en inventering stationssamhälle rött tegel blåsigt utblickar i landskapet jordbruk stationsbyggnad småskalighet homogen befolkning lantligt isolerat starka vindar bykänsla järnvägsbarriär flackt utsikt gult tegel fotboll uppdelat i två sidor slättlandskap vackra äldre byggnader pendlingsläge bokhäckar tegelfasader pilevall hårdgjort lummigt ingen handel stationssamhälle rött tegel blåsigt utblickar i landskapet STÅNGBY jordbruk stationsbyggnad småskalighet homogen befolkning lantligt isolerat starka vindar bykänsla järnvägsbarriär flackt utsikt gult tegel fotboll uppdelat i två sidor slättlandskap vackra äldre byggnader pendlingsläge bokhäckar tegelfasader pilevall hårdgjort lummigt ingen handel stationssamhälle rött tegel blåsigt utblickar i landskapet jordbruk stationsbyggnad småskalighet homogen befolkning lantligt isolerat starka vindar bykänsla järnvägsbarriär flackt utsikt gult tegel fotboll uppdelat i två sidor slättlandskap vackra äldre byggnader pendlingsläge bokhäckar tegelfasader pilevall hårdgjort lummigt ingen handel stationssamhälle rött tegel blåsigt utblickar i landskapet jordbruk stationsbyggnad småskalighet homogen befolkning lantligt isolerat starka vindar bykänsla järnvägsbarriär flackt utsikt gult tegel fotboll uppdelat i två sidor slättlandskap vackra äldre byggnader pendlingsläge bokhäckar tegelfasader pilevall hårdgjort lummigt ingen handel stationssamhälle rött tegel blåsigt utblickar i landskapet jordbruk stationsbyggnad småskalighet homogen befolkning lantligt isolerat starka vindar bykänsla järnvägsbarriär flackt utsikt gult tegel fotboll uppdelat i två sidor slättlandskap vackra äldre byggnader pendlingsläge bokhäckar tegelfasader pilevall hårdgjort lummigt ingen handel stationssamhälle rött tegel blåsigt utblickar i landskapet jordbruk stationsbyggnad småskalighet homogen befolkning lantligt isolerat starka vindar bykänsla järnvägsbarriär flackt utsikt gult tegel fotboll uppdelat i två sidor slättlandskap vackra äldre byggnader pendlingsläge bokhäckar tegelfasader pilevall hårdgjort lummigt ingen handel stationssamhälle rött tegel blåsigt utblickar i landskapet jordbruk stationsbyggnad småskalighet homogen befolkning lantligt isolerat starka vindar bykänsla järnvägsbarriär flackt utsikt gult tegel fotboll uppdelat i
Denna rapport är framtagen på uppdrag av Stadsbyggnadskontoret i Lund. Text och bild (om inget annat anges): Anna Lönnbom, Landskapsarkitektpraktikant Utgivningsår 14
Förord Denna rapport innehåller en inventering samt en kortare analys av dagens Stångby. Här beskrivs exempelvis bebyggelse och grönstruktur, samt kopplingar till närliggande orter. Syftet med rapporten är att den ska fungera som ett underlag för vidare planeringsarbete inför den fortsatta utbyggnaden av orten. Stångby stationsbyggnad
Landskapsbild Höör Stehag Eslöv Stångby Strax norr om Lund, ute på slätten, ligger tätorten Stångby. Lund Orten har växt fram mitt bland utspridda gårdar och är byggd på mark som tidigare användes till jordbruk. Orten har i och med den senare utbyggnaden antagit en mycket säregen form. (Se följande sidor.) Malmö
N. Nöbbelöv N. Fäladen Typiskt för Stångby är det omgivande slättlandskapet med utspridda gårdar. Även inom tätorten finns några gårdar kvar. För att förankra Stångby historiskt är det viktigt att behålla element från jordbrukslandskapet. Vissa gårdar har en uppväxt gårdsmiljö, vilken bidrar positivt till landskapsbilden. Tidigare var det vanligt att plantera träd som ramade in gårdsytan och bildade en tydlig gräns mot landskapet utanför. Växtlighen gav även skydd mot vinden. Flera åkerholmar och odlingsrösen finns inom Stångbys gränser, både inom de nuvarande och inom de nya gränser som skapas i och med kommande utbyggnad. Åkerholmar och odlingsrösen är små områden av natur- eller kulturmark, vilka omges av åker- eller betesmark. De är ofta mycket artrika och lockar bland annat till sig insekter och reptiler. Dessa landskapselement har ett stort värde, både ur kulturell och biologisk synpunkt. Dessutom bidrar de till en tilltalande variation i landskapet. Möjligheten till utblickar i landskapet är också något som är utmärkande för Stångby. Det öppna, omgivande jordbrukslandskapet låter blicken färdas långt bort. Håstad Foto: S. Leonardsson Stångby Kyrkby Stångby Vallkärra Lund
181 191 197 13 Kartutsnitten visar Stångbys framväxt. Ytan är densamma för varje utsnitt, men byggnadernas placering och storlek kan variera något beroende på skillnader i originalkartorna. Historik 1859 Viss bebyggelse tillkommer. Pensionerade bönder flyttar hit. 191 8 fastigheter finns i samhället. 1 av dessa är jordbruksfastigheter. 191-tal och framåt Lastbrygga uppförs vid stationen för att underlätta vid hantering av sockerbetor. Bryggan används även som läktare vid sportaktiviteter på det angränsande grönområdet. 196-tal Hantverket har varit på utdöende under en längre tid och verksamheterna försvinner en efter en. Även lanthandeln stänger för gott och byggnaden rivs 1974. -tal Järnvägen dras genom nuvarande Stångby. Fyra gårdar finns på platsen. 189-tal Stångby station invigs. 1913 Scharffenbergs lanthandel etablerar sig i samhället. Fler verksamheter tillkommer i takt med att samhället växer, så som smedja, sybehörsaffär, bageri och skrädderi. 194 Stångby växer så det knakar. Drygt 15 nya hus byggs. Torns kommun införlivas i Lunds stad 1967. I början av 197-talet avstannar byggandet. 197-tal Byggboomen tar fart igen.
Sockengränser 191 Stångby Håstad På 185-talet drogs spåren till södra stambanan genom Vallkärratorns marker. En smal remsa med jordbruksmark blev kvar mellan Vallkärratorns och Stångbys gränser. Eftersom det var svårt att odla marken på ett effektivt sätt uppläts den istället till bostäder. Vallkärra Skälshög För att bevara den historiska förankringen i området är det viktigt att ta hänsyn till tidigare gränser i landskapet vid den fortsatta utbyggnaden. Vallkärratorn Hoby Lackalänga Ladugårdsmarken
För tio år sedan fanns det 71 barn under tio års ålder i Stångby. Idag är de 387. (Sydsvenskan 1-7-16) Befolkning Många barnfamiljer lockas av livet i Stångby och under de senaste åren har andelen barn ökat till 35% av befolkningen. Det är en betydligt större andel än för omkringliggande orter. De många barnfamiljerna bidrar stort till den för kommunen mycket låga medelåldern, på 3 år. Här bor många barnfamiljer, men även en del pensionärer. STÅNGBY VÄSTER 39 Många pensionärer bor här, 141 stycken. STÅNGBY TÄTORT 659 63 Här bor endast 6 personer över 65 år. HARALDSFÄLT Medelinkomsten är relativt hög, men är dock inte högst i kommunen. En stor andel av de nyinflyttade i Stångby kommer närmast ifrån orter utanför Skånes gränser. Det kan tyda på att Stångbys goda rykte har spridit sig långt upp i landet. 5 av 116 utflyttande under 1 flyttade till ett annat län. Det är en hög andel jämfört med andra orter i Lunds kommun. Det finns gott om små barn: 145 personer är mellan 1 och 5 år. 13 Siffrorna anger antal boende inom de tre områdena. Åldersfördelningen är relativt jämn. 1- till 15-åringarna är bara 19 stycken.
Åldersfördelning totalt Under de senaste åren har Stångbys befolkning ökat kraftigt i och med den utbyggnad som skett på båda sidor om järnvägen. 4 I de nya områdena verkar befolkningen vara relativt 3 1-5 16-4 3-39 5-64 6-15 5-9 4-49 65- homogen, med liknande inkomster och familjesituationer. 3 av 5 personer mellan 5 och 64 år har en eftergymnasial utbildning på mer än tre år (Sydsvenskan 1-7-16). BEFOLKNING Befolkningsutveckling i Stångby mellan 198 och 1 I Stångby finns 111 verksamheter registrerade. Flest företag finns inom transport (8 st), dataprogrammering- och konsultverksamhet (9 st), samt inom teknisk konsultverksamhet (7 st). Anmärkningsvärt är att det inom tätorten finns tre företag inom bokutgivning. 1 9 8 1 9 9 4 5 6 7 8 9 1 1 1 1 Utanför Stångby, på promenadavstånd från orten, finns 181 registrerade företag. Av dessa är 55 inriktade på odling och blandjordbruk, 16 företag finns inom områden relaterade till bygg- och anläggningsverksamhet, medan 11 är husdjursrelaterade verksamheter. Värt att nämna är också att det finns ett företag inom restaurangområdet och att ett av företagen som ägnar sig åt odling även bedriver caféverksamhet. VERKSAMHETER
Gatornas och husens placering, samt husens höjd, är mycket viktig för att dämpa starka vindar. Kvarter 9,5 bostäder/hektar 11,7 bostäder/hektar 15,1 bostäder/hektar De markerade områdena är indelade efter under vilken tidsperiod de tillkommit. De äldsta delarna är ifrån sekelskiftet 19 och de nyaste delarna är under uppbyggnad idag (Januari 14). Då bebyggelsen vuxit fram under olika tidsepoker skiljer sig områdena mycket åt både vad gäller byggnadsstil och gatustruktur. Skillnaderna är mycket distinkta. Bebyggelsen i Stångby består till övervägande del av friliggande villor på mellan 1 och våningar. I och med utbyggnaden har även en del par- och radhus tillkommit, samt några få hyresrätter. 8,4 bostäder/hektar
19-194 Friliggande villor Rött tegel dominerar. Stora, uppväxta tomter som gör området grönt. Vackra byggnadsdetaljer, såsom spröjsade fönster. Raka gator. Byggnadernas placering på tomterna varierar. 196-197 Mycket homogen villabebyggelse Lummiga tomter som angränsar till parkmark Husen är placerade i raka rader. Mycket gula tegelfasader. -tal Radhus, parhus och små villor. Mycket röda tegelfasader med trädetaljer Relativt tätt mellan husen Inom de olika delarna av området är det mycket liten variation i husens utseende. 1-tal Friliggande villor, radhus samt några få bostadrätter. Husen tar upp en stor del av tomterna. Tomt- och parkmark har inte hunnit växa upp än. Några av gatorna är lätt svängda. Relativt stor byggnadsvariation.
Grönstruktur Nybyggt område 196-tal - 197-tal Gamla stationsområdet De äldsta delarna Nybyggt område Kulparken I de äldsta delarna av Stångby finns mycket lite parkmark. De relativt stora, lummiga tomterna bidrar dock till ett grönt intryck. Fredsparken Vagnparken Lokparken Vid det gamla stationsområdet finns en stor allmän grönyta. Bebyggelsen som tillkom under 196- och 197-talen omges av uppväxta tomter och små, kilformade parker. De långsmala parkerna kan på grund av sin form upplevas som en genomfartsled istället för ett parkrum. Skenparken I flera av de nya parkerna finns dagvattendammar. Järnvägsparken Träffparken I de nybyggda områdena är tomterna generellt sett mindre än i övriga Stångby. Detta, och det faktum att växtligheten haft kort tid på sig att utvecklas, ger ett mer hårdgjort och strikt intryck. Gästabudsparken Törnrosaparken Ädelstensparken Scharffenbergs plats Ytan innehåller en lekplats Skogsområde planterat under 199-talet.
Bä tre belysning behövs i flera av parkerna! De stora gårdarna skapar gröna oaser bland bebyggelsen. Växtlighet längs en gata i den äldre delen av Stångby Bokhäckar är populärt i hela Stångby. Gästabudsparken Törnrosaparken Park med lekplats i den nyare delen av Stångby Järnvägsparken I de nybyggda områdena tar husen upp en stor del av tomterna.
De äldre tegelvillorna ger en stark karaktär åt detta område. + Kulturmiljö Här ligger den gamla stationsbyggnaden. Äldre gårdar och villor med inramande trädrader bidrar starkt till Stångbys utseende. Bomvevsvägen har sedan lång tid tillbaka varit belagd med smågatsten, men har nyligen asfalterats. - Husens placering i förhållande till gatan varierar mycket i de äldre delarna av Stångby. Detaljer så som markbeläggning påverkar hur gatumiljön upplevs i sin helhet. De smala grönytorna är karaktäristiska för området och ger det en speciell karaktär som inte finns i andra delar av Stångby. Tomter som angränsar till grönområden gör detta område extra grönt.
Även den befintliga bebyggelsen ska tas omhand så a t den inte förvanskas och blir historielös. (arkitektur Lund 13-11) För att kunna identifiera viktiga kulturella värden behövs en byggnadsinventering av såväl gårdar som villabebyggelse i Stångby. Det är även viktigt att värdera den omgivande miljön samt detaljer i landskapsbilden inför kommande utbyggnad. Det gamla stationsområdet har en mycket speciell, småskalig karaktär som särskiljer Stångby från andra orter. Det gula och främst röda teglet ger tillsammans med byggnadernas nätta former en särprägel till området. Det är inte bara byggnadernas typ som är viktig att ta hänsyn till vid fortsatt utbyggnad, utan även deras placering i förhållande till varandra och till gatorna. Mycket viktigt är också placeringen i förhållande till siktlinjer och topografi. Spår av äldre plantering vid stationsbyggnaden Små detaljer berättar samhällets historia Scharffenbergs magasin Den gamla prästgården Hästfästning vid stationsbyggnaden Kilformade grönytor ger karaktär åt 196-tals-området. Utspridda gårdar bidrar starkt till landskapsbilden. Småskalighet vid stationsgatan Teglet är välrepresenterat i alla delar av Stångby Odlingsröse
nalys och Slutsatser Stråk Kopplingar gående och cyklister KULPARKSKOLAN TORNHALLEN Längs Vallkärravägen saknas cykelbanor. Trottoarer finns endast längs en del av sträckan. Småskaligheten i Stångby inbjuder till promenader och på de flesta håll går det att ta sig fram på ett säkert sätt med cykel eller till fots i blandtrafik. Trafiken längs Vallkärravägen är dock relativt omfattande och många fordon kör fortare än de tillåtna 5 km/h. I nuläget är situationen problematisk för de skolbarn som behöver ta sig mellan kulparkskolan och Tornahallen. Den vanliga gångvägen är avstängd på grund av anläggningen av en konstgräsplan. Gemensamma gång- och cykelvägar har markerats med rött. Den gula linjen visar den avstängda gångvägen. Viktigt gångstråk Längs gångstråken i Ädelstensparken och Gästabudsparken saknas belysning.
Stångby är uppdelat i två sidor som behöver bli bättre integrerade. Idag upplevs de som olika enheter. Foto: M. Lindvall Järnvägsundergången sedd från den östra sidan På promenad genom Törnrosaparken. Inom Stångbys västra delar har flera gång- och cykelstråk börjat anläggas. Vissa delar är färdiga att använda, men de har ännu inte nått sin tänkta funktion som kopplingar till resterande delar av Stångby. Därför har dessa inte märkts ut i kartan på motstående sida.
Stråk Kopplingar motortrafik Var tredje invånare i Stångby äger minst en bil. Passage för motortrafik 98 Vallkärravägen Kävlingevägen Inom Stångby väntas biltrafiken öka till följd av utbyggnaden. Vallkärravägen Väg 93 936 Svenshögsvägen Tre busshållplatser finns på den västra sidan, men ingen på den östra. Vallkärravägen är Stångbys mest trafikerade väg.
Sträckan fågelvägen mellan hus A och Tornhallen är cirka 385 meter. Till fots eller med cykel är sträckan mellan hus A och Tornhallen cirka 6 meter. För att ta sig med bil från hus A till Tornhallen behöver man köra ungefär 85 meter. B B B Foto: M. Lindvall T Passage under järnvägen, längs väg 93. Skånetrafiken trafikerar Stångby med linje 7. Vardagar går 17 turer per dag och lördagar 6 turer. I kartan är hållplatserna markerade med ett B. Mellan Stångby och Lund C avgår 37 tåg varje vardag. Tågstationen markeras med ett T i kartan. 936
Håstad Stråk Kopplingar Smal väg där gång- och cykelbana saknas. Grusväg utan belysning för rekreation och kommunikation Stångby Kyrkby Viktig koppling till Håstad Gång- och cykelbana saknas. VALLKÄRRAVÄGEN KÄVLINGEVÄGEN SVENSHÖGSVÄGEN Längs Vallkärravägen mellan Stångby och Stångby kyrkby saknas cykel- och gångväg. I dagsläget saknas gång- och cykelvägar även längs Svenshögsvägen, från det att den täta bebyggelsen slutar. I de långsiktiga planerna finns en förlängnig av befintliga cykelvägar. Gång- och cykelstråk Viktigt gångstråk mot Nöbbelövs torg Obelyst stråk 93 Vägen upplevs ödslig. Gång- och cykelbana saknas. L U N D M O T Gång och cykelstråk i blandtrafik
Här tar tro ttoaren slut. Inga cykelbanor i sikte. Cykelvägen mellan Stångby och Lund går till stor del genom jordbruksområden, med några spridda gårdar utmed vägen. I mörker kan sträckan upplevas ödslig och otrygg. För att Stångbyborna ska kunna ta sig till fots till kyrkan och begravningsplatsen i Stångby kyrkby behöver de gå längs en smal väg utan någon ordentlig vägren. Farliga situationer skulle kunna uppstå och som läget är idag främjas biltrafiken. I mörkret kan ingen höra dig skrika... Idag saknas längre rekreationsstråk i området. Anläggandet av nya stråk ut i landskapet skulle underlätta för både boende och besökare att ta sig till exempelvis rekreationsområdet vid Kävlingeån eller till Stångby mosse. Foto: M. Lindvall
Ingen vill släpa på fulla matkassar i nästan tre kilometer. För a t minska bilresandet behövs en mata fär i S tångby. Målpunkter inom Stångby 11 1 6 1 Tågstation samt övergång Torngården (Församlingshem och bibliotek) 3 Tornhallen 4 Busshållplats 5 Planerad förskola 6 Kulparkskolan 7 Tågets förskola 8 Stångby paviljongskola 9 Tornastugans förskola 1 Förskolan Stormhatten 11 Planerad skola (Detaljplan är antagen av kommunen) 1 Fotbollsplan, varav en konstgräsplan 13 Planerad idrottsanläggning 4 13 1 3 4 9 4 1 8 7 5 Entré
I Torngården finns förutom församlingshem och bibliotek bland annat en fritidsgård. Här hålls också studiecirklar, kurser och evenemang och en gång i veckan ordnas babycafé. Under skolloven finns vissa aktiviteter för barn. Även Stångbyfestivalen håller till här en söndag i slutet av maj, sedan starten 1. Fotboll är stort i Stångby, och Torns IF har både dam- herr- och ungdomslag. Tornhallen innehåller idrottshallar för bland annat fotboll och innebandy och utanför finns fotbollsplaner, varav en konstgräsplan, under anläggning (14-1-3) Tornhallen används även till att anordna den årliga Stångbymässan och utanför lokalen hålls Stångby loppis en gång om året. I Stångby finns ett aktivt byalag. Foto: Bagisbloggen Bild: Stångbyfestivalen Foto: Torns IF Foto: Torns IF IF Foto: I. Kristiansen MATAFFÄR SAKNAS I STÅNGBY! Fler mötesplatser behövs. Stångbyborna vill gärna ha ett café på orten. (Enligt åsikter från Medborgardialog 13) Foto: Torns IF
Målpunkter lite längre bort 6 4 3 meter meter 1 meter 5 meter 3 1 Torns Ryttarförening Axelgård 3 Stävie Ryttarförening 4 Stångby Kyrka 5 Nöbbelövs mosse 6 Stångby mosse 7 Glorias äppelgård 5 1 Mataffär 4 meter Service 9 meter 7
På gångavstånd från Stångby finns såväl föreningsverksamheter som rekreationsområden. Foto: Å. Moberg Vid Stångby- och Nöbbelövs mosse finns stigar, ringlande vattendrag och ordnade rastplatser. Vid Axelgård håller Torns scoutkår till, med det är även föreningslokal för folkdanslaget och hembygdsföreningen. Här finns även Vallkärra museum och lokalen används också som konferens- och festanläggning. Två ryttarföreningar finns inom området. Två kilometer öster om pågatågsstationen ligger Glorias äppelgård. Här finns gårdsbutik, café och på hösten även självplock av frukt. Foto: U. Mjörnmark Foto: Glorias äppelgård Foto: M. Lindvall Foto: K. Hansson