Styrdokument 2015-09-03 Dnr SÄN/2015:77 Strategisk lokalförsörjningsplan 2016-2025 för äldreomsorg, omsorg om personer med funktionsnedsättning samt individ- och familjeomsorg Nivå: Nämndspecifikt Antagen: Social- och äldrenämnden den 23 september 2015, Reviderad: Giltig t.o.m: Den 31 december 2016 Ansvarig ägare: Socialchef
2/17 Social- och äldrenämnden är huvudman för ansvarsområdena individ- och familjeomsorg, äldreomsorg, omsorg om personer med funktionsnedsättning, kommunal hälso- och sjukvård, arbetsmarknadsinsatser, flyktingfrågor och bostadsanpassning. Nämnden ansvarar för fullgörande, kvalitet, konkurrensneutralitet, uppföljning, utvärdering och utveckling inom respektive ansvarsområde. Antalet äldre kommer att öka under tioårsperioden, framförallt efter år 2021, varpå behovet av platser på dagverksamhet och vård- och omsorgsboende beräknas öka. Upplands Väsby kommun har infört LOV (lagen om valfrihet) inom vård- och omsorgsboende och förväntan är att kommande behov ska tillsättas med platser utifrån det. Effekten av LOV-införandet behöver dock följas noggrant och vid behov måste andra alternativ ses över för att tillgodose det kommande behovet av platser på vård- och omsorgsboende. En ny bostad med särskild service för personer med psykisk ohälsa öppnade i Upplands Väsby 2015, vilket gav ett tillskott om tio nya platser i kommunen. Behovet av boendeplatser för målgruppen beräknas öka men prognosen behöver ses med stor försiktighet eftersom behoven är svåra att förutse. Social- och äldrenämnden har beställt fyra gruppbostäder samt ett serviceboende om elva lägenheter för målgrupper inom LSS. Inom tioårsperioden kommer det att finnas behov att beställa ytterligare en gruppbostad med sex platser. Socialtjänsten behöver ett tillskott på 25-30 lägenheter för andrahandsuthyrning som försökslägenheter per år. Bra samarbete med bostadsbolagen och bra bostadsplanering i hela regionen är nödvändigt för att även de mest utsatta ska kunna få en bostad. För att möta behoven av boende för ensamkommande flyktingbarn behöver fler boendeplatser beredas inom kommunen av extern leverantör eller i kommunal drift. Ny lokalisering för missbruksvårdens stödboende 96:an behöver tas fram. 1. Äldreomsorg Målet med äldreomsorgen i Upplands Väsby kommun är att ge äldre personer möjlighet att leva ett så normalt och självständigt liv som möjligt. Det innebär att äldre kommuninvånare ska kunna bo kvar i den egna bostaden så länge som möjligt och där få det stöd och den omsorg de behöver. I den strategiska lokalförsörjningsplanen analyseras behoven av vård- och omsorgsboende samt dagverksamhet fram till år 2025. Vård- och omsorgsboende beviljas personer med omfattande omsorgsbehov som inte kan tillgodoses i ordinärt boende. Det finns två inriktningar; omvårdnadsboende och demensboende. Insatsen dagverksamhet syftar till att vara funktionsuppehållande och underlätta ett kvarboende i ordinärt boende. I Upplands Väsby finns dagverksamheten Navet som har två inriktningar; äldre med demenssjukdom och äldre med somatisk sjukdom. Upplands Väsby kommun har olika avtal och överenskommelse för vård- och omsorgsboende. Överenskommelser skrivs mellan kommunens beställare och kommunala utförare. Entreprenad innebär att driften av verksamheten sköts av privat utförare på uppdrag av kommunen som hyr lokalerna. Abonnemangsplatser innebär att kommunen köper ett förbestämt antal platser under en tidsperiod. Köp av enstaka platser enligt lagen om valfrihet (LOV) innebär att kommunen vid behov kan köpa enstaka platser hos godkända utförare. Köp av platser enligt LOV på vård- och omsorgsboende.
Upplands Väsby kommuns tillgång till platser på vård- och omsorgsboende och dagverksamhet preciseras i tabellerna nedan. I tabellerna inräknas inte enstaka platser hos privata utförare. 3/17 Vård- och omsorgsboende Antal platser Notering Kommunal utförare 139 92 demensplatser och 47 omvårdnadsplatser Hedvigsgården 40 Speldosan 23 Brobacken 76 Entreprenad 21 Lavendelgården 21 14 demensplatser och 7 omvårdnadsplatser Abonnemang 30 Edsby Slott 30 30 omvårdnadsplatser Totalt 190 Tabell 1 Antal platser på vård- och omsorgsboende 2015 Dagverksamhet Antal platser Notering Kommunal utförare 50 Navet 50 Tabell 2 Antal platser på dagverksamhet för äldre 2015. Lokaler som social- och omsorgskontoret hyr går genom kontoret för samhällsbyggnad medan privata utförare, frånsett de på entreprenad, själva ansvarar för lokalerna. Det finns en mindre budget för det fortlöpande underhållet men det saknas en långsiktig underhållsplan för lokalerna. Den kommunala utföraren Väsby stöd och omsorg beskriver i sin lokal- och investeringsplan år 2015-2022 vilka åtgärder som är nödvändiga för deras verksamheter fram till år 2022. Dagverksamheten Navet har behov av fler grupputrymmen för att möta upp behovet av de nytillkomna målgrupperna äldre med psykisk och/eller fysisk funktionsnedsättning. Detta för att kunna ha mer avskilda aktiviteter i de respektive grupperna. Fler utrymmen ger även möjlighet för verksamheten att möta upp andra behov än tidigare, exempelvis genom utökade hygienutrymmen. En översyn behöver göras för att se om fler utrymmen kan tillgodoses i befintliga lokaler med en ombyggnation eller om behovet behöver tillgodoses i nya lokaler. 1.1 Kundperspektiv och omvärldsbevakning 2016-2025 Under hösten 2015 startades vård- och omsorgsboendet Brobacken med sammanlagt 76 platser varav 57 demensplatser och 19 omvårdnadsplatser. Boendet drivs av kommunal utförare och ersatte två tidigare boenden, Korpkulla och Marieborg, och gav kommunen ett nytillskott om 42 platser. Uppgifter från Socialstyrelsen visar på att alltfler äldre får demenssjukdom. Nästan hälften av Sveriges 90-åringar och 1-2 procent av 65-åringarna har demenssjukdom. Målgruppen beräknas öka, framför allt efter år 2020 då antalet äldre ökar markant. Samtidigt är trenden att fler äldre bor kvar i ordinärt boende, även de med stort omsorgsbehov och/eller demenssjukdom. Uppgifter från Socialstyrelsen visar att andelen äldre med omfattande omsorgsinsatser som bor kvar hemma har ökat från 67 procent till 74 procent åren 2008 2013. Det innebär att behovet av platser på vård- och omsorgsboende nödvändigtvis inte ökar i samma takt som antalet äldre ökar. Det medför istället att andra insatser kommer att öka, exempelvis hemtjänst och dagverksamhet. Behovet av boenden för äldre på ordinarie bostadsmarknad förväntas öka under de närmast tio
4/17 åren. Det finns bostadsbolag som har seniorbostäder och trygghetsbostäder för äldre där särskild hänsyn tas till exempelvis tillgänglighet och trygghet. Bostäderna är vanliga hyreslägenheter eller bostadsrätter och kräver inget biståndsbeslut. Bostadsbyggandet för dessa bostäder sker på marknadens villkor men det är kommunen som genom ansvar för planeringen ger marknaden förutsättningar att fungera. Det är därför viktigt att kommunen tillsammans med bygg- och bostadsföretagen och intresseorganisationer omvärlds-bevakar hur de äldre vill bo i framtiden. År 2015 hade Väsbyhem cirka 400 seniorboenden eller trygghetsboenden i Upplands Väsby. Under 2014 fattade kommunfullmäktige i Upplands Väsby beslut om att införa lagen om valfrihetssystem (LOV) för vård- och omsorgsboenden samtidigt som lagen om offentlig upphandling (LOU) fortsätter att tillämpas parallellt. Det ger förutsättningar för olika aktörer att etablera sig i kommunen, vilket kan leda till ett varierat utbud av boenden och en mångfald av utförare. I samband med byggnationen av området Fyrklövern har aktörer som riktar sig till äldre visat intresse för att bygga bostäder för äldre. Detaljplanearbetet kring detta fortgår ännu. Enligt uppgifter från SCB (statistiska centralbyrån) har antalet äldre som är utrikesfödda ökat med över 300 personer i Upplands Väsby under de senaste fem åren. Ökningen av äldre med annat språk och etnisk bakgrund ställer högre krav på att anpassa stödet, exempelvis genom att tillgodose olika språkkunskaper. I och med att Upplands Väsby kommun är ett finskt förvaltningsområde har finska språket ett förstärkt skydd som behöver tillgodoses. Sedan år 2015 finns beslut om att Hedvigsgårdens vård- och omsorgsboende successivt ska övergå från en till två avdelningar för finsktalande äldre och med inriktning mot demenssjukdom. 1.2 Befolkningsutveckling för 65 år och äldre 2016-2025 Enligt befolkningsprognosen kommer antalet äldre att öka de närmaste tio åren i Upplands Väsby. Främst sker ökningen efter år 2021 för åldersgruppen 80 år och äldre. År 2015 utgjorde andelen äldre över 80 år i Upplands Väsby 3,4 procent, andelen prognostiseras att öka till 5,2 procent år 2025, vilket är drygt 1 000 personer. I tabellen nedan redovisas prognosen för antalet äldre fördelat per åldersgrupp samt år. Procentsatsen i parantes avser andelen jämfört med totala befolkningen i Upplands Väsby. Ålderskategori 2015 2018 2021 2025 65-79 år 5 780 (13,5 %) 5 980 (13,3 %) 5 945 (12,7 %) 5 740 (11,8 %) 80 - w 1 435 (3,4 %) 1 645 (3,6 %) 1 955 (4,2 %) 2 533 (5,2 %) Summa 7 215 (16,9 %) 7 625 (16,9 %) 7 900 (16,9 %) 8 273 (17 %) Tabell 3 1Antal och andel äldre i Upplands Väsby enligt befolkningsprognos 2015. Ökningen av antalet äldre är störst i de centrala delarna vilket kan kopplas till det planerade byggandet i området. Västra området har också en ökning av antalet äldre medan det i östra området minskar totalt sett. Granskar man prognosen närmare ser man dock att ökningen av personer 80 år och äldre i de östra delarna är markant och nästan lika stor som i de centrala delarna. I tabellen nedan redovisas ökningen av äldre uppdelat per område. Områden Ökning äldre 65-79 år fram till år 2025 Ökning äldre 80 år-w fram till år 2025 Total ökning 65- w år Centrala 200 498 698 Västra 228 151 379 Östra -472 449-23 Tabell 4 Ökning av antalet äldre från år 2015 till 2025 fördelat per område.
5/17 1.3 Platsbehov inom äldreomsorgen Under de senaste åren har det funnits ett underskott av platser på vård- och omsorgsboende, vilket beräknas justeras i och med öppnandet av Brobacken 2015. Under år 2014 köpte socialoch omsorgskontoret 58 helårsplatser enligt LOV, främst för att verkställa beslut men även för att tillgodose särskilda behov. Behovet av plats på vård- och omsorgsboenden ser olika ut för olika åldersgrupper i Upplands Väsby. För äldre mellan 65-79 år har behovet av plats på vård- och omsorgsboende varit cirka 0,9 procent medan för äldre över 80 år har behovet tidigare varit cirka elva procent enligt uppgifter från kommun- och landstingsdatabasen Kolada. Uppgifterna ligger till grund för prognosen för kommande behov. Prognosen för behovet år 2018 är en nedskrivning jämfört med flerårsplanen 2016-2018, detta utifrån att man beräknar att fler äldre kan få hjälp i ordinärt boende. Det råder stor osäkerhet för procentsatserna efter år 2021 i och med den kraftiga ökningen av äldre varpå prognosen kan behöva justeras. Osäkerheten består i att den samtidiga trenden är att alltfler äldre, även med demenssjukdom, bor kvar i ordinärt boende. Efterfrågan på vård- och omsorgsboende behöver därför nödvändigtvis inte öka i samma omfattning som antalet äldre ökar. Behovet av plats på vård- och omsorgsboende för äldre över 80 år bedöms vara lägre än elva procent efter år 2021 varpå en nedskrivning till tio procent gjorts i behovsprognosen. Med fler äldre som bor kvar i ordinärt boende kommer istället behovet av platser på dagverksamheten att öka. Hur stor ökningen kommer att vara är oklart men viktig att fortsättningsvis följa. I kapaciteten för vård- och omsorgsboende ingår platser hos kommunal utförare samt de 21 platserna som idag drivs på entreprenad. Nuvarande platser på abonnemang medräknas inte i kapaciteten efter år 2017 då gällande avtal upphör. Det är viktigt att notera att en del av det som ser ut som underskott består av enstaka platser som behöver köpas för att tillgodose särskilda behov. 2015 2018 2021 2025 65-79 år 54 54 52 80- w år 181 196 253 Totalt 214 235 250 305 Kapacitet 190 160 160 160 Differens -24-75 -90-145 Tabell 5 Behovsprognos av platser på vård- och omsorgsboende fram till år 2025 (behov år 2015 är enligt prognos i månadsrapport juni 2015) 1.4 Strategisk analys plats- och lokalbehov Det finns en underkapacitet av platser på vård- och omsorgsboende enligt prognosen fram till år 2025 utifrån ovanstående prognos. Vissa enstaka köp av platser behöver fortsättningsvis göras för att tillgodose särskilda behov och en närmare analys och långsiktig välfärdsstrategi för vilka målgrupper social- och omsorgskontoret fortsättningsvis ska köpa enstaka plats för behöver tas fram. Social- och äldrenämnden har inte lämnat beställning för ytterligare vård- och omsorgsboende. I och med att Upplands Väsby kommun har infört LOV för vård- och omsorgsboende är det svårt att förutse hur många platser som kommer kunna tillsättas av privata aktörer på marknaden. I det fall många aktörer väljer att ingå i LOV uppstår ett överskott av platser och omvänt, om ingen eller få aktörer väljer att ingå i LOV blir det ett underskott av platser. I det senare fallet har Upplands Väsby kommun möjlighet att köpa individuella enstaka platser hos privata utförare för att verkställa beslut, vilket ofta kan vara mer kostsamt samt att många äldre inte vill flytta till en annan kommun. Utfallet av LOV-införandet behöver följas noggrant och vid behov måste andra
alternativ ses över för att tillgodose det kommande behovet av platser på vård- och omsorgsboende. 6/17 Det bör finnas en geografisk spridning av vård- och omsorgsboenden inom kommunen. Detta för att möta både önskemål om närhet till centrum och natur. Det behöver finnas bra kommunikationer för att möjliggöra för de äldre, närstående och personal att nå boendet på ett enkelt sätt. Idag finns vård- och omsorgsboendena främst lokaliserade i de centrala delarna samt ett boende i västra området vars avtal upphör 2017. I östra området finns idag inget vård- och omsorgsboende. Behov av framtida vård- och omsorgsboenden är alltså främst inom de västra och östra områdena. 1.5 Slutsats äldreomsorg Enligt prognosen kommer det på sikt att finnas en underkapacitet mellan 24 till 145 platser på vård- och omsorgsboende under tioårsperioden. I och med att Upplands Väsby kommun infört LOV för vård- och omsorgsboenden är förväntan att privata aktörer väljer att etablera sig i kommunen och ingå i LOV. Effekten av införandet är dock oklar och kapaciteten svår att förutse och därför behöver utvecklingen följas noggrant. Dagverksamheten för äldre beräknas öka i och med att andelen äldre i ordinärt boende ökar. Verksamheten och lokalerna behöver utvecklas under perioden, dels för att möta upp nya målgrupper och dels för att möta upp andra behov. Prognosen för volymökningen på vård- och omsorgsboende är en nedskrivning år 2018 (med elva platser) jämfört med prognosen i flerårsplanen 2016-2018. Detta utifrån antagandet att fler äldre bor kvar i ordinärt boende. Social- och äldrenämnden har inte lämnat beställning för att bygga ytterligare vård- och omsorgsboende utan avvaktar effekten av LOV-införandet. 2. Omsorg om vuxna personer med psykisk ohälsa Vuxna personer med långvarig psykisk funktionsnedsättning kan få stödinsatser enligt socialtjänstlagen för att delta i samhällslivet och leva ett så självständigt liv som möjligt. I den strategiska lokalförsörjningsplanen analyseras behovet av de olika boendeformerna bostad med särskild service, hem för vård och boende (HVB) samt försöksboende. Bostad med särskild service beviljas personer med omfattande stödbehov som inte kan tillgodoses i ordinärt boende. Insatsen kan utformas som gruppboende eller serviceboende. Insatsen HVB syftar främst till att möta upp särskilda behov där specifik kunskap krävs och innebär i många fall en livslång vistelse. Insatsen försöksboende riktar sig till de med stort stödbehov och som saknar möjligheter till att ordna egen bostad. Den enskilde kan då få hyra en lägenhet i andrahand av kommunen under vissa villkor och med mål att den enskilde ska överta kontraktet på sikt. Upplands Väsby kommun har olika avtal och överenskommelse för bostad med särskild service och HVB. Överenskommelser skrivs mellan kommunens beställare och kommunala utförare. Entreprenad innebär att driften av verksamheten sköts av en privat utförare på uppdrag av kommunen som hyr lokalerna. Köp av enstaka platser görs utifrån ramavtal enligt lagen om offentlig upphandling (LOU). Upplands Väsby kommuns tillgång till platser på bostad med särskild service och försöksboende anges i tabellerna nedan. Köp av enstaka platser ingår inte. Bostad med särskild service Antal platser Notering Kommunal utförare Dragonvägens servicebostad 10 Inflyttning hösten 2015
Entreprenad Lokevägen 14 Totalt 24 Tabell 6 Antal platser på bostad med särskild service enligt socialtjänstlagen för personer med psykisk ohälsa 2015. 7/17 Försöksboende Antal lägenheter Notering Försöksboende 15 Aktuell uppgift juni 2015 Tabell 72 Antal försöksboenden för målgruppen 2015. Lokaler som social- och omsorgskontoret hyr går genom kontoret för samhällsbyggnad. Årligen görs en underhållsplan av lokalerna och det finns en mindre budget för det fortlöpande underhållet. Det finns behov av att upprätta en långsiktig underhållsplan för lokalerna. 2.1 Kundperspektiv och omvärldsbevakning 2016-2025 Under hösten 2015 startades en ny bostad med särskild service enligt socialtjänstlagen och drivs av kommunal utförare. Boendet består av tio lägenheter som är utspridda i fyra olika trappuppgångar och med tillgänglig personal dygnet runt i en gemensamhetslokal. Platserna kommer främst att tillsättas av personer som vistats på HVB utanför kommunen. I och med öppnandet av det nya boendet bedöms ytterligare beställning behöva avvaktas. I en inventering som gjordes av social- och omsorgskontoret år 2014 framkom att åldersgruppen 18-24 år i liten utsträckning har insatser från socialtjänsten utifrån sin psykiska ohälsa. Samma åldersgrupp visade sig dock öka kraftigt inom landstingets mottagningar och utgjorde vid den allmänpsykiatriska mottagningen den största klientgruppen. Det tyder på att gruppen unga med psykisk ohälsa kan komma att öka inom kommunernas verksamheter framöver. Även antalet äldre med psykisk ohälsa ökar. Enligt uppgifter från Socialstyrelsen lider cirka 20 procent av alla äldre av psykisk ohälsa. I och med ökningen av antalet äldre kommer psykisk ohälsa utgöra en av våra största folksjukdomar. Andra målgrupper som kan öka på sikt utgår från dagens flyktingströmmar. Uppgifter från Röda Korset, Centrum för kunskapsutveckling samt region Skånes team för krigs- och tortyrskadade visar att den psykiska ohälsan bland flyktingar ökar i Sverige. Orsaken är att många flyktingar upplevt krig och svåra trauman varpå de utvecklar en psykisk ohälsa. 2.2 Befolkningsutvecklingens påverkan inom målgruppen 2016-2025 Det är svårt att utifrån befolkningsprognosen göra en uppskattning över hur behovet av stöd kommer att se ut för målgruppen. Andra faktorer har större betydelse som exempelvis bostadstillgången, ökat antal personer med psykisk ohälsa och förändringar i landstingets verksamheter. 2.3 Platsbehov Under de senaste åren har det funnits ett underskott av boendeplatser varpå social- och omsorgskontoret har köpt många enstaka platser. År 2014 köpte social- och omsorgskontoret 33 helårsplatser, främst för att verkställa beslut men även för att tillgodose särskilda behov. Att göra en prognos för målgruppen är svårt eftersom behovet inte enkelt kan förutses, prognoser behöver därför ses med försiktighet. Ökningen av helårsplatser på bostad med särskild service och HVB har under de senaste tre åren i snitt varit 2,7 platser per år. Detta snitt har använts som utgångspunkt i nedanstående tabell. Prognosen är en uppräkning jämfört med prognosen i flerårsplanen 2016-2018, detta i och med att nedanstående prognos antar att behovet av plats på
boende kommer att öka för målgruppen. I kapaciteten ingår platser hos kommunal utförare och platser på entreprenad. Enstaka platser ingår inte. Det som i tabellen ser ut som en underkapacitet består dock även av personer med särskilda behov (ett tjugotal personer). 8/17 2015 2018 2021 2025 Behov 49 57 65 76 Kapacitet 24 24 24 24 Differens -25-33 -41-52 Tabell 83 Behovsprognos över antal platser på bostad med särskild service eller HVB fram till 2025. I juni 2015 hade 15 personer insatsen försöksboende. Under de senaste två åren har behovet av försöksboenden för målgruppen inte förändrats men hur behovet kommer att se ut framöver är svårt att förutse. I och med att det råder fortsatt bostadsbrist i länet antas behovet inte komma att minska utan snarare öka. Målet med insatsen är att de enskilda ska kunna överta hyreskontrakten, något som i dagsläget tar lång tid. 2.4 Strategisk analys plats- och lokalbehov Enligt prognosen beräknas behovet av platser på boende öka med 27 platser fram till år 2025. Prognosen ska ses med försiktighet och utvecklingen behöver följas noggrant med årlig inventering för att bättre kunna prognostisera behovet. En strategi för hur kommande behov ska mötas upp behöver tas fram. Enstaka köp av platser behöver fortsättningsvis göras för att säkerställa särskilda behov, vilka målgrupper som avses behöver analyseras närmare och ingå i strategin. Det råder bostadsbrist i Stockholmsregionen. Bostadsbrist drabbar särskilt personer med psykisk ohälsa då många i målgruppen saknar ekonomiska medel och/eller har skulder, vilket försvårar deras möjligheter att få bostad på ordinarie bostadsmarknad. Insatsen försöksboende riktar sig till målgruppen personer med psykisk ohälsa samt målgrupper inom IFO:s verksamhet. För att tillgodose behovet av försöksboenden behöver social- och omsorgskontoret samverka med kommunala och privata fastighetsägare för att få lägenheter ur deras bestånd. Behovet behöver även lyftas i samverkan med kontoret för samhällsbyggnad vid planerandet av nya bostadsområden för att lägenheter ska kunna avsättas som försöksboenden redan från start av byggnationen. 2.5 Slutsats för personer med psykisk ohälsa I och med det nya boendet, Dragonvägens servicebostad, har social- och äldrenämnden utökat med tio boendeplatser varpå ytterligare beställning om boende behöver avvaktas. Enligt behovsprognosen kommer det under tioårsperioden finnas ett underskott av boendeplatser mellan 25 till 52 platser, varav ett visst underskott är nödvändigt på grund av särskilda behov. Eftersom prognosen innehåller stor osäkerhet behöver årlig inventering göras för att bättre kunna förutse det kommande behovet. Även en strategi för hur kommande behov ska hanteras behöver tas fram. Prognosen för volymökningen på bostad med särskild service enligt socialtjänstlagen är en uppräkning år 2018 (med åtta platser) jämfört med prognosen i flerårsplanen 2016-2018. Detta utifrån antagandet att målgruppen ökar och fler personer kommer att ha behov av bostad med särskild service. Social- och äldrenämnden har inte lämnat beställning för att bygga boende och en strategi för hur kommande behov ska hanteras behöver tas fram. I och med öppnandet av
9/17 Dragonvägens serviceboende kan flera personer som tidigare bott på HVB erbjudas plats inom kommunen. Detta beräknas även ge lägre kostander på sikt eftersom boendeplatserna på Dragonvägen generellt är lägre jämfört med köpta platser på HVB. 3. Omsorg om vuxna personer med funktionsnedsättning enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Personer med funktionsnedsättning enligt personkrets i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) har möjlighet att ansöka om insatser för att tillförsäkras goda levnadsvillkor och leva ett så självständigt liv som möjligt. Personerna kan även ansöka om insatser enligt socialtjänstlagen. I den strategiska lokalförsörjningsplanen analyseras behovet av platser på bostad med särskild service för vuxna enligt 9 9 LSS samt daglig verksamhet enligt 9 10 LSS. Bostad med särskild service enligt 9 9 LSS beviljas vuxna personer med omfattande omsorgsbehov som inte kan tillgodoses med insatser i ordinärt boende. Insatsen kan beviljas i form av; - Gruppbostad, som innebär att ett antal lägenheter är grupperade nära varandra och med närhet till personal och gemensamhetsutrymmen - Servicebostad, som utformas i form av utspridda lägenheter i ett bostadsområde men med tillgång till personal dygnet runt och gemensamhetsutrymmen - Annan särskilt anpassad bostad är en särskilt avsedd bostad där den enskilde får stöd genom exempelvis personlig assistans eller boendestöd. Upplands Väsby kommun har olika avtal och överenskommelse för bostad med särskild service enligt LSS. Överenskommelser skrivs mellan kommunens beställare och kommunala utförare. Entreprenad innebär att driften av verksamheten sköts av en privat utförare på uppdrag av kommunen som hyr lokalerna. Abonnemangsplatser innebär att kommunen köper ett förbestämt antal platser under en tidsperiod. Köp av enstaka platser utifrån ramavtal enligt lagen om valfrihet (LOU). Upplands Väsby kommuns tillgång till platser på bostad med särskild service 9 9 samt daglig verksamhet enligt 9 10 LSS anges i tabellen nedan. I kapaciteten ingår inte köp av enstaka platser hos privata utförare. Bostad med särskild service Antal platser Notering Kommunal regi Avser nio gruppbostäder 91 samt fyra servicebostäder. Hasselgatan 20 11 Hasselgatan 50 9 Kavallerigatan 6 Maria Krantzons väg 20 10 Maria Krantzons väg 10 10
Blommelundsvägen 17 9 Upplysningensväg 5 Ryttargatan 6 Trädgårdsmästarvägen 5 Sandavägen 6 Lövstavägen 31 5 Lövstavägen 57 3 Allhelgonavägen 5 Entreprenad 5 Fresta 5 Privat 16 Hasselvillan 5 Runby 5 Majsan 6 Totalt 112 Tabell 9 Antal platser bostad med särskild service enligt 9 9 LSS år 2015. 10/17 Daglig verksamhet 9 10 LSS Antal deltagare Notering Kommunal utförare 152 Uppgifter från juni 2015. Tabell 10 Antal deltagare på daglig verksamhet hos kommunal utförare 9 10 LSS år 2015. Lokaler som social- och omsorgskontoret hyr går genom kontoret för samhällsbyggnad. Några privata utförare (Fresta, Runby och Majsan) ansvarar själv för sina lokaler. Det finns en mindre budget för det fortlöpande underhållet men det saknas en långsiktig underhållsplan för lokalerna. Den kommunala utföraren Väsby stöd och omsorg beskriver i sin lokal- och investeringsplan år 2015-2022 vilka åtgärder som är nödvändiga för deras verksamheter fram till år 2022. I och med att antalet deltagare i daglig verksamhet ökar finns behov av att göra en översyn för var verksamheterna ska kunna fortsätta drivas i anpassade lokaler. 3.1 Kundperspektiv och omvärldsbevakning 2016-2025 Det finns sammanlagt 18 platser på bostad med särskild service enligt 9 9 LSS som inte är fullvärdiga och behöver ersättas. I denna beräkning ingår ej beställningen av den nya gruppbostaden Baldersvägen som delvis kommer att ersätta nuvarande Blommelund. Utöver behovet av platser för ersättning finns även behov av platser för nytillskott. Beställningar om fyra LSS-bostäder med sammanlagt 23 platser har lämnats och en arbetsgrupp med representanter från social- och omsorgskontoret och kontoret för samhällsbyggnad deltar i planeringsarbetet. 3.2 Befolkningsutvecklingens påverkan inom målgruppen, 18 år och äldre 2016-2025 Det är svårt att utifrån befolkningsutvecklingen göra en prognos för hur behovet av insatser kommer att förändras för målgruppen. Efterfrågan på platser i LSS-boende består av flera faktorer. Nordic Health Group (NHG) har i en rapport från januari 2015 analyserat handlingsalternativen för Upplands Väsby kommun gällande framtida LSS-boenden. I rapporten beskrivs följande faktorer kunna öka efterfrågan på plats i LSS-boende; generell befolkningsökning, tillkomst av nya målgrupper, ökad medellivslängd, tillgång till bostäder på ordinarie bostadsmarknad samt Försäkringskassans åtstramade behovsbedömningar.
11/17 3.3 Platsbehov inom LSS-verksamheten Under de senaste åren har det funnits ett underskott av boendeplatser varpå social- och omsorgskontoret har köpt enstaka platser. År 2014 köpte social- och omsorgskontoret 29 helårsplatser, både för att verkställa beslut och för att tillgodose särskilda behov. Att göra en prognos för målgruppen är svårt eftersom behovet inte enkelt kan förutses. Många faktorer påverkar och är svåra att räkna på. Ökningen av helårsplatser på boende för målgruppen (både LSS och enligt socialtjänstlagen) har under de senaste tre åren i snitt varit 5,3 platser per år. Behovet inkluderar både boende på gruppbostad och på servicebostad. Detta snitt har använts som utgångspunkt i nedanstående tabell men behöver ses med stor försiktighet. Det som i tabellen ser ut som en underkapacitet består även av personer med särskilda behov (ett tiotal personer). I kapaciteten ingår platser enligt ramavtal hos privat utförare inom kommunen, platser på entreprenad samt platser hos kommunal utförare, inklusive de två parboendeplatserna. I kapaciteten inräknas den minskning av platser som uppstår när Blommelundsvägen läggs ned. Eftersom det är oklart vilket år platserna för nytillskott kommer att vara färdigställda inräknas dessa ej i kapaciteten. Enstaka köpta platser ingår inte heller. 2015 2018 2021 2025 Behov 141 157 172 194 Kapacitet 112 109 109 109 Differens -29-48 -63-85 Tabell 114Behovsprognos över antal platser på bostad med särskild service 9 9 LSS alt boende enligt socialtjänstlagen fram till 2025. Enligt inventering som gjorts inom social- och omsorgskontoret år 2014 och 2015 framgår att uppskattningsvis 15 personer som idag vistas i boende utanför kommunen skulle kunna återvända till Upplands Väsby, 15 barn beräknas behöva boende inom de närmaste åren om de ansöker om det, 20 hemmaboende vuxna beräknas behöva boende om/när de ansöker om det samt 34 personer är svårbedömda men kan möjligen ha behov av serviceboende. Inventeringarna kan endast ge en bild av hur stort behovet är men tyvärr inte när behoven är aktuella. Andelen äldre över 80 år är hög inom LSS-boendena inom kommunens kapacitet. Cirka en fjärdedel av de boende är 80 år eller äldre varpå det inom tioårsperioden beräknas ske ett större skifte av platserna på boendena. Behov av gruppbostad, antal platser Behov av servicebostad, antal platser Antal personer på köpta platser som bedöms kunna erbjudas plats i Upplands Väsby 6 9 Antal vuxna som är hemmaboende och bedöms ha behov av boende 17 3 Antal barn som är hemmaboende och bedöms ha behov av boende inom de närmaste åren 8 7 Antal personer som kan ha behov av boende, dock svårbedömt behov 0 34
12/17 Antal platser som beräknas skifta under tioårsperioden hos kommunal utförare -27 Ingen uppgift Behov av nytillskott (inräknat personer med svårbedömt behov), resultat 1 4 53 Behov av nytillskott (ej inräknat personer med svårbedömt behov), resultat 2 4 19 Tabell 125 Behov av platser enligt inventering 2014 samt 2015. Enligt inventeringarna beräknas sammanlagt 31 personer ha behov av gruppbostad, dock utan att kunna preciseras med när. Samtidigt finns det 27 boenden som är 80 år och äldre hos den kommunal utföraren. I och med det kommande skiftet av platser bedöms det i dagsläget endast finnas behov av att beställa ytterligare en gruppbostad om sex platser istället för två. För att inte riskera att överbeställa boenden behöver ytterligare beställningar avvaktas och årliga inventeringar göras för att följa utvecklingen. Inventeringarna visar att behovet av servicebostäder kommer att öka under tioårsperioden. Det råder dock osäkerhet gällande hur stor ökningen kommer att vara samt när i tid behovet kommer att uppstå. En beställning om elva lägenheter för kommande serviceboende har skickats till Väsbyhem under 2014 och det finns en pågående samverkan med kontoret för samhällsbyggnad i frågan. Möjlighet att knyta till fler lägenheter till befintliga boende behöver även ses över. Att göra prognos för kommande behov av insatsen daglig verksamhet är svårt. Behovet kan inte enkelt förutses och ändringar av regelverk kan ha stor påverkan. Som utgångspunkt för hur behovet kan se ut baseras nedanstående prognos på ett snitt av hur antalet deltagare ökat under de senaste nio åren. Snittet är en ökning med 4,2 deltagare per år. Ingen åtskillnad mellan heltids- och deltidsdeltagare har gjorts. 2015 2018 2021 2025 Behov 173 191 203 219 Tabell 126 Behovsprognos över antal deltagare vid daglig verksamhet 9 10 LSS fram till 2025 (Behov för år 2015 är enligt prognos i månadsrapport juni 2015). 3.4 Strategisk analys plats- och lokalbehov Det finns en underkapacitet av boendeplatser för målgruppen enligt prognosen fram till år 2025 utifrån antagandet om att behovet kommer att öka med 5,3 platser per år. Vissa enstaka köp av platser behöver fortsättningsvis göras för att tillgodose särskilda behov och vilka målgrupper social- och omsorgskontoret fortsättningsvis ska fortsätta köpa enstaka platser för behöver analyseras närmare och ingå i en långsiktig välfärdsstrategi. Samtidigt kommer ett större skifte av platser inom LSS-boende att ske under perioden varpå social- och omsorgskontoret behöver vara försiktig för att inte överbeställa boenden. Det finns dock behov om att beställa ytterligare en gruppbostad med sex platser. Kommunen har en skyldighet att tillhandahålla särskilda boenden till personer med olika funktionshinder. För såväl gruppbostäder som servicebostäder behöver samverkan mellan social- och omsorgskontoret och kontoret för samhällsbyggnad ske vid planering av nya bostäder. LSS-boende kan planeras i flerfamiljhus men det är då viktigt att hänsyn tas till möjligheter för utrymning samt till vilken målgrupp som erbjuds plats där. Det bör finnas en geografisk spridning av var bostäder med särskild service enligt LSS planeras. Detta för att möta upp behov om både närhet till centrum och närhet till natur. En förutsättning är att det ska finnas bra kommunikationer för att möjliggöra för de boende, anhöriga och personal att med lätthet nå boendet. Idag finns LSS-bostäderna jämnt utspridda över de västra, centrala och östra områdena i Upplands Väsby.
13/17 En översyn av lokalbehovet inom daglig verksamhet enligt 9 10 LSS behöver göras för att se om nuvarande lokaler kan anpassas för att fungera för målgruppen. Lokalerna behöver utformas utifrån deltagarnas behov och önskemål av verksamhet. 3.5 Slutsats LSS Utifrån behovsprognosen kommer det under tioårsperioden finnas en underkapacitet på mellan 29 till 85 boendeplatser. Inventeringar visar på ett behov om 31 platser på gruppbostad samt mellan 19-53 platser på servicebostad. Inventeringarna ger dock ej svar på när i tid detta behov kommer att uppstå, något som är beroende på när de enskilda personerna själva väljer att ansöka om insatsen. Samtidigt är en fjärdedel av de boende hos den kommunala utföraren över 80 år varpå det under perioden beräknas ske ett större skifte av platser. Årlig inventering behöver göras för att följa utvecklingen. Hittills har fyra beställningar av gruppbostäder samt en beställning av servicebostad gjorts. Det bedöms finnas behov att beställa ytterligare en gruppbostad under perioden så snart som möjligt. Antalet deltagare inom daglig verksamhet 9 10 LSS beräknas öka fram till år 2025 till att ha sammanlagt 200 deltagare. De dagliga verksamheternas lokaler behöver ses över under perioden för att kunna möta upp det ökade behovet. Prognosen för volymökningen på bostad med särskild service för vuxna enligt 9 9 LSS är i likhet med prognosen i flerårsplanen 2016-2018. Enligt behovsprognosen finns behov av ytterligare en gruppbostad under tioårsperioden. Prognosen för antalet deltagare vid daglig verksamhet 9 10 LSS är en uppskrivning år 2018 (med 22 platser) jämfört med prognosen i flerårsplanen 2016-2018. Detta utifrån antagandet att ökningen kommer att vara med 4,2 deltagare per år. För de fyra redan beställda LSS-bostäderna är investeringsmedel för byggnationen avsatta fram till år 2019. Investeringsmedel för inventarier och ökade lokalkostnader beskrivs inte i flerårsplanen 2016-2018 och kommer att kompletteras i nästkommande flerårsplan. Beräkning av kostnad för gruppbostad 1 som beräknas vara färdigställd år 2016 kommer att hanteras i detaljbudgeten hösten 2015. Med fler boendeplatser inom kommunens kapacitet kan personer som idag är boende på externa platser erbjudas plats på boende inom Upplands Väsby kommun. Detta beräknas kunna ge en besparing eftersom enstaka köpta platser generellt är kostsammare än platser inom kommunens kapacitet. 4. Individ- och familjeomsorg Individ- och familjeomsorgens verksamhet innefattar: Social barn- och ungdomsvård Missbruks- och beroendevård Ekonomiskt bistånd Mottagning och introdukton av nyanlända Stöd och hjälp till människor som utsatts för brott Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden Förutom kontorslokaler för individ- och familjeomsorgens så har individ och familjeomsorgen behov av verksamhetslokaler för det stöd och behandling som erbjuds kommunmedborgarna i form av insatser med eller utan myndighetsbeslut. De lokalbehov som inte omfattas av projektet För Väsby 2020 beskrivs här i lokalförsörjningsplanen. Individ och Familjeomsorgen har
också ett behov av tillgång till lägenheter för andrahandsuthyrning i form av t.ex. försöksboende till olika målgrupper som inte själva kan få teckna bostadskontrakt. 14/17 Individ och Familjeomsorgen fattar beslut om insatser för individer som innebär behov av platser på familjehem och Hem för vård eller boende (HVB). Familjehem och HVB samt träningsboende rekryteras eller avropas efter upphandling vartefter behov av placering uppstår. Kommunen abonnerar stadigvarande på 15 platser för ensamkommande barn på Vårljus. Totalt är det aktuella behovet i augusti 2015 ca 102 årsplatser inom den ordinarie barn- och ungdomsvården, 60 årsplatser för ensamkommande flyktingbarn och nio årsplatser inom beroendevården. Beroendevården tillhandahåller ett stödboende i egen regi, 96:an, med nio platser avsett för personer som deltar i behandling eller eftervård av sitt missbruk. Efter vistelse på stödboendet går de flesta vidare i den boendekedja som beroendevården erbjuder. Boendekedjan innebär att man via utslussningslägenhet kommer vidare till eget ordnat boende eller att man efter ansökan beviljas försökslägenhet. Individ och familjeomsorgen driver ungdomsmottagningen på Dragonvägen 84. Under år 2014 var det totalt ca 3500 besök till barnmorska och 850 besök till kurator. Individ och familjeomsorgen driver öppna förskolan på uppdrag utbildningsnämnden som en del av Familjecentralen på Dragonvägen 92. Antalet besök är ca 14 000 st per år. Upplands Väsby kommun, individ- och familjeomsorgen, administrerar och hyr ut för närvarande 100 lägenheter till personer som efter noggrann prövning bedöms sakna egen förmåga att själv ordna bostad för sig och sin familj. Formellt är det kommunen som upprättar förstahandskontraktet med hyresvärden medan ett andrahandskontrakt tecknas mellan kommunen och de boende. De flesta lägenheterna är i form av försökslägenheter men även andra former finns som tolv lägenheter till nyanlända flyktingar som mottagits enligt överenskommelse med migrationsverket, två lägenheter i form stödboendena för Min framtid för unga och sex utslussningslägenheterna inom beroendevården ingår. Från och med hösten 2015 tillkommer tre lägenheter och en verksamhetslokal för bostad först. Boende i försökslägenhet är inte meningen att vara en långsiktig lösning utan tanken är att hyresgästen ska kunna ta över förstahandskontraktet eller kunna erhålla annat eget kontrakt. Cirka tio boende per år går vidare till eget hållbart boende. Boende i Min framtid unga kvinnor/män är boende i lägenhet för tre unga vuxna som saknar bostad och har psykosociala hinder för att själv ordna ett boende. De boende har också behov av att för en tid få stöd kring sin person med motivationsarbete med mera för att kunna gå vidare till ett eget ordnat boende. Det finns i nuläget en lägenhet för unga kvinnor och en för unga män. Socialtjänsten har även ansvar för den akuta bostadslösheten när en person bedöms helt sakna egen förmåga att ordna sitt boende. Då kan, efter utredning, akutboende erbjudas i form av vandrarhem eller dylikt. För personer i behov av skyddat boende, ofta i kvinnofridsärenden, görs motsvarande bedömning och utredning, följt av beslut om boende. 4.1 Kundperspektiv och omvärldsbevakning 2016-2025 Den stigande bostadsbristen i hela Stockholms län utgör ett stort hinder för etablering på bostadsmarknaden. Antalet tillgängliga bostäder ökar inte i samma takt som befolkningen.
Hyresvärdarnas höga krav för att komma ifråga för ett förstahandskontrakt innebär att det är de mest socialt utsatta som har svårt att få en bostad. Det är ofta dessa hushåll som inte uppfyller kraven om godkänd och tillräcklig inkomst eller som saknar goda referenser från eventuellt tidigare boende. Den målgrupp som drabbas hårdast är unga vuxna, de med psykosociala svårigheter samt de med tidigare betalningsanmärkningar och skulder. Behoven för dessa målgrupper behöver ingå i kommunens övergripande bostadsplaneringsprocess. Det skulle behöva utvecklas former för att säkerställa att det i nybyggnads- eller ombyggnadsprojekt avsätts en viss andel av bostäderna för personer som av olika skäl inte kommer in på den ordinarie bostadsmarknaden. Det kan röra sig om försökslägenheter för personer efter missbruksbehandling, mottagande av nyanlända familjer enligt avtal, barnfamiljer utsatta för våld eller med psykisk ohälsa samt boendekedja för unga vuxna där socialtjänsten har ett särskilt ansvar, till exempel ensamkommande flyktingbarn och ungdomar som tidigare varit placerade. 15/17 Över 50 miljoner människor i världen befinner sig på flykt. Det är det högsta antalet flyktingar sedan andra världskriget. Migrationsverkets prognoser för flyktingmottagandet ligger fortsatt högt. Kommunen beräknas av Migrationsverket ta emot 200 flyktingar i år. Kommunen har en överenskommelse om att ordna bostad till minst 52 flyktingar per år vilket sker genom uthyrning av försökslägenhet till dess att familjen kan överta kontraktet. Under 2105 (januari-augusti) har 28 personer tagits emot till lägenhet i kommunen. Väsby Hem kommer under 2015 att avsätta tolv lägenheter för detta ändamål och Stena Fastigheter en lägenhet. Hur överenskommelsen med länsstyrelsen och migrationsverket kommer se ut framöver kommer att tydliggöras under hösten 2015. Ett nytt lagförslag kom våren 2015 som innebär att kommuner kan anvisas att ta emot nyanlända oavsett om det finns en överenskommelse eller inte kan påverka att fördelningsnyckeln som Arbetsförmedlingen använt för att ta fram länstalen kan påverkas. Allt tyder på att det kommer vara ett fortsatt högt mottagningsbehov i alla landets kommuner även 2016 och Upplands Väsby kommun kan förvänta sig ett behov av ordnat flyktingmottagande till bostad i liknande omfattning som 2015, cirka 52 personer och 12-15 lägenheter. Kommunen har också en överenskommelse att ha 20 asylplatser för ensamkommande flyktingbarn. Beviljas barnet asyl övertas asylplatsen av nytt asylsökande barn. Sedan den 1 januari 2014 kan Migrationsverket dock avisera barn till kommuner utan överenskommelse och även utöver uppgjorda överenskommelser. Den 14 juli 2015 aviserade migrationsverket att det på grund av det stora inflödet av ensamkommande barn kommer att avvisera utöver uppgjorda överenskommelser då dessa inte räcker till. Upplands Väsby har på en månad efter migrationsverkets beslut i juli tagit mot ca 15 barn. I mitten av augusti 2015 hade kommunen ansvar för 60 ensamkommande barn varav 29 asylsökande. Ensamkommande flyktingbarn placeras till en början i boende i familjehem eller HVB för ensamkommande för att när de blir äldre slussas ut till eget boende via träningsboende. Ensamkommande barn återförenas ibland med sin familj som kommer till Sverige. Den kommun som har ansvar för det ensamkommande barnet få då också ansvar för mottagandet av familjen. Dessa personer räknas i dagsläget inte in i de 52 personer som kommunen ska ta emot enligt överenskommelsen med migrationsverket. Hittills har kommunen tagit emot tre familjer på sammanlagt 10 personer som anknytning till ensamkommande barn. Kommunens stödboende inom missbruksvården, 96:an, är i dag lokaliserat till lokaler som hyrs av en bostadsrättsförening. Lokalerna är uppsagda av bostadsrättsföreningen.
16/17 Ersättningslokaler kommer att behövas. En beställning av ändamålsenliga lokaler utarbetas under hösten 2015. Ungdomsmottagningens verksamhet har växt de senaste åren. År 2011 hade mottagningen ca 2000 besök till barnmorska och 400 besök till kurator. År 2014 var besöksantalet 3500 till barnmorska och 850 kuratorsbesök. Verksamheten börjar bli trångbodd. Det saknas undersökningsrum för läkare och det är trångt i väntrummet. Besöksantalet förväntas öka även under 2015. 4.2 Befolkningsutvecklingens påverkan för målgruppen 2016-2025 Behoven av lägenheter inom socialtjänsten är indirekt kopplat till befolkningsutvecklingen genom den bostadsbrist som uppstår när bostadsbyggandet inte är tillräckligt i regionen. Men även andra faktorer väger tungt som till exempel konjunkturläge, flyktingmottagande, arbetslöshet och utvecklingen av drogproblematik. 4.3 Platsbehov 4.3.1 Köp av platser Behovet av platser inom den ordinarie barn- och ungdomsvården beräknas lika på samma nivå som idag, ca 102 årspatser. Även inom beroendevården beräknas dagens behov på nio årsplatser inte förändras. Antalet ensamkommande flyktingbarn som kommunen är ansvarig för ökar. Detta är gemensamt för hela landet och med nuvarande takt kommer antalet barn som kommunen är ansvarig för att fortsatt att växa kraftigt. Antalet har fördubblats på ett år. Prognos på längre sikt är omöjlig att göra men det är inte orimligt med ytterligare en fördubbling av de nu 60 barnen på ett år. 4.3.2 Lägenheter Flyktingmottagandet enligt överenskommelsen med migrationsverket innebär att socialtjänsten behöver tillgång till ca tolv lägenheter årligen. Därtill kommer de uppskattningsvis fem lägenheter som behövs för anknytande familjer till ensamkommande barn. Kommunen har för de ensamkommande barnen precis som för övriga samhällsvårdade barn ett särskilt ansvar för vuxenblivandet där bland annat bostadsfrågan är en viktig del. Ju fler barn kommunen får ansvar för desto fler kommer vid vuxenblivandet har svårt att på egen hand skaffa sig bostad något som kan påverka behovet av lägenheter framöver. Detta behov uppstår vid 21 års ålder. De närmaste åren är det relativt få av de mottagna barnen som blir 21 år. Antalet ökar år 2018-2019. Övriga målgruppers behov bedöms inte förändras framöver utan ligger kvar på samma nivå som tidigare. Under det senaste året har drygt 25 nya lägenheter ställts till socialtjänstens förfogande från bostadsföretagen och ett tiotal kontrakt har övertagits av de boende. Behoven de närmast följande åren bedöms vara i storleksordningen 25-30 lägenheter. Möjligen ökar behovet kring 2018 och 2019 när fler ensamkommande flyktingbarn ska ut i egen bostad. Stor osäkerhet finns i behovet kring flyktingmottagandet framöver.
4.4 Strategisk analys plats- och lokalbehov 17/17 Flyktingmottagandet ställer ökade krav på tillgänglighet till lägenheter. Mottagandet enligt avtalet med migrationsverket innebär att flyktingar kan tas emot när tillgängligt boende finns. För familjer som kommer som anknytning till ensamkommande barn fungerar det annorlunda. Dessa kommer till kommunen direkt vid ankomsten och ska i första hand själva ordna boende. Kan de inte detta vilket de i regel inte kan så behöver kommunen hjälpa till med boendet. Med den korta framförhållningen innan ankomsten innebär detta oftast att det till en början blir frågan om tillfälligt boende på vandrarhem. Allternativ som varken är kostnadseffektivt eller lämpligt som bostad någon längre tid. Placerade barn och ungdomar samt ensamkommande flyktingbarn är barn som kommunen har ett särskilt ansvar för. I nuläget är många placerade på olika HVB-hem där det egentliga stödet är att få stöd så att man kan gå över till ett eget boende. I och med det ökade antalet barn med dessa behov behöver en översyn göras utav formerna för detta. Kanske bör kommunen uppdra åt vårdgivare att skapa ett stödboende för ungdomar i Upplands Väsby. 4.5 Slutsats individ- och familjeomsorg Socialtjänsten behöver ett tillskott på 25-30 lägenheter för andrahandsuthyrning som försökslägenheter per år. Bra samarbete med bostadsbolagen och byggföretag samt bostadsplanering i hela regionen är nödvändigt för att även de mest utsatta ska kunna få en bostad. För att möta behoven av boende för ensamkommande flyktingbarn behöver fler boendeplatser beredas inom kommunen av extern leverantör eller i kommunal drift. Ny lokalisering för missbruksvårdens stödboende 96:an behöver tas fram. Ungdomsmottagningens behov av större lokaler behöver utredas vidare för ett konkretiserande av behoven. Lokalkostnaderna på ny lokalisering för missbruksvårdens stödboende 96:an kommer troligen bli betydligt högre än de nuvarande vilket innebär behov av resurstillskott för att kunna behålla nuvarande verksamhet. Behoven av platser inom ordinarie barn- och ungdomsvård och beroendevård föranleder inga förändringar i budgetbehoven utöver ordinarie prisjusteringar. Kostnaderna för det ökade mottagandet av ensamkommande flyktingbarn bedöms täckas av ersättningen från staten.