns på Arbetsförmedlingen inte bedöms vara anställningsbara trots såväl utbildning som erfarenhet. Här måste arbetsmarknadsutbildningen fokusera på kompletterande
10 Arbetsmarknadsutsikter för Dalarnas län utbildning samtidigt som arbetsgivarna också måste ta sitt ansvar för att vidareutbilda sin personal. Inom flera näringsgrenar skulle sysselsättningen kunna öka om utbudet av arbetssökande var större. 30 procent av enkätföretagen i Dalarna uppger att de överhuvudtaget inte kan öka sin kapacitet utan nyrekrytering. I riket är andelen 23 procent. 51 procent av länets byggföretag befinner sig i den situationen och branschen har ett stort antal bristyrken där det helt enkelt inte går att hitta arbetssökande. Detta leder till att företagen blir tvungna att tacka nej till order och i slutändan ger detta en sämre ekonomisk tillväxt i länet. Inom offentlig sektor är rekryteringsläget problematiskt när det gäller kvalificerade tjänster och i det fallet leder det till försämrad service för allmänheten. Tabellen nedan visar hur mycket företagen i olika branscher skulle kunna öka sin produktionskapacitet utan att nyrekrytera personal. Grov näringsgren 0% 1-5 % 6-10 % 11-20 % 21-30 % > 30 % Byggverksamhet 51% 20% 11% 12% 3% 3% Privat tjänstesektor 26% 15% 19% 13% 20% 8% Jordbr, skogsbr o fiske 60% 20% 0% 20% 0% 0% Tillverkningsindustri exkl verkstadsindustri 19% 10% 32% 7% 16% 16% Verkstadsindustri 30% 17% 10% 20% 3% 20% Totalt 30% 16% 18% 13% 13% 10% Även med en vikande konjunktur förblir efterfrågan på arbetskraft hög på grund av omfattande pensionsavgångar. Det finns en uppenbar risk för att allt fler arbetsgivare inte hittar den kompetens de behöver. Dalarna behöver ett tillskott av arbetskraft utifrån samtidigt som de arbetssökande som idag inte har tillräckliga kvalifikationer bör ges möjlighet till kompetensutveckling. I ett konjunkturläge med vikande efterfrågan på arbetskraft är det de nytillträdande och personer med svag förankring på arbetsmarknaden som drabbas i särskilt stor omfattning. Ungdomar som lämnar sina utbildningar våren 2009 och 2010 kommer att mötas av en besvärlig arbetsmarknad där arbetsgivarna i första hand kommer att välja arbetssökande med arbetslivserfarenhet. Det kommer också att bli svårare för funktionshindrade, utrikes födda och andra med svag ställning på arbetsmarknaden att få jobb så länge som efterfrågan är låg. Det är därför av stor vikt att under lågkonjunkturen rusta arbetssökande i alla åldrar genom kompetenshöjning, vare sig det sker som arbetsmarknadsutbildning eller via det reguljära utbildningsväsendet. Varsel Under den varselvåg som drabbat riket hösten 2008 har Dalarna skonats fram till och med oktober. I förhållande till folkmängden ligger Skåne, Stockholm och Dalarna lägst när det gäller varsel under nämnda tid. Bieffekterna från de stora nerdragningarna inom fordonsindustrin kommer under 2009 att påverka även Dalarna. Scanias flytt från Falun i slutet av 2008 kommer att späda på varselsiffrorna. Det är givetvis svårt att göra en prognos om varsel och därför kan det vara av intresse att följa utvecklingen i ett historiskt perspektiv. Följande diagram visar antalet varsel i Dalarnas län månadsvis från år 1992 i faktiska tal.
Arbetsmarknadsutsikter för Dalarnas län 11 1200 Antal varslade per månad i Dalarnas län januari 1992 till oktober 2008 1000 800 600 400 200 0 199201 199209 199305 199401 199409 199505 199601 199609 199705 199801 199809 199905 200001 200009 200105 200201 200209 200305 200401 200409 200505 200601 200609 200705 200801 200809 Fram till oktober 2008 syns ingen anmärkningsvärd uppgång i antalet varslade i Dalarna. Vi kan emellertid förvänta oss en ökning i slutet av 2008, dels till följd av Scanias flytt, dels till följd av att den svaga konjunkturen märks allt mer på länets arbetsmarknad. I jämförelse med riket ligger antalet varsel på en relativt låg nivå, kring 2,5 procent. Diagrammet nedan visar utvecklingen månadsvis efter 1992. I förhållande till riket är varslen under hösten 2008 anmärkningsvärt låga, vilket kan tyda på en fördröjning av konjunktureffekten i Dalarna. Antal varslade i Dalarnas län jämfört med riket, januari 1992 till oktober 2008 18,0% 16,0% 14,0% 12,0% 10,0% 8,0% 6,0% 4,0% 2,0% 0,0% 199201 199208 199303 199310 199405 199412 199507 199602 199609 199704 199711 199806 199901 199908 200003 200010 200105 200112 200207 200302 200309 200404 200411 200506 200601 200608 200703 200710 200805
12 Arbetsmarknadsutsikter för Dalarnas län Tabellbilagor Arbetskraften, Sysselsatta och Arbetslösa Förändringen av arbetskraft, sysselsättning och arbetslöshet Arbetskraft Sysselsatta Arbetslösa Summa förändring av (AMS intervjuundersökning och AMS verksamhetsstatistik sysselsatta och arbetslösa annan sysselsättn. statistik) Förändring Förändring Förändring Period jämförelse ett år tillbaka jämförelse ett år tillbaka jämförelse ett år tillbaka 2008kv4 1000 600 400 2009kv4-700 -1400 700 Arbetslösa, i arbete med stöd och i program med aktivitesstöd Skattning av antalet arbetslösa, personer i arbete med stöd och antalet i program med aktivitetsstöd som kvartalsgenomsnitt samt procentuell förändring ett år bakåt. A r b e t s l ö s a Program med aktivitetsstöd I arbete med stöd Period Antal Diff. % Antal Diff. % Antal Diff. % 2006kv1 7292 4236 3473 2006kv2 6117 3706 3820 2006kv3 6068 3243 3938 2006kv4 5596 3443 4064 2007kv1 6139-16% 2431-43% 3856 11% 2007kv2 4476-27% 1937-48% 3640-5% 2007kv3 4418-27% 1559-52% 3501-11% 2007kv4 4397-21% 1974-43% 3387-17% 2008kv1 4553-26% 2061-15% 3134-19% 2008kv2 3455-23% 2013 4% 3024-17% 2008kv3 3975-10% 1822 17% 2909-17% Prognos 2008kv4 4800 9% 2200 11% 2600-23% 2009kv1 5100 12% 2400 16% 2700-14% 2009kv2 4600 33% 2300 14% 2800-7% 2009kv3 5000 26% 2200 21% 3000 3% 2009kv4 5500 15% 2400 9% 2800 8% Arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd Skattning av antal samt andel (%), kvartalsgenomsnitt Prognosbedömning enligt AMV:s sökanderegister Region eller Antal Procent av bef 16-64 år kommun Kv 4 2008 Kv 4 2009 Kv 4 2008 Kv 4 2009 AMO Falun 3868 4365 4,1% 4,6% AMO Mora 1456 1643 4,6% 5,1% AMO Ludvika 843 952 3,8% 4,3% AMO Avesta 833 940 3,6% 4,0% HELA LÄNET 7000 7900 4,1% 4,6%
Arbetsmarknadsutsikter för Dalarnas län 13 Arbetslöshetens struktur Andelen personer arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd fördelat på olika sökandegrupper, okt 2008 och i procent av samtliga arbetslösa och i program med aktivitetsstöd i resp region. Region Kvin- Män Ungd Äldre Funktions- Utlands- Långtids- Långtids- Utbildnings- Län nor -24 år 55- år hindrade födda arbetslösa arbetslösa bakgrund Riket totalt ungdomar Grund Gymn Högsk av a-lösa av a-lösa totalt ungdomar AMO Falun 47,8% 52,2% 23,0% 18,7% 17,2% 16,6% 18,2% 5,0% 28,4% 52,6% 19,0% AMO Mora 49,8% 50,2% 25,0% 19,6% 20,3% 9,4% 10,9% 1,6% 26,3% 58,7% 15,1% AMO Ludvika 50,2% 49,8% 22,8% 18,1% 21,3% 11,6% 15,0% 1,6% 30,5% 57,1% 12,4% AMO Avesta 57,1% 42,9% 26,5% 15,2% 15,2% 13,5% 13,1% 1,9% 26,8% 58,7% 14,5% LÄNET 49,6% 50,4% 23,8% 18,4% 18,1% 14,1% 15,7% 3,5% 28,0% 55,2% 16,8% RIKET 47,9% 52,1% 22,0% 16,5% 18,0% 30,0% 22,2% 6,9% 28,2% 48,6% 23,2% Arbetslöshetens struktur Andelen personer arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd fördelat på olika sökandegrupper, okt 2008 och i procent av samtliga arbetslösa och i program med aktivitetsstöd i länet eller resp. grupp. Andel resp grupp av samtliga arbetslösa+program med aktivitetsstöd i länet LÄNET i fjol LÄNET i år RIKET i år Kvinnor 50,4% 49,6% 47,9% Män 49,6% 50,4% 52,1% Ungdomar - 24 år 23,6% 23,8% 22,0% Äldre 55-64 år 18,3% 18,4% 16,5% Funktionshindrade 18,6% 18,1% 18,0% Utlandsfödda 12,5% 14,1% 30,0% Andel resp grupp av utlandsfödda totalt arbetslösa+program med aktivitetsstöd' Utlandsfödda, grundskola 34,4% 36,8% 36,6% Utlandsfödda, gymnasium 42,2% 39,3% 36,8% Utlandsfödda, högskola 23,4% 23,8% 26,7% Andel resp grupp av svenskfödda totalt arbetslösa+program med aktivitetsstöd' Svenskfödda, grundskola 28% 27% 25% Svenskfödda, gymnasium 56% 58% 54% Svenskfödda, högskola 16% 16% 22% Andel resp grupp av totalt arbetslösa för resp grupp' Långtidsarbetslösa -24 år, andel av totalt arbetslösa -24 år. 8% 3% 7% Långtidsarbetslösa män, andel av totalt arbetslösa män. 17% 14% 23% Långtidsarbetslösa kvinnor, andel av totalt arbetslösa kvinnor. 22% 18% 21% Långtidsarbetslösa utlandsfödda, andel av totalt arbetslösa utlandsfödda. 18% 20% 29% Långtidsarbetslösa funktionshinder, andel av totalt arbetslösa funktionshinder. 36% 28% 35% Långtidsarbetslösa 16-64 år, andel av totala arbetslösheten. 19% 16% 22%
14 Arbetsmarknadsutsikter för Dalarnas län Yrkesbarometer Yrkesbarometer ger en bild av arbetsmarknadsläget inom ett urval av yrken om ett år. Den ska därför inte ses som grund för studie- och yrkesval på lång sikt. Den osäkra konjunkturen gör dessutom yrkena mycket svårbedömda denna gång. Yrkesbarometer är en sammanvägd bedömning gjord av arbetsförmedlare i Dalarnas län. Naturvetenskap, teknik och data Yrken med brist på arbetskraft VVS-INGENJÖR CIVILINGENJÖRER, ALLA INRIKTNINGAR LANTMÄTARE INGENJÖRER OCH TEKNIKER INOM ELEKTRONIK OCH TELETE MASKININGENJÖRER OCH MASKINTEKNIKER GIS-INGENJÖR ELINGENJÖRER OCH ELTEKNIKER ARKITEKTER SYSTEMERARE/PROGRAMMERARE IT-STRATEG, IT-ANALYTIKER BYGGNADSINGENJÖRER OCH BYGGNADSTEKNIKER KEMISTER LABORATORIEINGENJÖRER KEMIINGENJÖRER OCH KEMITEKNIKER DATATEKNIKER (NÄTVERKSTEKNIKER) SERVICETEKNIKER, IT Hälso och sjukvård samt omsorg Yrken med brist på arbetskraft LÄKARE TANDLÄKARE PSYKOLOGER OPERATIONSSJUKSKÖTERSKOR BIOMEDICINSKA ANALYTIKER APOTEKARE GERIATRIKSJUKSKÖTERSKOR TANDSKÖTERSKOR DISTRIKTSSKÖTERSKOR LOGOPED RECEPTARIER SJUKGYMNASTER SJUKSKÖTERSKOR, PSYKIATRISK VÅRD SJUKSKÖTERSKOR, MEDICIN/KIRURGI (GRUNDUTBILDADE) LÄKARSEKRETERARE BARNMORSKOR TANDHYGIENISTER MILJÖ- O HÄLSOSKYDDSINSPEKTÖR VETERINÄR ARBETSTERAPEUTER OPTIKER UNDERSKÖTERSKOR PERSONLIGA ASSISTENTER BARNSKÖTARE VÅRDBITRÄDE
Utbildning Yrken med brist på arbetskraft FÖRSKOLLÄRARE GYMNASIELÄRARE NATURVETENKAPL. ÄMNEN GYMNASIELÄRARE I SPRÅK GYMNASIELÄRARE I PRAKTISKA-ESTETISKA ÄMNEN SPECIALPEDAGOGER GYMNASIELÄRARE I MATEMATIK GYMNASIELÄRARE I YRKESÄMNEN FRITIDSLEDARE GYMNASIELÄRARE I HISTORIA, SAMHÄLLSKUNSKAP GRUNDSKOLLÄRARE, INRIKTNING MOT TIDIGARE ÅR Arbetsmarknadsutsikter för Dalarnas län 15 Ekonomi och administration mm KURATORER REDOVISNINGSEKONOMER SOCIALSEKRETERARE REVISORER STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDARE JURISTER BIBLIOTEKARIER SAMHÄLLS- OCH SPRÅKVETARE JOURNALISTER PERSONALTJÄNSTEMÄN MARKNADSANALYTIKER,MARKNADSFÖRARE UTREDARE I OFFENTLIG FÖRVALTNING KASSÖRER INFORMATÖRER EKONOMIASSISTENTER/LÖNEASSISTENTER SEKRETERARE (EXKL. LÄKARSEKRETERARE) TELEFONISTER Företagssäljare och försäljare inom detaljhandeln INKÖPARE VÄRDEPAPPERSMÄKLARE FÖRSÄKRINGSTJÄNSTEMÄN FASTIGHETSMÄKLARE BANKTJÄNSTEMÄN TELEFONFÖRSÄLJARE FÖRETAGSSÄLJARE FÖRSÄLJARE, DAGLIGVAROR FÖRSÄLJARE, FACKHANDEL BILFÖRSÄLJARE
16 Arbetsmarknadsutsikter för Dalarnas län Service, restaurang mm Yrken med brist på arbetskraft SLAKTARE STYCKARE KOCKAR HOVMÄSTARE TAXIFÖRARE POLISMÄN BRANDMÄN RESEBYRTJÄNSTEMÄN TÅGMÄSTARE RESELEDARE BARTENDERS FRISÖRER HUDTERAPEUTER FOTVÅRDSSPECIALISTER VÄKTARE KRIMINALVÅRDARE SERVITÖRER/SERVITRISER STÄDARE/LOKALVÅRDARE KÖKS- OCH RESTAURANGBITRÄDEN VAKTMÄSTARE RECEPTIONISTER Jord- och skogsbruk SKOGSARBETARE FÖRARE AV SKOGSMASKINER BIOLOGER DJURUPPFÖDARE/DJURSKÖTARE TRÄDGÅRDSARBETARE PARKARBETARE LANTMÄSTARE VÄXTODLARE AGRONOM HORTONOM Transport LOGISTIKER SPEDITÖR TRANSPORTLEDARE/-PLANERARE LOKFÖRARE BANGÅRDSARBETARE LASTBILS- OCH LÅNGTRADARFÖRARE BUSSFÖRARE TRUCKFÖRARE LAGER-/TRANSPORTARBETARE
Tillverkning Yrken med brist på arbetskraft MASKINOPERATÖRER, GRAFISK INDUSTRI, PAPPERSVARUIND STYR- OCH REGLERTEKNIKER ELMONTÖRER CNC-OPERATÖRER LASTBILSMEKANIKER TUNNPLÅTSLAGARE EXKL. BYGGNADSPLÅTSLAGARE DRIFTMASKINISTER GROVPLÅTSLAGARE SVETSARE VERKSTADSMEKANIKER LINJEMONTÖR ELKRAFT MASKINREPARATÖRER LACKERARE VERKTYGSMAKARE MASKINOPERATÖRER, TRÄVARUINDUSTRI GRUVARBETARE GJUTARE LÅSSMED FORDONSMONTÖRER MASKINOPERATÖRER, GUMMI- OCH PLASTINDUSTRI MONTÖRER, METALL, GUMMI OCH PLAST PROCESSOPERATÖRER, TRÄ- PAPPERS- OCH MASSAINDUSTR PROCESSOPERATÖRER VID STÅL- OCH METALLVERK Arbetsmarknadsutsikter för Dalarnas län 17 Övriga yrken KONDITORER BAGARE GODSHANTERARE, EXPRESSBUD RENHÅLLNINGS- OCH ÅTERVINNINGSARBETARE PAKETERARE OCH ANDRA FABRIKSARBETARE