I 500 / 77:/"/Ãl Förvalta mljöansvar Statsvaltnngens arbete ekologsk hållbarhet "Statens roll är skapa utsättnngar alla t bdra tll en ekologskt hållbar utvecklng." Ur regerngsklarngen den 17 september 1996 SLM 1997:145 Delbetän kande MILJÖVÅRDSBEREDNINGEN
SOU Ds kan köpasfrån Frtzes kundtjänst. För remssutsândnngar SOU Ds svarar Frtzes. Offentlga Publkatoner. uppdrag RegerngskansletsRrvaltnngsdelnng. Beställnngsadress: Frtzcs kundtjänst 10647 Stockholm Orderfax: 08-690 91 91 Ordertel: 08-690 91 90 Svara remss. Hur Var. Statsrådsberednngcn.1993. En lten broschyr underlättar arbetet den skall - som som svara Broschyren kan beställashos: RegerngskansletFörvaltnngsdelnngen Dstrbutonscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 10 25 remss. Tryckt REGERINGSKANSLIETS OFFSETCENTRAL Stockholm 1997 ISBN 91-38-20721-4 ISSN 0375-250X
Tll Regerngen Genom tlläggsdrektv den 26 januar 1995 g regerngen Mljövårdsberednngen Jo l968:a genom tlläggsdrektv som löpande uppdrag under hela mandatperoden utreda, formulera eslå konkreta åtgärder nå en hållbar samhällsutvecklng. I detta ngår bland annat verka frågan om mljöansvar mljöhänsyn ntegreras samhällssektorema eslå hur regerngens styrnng sektorsmyndghetema ska kunna utvecklas. Mljövårdsberednngen överlämnade ett delbetänkande jun 1996 Integrerng mljöhänsyn nom den statlga valtnngen SOU 1996:112 som nnehöll olka slag utvecklng myndgheternas eget mljöarbete. I detta delbetänkande redovsar v ytterlgare överväganden slag på hur statsvaltnngens ansvar mljö hållbar utvecklng kan utvecklas nrktnng på regerngens styrnng myndgheterna deras verksamheter. Mljövårdsberednngens ledamöter har utgjorts rksdagsman Jan Berqvst, ordande, generaldrektör Rolf Annerberg, Åsa statskonsulent Domej, bolog Stefan Edman, musechef Désrée Edmar, valtnngschef Karn Jonsson, generaldrektör Mara Norfalk, unverstetsrektor Thomas Rosswall mljörevsor Marja Wdell. Från Mljövårdsberednngens kansl har deltagt kanslchef Lars-Erk Lljelund samt experten Sten Johansson 1996-10-15 1997-09-01. Mljövårdsberednngen överlämnar här stt delbetänkande om slag tll en mljöpoltsk valtnngsstrateg statsvaltnngen. - Stockholm oktober 1997 Jan Bergqvst /Lars-Erk Lljelund
Innehållstecknng l Uppdraget..2... 2 Sammanfnng överväganden slag..4... 3 Ekologsk hållbarhet valtnngspoltsk ett perspektv..1l... 3.1 Begreppet ekologskt hållbar utvecklng.13... 3.2 statsvaltnngen regerngens styrnng denna 15..... 3.3 Myndgheter verkar nom olka samhällssektorer..l8... 3.4 Ekologsk hållbarhet som poltsk tvärfråga...20... 4 Arbetsformer ekologsk hållbarhet..22... 4.1 Sektorsansvarets nnebörd..23... 4.2 Ansvar ekologskt hållbar utvecklng..26... 4.3 Statlga myndgheter ansvar mljön..28... 4.3.1 Mljövårdsmyndgheterna..28... 4.3.2 Myndgheter särsklt sektorsansvar mljön.29... 4.3.3 Övrga myndgheter mlj örelaterade arbetsuppgfter..30... 4.4 Myndgheternas generella ansvar..3o... 4.5 Mljövårdsmyndghetemas framtda roller..34... 5 Styrformer styrsgnaler 37 5.1 Regerngens styrnng de statlga myndgheterna,.38... 5.2 Styrsgnaler ekologsk hållbarhet,.44... 5.3 Styrformer ekologsk hållbarhet..46... 5.4 Affársdrvande verk statlga bolag.49... 5.5 En bred delaktghet..5o... 5.6 Uppföljnng..5l... 5.7 Övrga ntatv..5l... 6 Konsekvensbedömnng Mljövårdsberednngens slag...53
Uppdraget 1 Mljövårdsberednngen tll 1995:22 drektv dr. regerngens ges I eslå formulera "utreda, uppdrag b1.a. berednngen samhällsutvecklng". 1 hållbar nå åtgärder konkreta en hur slag på skall "lämna berednngen uppdraget även sägs kan mljöansvar sektorsmyndgheternas styrnng regerngens utvecklas. Integrerng 1996:112, SOU delbetänkande tdgare har V ett delar behandlat valtnngen, statlga den mljöhänsyn 1996 under hösten remssbehandlades Betänkandet uppdraget. beslutat slagen anlednng har en om regerngen 20-tal mljölednngssystem ett nande plotverksamhet statlga kretsen serat har Regerngen myndgheter. statlga från vdgas skall successvt mljölednngsystem myndgheter 1998. överväganden ytterlgare v redovsar delbetänkande detta I utvecklas kan mljöansvar statsvaltnngens hur slag på mljölednngssystem nande brett V effektvseras. ett menar ekologskt ntatv regerngens statsvaltnngen samt en nom 1997 vårpropostonen samhällsutvecklng hållbar budgetpropostonen hållbarhet ekologsk handlngsprogrammet frågor valtnngsstrategska ett sett antal aktualserar 1997 ett ansvarsdelnng b1.a. Det perspektv. rör mljöpoltskt framtda mljömyndghetemas myndgheter, mellan gränsdragnngar tdgare våra skllnad Tll styrformer. mot utvecklng roller samt behandlade huvudsak vlka mljölednngssystem, angående slag detta fokus perspektv, är myndgheternas statlga de från frågorna
betänkande nrktat på regerngens styrnng myndgheterna deras verksamheter. Våra överväganden slag syftar tll bdra tll utveckla statsvaltnngens roll ett ekologskt hållbart samhälle. V vll understryka detta naturlgtvs bara är en flera vägar drva samhällsutvecklngen önskvärd rktnng. Näralggande är den övrga offentlga sektorns, fram allt kommunerna landstngen, samt närngslvets ansvar roller. Dessa kräver dock sn särsklda belysnng omfas nte drekt detta betänkande. Med statsvaltnngen ses betänkandet de statlga valtnngsmyndghetema, affarsverken, statlga bolag samt regerngens eget kansl. Det rör sg om en betydande verksamhet omkrng 240 000 anställda som upphandlar nvesterngar, varor tjänster ungefär 150 mljarder kronor per år.
Sammanfnng 2 slag överväganden hållbarhetsperspektv verksamhet Statlg ett omfnng gör uppgfter roller samt olka Statsvaltnngens hållbart ekologskt utvecklngen ett aktör mot central den är en samhälle. hållbar ekologskt tll hänsyn på kr V en anser åtföljas måste statsvaltnngen en samhällsutvecklng nom regerngens uppfar V ambtonsnvån. höjnng betydande har samhällsutvecklng hållbar ekologskt en mål övergrpande en begreppet nnefats har vanlgen vad bredd än större som samhällsutvecklngen hela berör hållbarhet Ekologsk mljöhänsyn. deras samhällssektoremas betydelsen understryker vlket aktörers ansvar. gemensamma Regerngskanslet, nklusve helhet, sn statsvaltnngen För hållbar ekologskt arbete dess mot vktgt det v är tror se utvecklad v detta Med lärande en utvecklng menar process. som en respektve dessa mellan myndgheterna mellan dalog successv detta utfrån erfarenhetsutbyte en departement nödvändga nkl. arbetsmetoder styrformer utvecklng korrgerngar. ekologsk arbetet kommer myndgheter många För där tllstånd från går ett nnebära hållbarhet man rnga eller låg gvts ofta mljöaspekter verksamheternas ekologsk tll ställnng bedöma tll ta uppmärksamhet a håll del kan Detta myndghetsutövnng. sn hållbarhet en mycket tll vändas stora kan samtdgt svårgheter betydande som utmanngar.
Arbetsformer hållbarhet ökad Det är fundamental betydelse arbetet mljö hållbarhet ntegreras övrg verksamhet nom respektve myndghet det skall bl framgångsrkt. Statsvaltnngens arbete en ekologskt hållbar utvecklng måste där utgå från respektve myndghets uppdrag den kämverksamhet som bedrvs. Myndgheternas uppdrag/kämverksamhet är normalt styrd, reglerad motverad olka fnngar. Varje myndghet har rmlgen själv den bästa nskten om dessa regelverk är där mest lämpade tllsammans övrga aktörer nom respektve samhällssektor klarlägga brster problem, utarbeta slag tll lösnngar verka de genoms. samt Styrsgnaler styrformer Regerngens vson om en ekologskt hållbar samhällsutvecklng är den vktgaste styrsgnalen utgör ett rktmärke statsvaltnngens fortsa arbete. Innehållet denna vson måste konkretseras omsättas olka styrformer, beslut fortsa ntatv. Det är nödvändgt använda de formella styrnstrumenten som myndgheterna är väl trogna. Styrnstrumenten används la mål uppdrag, nte ange hur verksamheten skall bedrvas. V ser nte något behov komplettera regelverket myndghetsstyrnngen. V ser nte heller något behov en ny myndghetsorgansaton ekologsk hållbarhet. Hur styrnngen sker va de olka regelverken, dvs. vlka styrsgnaler som ges, är görande genomslag framgång det fortsa arbetet. Styrsgnalema måste vara tydlga, konkreta nte kolldera styrsgnaler nom andra poltkområden. Samtdgt får nte styrnngen myndgheternas över ta eget ansvar ntatvkraft. Sektorsansvar är samhällsansvar Prncpen om sektorsansvar bör vara vägledande myndgheternas arbete en ekologskt hållbar utvecklng. V anser dock det fnns en rsk fastna formfrågor rörande ansvarets bredd djup när
det verkställs på myndghetsnvån. Där vore det mer relevant tala tenner om ett samhällsansvar mljö ekologsk hållbarhet. Detta skulle stämma bättre överens det ansvar som alla aktörer samhället väntas ta, från den ensklda ndvden tll aktörer eller grupper aktörer nom prvat offentlg sektor. Det generella ansvaret Alla myndgheter nom statsvaltnngen skall ges ett generellt ansvar ta hänsyn tll ekologskt hållbar utvecklng nom ramen sn kämverksamhet. Styrformen detta är verksordnngen där regerngen serat en ändrng dess 7 nnebörden myndgheterna skall beakta ekologskt hållbar utvecklng. I nlednngsskedet tror v det är vktgt särsklda nsatser som t.ex. dalog, nformatons- kunskapssprdnng. Här kommer mljömyndgheterna kunna ha en nyckelroll tllsammans Regerngskanslet. V eslår där regerngen ger mljömyndghetema uppdrag samverkan ta fram slag på en generell nfonnatons- utbldnngsstrateg nklusve konkreta handlednngar utbldnngsmateral. V vll detta sammanhang peka på möjlgheterna tll samverkan unverstet högskolor. Det är vktgt departementen en dalog sna respektve myndgheter dessa frågor. V anser den nformella fortlöpande s.k. mål- resultatdalogen mellan Regerngskanslets departement de olka myndgheterna är ett lämplgt forum. V stödfunkton departementens arbete dalog anser en myndgheterna bör övervägas åtmnstone ntalskedet då det många fall kommer röra sg om nya problemställnngar. Detta stöd kan ske form ett projekt nom Regerngskanslet. Hur det skall utformas närmare görs nom Regerngskanslet men v vll peka möjlgheten beakta behovet samband även Regerngskanslet n ett mljölednngsystem. En åtgärd kort skt bättra samordnngen regerngens styrnng kan vara nrätta en organsaton kontaktpersoner departementet stöd tll uppföljnng övrga departements samhällssektoremas nsatser. Stödet tll
departementen bör även nnefa utbldnng chefer, handläggare kommttéanställda. Det särsklda ansvaret Förutom det generella ansvaret anser v ett antal myndgheter skall ges en särskld roll som ansvarsmyndgheter. Det är sådana myndgheter där en anpassnng kämverksamheten är särsklt vktg en ekologskt hållbar utvecklng. Detta nnebär en vdgnng den krets myndgheter som dag har tlldelats ett särsklt sektorsansvar mljön nom respektve områden. V eslår regerngen ger ett särsklt ansvar tll 28 centrala myndgheter som verkar nom vktga områden en ökad ekologsk hållbarhet: Vägverket, Banverket, Luftfartsverket. Sjöfartsverket, Svenska Kraftnät, den nya energmyndgheten, Venfall, Boverket, NUTEK, Fskerverket, Jordbruksverket, Skogsstyrelsen, Sverges Geologska Undersöknng, Sverges Lantbruksunverstet, Naturvårdsverket, Konsumentverket, Lvselsverket, Kemkalenspektonen, Arbetsmarknadsverket, Arbetarskyddsverket, Arbetslvsnsttutet, Rkssäkrngsverket, Socalstyrelsen, Skolverket, Försvarsmakten, Sda, Kommerskollegum, Fnansnspektonen. Därutöver anser v alla länsstyrelser skall ges ett särsklt ansvar eftersom de regonal nvå har stt uppdrag nom de flesta dessa områden. Ansvarsmyndgheter bör den årlga resultatredovsnngen ÅRR redovsa nsatser resultat stt arbete ekologsk hållbarhet. V anser styrnngen ansvarsmyndghetema bör ske genom dels en precserng ansvaret myndghetsnstruktonema, dels genom reglerngsbreven. Därutöver tror v det är vktgt på samma sätt som det generella ansvaret bedrva, åtmnstone ntalskedet, olka processer öka utveckla kompetens, nskt engagemang. Myndgheternas kostnader knppade nsatser skall normalt rymmas nom befntlga anslag ramar. För större nsatser samhällssektomvå bör ansvarsmyndghetema ges ett generellt uppdrag eslå hur eventuella kostnader bör delas.
I detta sammanhang är det vktgt departementen konkretserar nnehållet det särsklda ansvaret. Det särsklda ansvaret nnebär bla. : 0 dentfera kvantfera den mljöpåverkan som verksamheten nom ansvarsområdet, 0 utfrån de natonella målen mål hur verksamheten nom sätta området skall bl ekologskt hållbar, 0 konkretsera behovet åtgärder dessa verka dessa åtgärder genoms, 0 0 fortlöpande följa utvecklngen nom ansvarsområdet, mål skall nås nklusve effekter på mljön genomda åtgärder, återrapportera tll såväl aktörerna nom ansvarsområdet som regerngen. tll Hur åtgärdsansvaret tvärsektorella problem skall delas är enlgt vår uppfnng något som får analyseras från område tll område. V eslår Naturvårdsverket ges uppdrag, tllsammans berörda myndgheter, utarbeta slag på hur ansvaret skall delas de tvärsektorella frågorna. En vktg aspekt blr styrrnöjlgheter bemyndganden som respektve fogar över där så är påkallat eslå ändrngar. beakta myndghet de Mljömyndgheternas roll V anser mljömyndghetema prncp bör bbehålla sna roller vssa modferngar. Detta utesluter nte de kommer ha stabsmyndghetsllmande funktoner gentemot regerngen egenskap expertmyndgheter. Förutom sna kärnverksamheter skall mljömyndgheterna vara pådrvande, uppföljande utvärderande. Däremot vll v tona ner den samlande rollen mot bakgrund övrga myndgheters ansvar utveckla sn verksamhet mot ekologsk hållbarhet. Affársdrvande Det fnns nte verk statlga några prncpella bolag skllnader verken valtnngsmyndghetema när mellan de affärsdrvande det gäller regerngens
styrtormer. V har också vårt slag tll myndgheter särsklt ansvar eslagt ett antal affärsdrvande verk. Däremot är det nte möjlgt staten drekt ålägga ett statlgt bolag samma ansvar mljöfrågor ekologsk hållbarhet motsvarande det ansvar som kan läggas myndgheter. V tycker dock det är vktgt alla statlga bolag arbetar ekologsk hållbarhet. Ett sätt staten verka denna rktnng är utge rktlnjer detta. V eslår där regerngen ger Naturvårdsverket uppdrag utarbeta ett slag tll sådana rktlnjer som stöd bolagens fortsa arbete. Detta bör nkludera en uppföljnng utvärderng de statlga bolagens mljöarbete. En bred delaktghet Det är vktgt största möjlga mån delegera ansvaret genomandet, nte bara från regerngen tll myndgheterna, utan också vdare tll regonala, lokala myndgheter aktörer nom ansvarsområdet. V anser det fnns behov stärka samverkan form regonala nätverk ekologsk hållbarhet. Verksamheten bör ha tll uppgft knyta hop tllgänglga kunskaper erfarenheter praktskt tllämpat arbete huvudsaklgen engagera regonala myndgheter, kommuner etag. V anser länsstyrelserna är ett naturlgt n sådana nätverk. Uppföljnng En vktg del verklgandet regerngens program en ekologskt hållbar samhällsutvecklng är hur programmet kan ges ett uppföljnngsbart nnehåll vlken utsträcknng myndgheterna mår prortera det sna verksamheter. V anser det är bra regerngen kopplar hänsyn tll ekologskt hållbar utvecklng myndgheternas verksamhet tll de övrga effektvtetskr ställs. Den lämplgaste formen är som kren de årlga reglerngsbreven. Det olycklgt helt anges vore om berednngs- beslutsforrner etablerades nom detta område. nya
10 Övrga ntatv Inandet en budgetram ekologsk hållbarhet statsbudgeten är en fråga som bör analyseras ytterlgare. Syftet skulle vara tydlggöra den fnansella verksamhetsmässga helheten samt framhålla sambanden mellan nsatser nom olka sektorer departementsområden. V Föreslår utfrån htntlls bedrvet arbete krng, mljöräkenskaper, en redovsnng görs sök som blaga tll budgetpropostonen full vetskap forts utvecklngsarbete är nödvändgt. V anser vdare en form plan ekologsk hållbarhet, lkhet regerngens årlga fnansplan, utvecklas. Syftet planen bör bl.a. vara ange mått de olka sektorernas nsatser kommande år.
ll 3 Ekologsk hållbarhet ett valtnngspoltsk perspektv Sammanfnng överväganden slag: 0 Regerngens övergrpande mål en ekologskt hållbar samhällsutvecklng har en större bredd än vad som vanlgen nnefas hänsyn tll mljön. Statsvaltnngens roll är där enad kr på betydande höjnng ambtonsnvån nom statsvaltnngen. 0 De sammanhållande kraftema måste vara starka verka - en helhetssyn sektorsövergrpande lösnngar - statsvaltnngen stt sektorella arbete skall bl den kraft l det edöme som är önskvärd. De poltska utmanngarna Vsonema sgnalerna om hänsyn tll mljön en hållbar samhällsutvecklng har gvts från den poltska nvån under en längre td. En god lvsmljö, arbete åt alla, välfärd, socal omsorg rättvs delnng är grundstenarna regerngens poltk. Ansvar mljö resurshushållnng skall prägla samhällslvets alla områden. 1990-talets uppgft är ställa om samhällets alla verksamheter ekologsk rktnng. I Sverge fnns goda utsättnngar ena god mljö välstånd full sysselsättnng.
12 Detta sades vd 1990-talets början propostonen En god lvsmljö prop. 1990/91:90 s. ll skulle mycket väl även kunna sägas ett program om ekologsk hållbarhet n 2000-talet. Sverge skall vara en pådrvande nternatonell ett egångsland strävan skapa en ekologskt utvecklng. kraft hållbar Statsmnstern regerngsklarngen den 17 september 1996. Det är angeläget en ekologsk grundsyn alla planerngsnvåer. Inte mnst är detta varelser tllgodose ställer de bostadsmljön. ekologska socalt, kr männskor tllämpas nödvändgt stads- psykskt fysskt på t.ex. bologska på Ett ekologskt hållbart samhälle formas genom nsatser på många nvåer många aktörer. Statens roll är skapa utsättnngar for alla bdra tll en ekologskt hållbar utvecklng. Det arbete som redan pågår kommer leda tll betydande bättrngar. Men det behövs också skärpta styrel nctament som styr rätt rktnng. Staten bör vdare vara ett edöme ekologsk hållbarhet sn egen verksamhet. Den offentlga upphandlngen är detta sammanhang ett vktgt verktyg. Ett kvarts sekel skljer de båda ctaten. Det sta är hämtat från propostonen regonal utvecklng hushållnng mark om ven prop. 1972:111 bl. 131. Det andra ctatet kommer från s. 1997 års ekonomska vårproposton prop. 1996/971150 bl s. 5-6, regerngens senaste redovsnng arbetet ekologsk hållbarhet. Även sgnalerna om en hållbar samhällsutvecklng sålunda om vart tydlga under snart tre decenner har det st genom vårpropostonen budgetpropostonen 1997 gjorts tll en uttalad samlad vson den fortsa färdrktnngen. I denna vson lgger
13 också en uttalad vljeyttrng när det gäller statsvaltnngens egen roll denna process. Ett uppdrag tll hela statsvaltnngen verka en ekologskt hållbar utvecklng. Detta ställer kr på en törvaltnngsstrateg. 3.1 Begreppet ekologskt hållbar utvecklng Begreppet hållbar utvecklng är relatvt ungt datum dess närmare nnehåll ännu oprecserat, nte mnst fråga om hur kren skall uppfyllas de olka samhällssektorema. Den oftast cterade defntonen är den som år 1987 presenterades FN:s kommsson mljö utvecklng den s.k. Brundtland-kommssonen: "En utvecklng tllfredsställer dagens behov som utan äventyra möjlgheterna framtda generatoner tllfredsställa sna behov." Defntonen låg tll grund 1992 års UNCED-konferens om mljö utvecklng den s.k. Ro-konferensen gs där ett mer konkret nnehåll genom Agenda 21. Regerngens mål poltk en hållbar utvecklng har redovsats olka sammanhang, bl.a. den s.k. UNCED-propostonen prop. l993/94:l ll senast 1997 års ekonomska vårproposton prop. 1996/972150. Ur regerngens skrvelse skr. 1996/97:50 s. 3 På väg mot ett ekologskt samhälle har v hämtat följande svenska defnton: "Ett ekologskt hållbart samhälle är ett samhälle där mänsklg verksamhet nte skadar hälsa, klmat eller, ekosystem. Det är ett samhälle som är nrktat på nybara resurser som hushållar de resurser som står tll buds så de räcker åt alla, dag framtden."
14 regerngen ekonomska vårproposton framhåller års I 1997 vårt görande hållbarhet skt ekologska på lång samhällets är Tllsammans utvecklngsmöjlgheter. välstånd våra lands vår de kulturell formar ekonomsk, socal nsatser art framtd. gemensamma grunden utvecklng I hållbar ekologskt nnebär då Vad en mål: övergrpande enlgt regerngens saker handlar det tre om skada skall nte orenngar Utsläppen mljön. Skyddet måga överskrda emot eller ta hälsa männskans naturens ekommande naturlgt betyder dem; Det eller bryta ner stömngen nvåer sådana mnskas tll skall utsläppen ämnen också betyder Det mnmeras. naturlga kretsloppen de vecklas mljön skadlga ekomst ämnen användnng ska mångfalden bologska skadlga. Den mndre ersätts bevaras ska möjlgt långt Så jordens användnng Effektv som resurser. nyttjande hållbart långsktgt på baseras sörjnngen ett nte användnngen betyder Det nybara resurser resurser. skapar vlken takt den överskrda naturen får nya långsktga Ekosystemens kretslopp. bör återvnnas materal ett cke hushålla ska behållas. V ska produktonsmåga ersättnngar nybara utveckla hnner v så nybara resurser nybara nyttjande sörjnng resurser. Hållbar världen ekonomer befolknng Tllväxten mycket bl måste andra energ användnngen naturresurser materal kan energ Flödena dag. den effektvare är än teknkutvecklng Samhällsplanerng, mnska. där resurssnåla på nrktas där bör nvesterngar processer produkter mellan kopplng stark mycket alltså det fnns grunden I en utvecklng. Begreppet hållbar ekologskt mljöhänsyn/anpassnng ekologskt verka bredare, dock år hållbarhet ekologsk en
15 hållbar utvecklng nnebär mer än ta hänsyn tll mljön. Begreppet tangerar hållbarhetsperspektvets alla dmensoner, socal, kulturell ekonomsk utvecklng. Även om det är mljön som sätter de yttre ramarna samhällsutvecklngen begreppet hållbar utvecklng måste alla aktörer beakta de andra hållbarhetsperspektven när de verkar en ekologskt hållbar utvecklng, t.ex. bdrag tll fler arbeten, en hållbar ekonomsk tllväxt postv socal utvecklng. En ekologskt hållbar samhällsutvecklng är en vson. De övergrpande målen denna vson måste brytas ner mål strateger ett framgångsrkt arbete. Det fnns en relatvt omfande mängd slag på mål strateger. Kretsloppsdelegatonen har lämnat en strategrapport kretsloppsanpassade materal varor 1997:14 vlken behandlar strateger samhällsutvecklngen stort. Naturvårdverket har nylgen tll regerngen överlämnat rapport en Rapport 4765 revderade mål mljöarbetet/ekologsk hållbar samhällsutvecklng. Naturvårdsverket har också rapporterat från det s.k. 2021 projektet om vlka strateger som krävs nå ett önskat mljötllstånd Rapport 4747. Exempel mer sektorsanknutna mål strateger fnns kemkommtténs nylgen lämnade slag SOU 1997:84, kommunkatonskommtténs slutbetänkande SOU 1997:35 Konsumentverkets rapport om slag tll utformnng ett sektorsansvar mljömålen konsumentpoltken Rapport 1997:19. Länsstyrelserna har tagt fram strateger den regonala mljön STRAM-rapporter. Sammanfnngsvs kan det konstateras det nte elgger någon brst på underlag eller déer ett kraftfullt agerande ekologskt hållbar rktnng. 3.2 Statsvaltnngen regerngens styrnng denna Regerngens hållande tll statsvaltnngen har under det senaste decennet allt tydlgare nrktats på mål- resultatstymng. Styrformen nnebär bl.a. delegerng ansvar befogenheter tll myndgheterna har ökat. Myndgheternas självständghet, vlken
mnsterstyre s.k. Regerngsformens bud understryks mot genom ytterlgare har härgenom storlek, begränsade Regerngskanslets stärkts. lkaledes den enng hållandena, nämnda De faktum det självstyrelsen kommunala grundlagsskyddade en kommuner uts uppgfterna offentlga de sevärd del svenska s.k. den utmärkande brukar landstng, som anges valtnngsmodellen.. hög har åren de under utvecklng Statsvaltnngens senaste utgftema. Ett offentlga mnska de kren präglats grad där har effektvserngsarbete omstrukturerngsomfande bedrvts. statlga på exempel består uppräknng Nedanstående ngentng roller. Den myndgheters säger statlga verksamheter verksamheterna vlka ntenstet vlken resurser om antyda de mångfalden belysa här Syftet bedrvs. är el generella användandet uppkomma kan svårgheter som myndgheterna. styrnngen anställda. 240.000 Arbetsgvare ca 0 kronor mljarder 75 nvesterngar Upphandlng ca varor 0 år. kronor mljarder 75 ytterlgare tjänster per samt ca lagprövnng brott, Övervaknng, bekämpnng gränskontroll, 0 domstolar, åklagare, kustbevaknng, tull, pols, påföljd krmnalvård. grundad på ofta utvärderng nspekton tllsyn, Föreskrfter, 0 ramlagar. gfter. uppbörd Besknng, uttag 0 grundad ofta dspensprövnng koncessons- Tllstånds-, m.m. 0 närngsverksamhet. olka specallagar på typer
Byggande, valtnng drft vd flygplatser, verksamhet 0 skjuttält. järnvägar. farleder etc. Förvaltnng fast lös egendom fastgheter, byggnader, 0 anläggnngar, mljö kulturarv. Utövande lemskap EU, FN m.m. blateralt samarbete andra länder. 0 Bdrag transfererngar tll hushåll, organsatoner, etag kommuner. Opnonsbldnng, nformaton lng erfarenheter. 0 Genomande högre utbldnng beslut läroplaner 0 om utbldnng på lägre nvåer Forsknng nrktnng, fnanserng sprdnng resultat. 0 0 Kontor, verkstäder, laboratorer andra anläggnngar lokaler, energ, bruknngsvaror, utrustnng, fordon, tjänsteresor m.m.. Genom sn storlek är statsvaltnngen en framträdande aktör på en rad olka marknader. Omfnngen dess upphandlng, antalet anställda verksamhetens geografska sprdnng gör den kan lknas vd en stor koncern. Det statlga koncernbegreppet används dock nte särsklt ofta. Vanlgtvs talar man om de olka statlga verkamhets- myndghetsområdena, ofta som koncerner sg. Regerngens styrnng valtnngen är också den allt väsentlgt områdesorenterad. När regerngen framhåller staten sn verksamhet bör vara ett edöme ekologsk hållbarhet framstår åter samma hållanden tydlgt. Arbetet kommer drvas sektorellt delegaton ansvar bemyndganden. Samtdgt ställer de perspektven kr på de sammanhållande krafterna är starka. En helhetssyn sektorsövergrpande lösnngar krävs
18 statsvaltnngen skall bl den kraft det önskvärt. edöme som är 3.3 Myndgheter Verkar nom samhällssektorer olka Med undantag ett fåtal uteslutande vänder sg myndgheter, vlka sn tll andra myndgheter eller har verksamhet renodlade stabsuppgfter tll regerngen. verkar myndgheterna nom en eller flera samhällssektorer. Sektorerna består sn tur aktörer olka sammansättnngar; etag. hushåll, kommuner, nternatonella organsatoner, skljer Myndgheternas sg fastghetsägare högst omfnng, grad nternatonella relatoner Förändrngarna kortare nterade de tdsntervall, uppgfter betydlgt. olka omprövnngar myndghetsverksarnhetema. vlket etc. poltsk Det hållande hänseendena roller nom samma gäller al tll tenderar de teknsk också olka sektorerna verksamheternas uppmärksamhet. utvecklng ske etc. allt även kan sägas om statsmakterna strukturella ändrngar Att den snabba törändrngstakten kommer stå sg kan närmast tas gvet. All statlg verksamhet nnebär ytterst tllämpnng ett regelverk. Det kan gälla nternatonell rätt, svensk lagstftnng eller resebeståmmelser myndghetens tjänstemän. Även statsvaltnngens arbete mot en ekologskt hållbar om samhällsutvecklng allt väsentlgt kommer vara målstyrt, så bedrvs det utfrån regelverk. Detta är dock nte unkt just ekologsk hållbarhet utan präglar andra områden. Utmanngen lgger detaljerade mål uppdrag myndgheternas tenderar htta rätt skllnaden arbete balans. mellan nom Blr mål många regelstymng suddas ut. I ett stort antal myndgheter nnebär ett ansvar ekologsk hållbarhet relatvt naturlg vdgnng redan befntlga uppgfter. en Att uta komplexa uppgfter samt hantera konflkter mellan olka det
19 samhällsmål återkommande är uppgfter många myndgheter. Särsklt gäller detta de myndgheter vlka vd menng svarar ett effektvt utnyttjande samhällets resurser, dvs. ett stort antal myndgheter bdragsgvnngs- tllsynsuppgfter /eller ansvar natonell uppföljnng utvärderng. Myndgheter den sta typen uppgfter är bl.a. de uppgfter nom de s.k. areella närngarna. Exempel på myndgheter uppgfter typ natonell uppföljnng utvärderng är Naturvårdsverket. Skolverket. Socalstyrelsen, Rkssäkrngsverket Rksrevsonsverket. Inandet hänsyn tll ekologskt hållbar utvecklng nnebär, som tdgare nämnts, en vdgnng hållande tll kren på mljöhänsyn. Det nnebär dels kretsen myndgheter vdgas, dvs. verksamheterna kan vara betydelsefulla en ekologskt hållbar utvecklng utan de nnehåller drekta aspekter på den yttre mljön. Exempel sådana myndgheter Folkhälsonsttutet, är Lvselsverket, Arbetarskyddsverket Yrkesnspektonema samt den nya myndgheten energfrågor. Det nnebär också myndgheter som dag har ett sektorsansvar mljö nom stt verksamhetsområde kommer få ett vdgat ansvar. Det är nte lätt nuläget mer exakt bedöma hur detta ansvar kommer forma sg. Orsaken är bl.a. de statlga verksamheterna ofta är komplexa svårbedömda ur ett hållbarhetsperspektv. Exempelvs har Vägverket ett drekt nflytande över planerng, byggande underhåll en stor del landets vägar Däremot har nte Vägverket samma nflytande över omfnngen, sammansättnngen syftet den person- godstrafk som befnner sg dessa vägar, vlket är en vktg aspekt ur ett hållbarhetsperspektv. Avgörande hur framgångsrkt myndghetsarbetet kommer bl kommer vara beroende på flera saker men bemyndgande, dvs. delegera befogenheter tllsammans ansvar utgör en kämfrågorna.
20 poltsk Ekologsk hållbarhet 3.4 som tvärfråga valtnngsmässga poltska hållbarhetens ekologska Den också vlka poltkområden tvärgâende flera andra vllkor delas Exempel år. är under uppmärksamhet tätt stor senare män, mellan kvnnor jämställdheten regonalpoltken, sektorns offentlga den vllkor, ungdomarnas nvandrarnas Europa kommunerna mellan samt hållandet ställnng, staten ntegratonen. strateger beskrvnngar exempel tvâ Nedan ges regonalpoltken sektorsövergrpande arbete nom regerngens - nom respektve utgftsområde 9 19, 1996/97:1 prop. s. 60-61. 1996/9741 skr. jämställdhetspoltken s. åtgärder regonalpoltken stora "Med den ses samhällssektorer. andra nom betydelse regonalpoltsk samhällssektorer är andra dessa nom Utvecklngen regonala den betydelsefull sammantaget mer där regonalpoltken. Det är den llla utvecklngen en än tll myndgheter regerng uppgft vktg se beaktas nom aspekter sysselsättnngspoltska regonalsamhällssektorer. olka alla jämställdhetsperspektv nlva detta Att ett sätt nternatonell term kallas poltkområden en kan översättas Manstreamng manstreamng. varje huvudfâran nom jämställdhetsperspektv nlva ett kan jämställdhetsfrågor nte nnebär poltkområde. Det verksamhet. Ett ordnare vd sdan ensklt eller behandlas allt del självklar ngå skall jämställdhetsperspektv en som arbete.
21 Manstreamng skall leda tll könsperspektvet tydlggörs beaktas nom alla delar regerngens arbete statlga verk myndgheter." Gemensamt de poltska tvärfrågoma är bl.a. de just är uttalat poltska de spänner över tradtonella poltkområden. Beträffande genomande saknar de normalt egna fnansella resurser valtnngsmyndgheter. Detta gör de många gånger har svårt det långa loppet göra sg gällande hållande tll mer etablerade sektorer. Det är också välkänt de snsemellan är potentella konkurrenter om t.ex. fnansella resurser. Den ekologska hållbarheten skljer dock ut sg hållande tll andra horsontella frågor genom den har en nära bndnng tll mljöområdet det fnns centrala valtnngsmyndgheter respektve ett antal övrga myndgheter sektorsansvar mljö. Även om vsonen om den ekologska hållbarheten har stora paralleller tll andra tvärfrågor är den redan etablerade myndghetsstrukturen på mljöområdet en styrka vsonens realserande.
Arbetsformer 4 ekologsk hållbarhet slag: överväganden Sammanfnng vägledande bör sektorsansvar Prncpen vara om tala relevant det myndghetsarbetet, är om mer men det eftersom hållbarhet ekologsk mljö samhällsansvar bl.a. detntonstågor, vd dskussonen låser nte sektorsgränsnngar. ekologsk områden vktga verkar nom myndgheter 28 som alla tll också bör särsklt Detta bör hållbarhet ett ges ansvar. ges länsstyrelser. roller framtda mljömynclgheters övrga Naturvårdsverkets myndgheters dessa oändrad väsentlgt allt även bör om vara En ändras. behöva kommer sannolkt arbetssätt samlande stället är pådrvande tyngdpunktsskjutnng mot nödvändg. dock utmanngen Den poltska utsätter utvecklng hållbar varaktgt En alla nom verksamma är etag myndgheter som det bekostar samhällssektorer ansvarar del naturlg mljövårdsarbetet nödvändga en som stärka Regerngen verksamheten. ser områden." på dessa sektorsmyndgheternas ansvar prop. lvsmljö god proposton En från regerngens hämtat Ctatet, de sektorsansvaret, nnebörd ett på 37, vsar 1990/91290 en s.
23 centrala begreppen det mest statlga mljövårdsarbetet. Begreppet nnehåller emellertd oklarheter, både på prncpell nvå sn praktska tllämpnng. 4.1 Sektorsansvarets nnebörd Prncpen om sektorsansvar mljöpoltken ntroducerades under 1980-talet gs en framträdande roll regerngens proposton prop. 1987/8885 Mljöpoltken n 1990-talet. Ett antal ytterlgare steg skftande utgångspunkter har tagts sedan dess. Vssa har gvts tydlga mljöpoltska tecken, andra har samband ändrngar andra skäl har gjorts olka myndgheters som roller uppgfter. För to år sedan beskrev Utrednngen om mljövårdens organsaton, stt betänkande SOU 1987:32 s. 163 För en bättre mljö, frågan om sektorsansvar på följande sätt: "Utrednngen anser det vara stor vkt sektorsmyndghetema utvecklar stt mljöansvar så det ngår som en naturlg nödvändg del sektorsansvaret. Genom sektorsmyndgheterna får ta ett eget ansvar mljöfrågoma skapas praktska utsättnngar ett ebyggande mljövårdsarbete. Det bör också ankomma på myndgheterna fnna praktskt verkande former lösa målkonflkter m.m. Problematken härvdlag är mângfacetterad komplex det skall vara möjlgt fnna generella lösnngar. Olka metoder får successvt tas fram." I Mljövårdsberednngens betänkande SOU 1996:112 Integrerng mljöhänsyn nom den statlga valtnngen, behandlades sektorsansvaret främst ur de ensklda myndgheternas perspektv. Detta är även fallet Statens naturvårdsverks publkatoner
24 roll "Naturvårdsverkets mljön" "Samhällssektoremas samt ansvar arbetsformer". sektorsansvaret mljöpoltska stärka det Betydelsen Performance Envronmental OECD. I understryks rapport även en rekommenderas l990s the Countres Progress OECD - strukturer nsttutonella bygga bl.a. lemsländerna upp systematskt sektorsntegraton mekansmer samt mer samhållssektorer. andra mljööverväganden vssa grundlgt ntegrera 1996 hösten under överväganden sn motsvarande redovsar OECD mljöpoltk. Sverges gransknng slutade sk. 5:e det bl.a. behandlats sektorsansvaret har EU Inom kallas 1992 Programmet mljöhandlngsprogrammet. antogs hållbar mljö åtgärdsprogram gemenskapens Europeska mljöpoltken ntegrera strateg är utvecklng. Programmets aktvt huvudaktörer samhällets bl.a. poltkområden andra genom tll syftar styrel de djupa bredda tll verkar som åtgärder vägledande mål Strateg. beteenden. ändra utgångspunkt bra dag utgöra än programmet en anses Agenda 21. genomande lemsstaternas gemenskapens arbete stt n rkta ska gemenskapen Huvudprorterngar som utvecklng hållbar är uppnå : på poltk mljöaspektema ntegrera annan mljölagstftnngen tllämpnng genomande bättre nformaton kommunkaton, hjälp mljövetenhet ökad utbldnng samarbete. nternatonellt satsnng på ökad programmets lägesrapport kommssonen lämnade 1996 om en ntegrerng fast slås ånyo lägesrapporten genomande. I nyckelfaktor poltkområden är andra mljöskyddskren en mljöhänsyn ntegrerad betonar utvecklng. Man hållbar uppnå en defneras måste gemenskapsåtgärder gemenskapspoltk alla all vdtas nom bör åtgärder Prorterade operatva termer. mer För tursm. ndustr energ, jordbruk, målsektorema transport,
25 närvarande arbetar rådet parlamentet fastställa en aktonsplan som grundas på Kommssonens lägesrapport. Eftersom det femte mljöhandlngsprogrammet löper ut år 2000 har arbete påbörjats utforma ett sjätte mljöhandlngsprogram, som alltså ska ersätta det femte. Trots sektorsansvar har använts åtskllga sammanhang har det nte gvts någon entydg nnebörd som är vägledande seende på tllämpnng, gränsnngar etc.. V har nte heller funnt någon mer generell utvärderng sektorsansvaret dess effekter. Rksdagens revsorer har en nylgen slutad gransknng åtgärder mot sumngen rapport l996/97:8 ant en vss krtsk syn rörande sektorsprncpens tllämpnng genom konstatera"... det domnerande ntrycket mljövårdsarbetet är problemen surande utsläpp väntas lösas någon annan, någon annanstans någon annan gång. Samtdgt står detta arbete nu n nya utamnngar." Sektorsansvaret kan vd menng defneras som ett ansvar alla envar ta mljöhänsyn som en naturlg del fullgörandet sn huvudverksamhet. Hur långt ett sådant ansvar sträcker sg kan dskuteras. I många fall kan ansvaret antas vara mer moralskt än jurdskt. Tllämpat de senaste to årens mljöpoltk har sektorsansvaret, utom ovanstående mer allmänna nnebörd, nneburt vssa myndgheter utan mljövårdssektom tlldelats delvs nya uppgfter nom ramen ett s.k. särsklt sektorsansvar. Dessa myndgheters ansvar har således vssa seenden konkretserats där djupats. Tllämpnngen det särsklda sektorsansvaret aktualserar frågan hur långt detta sträcker sg, exempelvs relatonen mellan sektorsmyndghet mljömyndgheter. Inbegrper ansvaret exempelvs även befogenhet vdta åtgärder rätt dsponera resurser mljöändamål Fnns det kr på samråd konsensus eller fnns ett tolknngseträde vssa myndgheter mljöfrågor När upphör Sektorsansvaret for mljön, hur mycker hänsyn ta bära ekonomskt. Vem tar därefter över ansvaret är rmlgt
26 En vktg orsak tll skllnaderna sektorsprncpens tllämpnng är sektoremas strukturer är så olka. På ett allmänt plan är de ett uttryck de samlade åtaganden uppgfter som åvlar sektorns aktörer. I detta sammanhang gäller det främst sektorn "staten" rksdagen, regerngen, myndgheterna. affärsverken bolagen relaton tll övrga sektorer hushållen, etagen, kommunerna folkrörelsema, men det kan även gälla nbördes hållanden mellan de övrga. En bred verkan delnng ansvar mellan olka aktörer t.ex. kommuner, etag ensklda är också vanlg nom många sektorer. 4.2 Ansvar utvecklng ekologskt hållbar Kr på hänsyn tll en ekologskt hållbar utvecklng nnebär frågan om sektorsansvar får ytterlgare bredd. Dels ökar betydelsen hur samhällssektorema gränsas, dels uppkommer fler frågor om hur de statlga myndgheternas uppgfter ansvar bör defneras. Det fnns där mycket som talar myndgheternas ansvar ekologskt hållbar utvecklng ställer kr på en konkretserng prncpen om sektorsansvar. Det är också vktgt klargöra vad som är mål statsmaktsnvå, vad som är strateger på regerngs-/myndghetsnvå vad som är handlngsprogram/-planer myndghetsnvå. Generellt sett kan de statlga myndgheternas sektorsansvar ekologskt hållbar utvecklng nte sträcka sg längre än det s.k. offentlga åtagande som gäller nom respektve samhällssektor. Hur långt detta sträcker sg är alltd reglerat lagstftnng eller annat regelverk. När det gäller övervaka, analysera eventuellt åtgärda utvecklngen skall vara hållbar nom en sektor kan det nte utslutas åtagandet blr mer omfande än vad som htntlls vart bruklgt. Regelverken, bl.a. seende bemyndganden, kan där behöva ses över. Sektorsansvaret nnehåller även en vertkal dmenson olka nvåer nom den statlga valtnngen samt, ett mellan vdare
27 perspektv, mellan staten kommunerna. Inom ett stort antal sektorer är de statlga valtnngsorganens uppgfter mycket eller hållandevs begränsade de kommunala organens desto omfande. Synen sektorerna sektoremas nbördes gränsnngar beror på från vlken sektor frågan aktualseras. Där används dag flera olka samhällssektorbegrepp. Mljöpoltskt fnns flera skäl ställa frågan om vlken defnton sektorsndelnng som bör användas. Slutsatsema är nte gvna är bl.a. beroende sektorernas hållanden eller om sektoremas mer eller mndre sedan tdgare väl etablerade strukturer skall vara vägledande. Synen på samhällssektorema får återverknngar både statsmakternas prorterngar valen styrel nsatser, lksom hur eventuella nsatser bör fnanseras. slutsatserna kan bl annorlunda om man stället väl etablerade sektorer, som exempelvs väg-, järnvägs-, sjöfarts- lufttrafk, stället talar om mer funktonellt defnerade sektorer, som exempelvs arbetsresor, långväga persontrafk, dstrbuton daglgvaror tunga råvarutransporter. För bbehållande dagens sektorsndelnng talar främst ett nuvarande myndghetsstruktur former verksamheternas fnanserng. För en ändrad sektorssyn talar det rmlga utgå från grundläggande samhällelga behov tex. godstransporter mänsklga beteenden tex. resor. Sammanfnngsvs anser prncpen om sektorsansvar bör vara vägledande myndgheternas arbete en ekologskt hållbar utvecklng. V anser dock det fnns en rsk fastna formfrågor när det verkställs på myndghetsnvån. Detta kan accentueras när sektorsansvaret skall utvecklas skenet ett breddat mljölednngsystem regerngsuppdrag tll statsvaltnngen om arbete en ekologskt hållbar utvecklng. Mot bakgrund ovanstående anser v det vore mer relevant tala termer om ett samhällsansvar mljö ekologsk hållbarhet. Detta skulle stämma bättre överens det ansvar som alla aktörer samhället väntas ta, från den ensklda ndvden tll aktörer eller grupper aktörer nom prvat offentlg sektor. mer
28 myndgheter Statlga 4.3 ansvar mljön myndgheternas statlga de talar dag När v statens om vanlgen myndgheter olka fyra det mljöansvar är som grupper åsyftas: Mljövårdsmyndghetema. mljön. särsklt sektorsansvar s.k. Myndgheter ett arbetsuppgfter. Övrga mljörelaterade myndgheter de kr "beakta uppgft generella myndgheternas statlga De 4. mljöpoltken". tll hänsyn verksamheten ställs som övårdsmyndghetema Mlj 4.3.1 beroende på tradtonellt, främst räknas mljövårdsmyndghetema Tll KEMI, Kemkalenspektonen departementstllhörghet, deras Statens Naturvårdsverket naturvårdsverk Statens Även BV Boverket SSI. strålskyddsnspekton uppgfter RAÄ, framträdande har vlka Rksantkvareämbetet ofta där räknas fysska landets användnngen fråga resurser, om mljövårdsmyndghetema. tll ansvarga länsstyrelserna nvå regonal är På de samarbete har nära Länsstyrelserna mljöuppgfterna. ett dsponerar nvå central på samt myndgheterna egen nämnda mljökompetens.
29 sektorsansvar särsklt Myndgheter 4.3.2 mljön återfnns främst sektorsansvar särsklt s.k. myndgheterna Bland areella de uppgfter nom myndgheter trafkverken de s.k. följande nom har tllämpats sektorsansvaret särsklda Det närngama. myndgheter: verksamhetsområden statlga Vägverket Vägar Banverket Järnvägar Luftfartsverket tlygtrafk Flygplatser Sjöfartsverket sjötrafk Farleder Boverket Fyssk planerng Rksantkvareämbetet Kultunnnnesvård naturvårdsverk mångfald Statens bologsk Naturskydd jordbruksverk Jordbruk Statens Skogsvårdsorgansatonen Skogsbruk Fskerverket Fske NUTEK utvecklng teknsk närngslv Energ, Försvarsmakten Mltärt svar Sda utvecklngssamarbete Internatonellt fysska den fråga uttalat tydlgast vart har Sektorsansvaret om de s.k. gäller Vad områdena stnämnda de sju nfrastrukturen, ovan. fall många uppgfter myndgheternas har en närngama areella delar mljöpoltken "gröna" den tll kopplng ovanstående områden övrga verksamhet. Inom Naturvårdsverkets nterat utsträcknng själva myndgheter berörda stor har uppräknng nsatserna. de myndgheter dessa sägas kan som Generellt vara sett länsstyrelserna mljövårdsmyndghetema tllsammans mljökompetens ta utveckla längst kommt verksamheter. respektve sna utövandet mljöhänsyn
30 4.3.3 Övrga myndgheter arbetsuppgfter mlj örelaterade Gruppens övrga myndgheter är naturlga skäl mer obestämd än de båda tdgare grupperna. Tll gruppen kan bl.a. räknas rättsmyndghetema pols, åklagare domstolar samt ett antal myndgheter Statens delvs räddnngsverk, ut övervakande Kustbevaknngen uppgfter mljönrktnng. normerande uppgfter Socalstyrelsen, Lex. vlka Även andra myndgheter har som permanent uppgft eller har regerngen gvts särsklda uppdrag utreda eller belysa vssa mljöaspekter. Ht kan räknas ett antal forsknngsorgan, forsknngsråden unversteten vssa sna högre utbldnngar. En särställnng sammanhanget har myndgheterna uppgfter nom arbetsmljöområdet. Lkheterna fråga om roller, uppgfter bedömnngar mljöproblem mellan arbetsmljö- mljövårdsmyndghetema är ofta stora. Myndgheternas generella 4.4 ansvar Regerngen har 7 Verksordnngen 1995:1322 gvt samtlga statlga myndgheter uppdrag "beakta de kr som ställs på verksamheten hänsyn tll bl.a. mljöpoltken. En ändrng bestämmelsen så hänsynen stället mljöpoltken skall gälla ekologskt hållbar utvecklng har serats. Ett generellt uppdrag tll de statlga myndgheterna beakta de kr är självfallet vag formulerng, särsklt som kr på en redovsnng o.dyl. helt saknas. Inte heller har någon uppföljnng uppdraget Totalt genomts eller nterats. fnns dag bortåt 200 statlga myndgheter, nklusve länsstyrelser, unverstet högskolor, men exklusve domstolar samt regonala lokala myndgheter ngående större koncemer", t.ex. länsarbetsnämnder, ske- polsmyndgheten Unversteten högskolornas uppgfter är sevärt annorlunda än de som flertalet övrga statlga myndgheter tlldelats,
3l främst vad gäller myndghetsutövnng. Det är dock uppenbart genom bårde utbldnng forsknng har en frågor om ekologskt hållbar utvecklng statsvaltnngen. Ett antal ytterlgare myndgheter är mycket hållandevs vktg stöd tll den små roll övrga /eller har hållbarhetsperspektv endast begränsade uppgfter. Detta ur ett gör de nte utan särsklda skäl bör tlldelas nya uppgfter. Sammantaget nnebär detta ett IOO-tal statlga myndgheter kan sägas prmärt ntressanta fråga om ett särsklt ansvar vara ekologskt hållbar utvecklng. Att gång tlldela 100-tal statlga myndgheter en ett ett särsklt skulle kräva mycket stora resurser skulle knappast ansvar uppfas trovärdgt. Av uppenbara skäl olka aspekter en god som mljö är ett krtererna ekologskt hållbar utvecklng bör en där sta hand de myndgheter som tdgare tlldelats s.k. sektorsansvar mljön även ges motsvarande men vdgade ansvar ekologsk hållbarhet. En prövnng vlka statlga verksamheter, där myndgheter, övrgt är särsklt betydelsefulla ur perspektvet som ekologsk hållbarhet kan göras på flera sätt. Ett är utgå från de mest "humanntensva" statlga verksamheterna. De myndgheter som då sta hand blr ntressanta de uppgfter nom utbldnngs-, arbetslvs-, boende-, vård- är omsorgsområdena. En brst detta sammanhang är samhällets uppgfter nom dessa områden stor utsträcknng lgger ansvar utan den statlga sektorn, främst på kommunerna. Ett annat angreppssätt är utgå från användnngen de dvs. mer begränsade naturresursema, närmast gemensamma använda ett hushållnngs-/hållbarhetsperspektv. Sannolkt kommer den myndgheter detta angreppssätt sållar fram huvudsak grupp överensstämma de myndgheter vlka dag har ett särsklt uttryckt mljöansvar. Ett tredje hållnngssätt är stå från prncpella utgångspunkter stället pragmatskt, verksamhet verksamhet myndghet myndghet, pröva betydelsen relevansen de
en ekologskt hållbar utvecklng. Den slutlga"träffblden" blr detta fall självfallet mer outsägbar. Vår bedömnng är urvalet bör göras mot en samlad bakgrund, närmast påmnnande om det tredje hållnngssättet. dvs. kunskap om samband nom olka samhällssektorer samt om statsvaltnngens verksamheter, resurser arbetsformer. Vårt slag är där följande myndgheter tlldelas ett särsklt ansvar: Kommunkatoner/ Luftfartsverket transporter Sjöfartsverket - Vägverket. Banverket, Energ e Svenska kraftnät, den nya energmyndgheten. Venfall Byggande boende Boverket, NUTEK, - energmyndgheten Areella närngar övrgt nyttjande bevarande naturresurser Fskerverket, Jordbruksverket, - Skogsstyrelsen, den nya energmyndgheten, Naturvårdsverket, Sverges geologska undersöknng, Sverges Lantbruksunverstet. Industrella processer, varuñöden fall NUTEK, - Konsumentverket, Lvselsverket, Naturvårdsverket, Kemkalenspektonen Arbetslv Arbetsmarknadsverket, - Arbetslvsnsttutet. Arbetarskyddsverket Välfärd, omsorg grundläggande utbldnng - Rkssäkrngsverket, Socalstyrelsen, Skolverket. Säkerhet Sda nternatonella Kommerskollegum. Ekonom fnanser relatoner Fnansnspektonen - - den Försvarsmakten, Utöver sna funktoner som "sektorsmyndgheter" spelar Naturvårdsverket Boverket en vktg central roll länsstyrelserna en vktg regonal roll nom de flesta ovan angvna områden. Därutöver anser v alla länsstyrelser skall ges ett särsklt ansvar eftersom på regonal nvå har stt uppdrag nom de flesta nya
33 dessa områden. Ansvarsmyndgheter bör den årlga resultatredovsnngen ÅRR redovsa nsatser resultaten stt arbete ekologsk hållbarhet. Vårt slag på ansvarsmyndgheter utgår från den befntlga myndghetsstrukturen. Om en närmare analys skulle vsa lämplg ansvarsmyndghet saknas ett angeläget område bör en myndghet nom en näralggade samhällssektor utses. Det särsklda ansvaret bör endast undantagsvs kunna delas mellan två myndgheter. En myndghet skall dock kunna tlldelas mer än ett särsklt ansvar. En kämfrågoma krng det särsklda ansvarets nnebörd rör kostnadsansvaret olka nsatser behov. "Polluter Pays- prncpen bör kunna tjäna det naturlgtvs nte är som en modell. myndgheterna mljöbelastnngen men kostnader normalt skall belasta sektorn rymmas ramar. För större nsatser på ansvarsmyndghetema ges ett generellt eventuella kostnader bör delas. Med själva knppade nom befntlga sanhällssektomvå uppdrag l detta sammanhang är det vktgt det menar som står nsatser anslag eslå departementen konkretserar nnehållet det särsklda ansvaret. Bland annat anser det särsklda ansvaret nnebär : bör hur v 0 0 0 0 0 dentfera kvantfera den mljöpåverkan som verksamheten nom ansvarsområdet, utfrån de natonella målen sätta mål hur verksamheten nom området skall bl ekologskt hållbar, konkretsera behovet åtgärder dessa mål skall nås verka dessa åtgärder genoms, fortlöpande följa utvecklngen nom ansvarsorrrådet, nkl. ansvara effekter på mljön genomda åtgärder följs, återrapportera tll såväl aktörerna nom ansvarsområdet som regerngen. V utesluter nte ett konsekvent genomande det särsklda ansvaret fnanserngsansvaret vssa uppgfter som dag fnanseras över utgftsområde 20, mljö, måste breddas. Med
34 detta nte sådana verksamheter dag uts menar som mljömyndghetema automatskt skall överas tll de myndgheter som utfrån sn ansvarsroll behöver resultaten. V kan se betydande effektvtetsvnster vssa uppgfter genoms samordnat, Lex. övervaknng mljön produkton mljöstatstk. Däremot menar v ansvaret detta får sn fnanserng bör delas dem som behöver denna nformaton som underlag sn egen analys, utvärderng återrapporterng. 4.5 Mljövårdsnyndgheternas framtda roller Ett generellt vssa fall särsklt ansvar ekologsk hållbarhet hos respektve myndghet kommer successvt även ändra kren mljömyndghetema, sta hand Naturvårdsverket NV. Det är ofrånkomlgt detta nnebär de måste agera utfrån delvs nya plformar, nklusve ändrade relatoner tll övrga myndgheter. Naturvårdsverket har dag tll uppgft vara samlande pådrvande mljöarbetet. Av myndghetens nstrukton framgår verket hållande tll sektorrnyndghetema skall "arbeta aktvt mål, väglednng, samordnng uppföljnng som berör mljöarbetet". Detta har återkommt som övergrpande mål reglerngsbreven tll verket. Roll- ansvarsdelnngen mellan Naturvårdsverket övrga myndgheter har dock vart relatvt vagt uttryckt eller vssa fall obefntlgt. Naturvårdsverket respektve sektorsmyndghet har där själva defnerat sna relatoner. Hur Naturvårdsverket har verkat sn roll som pådrvare, vägledande, samordnande uppföljande har där kommt bero på vlken sektorsmyndghet det är fråga om. Det är nte något fel myndgheterna själva utformar det konkreta nnehållet sn nbördes ansvarsdelnng. Tvärtom det är på den nvån som utsättnngarna ofta är de bästa detta. Däremot anser v en tydlgare men fortfarande övergrpande styrnng från
35 regerngen skulle underlätta effektvsera processen mellan myndgheterna göra den mer frktonsfr. De återkommande utrednngarna på olka nvåer under de senaste åren rörande sektorsntegrerng mljöansvar är en ndkaton en uteblven regerngsstymng. I en ändrngsprocess som nnebär samtlga myndgheter ges ett generellt, vssa fall särsklt ansvar beakta ekologsk hållbarhet sn verksamhet anser det är angeläget regerngen tydlggör konkretserar mljömyndghetemas roller ansvarsdelnng mellan dessa övrga myndgheter. Roll- ansvarsdelnngen bör bygga det som defneras den centrala myndghetsrollen nom mljöområdet. l sak som ändras nte denna roll eller behovet dessa uppgfter åndrngama tll följd det vdgade djupade ansvaret ekologsk hållbarhet. Naturvårdsverkets olka valtnngsuppgfter - central tllsynsmyndghet, sektorsmyndghet jakt, fall VA, delnng mljöövervaknng, el mark verkan EU:s naturvård, övrgt kalknng, nternatonellt mljöarbete etc. måste även fortsättnngsvs hanteras ett - samordnat sätt på central nvå. Dessa är Naturvårdsverkets uppgfter Mljövårdsberednngen bedömer som "mljösektorsmyndghet". det dag saknas grund decentralsera tll regonala eller lokala myndgheter eller horsontellt övera dessa uppgfter tll andra myndgheter. Skälen vårt ställnngstagande är flera. Effektvtet, tllgång tll kompetens kr på lkartad tllämpnng regelverk är de främsta. Det arbete som påbörjats genom nandet mljölednngssystem kren beakta ekologsk hållbarhet högst sevärt kommer öka mljökunskapen hos ett stort antal myndgheter. I skenet detta är frågan om Naturvårdsverkets framtda roll som den centrala expertmyndgheten nom mljöområdet relevant. Att regerngen behöver en myndghet denna roll även framtden betraktar v som gven. V har där övervägt möjlgheten Naturvårdsverket skulle kunna ges en roll som regerngens stabsmyndghet nom mljöområdet på samma sätt som t.ex. RRV
Statskontoret har haft fråga om vssa stymngs- effektvtetsfrågor. V anser dock detta skulle kunna leda tll konflkter dels Naturvårdsverkets myndghetsuppgfter, dels verkets roll gentemot andra myndgheter, kommuner, etag allmänhet. Även om delar Naturvårdsverkets verksamhet redan dag skulle kunna lknas vd stabsuppgfter anser verket under överskådlg framtd behöver bevara sn roll som central mljömyndghet nte knytas nämare regerngen, där fjärma sg från övrga aktörer, vlket skulle bl resultatet formalsera stabsmyndghetsrollen. Sammanfnngsvs ser v nte behov några omfande ändrngar när det gäller Naturvårdsverkets övrga mljövårdsmyndgheters framtda roller. Möjlgen kan det vara befogat tala om tyngdpunktsskjutnng från vara samlande tll vara "pâdrvande. V anser begreppet samlande kan orsaka oklarheter en process där allt fler myndgheter, som tllhör olka departement som verkar nom vtt sklda samhällssektorer ntegrerar hållbarhetsperspektven sna verksamheter.
37 Styrformer styrsgnaler 5 slag: överväganden Sammanfnng utvecklng hållbar ekologskt arbete Statsvaltnngens en den uppdrag myndghets från respektve utgå måste kämverksamhet bedrvs. som hållbarhet tll ekologsk styrsgnaler Regerngens komma nte konkreta tydlga, måste myndgheterna vara poltkområden. andra konflkt berörda samverkan uppdrag bör Naturvårdsverket ges tvärsektorrella slag hur utarbeta myndgheter ansvaret skall lösas. problem fram samverkan uppdrag bör ta Mljömyndgheterna ges utbldnngsstrateg generell nformatonsslag en handlednngar. konkreta nklusve statsvaltnngen, de rktlnjer fram uppdrag Naturvårdsverket bör ta ges hållbarhet. ekologsk arbete bolagens statlga form samverkan regonala stärka den behov fnns Det ekologsk hållbarhet. nätverk regonala hållbarhet bör ekologsk budgetram Inande en motsvarande plan, bör ytterlgare. Dessutom analyseras en bör bl.a. Syftet budgetpropostonen. tll läggas fnansplanen, vara de olka sektoremas. nom mått nsatser ange
38 Den poltska utmanngen För Sverge skall nå en ekologskt hållbar utvecklng krävs aktva åtgärder påverka samhället. Knappheten på ändlga resurser växande mljöproblem kommer vsserlgen på skt drva fram en anpassnng omvandlng, men det skulle hela tden ske efterhand sedan betydande skador på mljön uppkommt eller knapphet på resurser drvt fram krser konflkter på olka håll världen. Där behövs en aktv poltk både staten kommunerna främja en ekologskt hållbar utvecklng. Marknadskrafterna kan bdra tll en postv utvecklng, men de kan nte ensamma lösa problemen." Regerngens 1997 års ekonomska vårproposton prop. 1996/972150 bl s. 4. 5.1 Regerngens styrnng de statlga myndgheterna Den statlga valtnngstradtonen kännetecknas särsklt två hållanden. Det sta är vad som kan betecknas som den jurdskt formalstska; beslut skall vara lagenlga, vssa kr fnnas på hur ärenden skall beredas göras, offentlghet skall råda osv. Det andra är kren på poltska resultat, målen skall omsättas handlng, poltk det möjlgas konst" etc. Beskrvnngen kan - tllämpas på stort sett alla valtnngsområden, nklusve mljöpoltkens. De båda nämnda hållandena ger praktken myndgheterna en mycket självständg ställnng hållande tll regerngen. självständgheten sg har en lång tradton grundad på en ebld om domstolarnas oberoende, tydlghet, kompetens öppenhet agerandet. Genom sn betydande sakkunskap, tllgång tll fnansella
resurser en många gånger aktv verkan hån olka externa ntressenter, stärks ntrycket det är myndgheterna som drver verksamheten utvecklngen nom sna respektve ektorer. Vad som hänt under senare år år regerngen ytterlgz: delegerat befogenheter, nte mnst fnansella, tll myndgheterna samtdgt som den har skärpt kren på effektvtet ekonomska besparngar. Mot den bakgrunden har statsvaltnngen sedan mtten 1980-talet genomgått flera strukturella ändrngar Regerngens valtnngsstyrnng dag har krtserats något olka tecken. En sak som krtserats är de senaste årens valtnngspoltk, ökad delegerng tll myndghetsnvån. nu nått en gräns. Regerngens stymng de statlga myndghetema stannar stor utsträcknng vd allmänna mål uttalanden. Detta anses gynna starka sektorsntressen svårar möjlgheterna tll kraftsamlng sektorsövergrpande nsatser. OECD har en analys lemsländernas lörvaltnngspoltk bedömt svensk, även engelsk. statsvaltnng är på väg "fragmentseras". Denna uppfnng stöds den Förvaltnngspoltska kommssonen, vlken stt slutbetänkande SOU sammanhållnngen 1997:57 redovsade ett antal slag syfte statsvaltnngen. Regerngen har sn styrnng den statlga valtnngen byggt upp ett sammanhållet regelverk. Förordnngen 1996:882 om myndgheters årsredovsnng m.m. är dag ett regerngens vktgaste nstrument styrnngen myndgheterna. Förordnngen framhåller särsklt kopplngen mellan regerngens reglerngsbrev myndghetens Förordnngen årsredovsnng. nnehåller redovsnngar mljönsatser ordnngens 7 "Myndgheten nformaton regerngens tolkas som redovsas. Regler handläggnng, dock eller skall nga lknande. uttrycklga årsredovsnngen kr Bestämmelsen även om andra hållanden väsentlg betydelse uppföljnng prövnng verksamheten kan bl.a. vktgare mljöproblem -nsatser generell art fnns även vad beslut m.m. valtnngslagen, gäller de offentlgt öka på lämna myndgheternas dock bör anställda
40 lagen om offentlg anställnng, LOA myndgheternas upphandlng lagen om offentlg upphandlng, LOI Bestämmelserna dessa båda lagar omfar dessutom kommunerna. Regerngens styrnng de ensklda myndgheterna utövas genom två huvudsaklga former dokument. I ordnngar nstruktoner anges mer permanenta hållanden fråga om myndgheternas uppgfter. befogenheter organsaton. Andra frågor. tex. om fnansella resurser, tllsättande högre chefer myndgheten ntrednngsuppdrag. regleras vanlgen särsklda regerngsbeslut. l ordnngar nstruktoner samtlga statlga anges myndgheters respektve huvudsaklga Lppgfter, lednngsfrågor. några fall. hur myndgheten skall vara organserad. Stora delar de statlga myndgheternas verksamheter regleras även särsklda lagar ordnngar. Även dessa regelverk tlldelas myndgheterna befogenheter. ansvar Reglerngsbreven nnehåller regerngens årlga "beställnngar" nsatser hos var en de statlga myndgheterna. Samtdgt anger reglerngsbreven bl.a. de fnansella befogenheter restrktoner som gäller respektve myndghet/verksamhet/anslag. Det är också reglerngsbreven som är den form som är mest lämpad regerngen ange sna kr på de ensklda myndgheterna. Under löpande verksamhetsår far regerngen vanlgen ett antal ytterlgare beslut om myndgheternas verksamheter. Detta sker huvudsaklgen genom uppdrag, även om deras ekomst har mnskat sedan reglerngsbreven några år sedan gs större betydelse. Regerngen utövar även en betydande nformell, där sevärt mycket mer svårfángad, nformell styrnng myndgheterna. Vlket genomslag denna har form faktska åtgärder är också mycket svårt bedöma. Regerngens propostoner tll rksdagen deltagande den allmänna deben följs självfallet även nom myndgheterna. Statsvaltnngen styrs dock nte formellt vad regerngen rksdagen handlar snsemellan, utan endast vad regerngen bestämmer genom ordnngar, reglerngsbrev andra beslut. Det krävs ett nära troendefullt samarbete dalog mellan
41 myndgheter departement den svenska valtnngsmodellen skall fungera. Företrädare myndgheter verkar ofta regerngens utrednngar arbetet större propostoner. Vd olka semnarer, konferenser, möten samtal mellan personer samt genom rekryterng tll Regerngskanslet pågår en löpande kontakt mellan regerngens myndgheternas representanter. Regerngen nterar också ofta aktvteter syfte delge sn syn olka frågor. Informaton, utbldnngar andra kompetenshöjande nsatser, deltagande mässor utställnngar är andra aktvteter vlka rktas tll bl.a. myndgheternas eträdare. Tävlngar tllhör de mer ovanlga nslagen. Ett exempel ett antal år sedan är dock "Kronoma bland verken, vlken de bäst fungerande statlga myndgheterna utsågs. Även statsvaltnngens bästa årsredovsnng har utsetts. Regerngen har 7 Verksordnngen 1995:1322, vlken gäller samtlga statlga myndgheter, bl.a. ställt följande kr: Myndghetens fnngsenlgt Chefen skall chef skall se tll effektvt. verksamheten bedrvs 4. beakta de kr som ställs på verksamheten tll totalsvaret, regonalpoltken mljöpoltken hänsyn... I årets ekonomska vårproposton prop. 1996/97:150 serades en ändrng denna bestämmelse så hänsynen stället mljöpoltken skall gälla ekologskt hållbar utvecklng. I ett mndre antal nstruktoner anges myndgheten har särsklda mljöpoltska uppgfter. Nedan ges tre exempel på myndgheter vlka tlldelats ett s.k. särsklt sektorsansvar mljön. Vägverket, ordnng l992:1467, ändrad 1994:613 nstrukton:
42 l "Vägverket är central valtnngsmyndghet frågor om väghållnng säkerheten vägtrafken. Verkets huvuduppgfter är främja mljöanpassad ett mljöanpassat vägtrañksystem en fordonstrafk". Fskerverket, ordnng 1996: 145 nstrukton: l "Fskerverket skall verka en ansvarsfull hushållnng fsktllgångarna på ett sätt som långsktgt verkar tll lvselssörjnngen vårt välstånd övrgt. Verket skall enlghet stt sektorsansvar mljön samråd naturvårdsmyndghetema verka en bologsk mångfald där ett rkt varerat fskbestånd." Styrelsen nternatonellt utvecklngssamarbete Sda, ordnng 1995:869 nstrukton: l Styrelsen nternatonellt utvecklngssamarbete Sda är central valtnngsmyndghet Sverges blaterala utvecklngssamarbete utvecklngsländer stödet tll länder Central- Östeuropa främja säkerhet, demokrat hållbar utvecklng. Mljöaspektema myndgheternas mljöansvar ökade betydelse kommer även tll uttryck vssa drektv tll utrednngar översyner olka verksamhetsområden. Ett representatvt exempel är följande utdrag ur regerngens drektv dr. 1996:1 14 s. 6 tll utrednngen om mål el Statens räddnngsverk. "I ett forts mljöarbete är sektorsmyndghetemas mljöansvar stor betydelse, vlket utredaren skall särsklt uppmärksamma mljöfrågoma nom räddnngstjänstområdet."
43 det ekommer l relaton vssa tll överlappande andra statlga uppdrag en del valtnngsområden dubbelarbete. kännetecknas Uppräknngen vsar hur en rad statlga organ, huvudsaklgen nom det mljöpoltska området, engagerats. Sannolkt har det aldrg någonsn tdgare bedrvts ett så brett upplagt arbete strategska ansvarsuppenbart ntegratonsfrågor nom denna sektor. Det är också rksdagens regerngens stymng nom mljöområdet en tydlg målstymng. Målen är dessutom relatvt många allmänt hållna. Förhållandevs nsatser har gjorts bryta ned dem tll resultat- eller effektkr nom olka samhälls-/myndghetsområden. Målen nom ett samhällsområde kan vanlgen härledas tll varandra form en herark. Däremot är det nte lka självklart mål nom sklda samhällsområden kan över- eller underordnas varandra. Sådana målkonflkter är dock vanlga den statlga verksamheten särsklt tydlga är de vd delnng fnansella En ändrng som nnebär vägnngar mellan resurser. mål/hänsyn sektorsmål flyttas tll myndghetsnvån nnebär där nte nödvändgtvs det ntresset alltd segrar. Rksdagen ena regerngen har alltd det yttersta ansvaret dessa vägnngar. I olka tdgare sammanhang, bl.a. propostonen En god lvsmljö prop. 1990/91:90, har målen mljöpoltkens uttryckts som : 0 0 0 0 Skydda Bevara Främja Skydda männskors hälsa. den bologska mångfalden. en långsktgt god hushållnng natur- kulturlandskap. naturresurser. Mljöpoltkens sammanhang. nstrukton övergrpande mål Exempelvs Statens omsätts gäller detta naturvårdsverk används sn Naturvårdsverket målen är ordnngen tur Naturvårdsverket. följande: många 1988:518 De olka två 0 0 Vara samlande pådrvande det mljövårdsarbetet. Säkerställa en god mljö bologsk natonella mångfald. nternatonella
44 De fyra mljöpoltska målen kan även spåras uppdragen tll antal ett andra statlga myndgheter. utom länsstyrelserna, exempelvs: 0 Skydda männskors hälsa: Socalstyrelsen, Folkhälsonsttutet, Arbetarskyddsverket, SSI, Lvselsverket, Sprängämnesnspektonen, Läkeelsverket KEMI. 0 Bevara den bologska mångfalden; Statens jordbruksverk, Fskerverket Skogvårdsorgansatonen. 0 Främja en långsktgt god hushållnng naturresurser; Boverket, Sda, Luftfartsverket, Banverket, Vägverket, Sjöfartsverket, Konsumentverket, NUTEK, SGU, Skogsvårdsorgansatonen, Jordbruksverket Sverges Lantbruksunverstet. 0 Skydda natur- kulturlandskap; Rksantkvareämbetet, Glesbygdsverket, Försvarsmakten, Statens jordbruksverk Skogvårdsorgansatonen. Inom vart ett dessa områden anger lagstftnngen även vss utsträcknng mljölcr. Det gäller bl.a. plan- bygglagen, skogsvårdslagen, väglagen arbetsmljölagen. Det är sta hand tllämpnngen dessa lagar som myndgheterna ges det främsta mandatet åtgärda mljöproblem, Ytterlgare ett antal myndgheter har roller vlka bl.a. nbegrper ett eller flera de mljöpoltska målen, ex.vs Koncessonsnämnden mljöskydd, myndgheterna den s.k. "rättskedjan", Kustbevaknngen, Räddnngsverket, Tullverket, forsknngsråden, unverstet/högskolor SCB. 5.2 Styrsgnaler ekologsk hållbarhet Regerngens vson om en ekologskt hållbar samhällsutvecklng är den vktgaste styrsgnalen utgör ett rktmärke
45 statsvaltnngens fortsa arbete. Innehållet denna vson måste konkretseras omsättas olka styrformer, beslut fortsa ntatv. På natonell nvå konkretseras vsonen genom natonella mål som fastställs rksdagen. Naturvårdsverket har september 1997 gvt slag på revderade natonella mljömål som syftar mot vlket mljötllstånd som eftersträvas ett ekologskt hållbart samhälle. Regerngen ser mljöpropostonen våren 1988 eslå rksdagen natonella mål utfrån Naturvårdsverkets slag. Styrsgnalema måste vara tydlga, konkreta nte kolldera styrsgnaler nom andra poltkområden. Samtdgt får nte styrnngen ta över myndgheternas eget ansvar ntatvkraft. Naturvårdsverket har gjort en genomgång reglerngsbreven 1997 fann 465 mljörelaterade styrsgnaler var 170 låg nom utgftsområde 20, Allmän mljö- naturvård. Sgnalema utgjordes sta hand verksamhetsmål 222 st., uppdrag 114 st. återrapporterngskr 122 st.. I detta perspektv fnns det naturlgtvs en uppenbar rsk styrsgnalema rörande ekologskt hållbar utvecklng kan bl väsentlgt fler. Eftersom styrsgnalerna tll myndgheterna naturlgtvs nte bara mljöområdet framstår rör som näst ntll omöjlgt utfrån det stora antalet väg analysera eventuella konflkter mellan olka sgnaler nnan de ges. Det kan frågasättas om det överhuvudtaget är en effektv målstymng ha 222 mljörelaterade verksamhetsmål statsvaltnngen. V anser det är angeläget söka nedbrnga antalet styrsgnaler göra styrnngen tydlgare effektvare. Ansvaret detta lgger på Regerngskanslet som har välja bästa form ett sådant översynsarbete. En analys målkonflkter är en vktg del en sådan översyn. V har erfart från det pågående mljölednngsprojektet nom statsvaltnngen flera myndgheter har dentferat ett antal sådana konflkter, vssa fall mer fundamental karaktär, mellan mål som ges regerngen. det
46 5.3 Styrformer ekologsk hållbarhet För statsvaltnngen sn helhet, nklusve Regerngskanslet, tror det är vktgt se dess arbete mot ekologskt hållbar utvecklng som en lärande process. Med detta menar en utvecklad dalog mellan myndgheterna mellan dessa respektve departement erfarenhetsutbyte utfrån detta en successv utvecklng styrformer arbetsmetoder nkl. nödvändga korrgerngar. Vår bedömnng grundas statsvaltnngens mycket dversferade struktur det många statlga verksamheter fnns dmensoner som ännu nte tydlggjorts vårderats utfrån ett hållbarhetsperspektv. Det är där vktgt alla går n denna process en hög grad lyhördhet, öppenhet vlja tll successva ändrngar. För många myndgheter kommer arbetet ekologsk hållbarhet nnebära man går från ett tllstånd där verksamheternas mljöaspekter många gånger gvts låg eller rnga uppmärksamhet tll bedöma ta ställnng tll ekologsk hållbarhet sn myndghetsutövnng. Detta kan en del håll a betydande svårgheter men som samtdgt kan vändas tll mycket stora utmanngar. Det är fundamental betydelse arbetet mljö hållbarhet ntegreras övrg verksamhet nom respektve myndghet det skall bl framgångsrkt. Statsvaltnngens arbete en ekologskt hållbar utvecklng måste där utgå från respektve myndghets uppdrag, den kämverksamhet som bedrvs. Myndgheternas främsta roll är den de spelar nom respektve samhällssektor det är tll hållandena nom respektve ansvarsområde som ansvar uppgfter måste anpassas. Myndgheternas uppdrag/kämverksamhet är normalt styrd, reglerad motverad olka fnngar. Varje myndghet har rmlgen själv den bästa nskten om dessa regelverk. Myndgheterna själva är där mest lämpade tllsammans övrga aktörer nom respektve samhällssektor klarlägga brster problem, utarbeta slag tll lösnngar samt verka de genoms. De har bäst
47 utsättnngar drva ett offensvt arbete ekologsk hållbarhet hur detta skall ntegreras kärnverksamheten. V anser de formella styrformer som regerngens använder styra statsvaltnngen måste användas målstymngen, dvs. stöd verksordnng, myndghetsnstruktoner reglerngsbrev. Även om det kan tyckas motsägelsefullt använda regelverk målstymng tror det är vktgt dessa formella nstrument används fullt ut eftersom myndgheterna är väl trogna denna styrforrn. Styrnstrumenten används la mål uppdrag, nte hur verksamheten skall bedrvas. V ser däremot nte något behov komplettera regelverket myndghetsstymngen. V ser nte heller något behov en ny myndghetsorgansaton ekologsk hållbarhet. Skllnader olkheter mellan samhällssektorer gör dessutom behovet lkformgt agerande när det gäller genomandet nom statsvaltnngens olka delar bör stå tllbaka. Hur styrnngen sker va de olka regelverken, dvs. vlka styrsgnaler som ges, är görande genomslag framgång det fortsa arbetet. V bedömer samtdgt detta är ett de svåraste områdena. Alla myndgheter nom statsvaltnngen skall ges ett generellt ansvar beakta ekologskt hållbar utvecklng nom ramen sn kämverksamhet. Den formella styrsgnalen detta är verksordnngen där regerngen serat en ändrng dess nnebörden myndgheterna skall beakta ekologskt hållbar utvecklng. I ett nlednngsskede tror v dock det nte räcker denna sgnal. Erfarenheten vsar den tdgare formulerngen myndgheterna hade beakta bl.a. mljöpoltken sn om verksamhet nte alltd har haft den uppmärksamhet som vore önskvärd. V har där övervägt om tydlgare styrsgnaler det generella ansvaret skulle kunna ges va myndghetsnstruktoner eller reglerngsbrev. Vår bedömnng är dock det blr mndre effektvt använda dessa former något som generellt skall gälla. Det fnns enlgt vår uppfnng nget som tyder dessa styrformer skulle skapa det nödvändga engagemanget arbetet. Det kan t.o.m. motverka syftet genom särbehandla mljöfrågoma hållande tll
48 andra generella kr. V tror där mndre formella som t.ex. dalog, nformatons- kunskapssprdnng lämpade. styrfomrer är bättre En annan central fråga är delnng regerng rksdag fastställda mljömål åtgärdsbehov mellan olka ansvarsområden/sektorer problem som är tydlgt tvärsektorella. Några exempel på sådana problem är belastnng närsalter på venmljön eller utsläppen koldoxd tll atmosfären där källorna fnns nom många sektorer. Det framstår som samhällsekonomskt neffektvt samma mål åtgärder sätts alla källor eftersom det kan vara betydande skllnader kostnader per mängd reducerat utsläpp. Samtdgt är det vktgt beakta helheten, dvs. den struktur det sammanhang vlket åtgärderna genoms. Utsläpp från många små källor kan vara svårare hantera än från några få stora källor även om kostnaden det senare fallet är högre. I detta sammanhang är det också vktgt påpeka de stora källorna oftast är emål tllståndsprövnng tllsyn enlgt gällande regelverk. Åtgärdsarbetet de små källorna utsätter ofta, vd sdan eventuella ekonomska stynnedel, en målstymng nformatons- utbldnngsnsatser snarare än regler. Vår slutsats är det nte fnns någon generell lösnng på hur åtgärdsansvaret skall delas utan det är något som får analyseras närmare från område tll område. Naturvårdsverket har nylgen tll regerngen överlämnat slag på revderade mljömål skall vd årsskftet överlämna en analys de samhällsekonomska kostnaderna dessa mål. V eslår Naturvårdsverket därefter ges uppdrag de tvärsektorella problemen tllsammans berörda myndgheter utarbeta slag på hur ansvaret skall delas. En vktg aspekt blr beakta de styrmöjlgheter som respektve myndghet fogar över där så är påkallat eslå ändrngar. V vll särsklt påpeka behovet dentfera vlka bemyndganden som är nödvändga respektve myndghets agerande. V har tdgare använt begreppet en lärande process tror det är just detta som skall eftersträvas. V anser regerngens uppdrag tll myndgheterna allt väsentlgt nnebär ändrngar perspektv arbetssätt. Där fnns det behov utveckla
49 styrformer som nte utgår från regelverken. Här kommer mljömyndghetema kunna ha en nyckelroll tllsammans Regerngskanslet. V eslår där regerngen ger mljömyndghetema uppdrag samverkan ta fram slag på en generell nformatons- utbldnngsstrateg nklusve konkreta handlednngar utbldnngsmateral. 5.4 Affarsdrvande verk statlga bolag Det fnns nte några prncpella skllnader mellan de affärsdrvande verken valtnngsmyndghetema när det gäller regerngens styrformer. V har också vårt slag tll myndgheter särsklt ansvar eslagt ett antal affärsdrvande verk. Rent allmänt har v dock den uppfnngen flera dessa verk eget ntatv har arbetat verksamhetsrelaterade mljöfrågor. Statens Järnvägar var t.ex. ett de sta "etagen" landet som ett systematskt sätt började arbeta mljöfrågor nom sn verksamhet. I detta påpeka det kan fnnas sammanhang vll v dock konflkter mellan de kastnngskr som läggs de affärsdrvande verken kren mljöhänsyn arbete ekologsk hållbarhet. Det är nte möjlgt staten drekt ålägga ett statlgt bolag samma ansvar mljöfrågor ekologsk hållbarhet motsvarande det ansvar som kan läggas på myndgheter. Bolagstyrelsens agerande styrs särskld lagstftnng. Samtdgt är det naturlgtvs angeläget staten som ägare verkar bolagen agerar ett ekologskt hållbart samhälle. V har nte funnt någon samlad redovsnng de statlga bolagens mljöarbete har nte själva haft möjlghet ta fram underlaget en sådan. V vet dock flera bolagen, lkt affärsdrvande verken, bedrver ett organserat mljöarbete. V tycker dock det är vktgt alla statlga bolag arbetar ekologsk hållbarhet. Ett sätt staten verka denna rktnng är ange rktlnjer ett arbete ekologsk hållbarhet. V eslår där regerngen ger Naturvårdsverket uppdrag utarbeta ett de
50 slag tll sådana rktlnjer som stöd bolagens fortsa arbete. Detta bör egås en uppföljnng utvärderng de statlga bolagens mljöarbete. 5.5 En bred delaktghet Hållbarhetsperspektvet har en stark lokal anknytnng. I Sverge är det särsklt accentuerat genom det mycket utbredda lokala Agenda 21 arbetet. V tror också om det skall vara möjlgt genoma de ändrngar som är nödvändga samhällsutvecklngen skall vara ekologskt hållbar måste de vara socalt accepterade vlket bl.a. kräver en bred delaktghet. Enlgt vår uppfnng är det där vktgt största möjlga mån delegera ansvar tllräcklga befogenheter genomandet, nte bara från regerngen tll myndgheterna utan också vdare tll regonala, lokala myndgheter aktörer nom ansvarsområdet. Hållbarhetsperspektv på samhällsutvecklngen talar sg tydlgt vkten tllvarata beakta en rad olka aspekter, erfarenheter ntressen. V anser detta särsklt gäller myndgheternas anställda på alla nvåer. De lärande processen måste söka fånga n så mycket kreatvtet som möjlgt bl framgångsrk. Flera skäl talar det sedan många år väl etablerade partsgemensamma arbetet nom arbetsmljö effektvtetsområdena bör utvecklas tll omfa även myndgheternas nterna arbete ekologsk hållbarhet. V anser det fnns behov överväga regonala nätverk ekologsk hållbarhet. Verksamheten bör ha tll uppgft knyta hop tllgänglga kunskaper erfarenheter praktskt tllämpat arbete bör huvudsaklgen rkta sg tll regonala myndgheter, kommuner etag. V har ngen färdg modell hur detta skall tll. Länsstyrelserna kan som statens regonala organ vara ett naturlgt n sådana nätverk. V har dock konstaterat två utrednngar nylgen lämnat slag om bygga upp nya myndghetstmkturer på regonal nvå, dels Kemkommttén SOU 1997:84 dels Utrednngen om rnnngsområden SOU 1997:99. Förslagen remssbehandlas
5l närvarande hur de mottas är oss obekant. Skulle regerngen överväga genoma dessa slag anser v en regonal ankrng statsvaltnngens arbete ekologsk hållbarhet bör as dt. 5.6 Uppföljnng Huvudfrågan verklgandet regerngens program en ekologskt hållbar samhällsutvecklng är hur programmet kan ges ett uppföljnngsbart nnehåll vlken utsträcknng myndgheterna mår prortera det sna verksamheter. Målstyrnng delegerng ställer särsklt stort kr på effektv uppföljnng. I så motto ansvar är det nget skljer detta program från andra poltskt prorterade som uppgfter. V det är bra regerngen kopplar hänsyn tll anser ekologskt hållbar utvecklng myndgheternas verksamhet tll de övrga effektvtetskr ställs. Den lämplga formen som mest är kren de årlga reglerngsbreven. På detta sätt kan anges prorterngarna synlggöras, vägnngar hållande tll andra mål hänsyn lkaså. Vdare lkställs kren redovsnng, uppföljnng alla olka nsatser. Det olycklgt om helt nya berednngs- etc. vore beslutsforrner etablerades nom detta område. 5.7 Övrga ntatv V nandet budgetram ekologsk hållbarhet anser en statsbudgeten är fråga bör analyseras ytterlgare. Fnansella en som detta slag, vlka omfar mer än anslagen nom ett ramar utgftsområde, fnns sedan länge nom u-landsbståndet det cvla svaret. Syftet dem är tydlggöra den fnansella verksamhetsmässga helheten samt framhålla sambanden mellan nsatser nom olka sektorer departementsområden. Det har sedan flera år tllbaka pågått ett utvecklngsarbete underlag mljöräkenskaper statsbudgeten. V tror en sådan
redovsnng nu skulle ha särsklt stort värde eslår, utfrån htntlls bedrvet arbete, en sådan görs på sök som blaga tll budgetpropostonen full vetskap forts utvecklngsarbete är nödvändgt. V anser vdare nctamenten regerngens möjlgheter bedöma resultaten samhällssektorers nsatser bör utvecklas. Detta kan åstadkommas genom en form plan ekologsk hållbarhet, lknande regerngens årlga ñnansplan. Syftet planen bör bla. vara ange mått de olka sektoremas nsatser kommande år. V anser regerngen ökad utsträcknng bör utnyttja de s.k. stabsmyndghetema uppdrag nom området ekologsk hållbarhet. Uppdragen bör syfta tll följa upp utvärdera myndgheternas ansvar nsatser.
53 Konsekvensbedömnng 6 slag Mljövårdsberednngens samhällsutvecklng hållbar ekologskt vson Regerngens en om poltskt är ett denna edöme process skall ett staten vara uppstår kostnader eventuella de täckande som område proterat poltska ske måste vson denna genom realserandet vd utveckla tll syftar lagt har v slag De som proterngar. som nnebär samhälle, hållbart ekologskt roll statsvaltnngens ett nlednngskedet under genom åtaganden ekonomska vssa vår Eftersom nfonnatonsnsatser. utbldnngsutrednngs-, skall själva myndghet ansvara respektve huvudlnje är ordnare sn hållbarhet ekologsk tll hänsyn ntegrera skall nrymmas normalt också kostnaderna v verksamhet anser dock v tdsperspektv längre något menar anslag. I befntlga ett nom hållbar ekologskt arbete systematskt ett mer effekter samhällsekonomska postva tll leder samhällsutvecklng negatv hushållnng blaeffektvare resurser genom ebyggs. mljöpåverkan kvnnor mellan jämställdheten regonalpoltken, gäller det Då nte v arbetet brottsebyggande anser det fråga män samt om konsekvenser. några har slagen
53,13; V,I9- V,
:Statens offentlga utrednngar 1997 Kronologsk tecknng Den gymnaseskolanstegforsteg. U. Följdlagstftnng tll mljöbalken.m.. nya. lnkomslskelag. dell-ill. F, w Att läraövergränserkn stude0ecdzs.. Fastghetsdararegster. Ju. forvaltnngspoltska samarbete. F., Förbättrad mljöntormaton.m, Övervaknng mljön M... Aktvt lönebdrag. Etteffektvarestödfor Nykurs trafkpoltkene blagor. K... arbetshandkappade. A. Bekämpandepennngtvätt. F.. Länsstyrelsemas roll tralk- tordonsfrågor. K. Ettteknsktforsknngsnsttut Göteborg. U.. Byråkratn backspegeln. Femtoär Förändrng Myndghet ellermarknad... F. Statstörvaltnngens olkerksamhetsfonner, F. sex törvaltnngsområden. Rösterombansungdomars psykskahälsa.s,.integrtetoffentlghetnformatonsteknk. Ju. O Flexbel valtnng. Förändrngverksam- Ungaarbete. ln.,. hetsanpassnngstatsforvaltrtngens Statentrossamfunden. struktur.f. Rättslgreglerng 10.Ansvaret for valutapoltkert. F. -- Grundlag ll. Sker. mljñsysselsättnng. F. v Lagomtrossamfund 13. lf-problerrt nforzooo-skftet. Referat - LagomSvenska kyrkan.ku. slutsatser frånen hearnganordnad Statentrossamfunden. lt-kommssonen den18december. Begrnngsverksamheten. Ku. IT-kommssonens rapport 1/97K. Statentrossamfunden. RegottpoltkforhelaSverge.N. Denkulturhstorskt värdefullakyrklgaegendomen. 14. lt kulturenstjänst.ku. dekyrklgaarkven.ku. IS.Detsvårasamspelet. Resultatstyrrtngens framväxt 44.Statentrossamfunden problematk.f. Svenskakyrkanspersonal. Ku. 16.Att utvecklandustrforsknngsnsttuten. N. 45.Statentrossamfunden Sker.tjänster ocltsysselsättnng. Stöd. sker fnanserng. Ku,. +Blagor.F. 46,Statentrossamfunden Gransknnggransknng. Statlgverkan vdgftsbetalnng. Ku.. Denstatlgarevsonen SvergeDantnark.F. 47.Statentrossamfunden Bättrenformatonomkonsumentprser, In. Denkyrklgaegendomen. Ku.. Konkurrenslagen 1993-1996N. 48. Arbetsgvarpoltk staten.. Z Växa lärande.förslagtll läroplanforbarn Förkompetens resultat. F.. år. 49. Grundlagsskydd fornyaer.ju. unga6-16 U. Aktebolagets kaptal,ju. 504Alternatvautvecklngsvägar for EU:s. 13. Dgtaldemokr@t.EttsemnarumomTeknk, gemensamma jordbrukspoltk. Jo. demokrat delaktghet den8 november 1996 Brster. omsorg anordnat Folkomröstnngsutrednngen. lt- enfrågaotnbemötande äldre. S. - kommssonen Kommunkatonsforsknngs- Omsorgkunskapnlevelse. berednngen, IT-kommssonens rapport 2/97, K. enfrågaombemötande äldre, S. - 24. Välfärd verklghetenpengar räckernte. Avskaffareklamskarten F. A. 25. Svenskmat- EU-fat.Jo. Mnstemmakten.. 26.EU:sjordbrukspoltkdenglobalalvsels- Hurfungerar mnsterstyre praktkenf. lbrsörjnngen. Jo. Statentrossamfunden. Sammanfnngama. 7 KontrollRenst Värdepapper. F, slagenfråndestatlgautrednngarna. Ku.. 1 demokratns tjänst. Statstjänstemannens roll Folketsområdgvarebeslutsfare... vårtoffentlgaetos, F. + Blagal Ju. Barnpomograffrågan. 1borgarnas tjänst... 1nnehskrnrnalserng Ju. Ensamladforvaltnngspoltk staten. F. mn. Europastaten. Europeserngens betydelse for 58. Personaluthyrnng. A.. svenskstatslörvaltnng. F, 59.Svenskhemmet Voksenåsens valtnngsform. Ku. Krstallkulan trettonrösteromframtden. 60.Betal-TVnomSverges Televson.Ku.. - lt-kornntssonens rapport 3/97.K.
Statens offentlga utrednngar 1997 Kronologsk tecknng 6 An växablandbetongkojor 89.Handelnskrotbegagnade varorn., Ettdelbetänkande ombarnsungdomars 90. Ändradorgansaton fordetstatlgaplanahygg- uppväxtvllkor storstädemas utsaområdenfrån ocltbostadsväsendet. ln. Storstadskommttén. S, Jaktensvllkor enutrednngomvssaaktt"rågtvr.. Rosor betong. Jo. Enantologtll delbetänkandet Att växabland MedeforelagSverge - Ägande. betongkojorfrånstorstadskomntttén. strukturforändrngar press. radotv. Ku 6 Svergenforepokskftet. Hanterng fel utjämnngssystenet for.. lt-kommssonens rapport5/97.k. kommuner landstng. ln. 64.Samhall,Enarbetsmarknadspoltsk åtgärd 94. Konkurrensneutralt transportbdrag. N. +Blagedel.A 95.Forumforvärldskultur 65.Polsensregster,Ju. --enrapport omettrkarekulturlv. Ku, 66.Statsskuldspoltken. F. 96.Lokalsörnngfastghetsägande. 67. Återkallelseuppehållstllstånd. UD. Enutvärderng statensfastghetsorgansaton. 6 Grannlands-TV kabelnät.ku. F., 69. Besparngar stortsmått. U, 97.Skyddskogsmark, Behovkostnader. M. Totalsvaret frvllgorgansatonema 98,Skyddskogsmark, Behovkostnader.. --uppdrag.stödersättnng. Fo. Blagor.M. 7 Poltkforunga. 99.Ennyvenadmnstraton. Venärlvet, M.. + 2 stblagor. ln. l00. Nyasamverkansforrner nomdensjöhstorska 72 Enlagomsocalsäkrngen S. museverksanheten. Ku.. 73.nen svenskpolcyomsäker elektronsk l0 Behandlng personuppgfter, om kommunkaton, Referatfrånettsemnarum totalforsvarsplktga. Fö. anordnat lt-kommssonen. Närngs- l02. Mat Mljö.Svenskstrateg foreuzs handelsdepartementetsels denl l december jordbruk framtden. Jo. 1996, lt-kommssonens rapport 6/97.K. l03.rapport forslagomsändnngsorter. Ku. 74.EUzsjordbrukspoltk. mljönregonal l04. Pols fredenstjänst.ud. utvecklng.jo. l05,agenda2l Sverge. 7 Bosännngsbegreppet. Skerättslga reglerfor FemårefterRo- resultatframtd.m.. fysskapersoner. F. l06,enfondforungakonstnärer. Ku. 76.Invandrare vårdomsorg l07. Dennyagymnaseskolan e enfrågaombemötande äldre. - problemmöjlgheter.u. 77 Uppföljnngnkomstskelagen. F. l08. Att lämnaskolanrakrygg- Omrättentll. 78.Medelsforvaltnng kommuner landstng. ln. skrftspråket omskolans skolans 79.Försäkrngsmäklare. Enlagöversyn möjlgheter ebyggamötaiäs- FörsäkrngsmäkIarutrednngen, F, skrvsvårgheter. U. 80.Reformerad stabsorgansaton. F. l09,myndghetsansvaret fortransportfarlgt 81 Allmännyttgabostadsforetag. gods.fö., + Blaga.ln. ll0, Säkrare oblgatonerf. 82.Lkamöjlgheter. ln. lll, Branschsanerngandrametoder - mot 83,Ommaktkön- spårenoffentlga ekobrott..lu. organsatoners omvandlng, A.... Ensamordnadmltärskolorgansaton. 84 Enhållbarkemkalepoltk. M, Mothalvamakten elvahstorskaessäer. - om 85. Förmånefternkomst Samordnat nkomst kvnnorstrateger mänsmotstånd, - A. begreppforbostadsstöden nya ll4. Styrsystemjämställdhet. nsttutoner kvalfkatonsregler forrätttll ändrngkönsmaktens framtd. A. sjukpennnggrundande nkomst. S. ll5. Ljusnandeframtdellerettlångtfarväl 86. Punktskekontrollalkohol.tobak Densvenskälfärdsstaten jämforande mneralolja,m.m. F. belysnng,a. 87.Kvnnor. männkomster. ll6. Barnets bästa främstarummet. FN:skonventon Jämställdhet oberoende, A. ombarnetsrättgheter verklgas Sverge, 88.Upphandlngutvecklng.N. ll6. Barnets bästa- enantolog.
Statens offentlga utrednngar 1997 Kronologsk tecknng H7. Nobelcenter Stockholme ettnfomatons- aktvtctscentrum krngnaturvetenskap. kultur samhälle.ku. H8.Deladestäder.S4 119.Entydlgareroll lör hälso-sjukvården folkhälsoarbetet. 120. Vuxenpedagogk Sverge. Forsknng. utbldnng utvecklng. EnKartläggnng. U. 121. Skolfrågor Omskola ennytd.u, V 122 Rättgheter luftfanyg. K.. 123. Etteffektvarenärngsbud. N. 12-1. lt-kommssonens hearngomdennyae- programvarundustrn. Audrakanmarsalen. Rksdagen. 1997-06-16. K. 125Ettsvenskt nvesterarskydd. F. 126. Blen.mljönsäkerheten. F. 127. Straffansvar forjurdskapersoner. DelA+B.Ju. 128. Verkställghet kontroll utlännngsärenden. UD. 129. Kollektvtrafk td + Blaga.K. 130. Effektvarestatlgnköpssamordnng. F. 131Lagompremepenson. F.. 132. Antmcrobal FeedAddtves.Jo. 133. Antmkrobellatodenllsatser sammandrag. Jo. 134. Förtroendemannanflytande -- ökadkvaltet rättssäkerhet. 135. Ledare. maktkön.a. 136. Kvnnorsmänslöner varsåolka A, 137GlastakglasväggarDenkönssegregerade ȧrbetsmarknaden. A, 138. Famlj. maktjämställdhet. A. 139.Hemmet, banenmakten. Förhandlngar om arbetepengar famljen.a. 140. Fonogramersättnng. Ku. 141. Boken tdensku. 142. Högkostnadsskydd motsjuklönekostnader. S. 143. StörreEU- säkrareeuropa. UD. 144. Försvarets fastgheter. Fonnerenkostnadseffektv verksamhetsnrktad valtnng. F. 145. Förvaltamljöansvar. Statsforvultnngens arbetefor ekologskhållbarhet. M.
Statens offentlga utrednngar 1997 Systematsk tecknng Justtedepartementet Deladestäder. H8 Entydlgareroll hälso-sjukvården Fastghetsdataregster. 3 folkhälsoarbetet. l 19 Aktebolagets kaptal.22 Förtroendemannanflytande - ökadkvaltet Bampomografrfrågan. 29 rättssäkerhet, l34 lnnehskrmnalserng m.m. Högkostnadsskydd motsjuklönekostnader. l42 IntegrtetOffentlghetInformatonsteknk. 39 Grundlagsskydd fornyaer.49 Kommunkatonsdepartementet Folketsområdgvarebeslutsfare. Blagal 56 Lünsstyrelsemas roll tralk-fordonsfrågor. 6 + Polsensregster65 IT-problemnforZOOO-skñet. Referatslutsatser från Branschsanerngandrametoder motekobrott. l l l enhearnganordnadltkomrnss0nenden - Straffansvar forjurdska DelA+B. l27 18december. IT-kommssonens rapportl/97. l2 personer. Dgtaldemokr@t. EttsemnarumomTeknk. Utrkesdepartementet demokratdelaktghet den8 november1996 Återkallelse uppehållstllstånd. 67 anordnatfolkomröstnngsutrednngen. lt- Pols fredens 104 kommssonen Kommunkatonsforsknngs- tjänst. berednngen. lt-kommssonens rapport 2/97. 23 Verkställghet kontroll utlännngsärendcn. 128 l43 Krstallkulan7 trettonrösteromframtden. StörreEU- säkrareeuropa. IT-kommssonens rapport 3/97. 31 Försvarsdepartementet Ny kurs tralkpoltken4 blagor. 35 Svergenforepokskftet, totalsvaretfrvllgorgansatonema lt-kommssonens rapport 5/97. 63 - uppdrag. stödersättnng. 70 Inforensvenskpolcyomsäker elektronsk Behandlngpersonuppgfter om kommunkaton. Referat frånettsemnarumanordnat totalforsvarsplklga. l0l lt-kommssonen. Närngs-handelsdeparternentet Myndghetsansvaretransport for farlgtgods.l09 SElSden december l996. Ensamordnadmltärskolorgansaton.I l2 lt-kommssonens rappon6/97. 73 Socaldepartementet Rättgheterluftfanyg, l22 lt-kommssonens hearngomdennyarrrede- Röster ombarnsungdomars psykskahälsa. 8 programvarundustrn. Andrakamnrarsalen. Välfärd verklgheten - Pengar räckernte. 24 Rksdagen. l997-06-l6, I24 Brster omsorg Kollektvtrafk td + Blaga. l29 - enfrågaombemötande äldre.5 l Omsorgkunskapnlevelse - enfrågaombemötande äldre.52 Fnansdepartementet Att växablandbetongkojor. lnkomstskanelag. dell-lll. 2 Ettdelbetänkande ombarnsungdomars Byråkratn backspegeln. Femtoår ändrng uppväxtvllkor storstädemas områdenfrån sex utsa forvaltnngsomräden. 7 Storstadskommttén. 6 l Flexbelvaltnng. Förändrng verksam- Rosorbetong. hetsanpassnng statsvaltnngens struktur.9 Enantolog tll delbetänkandet Att växabland Ansvaret valutapoltken. l0 betongkojorfrånstorstadskommttén. 62 Sker, mljösysselsättnng. l l Enlagomsocalforsäkrngar. 72 Detsvärasamspelet. Resultatstymngens framväxt Invandrare vårdomsorg problematk. IS - enfrågaombemötande äldre.76 Sker. tjänstersysselsättnng. Förmånefternkomst - Samordnat nkomstbegrepp + Blagor.l7 bostadsstöden nyakvalñkatonsregler Gransknnggransknng. rätttll sjukpennnggrundande nkomst. 85 DenstatlgarevsonenSverge Danmark. l8 Barnetsbästa främstarummet. FN:skonventon KontrollRenstVärdepapper. 27 onrbarnets rättgheter verklgas Sverge. l 16 l demokratns tjänst. Statstjänstemannens roll Barnets bästa- enantolog.l 16 vårtoffentlgaetos. 28
Statens offentlga utrednngar 1997 Systematsk tecknng Europastaten. Europeserngens betydelse lör Jordbruksdepartementet svenskstatsvaltnng. 30 Svenskmat- EU-fat. 25 Att läraövergränser. EnstudeOECDzs EU:sjordbrukspoltkdenglobalalvsels- valtnngspoltska samarbete. 33 sörjnngen. 26 Bekämpande pennngtvätt. 36 Alternatvautvecklngsvägar EU:s Myndghet ellermarknad. gemensamma jordbrukspoltk. 50 Statsvaltnngens olkerksamhetsfonner. 38 EU:sjordbrukspoltk. mljönregonal Arbetsgvarpoltk staten. utvecklng. 74 Förkompetens resultat. 48 Jaktens vllkor enutrednngomvssajaktfrågor. 9l 53 - Avskaffareklamsken Mat Mljö.Svenskstrateg EU:s Mnstemmakten. jordbruk framtden. 102 Hurfungerar mnsterstyre praktken54 Antmcrobal FeedAddtves. 132 1borgarnas tjänst. Antmkrobellafodertllsatser sammandrag. 133 Ensamladvaltnngspoltk staten. 57 Statsskuldspoltken. 66 Arbetsmarknadsdepartementet Bosättnngsbegreppet. Skerättslga regler Aktvtlönebdrag. Etteffektvarestöd fysskapersoner. 75 arbetshandkappade. 5 Uppföljnngnkomstskelagen. 77 Personaluthyrnng. 58 Försäkrngsmäklare. Enlagöversyn Samhall.Enarbetsmarknadspoltsk åtgärd Försäkrngsmäklarutrednngen. 79 + Blagedel. 64 Reformerad stabsorgansaton. 80 Ommaktkön- spårenoffentlga Punktskekontrollalkohol, tobak organsatoners omvandlng. 83 mneralolja,mm. 86 Kvnnor,männkomster, Lokalsörjnngfastghetsägande. Jämställdhet oberoende. 87 Enutvärderng statensfastghetsorgansaton. 96 Mothalvamakten- elvahstorskaessäer om Säkrareoblgatonerl l0 kvnnorstrateger mänsmotstånd. 113 Ettsvenskt nvesterarskydd. 125 Styrsystemjämställdhet. Insttutoner Blen, mljönsäkerheten. 126 ändrngkönsmaktens framtd. 1 14 Effektvarestatlgnköpssamordnng. 130 Ljusnande framtdellerettlångtfarväl Lagompremepenson. 13 I Densvenska välfärdsstaten jämande Försvarets fastgheter. belysnng. I IS Former enkostnadseffektv Ledare, maktkön. 135 verksamhetsnrktad valtnng. 144 Kvnnorsmänslöner- varsåolka 136 Utbldnngsdepartementet GlastakglasväggarDenkönssegregerade arbetsmarknaden. 137 Dennyagymnaseskolan - stegsteg. 1 Famlj. maktjämställdhet. 138 Växa lärande. Förslagtll läroplanbarn Hemmet, barnenmakten. Förhandlngar om unga6-16år.21 arbetepengar famljen. 139 Ettteknskt forsknngsnsttut Göteborg. 37 Besparngarstort smått. 69 Kultu rdepartementet Dennyagymnaseskolan lt kulturenstjänst. 14 problemmöjlgheter. 107 - Statentrossamfunden Att lämnaskolanrakrygg- Omrättentll Rättslgreglerng skrftspråket omskolans skolans - Grundlag möjlgheterebygga mötaläs- - trossamfund skrvsvårgheter. 108 LagomSvenska kyrkan. 41 Vuxenpedagogk Sverge. Forsknng, utbldnng, - Statentrossamfunden utvecklng. EnKartläggnng. l20 Begrnngsverksamheten. 42 Skolfrâgor Omskola ennytd. l2l -
Statens offentlga utrednngar 1997 Systematsk tecknng Statentrossamfunden Hanterngfel utjämnngssystemet Denkulturhstorskt värdefullakyrklgaegendomen kommuner landstng. 93 dekyrklgaarkven. 43 Statentrossamfunden Mljödepartementet Svenskakyrkanspersonal. 44 Förbättrad mljönformaton. 4 Statentrossamfunden Följdlagstftnng tll mljöbalken. 32 Stöd.sker fnanserng. 45 Övervaknng mljön. 34 Statentrossamfunden Enhållbarkemkalepoltk. 84 Statlgverkan vdgftsbetalnng. 46 Skyddskogsmark. Behovkostnader 97 Statentrossamfunden Skyddskogsmark. Behovkostnader Denkyrklgaegendomen. 47 Blagor. 98 Statentrossamfunden. Sammanfnngama Ennyvenadmnstraton. Venärlvet99 slagenfråndestatlgautrednngarna. 55 Agenda21 Sverge. Svenskhemmet Voksenåsens törvaltnngsfonn. 59 FemårefterRo--resultat framtd.105 Betal-TVnomSverges Televson. 60 Förvaltamljöansvar. Statslörvaltnngns Grannlands-TV kabelnät. 68 arbeteforekologskhållbarhet. 145 Medeetag Sverge Ägande - strukturlörândrngar press, radotv. 92 Forumlör världskultur - enrapport omettrkarekulturlv.95 Nyasamverkansfonner nomdensjöhstorska museverksamheten. 100 Rapport slagomsändnngsorter. 103 Enfondforungakonsmärer. 106 Nobelcenter Stockholm- ettnformatons- aktvtetscentrum krngnaturvetenskap, kultur samhälle. I 17 Fonogramersättnng. 140 Bokentden.141 Närngs- handelsdepartementet Regonpoltklör helasverge. 13 Att utvecklandustrforsknngsnsttuten. 16 Konkurrenslagen 1993-1996. 20 Upphandlng lör utvecklng.88 Handelnskrotbegagnade varor. 89 Konkurrensneutralt transportbdrag. 94 Etteffektvarenärngsbud. 123 Inrkesdepartementet Bättrenformatonomkonsumentprser. 19 Ungaarbete.40 Poltkforunga. + 2stblagor.71 Medelsvaltnng kommuner landstng.78 Allmännyttgabostadsetag. + Blaga. 81 Lkamöjlgheter.82 Ändradorgansaton fordetstatlgaplan-, bygg- bostadsväsendet. 90
FRITZES OFFENTLIGA PUBLIKATIONER POSTADRESS 10647 STOCKHOLM FAX 08-690 9191TELEFON08-690 9x90 E-POSTfrtzes.ordcr@lber.se INTERNETwwwfrtzesse -38-20721 ISBN 91-4 ISSN 0375-250X