Kvalitetsredovisning

Bildningsförvaltningen Cecilia Lindskog, 0582-68 52 68 Cecilia.lindskog@edu.hallsberg.se RAPPORT 1(22) Kvalitetsredovisning Transtenskolan 2017 2018

2(22) Sammanfattning Denna kvalitetsrapport visar hur Transtensskolan lever upp till skollagens, läroplanens samt huvudmannens avsikter med utbildning och undervisning i det svenska och kommunala skolsystemet under läsåret 2017-2018. Resultaten för skolan är blandade och utvecklingsområdena är flera. Rapporten visar hur utmaningarna tänker angripas och bäst sammanfattas det i projekt TS 2021. En omfattande kartläggning bland elever och personal har genomförts. Resultat och analys av den har legat som underlag för utvecklandet av projektet. I projektet utformas visioner, mål och målkriterier kring flera områden alla med avsikten att stärka skolans arbete kring tillgängliga lärmiljöer. Fyra områden kommer hålla fokus och styrning under tre år. Dessa är kunskaper, elevhälsans arbete, trygghet och studiero samt arbetsmiljöarbetet.

3(22) Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 Beskrivning av verksamheten och organisationen... 4 2 Systematiskt kvalitets- och utvecklingsarbete... 5 2.1.1 Analys... 5 2.1.2 Utvecklingsområden... 5 3 Skolans värdegrund och uppdrag... 7 3.1.1 Analys... 7 3.1.2 Utvecklingsområden... 7 4 Övergripande mål och riktlinjer för utbildningen... 9 Normer och värden... 9 4.1.1 Analys... 9 4.1.2 Utvecklingsområden... 10 Kunskaper... 10 4.2.1 Analys... 11 4.2.2 Utvecklingsområden... 11 Elevernas ansvar och inflytande... 13 4.3.1 Analys... 13 4.3.2 Utvecklingsområden... 14 Skola och hem... 14 Övergång och samverkan... 15 4.5.1 Analys... 15 4.5.2 Utvecklingsområden... 16 Skolan och omvärlden... 16 4.6.1 Analys... 17 4.6.2 Utvecklingsområden... 17 Betyg och bedömning... 17 4.7.1 Analys... 20 4.7.2 Utvecklingsområden... 20 5 Rektors slutsatser och enhetens nya mål... 21

4(22) 1 Inledning Beskrivning av verksamheten och organisationen Transtenskolan är en 7-9 skola belägen i tätorten Hallsberg. Skolan hade under läsåret 17/18 356 elever, som var uppdelade i 14 klasser. Varje klass har mellan 22 30 elever. Vi har tre idrottsprofiler och en kulturprofil (musik, bild och drama/litteratur). Vi har ett samarbete med biblioteket som har en bemannad filial hos oss. Skolans ledning har under det gångna läsåret förstärkts genom att biträdande rektor för att leda det systematiska kvalitetsarbetet samt tillsammans med rektor och personal ta fram mål med skolans utvecklingsarbete. Skolenheten leds av rektor, biträdande rektor och till hjälp i det dagliga arbetet finns det tre utvecklingsledare som leder sina respektive arbetslag. Utvecklingsledarna och en representant från elevhälsan tillsammans med rektor och biträdande rektor utgör skolans ledningsgrupp. Utvecklingsledarna har 20 procent nedsatt tid från undervisning för att driva utvecklingsfrågor på skolan och i arbetslagen. Såväl arbetslag som ledningsgrupp träffas kontinuerligt varje vecka. Elevhälsa finns dagligen på skolan, bestående av skolsköterska, kurator, specialpedagog, studie- och yrkesvägledare och socialpedagog.

5(22) 2 Systematiskt kvalitets- och utvecklingsarbete Skolans verksamhet ska utvecklas så att den svarar mot de nationella målen. Verksamheten ska ständigt prövas, resultaten följas upp och utvärderas och nya metoder prövas och utvecklas. Arbetet ska ske i ett aktivt samspel mellan skolans personal och elever och i nära kontakt med hemmen. En del i det systematiska kvalitetsarbetet har varit att bryta ner huvudmannens årshjul till ett verksamhetsnära årshjul, som gäller för Transtenskolan. I syfte att bli ett levande dokument som kopplas samman med praktiken på skolan. Skolans mål Alla elever och all personal omfattas av skolans systematiska kvalitets-och utvecklingsarbete. Vi har väl fungerande forum där elever och personal aktivt arbetar med skolans utvecklingsarbete. Målet är uppfyllt på vår enhet Uppfyllt Delvis uppfyllt Ej uppfyllt X 2.1.1 Analys Målet under det gångna läsåret (17/18) var att utveckla skolans årshjul tillsammans med personal och elever för att synliggöra bilden av vad vi gör under ett läsår och hur vi väljer att följa upp det. Tanken var att det skulle utvecklas till ett pedagogiskt årshjul, där målet var att visa på elevernas kunskapsutveckling och dess måluppfyllelse. Tyvärr har inte detta blivit tydligt i verksamheten och årshjulen har inte förankrats. Det vi har genomfört och efterlevt är vår närvarorutin, där vi ser att den anmälda frånvaron har ökat under läsåret. Fler elever i samtliga årskurser har mer än 20% anmäld frånvaro, vilket oror oss. När vi får en väl fungerande systematik innebär det att vi kan göra tidiga upptäckter gällande elevernas kunskapsutveckling, mående etc. så kommer vi nå bättre resultat. Målet måste hela tiden vara att arbeta förebyggande och främjande för att nå samtliga elever på skolan. 2.1.2 Utvecklingsområden Vi utvecklar främst sju forum där arbetet planeras, följs upp, sammanfattas och analyseras. Dessa sju är: arbetslagsträffar, ämneslagsträffar, elevhälsoträffar, arbetsplatsträffar, elevrådsträffar, vårdnadshavarträff samt skolans ledningsgrupp. Enligt plan för TS 2021 är områdena som följs

6(22) upp Kunskaper, Elevhälsans arbete, Trygghet och studiero samt Arbetsmiljö. Kontinuitet och systematik är ledstängerna i vilka vi håller utvecklingsarbetet i. En del av detta utgörs av gemensamma rutiner för arbetet. År ett, enligt TS 2021, sker resultatuppföljning inom nämnda områden skriftligt den 15:e varje månad och kalendariet styr när de olika forumen förväntas bearbeta de olika resultaten. Processarbete - Adekvata mål och resultatuppföljningar - Kontinuitet - Systematik - Återkoppling Utöver skolans rutiner följs enheten upp på förvaltningsnivå via temaredovisningar en gång/kvartal. Dessa temaredovisningar styr till viss del skolans systematik i det lokala arbetet. Biträdande rektor ansvarar för att utveckla ett systematiskt kvalitets-och utvecklingsarbete i samverkan med förvaltning och huvudman för Transtensskolan och Hallsbergs kommun.

7(22) 3 Skolans värdegrund och uppdrag Utbildningen ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Uppdraget är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Uppdraget är således att förmedla och förankra grundläggande värden och främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället. (Lgr-11) Skolans mål Eleverna upplever att de genomgår en utbildning som ger dem kunskaper som är viktiga för deras fortsatta utveckling. Eleverna upplever att de kan påverka undervisningen. Eleverna upplever att undervisningen motiverar dem att lära sig mer. Målet är uppfyllt på vår enhet Uppfyllt Delvis uppfyllt Ej uppfyllt X 3.1.1 Analys Elevernas upplevelse av att de kan påverka sin utbildning är inte tillfredsställande. Endast 57% av skolans elever upplever att de kan påverka sin undervisning. Dock är det en förbättring om vi ser till de två föregående åren (2016: 49%, 2017: 52%). Men vi behöver arbeta mer aktivt för att nå våra elever och se till att de upplever att de kan påverka sin utbildning. Ytterligare en fråga som vi behöver arbeta vidare med är att endast 44% av eleverna upplever att undervisningen motiverar dem att lära sig mer. Undervisningen bör vara intresseväckande och stimulera eleverna till att vilja lära sig mer, ett steg för att lyckas med det kan vara att variera undervisningen i större utsträckning och då behöver vi utveckla det kollegiala lärandet, där vi ger delar med oss av goda exempel. 3.1.2 Utvecklingsområden Ett väl fungerande värdegrundsarbete leder till att eleverna upplever sig trygga på skolan, som i sin tur innebär att de kan fokusera på sina studier. En inkluderande och lättillgänglig lärmiljö tror vi leder till en högre måluppfyllelse. För att lyckas med det har vi tagit fram en rad olika utvecklingsområden:

8(22) Värdegrund - Pedagogerna genomför modul 1-3 i Skolverkets 7 timmar om under ledning av skolans Trygghetsteam. (Strukturerat värdegrundsarbete.) Synliggöra uppdraget - Utarbeta uppdragsbeskrivningar. Ledarskapet i klassrummet - Pedagogerna genomför intern ledarskapsfortbildning. Ovan nämnda områden kommer att hjälpa oss att utveckla enheten mot högre måluppfyllelse. Vi systematiserar framförallt område Värdegrund och område Ledarskap. Syftet är att utveckla synen på eleven som mottagare och bedömare av sin egen utbildning. Trygghetsteamet kommer ansvara för Värdegrund och använda Skolverkets material 7 timmar om Vi avsätter var tredje fredag för gemensamt arbete och däremellan arbetar arbetslag och lärare med uppgifter kopplade till processen. På liknande sätt bearbetas Ledarskap. Biträdande rektor leder arbetet tillsammans med utvecklingsledarna och det konkreta arbetet sker var tredje tisdag samt eget arbete mellan tillfällena. Vi använder oss av litteraturen Ledarskap i klassrummet och författaren till densamma, John Steinberg, kommer till oss och håller föreläsning och workshop under vecka 44, 2018.

9(22) 4 Övergripande mål och riktlinjer för utbildningen I de övergripande målen anges de normer och värden samt de kunskaper som alla elever bör ha utvecklat när de lämnar grundskolan. Målen anger inriktningen på skolans arbete. (Lgr-11) Normer och värden Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma i uttryck i praktisk vardaglig handling i olika sammanhang. (Lgr-11) Bildningsnämndens mål Vi ska arbeta med värdegrundsfrågor och socialt förebyggande och hälsofrämjande. Ogiltig frånvaro ska minska, antalet elever med ogiltig frånvaro med mer än 10 % ska vara 0. Skolans mål Alla elever ska känna sig trygga på Transtenskolan. Antal elever med ogiltig frånvaro över 10% ska vara noll. Målet är uppfyllt på vår enhet Uppfyllt Delvis uppfyllt Ej uppfyllt X 4.1.1 Analys Alla elever ska känna sig trygga på Transtenskolan. Ser vi till resultaten från årets kommunenkät ligger de tre arbetslagen på 92 94 % av att eleverna känner sig trygga i skolan (stämmer helt och hållet och stämmer ganska bra är sammanslagna). Vilket är en ganska god siffra, dock inte tillräckligt eftersom vi bör ligga på 100%, alla elever på vår skola ska känna sig trygga. Gällande frånvaron har vi 31 elever på skolan (uppdelning per arbetslag: 16/9/6) som under läsåret har en oanmäld frånvaro som överstiger 10 %. Kring dessa elever har frånvarorutinen följts. Orosanmälan till socialtjänsten har gjorts kring 10 elever (uppdelning per arbetslag: 4/4/2). Här är det en ökning om vi ser till föregående läsår och det är något vi bör arbeta mer med, både i elevhälsan och i ledningsgruppen.

10(22) 4.1.2 Utvecklingsområden Värdegrund - Pedagogerna genomför modul 1-3 i skolverkets 7 timmar om under ledning av skolans trygghetsteam. (Strukturerat värdegrundsarbete.) Synliggöra uppdraget - Utarbeta uppdragsbeskrivningar. Ledarskapet i klassrummet - Pedagogerna genomför intern ledarskapsfortbildning. Vi använder samma underlag som vid kap. 3 Skolans värdegrund och uppdrag. Dessa processer har en bred spännvidd och kommer hjälpa oss att synliggöra vilka behov som finns och vilka konkreta insatser som krävs. Något som vi redan vet och kommer att arbeta med är rutiner för att dokumentera närvaron för att fler än mentor ska kunna upptäcka tidiga mönster av giltig/ogiltig frånvaro. Tidig insats kan då påbörjas. Vi kommer, från läsårsstart att kontinuerligt synliggöra barn i behov av stöd och vilka anpassningar som krävs. Detta via utvecklingsledarna som kommer avsätta en timme i veckan under höstterminen. Det bör innebära att rätt stöd ges till både elev och lärare i sin förlängning. Kunskaper Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. (Lgr-11) Bildningsnämndens mål Andelen elever som når ämnesbetyget A i åk 6 och 9 ska årligen öka fram till 2018. Vi ska ligga bland de 50 % bästa kommunerna i landet när det gäller att nå A-nivån på nationella ämnesproven 2015, för att 2018 ligga bland de 25 % bästa. Skolans mål Elevernas genomsnittliga meritvärde ska successivt öka och ligga över rikets snitt.

11(22) Samtliga elever ska vara behöriga för gymnasiestudier. Alla elever ska veta vad de ska kunna för att de ska nå målen i de olika ämnena. Målet är uppfyllt på vår enhet Uppfyllt Delvis uppfyllt Ej uppfyllt X 4.2.1 Analys Det genomsnittliga meritvärdet på skolan är 187 poäng (fördelning per två arbetslag som hade årskurs 9, 184/190). Detta är lägre än förra årets genomsnittliga meritvärde som för skolan var 213. I skrivande stund vet vi inte rikets snitt, däremot vet vi att vi har fler gymnasiebehöriga elever om vi jämför med t.ex. Örebro kommun. 82 % av niorna på Transtenskolan är behöriga för gymnasiestudier och i Örebro kommun låg den siffran på 74 %. Cirka 46 % av våra elever i årskurs 9 anser sig veta vad de ska kunna för att nå målen i de olika ämnena (stämmer helt och hållet och stämmer ganska bra sammanslagna). Vilket är en siffra som vi inte är nöjda med, utan 100 % av våra elever bör veta vad de ska kunna för att nå målen. 4.2.2 Utvecklingsområden Projekt TS 2021 är utarbetad utifrån den kartläggning som skolan gjort under våren 2018. Syftet är att enas om vart skolan ska befinna sig år 2021. Målsättningen är: 2021 rekommenderar elever och lärare Transtensskolan för sina goda lärmiljöer, kompetenta personal, goda sociala atmosfär samt goda kunskapsresultat (TS 2021). Tankeprocessen har styrts av Vad är önskvärt läge-modell. Projektet ska leda oss dessa tre år (tre läsår, sex terminer). Vi har enats om följande modell: Tillgängliga lärmiljöer Trygghet och studiero - Elevhälsans arbete Kunskaper - Arbetsmiljön.

12(22) 1. Digitalisering 2. Rekryteringar 3. Rutiner och systematik 4. Tillgänglighet 5. Trygghetsteam 6. Samsyn i olika avseenden 7. Psykosocial miljö 8. Ledarskap och styrning 9. Fysisk miljö - Pulsprojekt - ANDT (alkohol,narkotika,drog er och tobak) - App för anställda - Rutiner för NP - Värdegrundsarbete 7 timmar om - Office365 - Ledarskapsfortbildning - Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt - EQ-grupp Arbete med personalens socialisering. - Podcast för skolan - 4 klassrum görs mer tillgängliga - Upprustning under sommaren-18 - Edwisehantering för lärare - Påverka nämnden för större upprustning av lokaler - Schemaprocess för lektioner - Uppföljningar den 15:e varje månad samt varje fredag. - Motivationshöjande undervisning i No. Tema: Hållbar utveckling (Rödmarkerade i rutan är de projekt som har forskningsanknytning.) Bilden visualiserar utgångspunkter för hela projektet samt prioriteringar för år 1 alltså läsår 2018-2019. Vi utgår från Tillgängliga lärmiljöer där allt vi gör utgår från att alla elever har en utbildning och undervisning som de kan tillgodogöra sig samt hjälpa eleven att utvecklas vidare. Fyra huvudområden utgör ledstången för projektet. Trygghet och studiero, Elevhälsans arbete, Kunskaper och Arbetsmiljö.

13(22) Prioriterade områden är nio till antalet och aktiviteter kopplade till dessa utgör det konkreta arbetet som kommer att utföras. Prioriterade områden följs kontinuerligt upp och påverkar således det fortsatta utvecklingsarbetet genom projektet. Elevernas ansvar och inflytande Elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. (Lgr-11) Bildningsnämndens mål Elevens upplevelse av inflytande i undervisningen ska årligen öka för att 2018 vara 100 %. Skolans mål Alla elever ska känna att lärarna tar hänsyn till deras åsikter. Alla elever vet hur de kan påverka genom klass- och elevråd. Målet är uppfyllt på vår enhet Uppfyllt Delvis uppfyllt Ej uppfyllt X 4.3.1 Analys 55% av eleverna på skolan uppger att de blir lyssnade på (stämmer helt och stämmer ganska bra sammanslaget). Dock ser vi en stor skillnad mellan de tre arbetslagen på skolan (uppdelning per arbetslag: 53/77/36 %). Här behöver vi förstärka jämlikheten för våra elever och prata om de faktorer som förstärker elevernas upplevelse av att pedagogerna lyssnar på dem. 54% av skolans elever tycker att klassrådet fungerar bra (stämmer helt och stämmer ganska bra sammanslaget). Även här ser vi en ganska stor skillnad mellan de tre arbetslagen (uppdelning per arbetslag: 52/79/32 %). Det arbetslag där elevernas upplevelse är att de blir lyssnade på tycker även att klassråden fungerar bättre än de elever som inte upplever att de blir lyssnade på. Samma sak gäller frågan runt elevrådets påverkan på skolan, här är uppdelningen per arbetslag: 62/86/39 % av eleverna som tycker att elevrådet får vara med att påverka saker som är viktiga för eleverna på skolan. Frågan vi måste ställa oss är varför det ena arbetslaget lyckas i större utsträckning än det två andra?

14(22) 4.3.2 Utvecklingsområden Vi använder TS 2021 som underlag och rutinen för formen av delaktighet följer samma modell som tidigare, klassråd, elevråd samt matråd fångar upp och bearbetar elevsynpunkter. Formen kommer bearbetas via elevråd, elevhälsa samt ledningsgrupp under året. En första och påbörjad åtgärd är att en av ledningsgruppsmedlemmarna har fortsättningsvis särskilt ansvar för frågan. Vi kommer ta arbetet med elevrådsblogg, som påbörjats på Stocksätterskolan, vidare och utveckla det för vår skola. Formen för den utvecklas av lärare och elever tillsammans. Ansvarig är försteläraren på skolan. Tidigare arbete med bedömningar enligt modell Bedömning för lärande, BFL, fortsätter och leds i första hand i ämneslag och arbetslag. Förstelärare följer upp arbetet och stöttar lärare i kollegiala arbetssätt. Skola och hem Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång ska skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande. (Lgr-11) Bildningsnämndens mål Vårdnadshavare och elever ska vara nöjda med våra skolor. Skolans mål Alla vårdnadshavare ska ha inlogg i edwise. Alla klasser ska ha minst två representanter i föräldraforum. Målet är uppfyllt på vår enhet Uppfyllt Delvis uppfyllt Ej uppfyllt X Samtliga vårdnadshavare har inte inloggning i Edwise. Cirka 7,5% av elevers vårdnadshavare saknar en registrerad inloggning. Under vårterminen startade vi upp ett föräldraråd på skolan, vi har hunnit ses tre gånger och till varje tillfälle har det kommit cirka 10 föräldrar. Många bra tankar och synpunkter har framkommit under råden. Dock skulle vi önska att det lockade fler föräldrar. Vid det nästa föräldrarådet ska vi presentera vår projektplan TS 2021, i syfte att få in synpunkter samt att få med föräldrarna

15(22) i processen. Under vårterminens föräldrakväll var det god uppslutning av vårdnadshavare i många av klasserna (cirka 85% av föräldrarna deltog), men i någon nia dök endast en handfull föräldrar upp. Kanske kan kvällen kännas mer meningsfull under höstterminen istället för slutet av vårterminen. På utvecklingssamtalen har största andelen av vårdnadshavarna kommit. Vi upplever att vi har börjat komma igång med olika forum för föräldrarna att mötas, dock fortsätter arbetet kommande läsår. Övergång och samverkan Inför övergångar ska de berörda skolformerna utbyta kunskaper, erfarenheter och information om innehållet i utbildningen. Det ska finnas samarbetsformer som syftar till att förbereda eleverna och deras vårdnadshavare inför övergångar. (Lgr-11) Skolans mål Eleverna i år 9 ska ges rätt förutsättningar för att få en sådan smidig övergång till gymnasiet som det är möjligt. Samverkan mellan mottagande skolor och vår skola ska se utifrån elevernas bästa. Målet är uppfyllt på vår enhet Uppfyllt Delvis uppfyllt Ej uppfyllt X 4.5.1 Analys I januari påbörjade vår studie- och yrkesvägledare sin tjänst, vilket har inneburit ett lugn inför gymnasievalet och dess övergång, om vi jämför med föregående läsår. Studie- och yrkesvägledaren har haft en god kännedom runt skolans elever och merparten av skolans elever har kommit in på sitt förstahandsval. Dock vore det intressant att följa årskullen för att se vilka elever som fullföljer sina studier vid det program som de startade på. Gällande eleverna som gått Punkten har överlämningen till Alléskolan fungerat bra, eleverna har varit på besök och uppger att de känner sig trygga inför övergången till gymnasiet. För övriga elever där ett överlämnande till gymnasiet ska ske har rutinerna inte alltid efterföljts. En blankett som för vårdnadshavare är svår att förstå har skickats hem. Inför nästa läsår och överlämnanden som ska göras kan det vara bra att påbörja

16(22) denna process tidigare och att blanketten diskuteras och fylls i gemensamt av vårdnadshavare, elev och mentor under vårens utvecklingssamtal. Gällande övergången från år 6-7 har det fungerat bra, det har varit väldokumenterat i edwise och lätt att läsa där vad eleverna hade med sig för kunskaper. Utvecklingsledarna har varit med i hela processen, överlämningarna har varit väl dokumenterat. Det har även funnits möjlighet att vara med och påverka klassammansättningarna, så att det blir så bra som möjligt för alla elever. 4.5.2 Utvecklingsområden Övergång och samverkan med gymnasiet Vi kommer fokusera på implementering av nya rutiner och formen för det administrativa arbetet kring överlämningar ex. blanketter och mötesformer, med all personal inför utvecklingssamtalen. Utvecklingsledarna kommer att ta större ansvar för processen. Det gemensamma samverkansarbetet kommer fortsätta som det varit kommande läsår men utvecklas mer under läsår 2019-2020. Övergång och samverkan med F-6-skolorna Här behöver vi förbättra och förstärka rådande rutiner och få med samtliga skolor i att utvärdera det gångna arbetet. Vi ska sträva efter en ökad dialog för att få en så mjuk övergång som möjligt mellan åk 6 och 7. Även här kommer samverkansarbetet få en nystart i och med läsåret 2019-2020 då flera andra utvecklingsområden har stabiliserat sig. Skolan och omvärlden Eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet i skolan. De ska också få underlag för att välja fortsatt utbildning. Detta förutsätter att den obligatoriska skolan nära samverkar med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Det förutsätter också en samverkan med arbetslivet och närsamhället i övrigt. (Lgr-11) Från och med den 1 juli 2018 är PRAO (Praktiskarbetslivsorientering) återigen ett obligatorium i läroplanen.

17(22) Skolans mål Här har skolan inte haft något mål under det gångna läsåret. Kommande år är målet: fortsätta att stärka samverkan med Alléskolan samt bygga upp ett kontaktnät med närsamhället. Målet är uppfyllt på vår enhet Uppfyllt Delvis uppfyllt Ej uppfyllt X 4.6.1 Analys Vi känner oss redo att införa PRAO på nytt, studie- och yrkesvägledaren har tillsammans med de samhällsorienterade lärarna diskuterat hur vi kan arbeta med PRAON kopplat till skolans kursplan i samhällskunskap. 4.6.2 Utvecklingsområden Under vårterminen har studie- och yrkesvägledare anställts på deltid. Arbete pågår med inventering av vad som sker på individ, grupp och organisationsnivå idag och utifrån det är en kartläggning av utvecklingsområden påbörjad. Vi kommer efterlysa Bildningsnämndens ståndpunkter och viljeinriktningar då vi saknar dessa idag och ser dem som en självklar utgångspunkt i ett utvecklingsarbete. Fokusområden under kommande läsår kommer vara: Samverkan med gymnasieenheter samt samverkan med arbetslivet och närsamhället. Betyg och bedömning Betyget uttrycker i vad mån den enskilde eleven har uppnått de nationella kunskapskraven som finns för respektive ämne. (Lgr-11) Skolans mål Målet är att samtliga elever ska nå minst E i betyg i samtliga ämnen. Målet är uppfyllt på vår enhet Uppfyllt Delvis uppfyllt Ej uppfyllt X

18(22) Betyg åk. 9 Ämne - och F E och D C och B A % % % % Biologi 20,1 54,8 20,1 4,8 Bild 8,9 63,7 18,5 8,9 Engelska 8,9 43,5 32,3 15,3 Fysik 14,5 62,0 18,6 4,8 Geografi 13,7 53,2 27,5 5,6 Historia 12,9 56,5 25,0 5,6 Hem och 15,3 58,0 24,2 2,4 konsumentkunskap Idrott och hälsa 8,1 30,6 42,8 18,5 Kemi 32,3 44,3 16,1 7,3 Franska 0,0 25,0 75,0 0,0 Spanska 24,0 40,0 20,0 16,0 Tyska 0,0 36,3 50,0 13,6 Matematik 15,3 60,5 19,4 4,8 Musik 4,0 59,7 25,0 11,3 Religion 11,3 56,5 25,9 6,5 Samhällskunskap 14,5 58,8 20,9 5,6 Slöjd 4,0 61,3 31,4 3,2 Svenska 6,3 57,6 28,8 7,2 Svenska som 61,5 30,8 7,7 0,0 andraspråk Teknik 15,3 49,2 33,9 1,6 Nationella ämnesprov Ämnesprov Engelska åk 9 2013 2014 2015 2016 2017 2018 A 9,6 12,7 12,1 10,5 11,1 9,9 B 16,5 15,7 12,1 18,9 8,6 16,8 C 27,8 29,4 28,3 33,7 37,0 22,8 D 17,4 22,5 22,2 16,8 21,0 22,8 E 19,1 15,7 18,2 9,5 19,8 18,8 F 9,6 3,9 7,1 10,5 2,5 8,9 ej deltagit 9,4 12,1 7,5 5,9 14,7 18,5 Ämnesprov Matematik åk 9 2013 2014 2015 2016 2017 2018 A 5,5 10,5 4,1 2,2 1,2 0,9 B 7,3 6,7 4,1 10,9 2,4 3,4

19(22) C 12,8 9,5 17,3 16,3 4,9 7,7 D 23,9 23,8 12,2 21,7 14,6 10,3 E 32,1 42,9 33,7 38,0 45,1 24,8 F 18,3 6,7 28,6 10,9 31,7 53,0 ej deltagit 10,7 9,5 8,4 8,9 13,7 6,4 Ämnesprov Svenska åk 9 2013 2014 2015 2016 2017 2018 A 0,0 2,8 4,9 5,2 3,5 2,7 B 11,7 17,8 8,8 19,8 21,2 9,8 C 24,2 23,4 28,4 31,3 18,8 21,4 D 24,2 22,4 26,5 18,8 23,5 22,3 E 30,0 27,1 29,4 19,8 21,2 33,9 F 10,0 6,5 2,0 5,2 11,8 9,8 ej deltagit 5,5 7,8 4,7 5,0 10,5 9,7 SVA 7,9 6,9 4,7 9,9 10,5 10,5 Ämnesprov Fysik Kemi Fysik Kemi Fysik Kemi No åk 9 Fy 2013 Ke 2014 Fy 2015 Ke 2016 Fy 2017 Ke 2018 A 1,0 0,0 1,1 0,0 0,0 9,3 B 5,2 1,0 2,2 1,2 5,3 4,1 C 12,5 6,1 5,4 12,8 13,3 23,7 D 30,2 13,1 16,3 18,6 25,3 18,6 E 39,6 40,4 34,8 22,1 26,7 24,7 F 11,5 39,4 40,2 45,3 29,3 19,6 ej deltagit 23,8 14,7 13,2 14,9 21,1 21,8 Ämnesprov So åk 9 Religion Samhällskunskap Geografi Religion Geografi Religion Re Sh 2014 Ge Re 2016 Ge 2017 Re 2018 2013 2015 A 0,0 1,0 1,0 10,9 6,1 4,3 B 1,0 4,2 4,2 10,9 4,9 7,0 C 5,7 17,7 18,8 30,4 19,5 15,7 D 1,0 27,1 18,8 15,2 12,2 24,3 E 56,2 37,5 38,5 19,6 41,5 30,4 F 36,2 12,5 18,8 13,0 15,9 18,3 ej deltagit 16,7 17,2 10,3 8,9 13,7 7,3

20(22) 4.7.1 Analys Det är aldrig bra att elever inte når målen i samtliga ämnen och skolans mål är att alla elever ska nå godkända betyg i alla ämnen. Kanske skulle vi kunna öka måluppfyllelsen om vi underlättar för eleverna genom att tydligare ge dem en röd tråd mellan olika ämnen, genom tematiska och ämnesintegrerade undervisningsmoment. Det verkar som att ämnen där innehållet till stor del är praktiskt är de som lyckas nå flest elever. Dock är det väldigt svårt att jämföra ämnen i denna diskussion, t.ex. så är moderna språk ett ämne som eleverna kan välja bort. De högpresterande eleverna är de som vanligtvis blir kvar. Slöjd, svenska och idrott är ämnen som når merparten av eleverna. Gällande slöjden kan det bero på att man kan anpassa så att eleverna har fått välja slöjdart i vissa fall. Ett gott samarbete i idrotten har inneburit att vi kan erbjuda olika aktiviteter som når ut till fler elever. 4.7.2 Utvecklingsområden För högre måluppfyllelse har vi tre specifika utvecklingsområden. Rekrytera behörig personal. Här har vi en enormt stor utmaning då marknaden är dränerad på kompetent personal i framförallt Matematik och de naturorienterande ämnena. Vi behöver samverka denna fråga med förvaltning och nämnd då den vida överstiger skolans förmågor. TS 2021 ser vi delvis som ett intygande att vi som skola vill nå framgång, att vi har en gemensam syn på utvecklingsarbetet samt att det finns en tydlig ledning med adekvata förväntningar på verksamheten. Förhoppningen är att det ger ringar på vattnet och sprider en positiv bild av vår skola och i sin förlängning innebär ett gynnsammare rekryteringsarbete. Fortsatt arbete med utvecklandet av förmågan att bedöma elevens prestationer. Vi fortsätter arbetet med BFL och vi ska fortsätta utveckla det kollegiala arbetet mellan lärare och enheter. Under projekt TS 2021 ligger en inriktning mot mer ämnesövergripande arbetssätt vilket kan var en ingång till att utveckla bedömarkompetens. Tillgängliga lärmiljöer TS 2021 s utgångspunkt syftar till att utveckla tillgängliga lärmiljöer för samtliga elever och lärare. Vi är enade om att en effekt kommer bli högre måluppfyllelse avseende kunskapsresultat.

21(22) 5 Rektors slutsatser och enhetens nya mål Det är ett ganska tufft år som vi nu lämnar bakom oss. Personalgruppen har arbetat hårt för att försöka bryta trenden med hög personalomsättning som var året innan. Det har lett till att personalgruppen har utvecklats tillsammans och vi tänker ta oss an kommande utmaningar på liknande vis. Eleverna har börjat hitta rätt och vi får en känsla av att de mår bra och trivs på skolan. Två saker oroar oss. Dels att den anmälda frånvaron har ökat. Vi har en hel del elever som är hemma ganska mycket, vilket gör det svårt att tillgodogöra sig utbildningen. Sedan är rekryteringar av behöriga lärare det vi brottats mycket med. Det är tom så att det är svårt att hitta folk överhuvudtaget. Inför nästa läsår känns det utmanande och stimulerande att intensifiera arbetet med projekt TS2021. Vi är nyfikna på att se vilka mål och resultat som vi kommer lyckas nå samt hur vi kommer lyckas få med oss personal, elever och föräldrar i arbetet. Under arbetets gång kommer vi fira delmål som uppnås för att elever och personal ska känna sig stolta över sina prestationer. Det ska finnas en stolthet över skolan och det ska pratas i positiva ordalag om Transtenskolan. Vision Under sin tid på vår skola har varje elev en positiv kunskapsutveckling, en härlig känsla av samhörighet och känner gott hopp om framtiden. Målsättning Att elever och lärare rekommenderar skolans utbildning för sina goda lärmiljöer, kompetenta pedagoger, goda sociala atmosfär samt goda kunskapsresultat. Målkriterier Under vårterminen 2021 visar rekryteringsarbetet att sökanden till tjänster har blivit rekommenderade att söka tjänst på skolan av befintlig personal. Elever intygar att de pratar positivt om skolan inför sin familj och sina kamrater. Elever som tidigare gått på skolan återkopplar att skolans utbildning gav användbara kunskaper för gymnasiet. (TS 2021) En stor utmaning för kommande läsår blir att hålla i och hålla ut i alla olika delar och hålla undan sådant som inte hör hemma eller får vänta på sin

22(22) tur. Vi ska bygga för skolans framtid och det ska vi göra med lugn klokskap och kontinuerliga uppföljningar.