Områden för kvalitetssäkring Foto Vanja Sandgren Verksamheter med hästunderstödd terapi
Kvalitetssäkringsområden för Verksamheter som erbjuder förutsättningar för Hästunderstödd terapi HUT Hästunderstödd terapi Hästunderstödd terapi är en tilläggsterapi till vård och behandling inom hälso- och sjukvården, socialtjänsten, som specialpedagogik eller inom kriminalvården. Behandlare/ terapeut inom hästunderstödd terapi skall ha en grundutbildning inom vård- och omsorgsyrken eller inom specialpedagogik samt en tilläggsutbildning i hästunderstödd terapi. Det är behandlaren som bedömer patientens/klientens behov av hästunderstödd terapi. Patienten/klienten är en person med tillfälligt eller permanent nedsatt funktion. Denna funktionsnedsättning kan vara fysisk, psykisk, kognitiv, social och/eller vara knuten till intellektuell förmåga och/eller inlärningsförmåga. Ofta förekommer en kombination av flera av de nämnda områdena. Funktionsnedsättning medför att patienten/klienten kan ha bristande förmåga att skydda sig i en kritisk situation, att bedöma risker, att förstå och följa instruktioner eller att handla adekvat när något oförutsett inträffar. Även personer som via vården följer med som medhjälpare till en patient/klient kan vara okunniga om, eller brista i förståelse för kulturen och rutinerna i ett stall trots att deras medverkan krävs för att genomföra terapin och trots att de har samtyckt till att delta i hästunderstödd terapi. För personer inom psykiatrisk vård och inom kriminalvård kan särskilda säkerhetsrutiner bli aktuella, relaterade till patientens sjukdom eller vårdform. Verksamheter som skapar förutsättningar för att behandla med Hästunderstödd Terapi Vid en kartläggning av hästunderstödd terapi i Sverige 2008 blev det tydligt att förutsättningarna för att bedriva hästunderstödd terapi är mycket olika inom olika verksamheter. Det är dessutom två yrkesområden, vård och hästnäring, som lyder under olika förutsättningar, traditioner och lagreglering. Vårdpersonal har kompetens inom vården av människor. Hästskötare, ridinstruktörer och andra yrkesgrupper inom hästnäringen har kompetens inom skötsel och träning av hästar. Några få individer har kompetens inom båda områdena. I huvudsak har hästunderstödd terapi bedrivits av personer med dubbel kompetens, i vård och i hästhantering. Den dubbelkompetente har haft ett huvudansvar för att verksamheten har varit av god kvalitet, att den har varit säker och att den har följt djurskyddslagen. Eftersom varken sjukvårdshuvudmän eller hästnäringen hittills har uttryckt normer för hur verksamheter med Hästunderstödd terapi skall bedrivas, har ingen efterfrågat vare sig kompetens eller kvalitet för personal eller anläggning. Den tidigare nämnda kartläggningen visar också på att verksamheter med hästunderstödd terapi är så glest fördelade över landet att det saknas förutsättningar för både samverkan och konkurrens inom denna del av hästnäringen. Var och en gör så gott den kan och det har ofta varit tillräckligt när alternativet har varit att annars har ingen verksamhet funnits tillgänglig. Det finns nu ett behov av att skapa förutsättningar för en professionell utveckling inom området såväl inom hästnäringen som inom det terapeutiska arbetet. Ett steg i den riktningen är att ta fram kriterier för kvalitetssäkring inom området.
EU-projektet Pegasus Europe resulterade 2005 i en rekommendation till gemensam europeisk utveckling av professionella verksamheter som erbjuder hästunderstödd terapi, dels ur behandlingsperspektiv dels ur hästhållningsperspektiv. Man lyfter fram behovet av kompetens och behovet av säkerhet för patienter, för personal och för hästarna. Intresseföreningen för Ridterapi i samverkan med Sveriges Lantbruksuniversitet och Agroväst Livsmedels AB har tagit initiativet till att kartlägga kvalitetsområden för Hästunderstödd terapi med tonvikt på särskilda förutsättningar för anläggningar och hästhållning samt för terapeuter vid vård och behandling. Kartläggningen av kvalitetsområden har finansierats med stöd av Jordbruksverkets satsning Livskraftigt Hästföretagande 2008 och ingår i projektet Hästanknuten behandlingsinriktad verksamhet kvalitetskriterier för utövare och verksamheter. Framtagning av kvalitetsområden har skett i samverkan med Svenska Ridsportförbundets projekt Hästanknuten verksamhet för personer med funktionshinder ett projekt för nationell samverkan, även det ett projekt inom Livskraftigt Hästföretagande 2008. Projektgrupp Margareta Håkanson, SLU Carina Palmgren Karlsson, SLU
Kvalitetsområden för verksamheter med hästunderstödd terapi Dessa kvalitetsområden är ämnade att ligga till grund för specifik kvalitetssäkring vid de av hästnäringens verksamheter där hästunderstödd terapi erbjuds. Områdens skall ses som en komplettering av näringens antagna kvalitetssäkringsområden, Hästhusesyn m fl instrument. Kompetens Vårdpersonal Har den ansvarige terapeuten kompetens inom både vård och hästunderstödd terapi? Hur stor del av deltagande vårdpersonal har grundläggande hästkunskap, ridkunskap eller körkunskap? Instruktör och hästskötare Vad vet hästskötarna och ridinstruktörer om patienternas funktionsproblem? Vad behöver de veta? Vem ansvarar för att nödvändig kunskap tillförs? Har instruktören formell utbildning i handikappkunskap eller ridning för handikappade? Hur duktig pedagog är den instruktör som medverkar i terapin? Kan hon/han anpassa undervisningen till de aktuella ryttarna med funktionshinder? Anläggningsansvarig Kompetensnivån för den ansvarige vid anläggningen? Räcker den för att bedöma särskilda förutsättningar för terapiverksamheten? Hästar Var ligger hästarnas utbildningsnivå? Används väl utbildade hästar i terapiverksamhet? Är hästarna utbildade för sin uppgift dvs trygga, säkra, snälla? Kan alla hästar gå till ramp? Vilka hästar kan användas vid hästunderstödd terapi? Finns rutiner för att bedöma vilka hästar som används och på vilka grunder? Finns minimikrav för hästarnas utbildningsnivå? För samtliga kategorier ovan: Hur uprätthålls kompetensen? Finns en kompetensbevarande alt kompetenshöjningsplan? Ansvarsfördelning Hjälp-personal/extra personal vid ridtillfällena. Vem ansvarar för deras utbildning/kompetens för uppgiften? Vem ansvarar för att extrapersonal finns tillgänglig vid ridtillfället? Vem ansvarar för att de blir utbildade för sin uppgift? Hur utbildas de? Ersätts de för sin insats? Finns det rutiner för hur ersättare inkallas? Hästar Vem ansvarar och genomför hästarnas adekvata utbildning/kompetens för uppgiften? Försäkring Försäkringar för hästar, personal, extra personal, anhöriga, ryttare. Krävs översyn över försäkringsläget när för verksamheten nya grupper av funktionshindrade ryttare bereds tillgång till anläggningen? Är gällande försäkringar tillämpliga för ryttare som vistas på anläggningen för vård och behandling? Material Är ansvarsfördelningen tydlig beträffande specialutrustning vid terapiverksamheten? Vem ansvarar för införskaffning av specialhjälpmedel i samband med terapi? Var förvaras specialhjälpmedel och hur? Vem ansvarar för underhåll och skötsel? Vem äger specialhjälpmedlen?
Säkerhet Rutiner i verksamheten för funktionshindrade ryttare Följer verksamheten kriterierna för Säker hästgård eller motsvarande kravprofil? Är verksamhetens rutiner vid hantering av hästarna i överensstämmelse med vedertagna rutiner för säker hästhantering tex enligt Svenska Ridsportförbundets eller Svenska Travsportens Centralförbunds normer? Hästarnas beteende och hanterbarhet Är det tryggt att sköta hästarna i box/spilta även om man är rörelsehindrad? Förkommer sparkande eller bitande hästar i terapiverksamheten? Är hästarna vana vid rullstolar, rollatorer, kryckor, människor som rör sig ovanligt, motoriskt oroliga ryttare, ryttare som skriker högt mm mm? Kan hästarna stå stilla när en ryttare hjälps på hästryggen av flera medhjälpare? Kan hästarna stå stilla vid ramp till dess ryttaren sitter stadigt? Är den som leder lektionspasset ledare i hästflocken? Förekommer återkommande riskmoment vid på och avstigning i form av yttre störningar? Särskilda säkerhetsrutiner för rättspsykiatri eller kriminalvård Hur har de särskilda säkerhetskraven för tillgodosetts? Är djurskyddsaspekten invävd i säkerhetsbedömningen? Finns det risker för den allmänhet som även äger tillträde till hästanläggningen? Är riskbedömning genomförd i dessa avseenden? Material Vem ansvarar för att materialsäkerhet råder, kollar utrustning och slitage även för specialutrustning? Vem säkerhetsbedömer specialutrustning och smarta lösningar? Finns det rutiner för detta? Utbildning Vem ansvarar för säkerhetsutbildning av personalen som deltar i terapiverksamheten? Hur ofta säkerhetsutbildas personalen? Tränas hästarna för att höja säkerheten, tex genom att mijlötränas på olika sätt? Finns krav på säkerhetsutbildning för ny personal? Vem säkerhetsutbildar vårdpersonalen? Finns krav på hästvana för vårdpersonalen? Vem bedömer behov av säkerhetsutbildning för den enskilde? Krisplan Finns krisplan för olika typer av olyckor? Krisplan för om något händer utom anläggningen, inom anläggningen? Övas krissituationer? Är det tydligt för alla vem som skall göra vad? Finns krisplanen anslagen och tillgänglig? Avtal Finns avtal mellan vårdgivaren och hästverksamheten? Är avtalen formella eller informella? Muntliga? Skriftliga? Är avtalsslutande parter formella företrädare för respektive verksamhet? Omfattning Är avtalstiden begränsad eller löpande? Hur lång är uppsägningstiden? Vem äger rätt att säga upp avtalet och på vilka grunder? Hur omfattande är avtalet? Vad regleras i avtalet?
Tillgänglighet för ryttare med funktionshinder Allmänna kommunikationer Hur är tillgängligheten via allmänna kommunikationer? Hur långt gångavstånd är det från närmaste hållplats? Anläggningens tillgänglighet för personer med funktionshinder Kan man ta sig fram till alla nödvändiga platser med Gånghjälpmedel Rullstol Om man har synnedsättning Om man har hörselnedsättning Tillgänglighet för de aktuella målgrupper som deltar i Hästunderstödd terapi Yttre miljö Parkering Utemiljö Stallplan Hagar Mm Inre miljö, stall Stallgång Boxar Spiltor Inre miljö, utrymmen tillgängliga för ryttare Handikapptoalett Omklädningsrum Cafeteria Köksutrymme för att värma mat eller fika inomhus Väntrum före och efter ridning/aktivitet, när man väntar på att hämtas eller när man väntar på att lektionen skall börja. Vilobänk/säng att ligga på efter avslutad terapi I samband med ridlektion: Av- och påstigningsramp Under tak alt. inomhus Följer rekommenderade normer i utformning avseende plattformens storlek, rampens sluttning och höjd, vilken ska vara anpassad till storleken på de hästar som används i verksamheten. Avstånd ridbana ramp Finns lift? Är den fast monterad eller mobil? Ekonomi Är kostnader för hästunderstödd terapi särskilt budgeterat? Sker specifik budgetuppföljning för hästunderstödd terapi? Finns terapiverksamhet som en särskild post i en flerårsbudget? Finns ekonomisk planering för hästunderstödd terapi inlagd i verksamhetens investeringsplan?