Fråga 1 (5 poäng): Flera hormoner är viktiga för barnets normala tillväxt. Beskriv regleringen av två av de viktigaste hormonerna i detta sammanhang!

Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2011 1(33) Lenita är född i Colombia och adopterades som spädbarn till Sverige. När hon först anlände var hon mindre än svenska barn i samma ålder. Hennes föräldrar gav henne näringsrik barnmat och Lenita mådde mycket bra. På barnavårdscentralen var man nöjd med hennes tillväxt. Nutritionen är förstås avgörande för tillväxten under spädbarnstiden, men även olika hormon är viktiga och inflytandet av dessa ökar under barndomen och senare under puberteten. Fråga 1 (5 poäng): Flera hormoner är viktiga för barnets normala tillväxt. Beskriv regleringen av två av de viktigaste hormonerna i detta sammanhang! Mål: C10, C11 Svar: Exempel på två hormoner: GH (STH) och IGF-1 anses vara de viktigaste men andra betydelsefulla hormon är tyreoideahormon, könssteroider och insulin. Syntesen av IGF-1 i levern och annan vävnad stimuleras av GH som frisätts från adenohypofysens somatotrofa celler. Dessa i sin tur stimuleras positivt av GHRH och negativt av somatostatin, som båda frisätts i hypotalamus. IGF-1 och GH verkar med negativ feedback på hypofys- och hypotalamusnivå. För det senare gäller att GHRH minskar och somatostatin ökar. GHnivåerna fluktuerar kraftigt över dygnet, medan IGF-1 nivåerna är betydligt jämnare då IGF- 1 till största delen är bundet till bärarproteiner. GH och IGF-1 kan via sina receptorer tillsammans stimulera tillväxten av muskelvävnad och skelett. 1

Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2011 2(33) En tillväxtfaktorreceptor är ofta av kategorin tyrosinkinas-receptorer. Då en tyrosinkinasreceptor stimuleras vid ligandbindning kan flera intracellulära signalvägar aktiveras och därmed kan en och samma tillväxtfaktor ge upphov till olika effekter. Fråga 2 (3 poäng): Ge exempel på effekter/processer på cellnivå som kan påverkas av en tyrosinkinasreceptor och förklara hur receptorn kan aktivera olika intracellulära signalvägar! Mål: C22 Svar: Exempel på processer: Celldelning, differentiering, apoptos, proteinsyntes. Den aktiverade receptorn fosforylerar egna tyrosinpositioner eller substrat i cytoplasman. Beroende på fosfotyrosinets omgivande aminosyror och genom att det finns flera fosfotyrosinpositioner kan olika dockningsproteiner binda (SH2-innehållande protein). Dessa i sin tur kan aktivera olika signalkaskader. 2

Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2011 3(33) Proteiner består av ogrenade polymerer, så kallade polypeptider, av aminosyror. De 20 olika aminosyror som finns ger ett närmast oändligt antal tänkbara sätt som dessa kan kombineras på för att bilda proteiner. Aminosyrasekvensen utgör den primära proteinstrukturen. Figuren nedan visar ett exempel på en peptidkedja bestående av 4 olika aminosyror: Figur. Peptidkedja bestående av 4 aminosyror. Fråga 3 (10 poäng): Svara på följande frågor om aminosyror, peptider och protein! a) Aminosyror binds till varandra via peptidbindningar. o Vilken typ av bindning är en peptidbindning? Anser du att det är en stark eller svag bindning? o Markera peptidbindningarna i figuren. Markera också de atomer som ingår i peptidbindningarna. o Vad menas med N- respektive C-terminal? Markera N- respektive C-terminal för peptiden i figuren. 3

Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2011 4(33) b) Aminosyror anses vara amfolyter. Förklara vad det innebär. 4

Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2011 5(33) c) I figuren visas 4 olika aminosyror. Resonera kring deras olikheter och likheter till varandra och vilken betydelse det har för proteinets struktur. 5

Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2011 6(33) d) Hur kommer det sig att ett protein kan vara positivt, negativt respektive oladdat beroende på vilket ph det är i den miljö där det befinner sig? 6

Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2011 7(33) e) De 20 olika aminosyror som vi definierat, och som används används för att bygga proteiner, kan modifieras ytterligare. I kroppsliga proteiner har man funnit ett 60 tal olika aminosyraderivat. Så kallad posttranslationell modifiering av aminosyror bidrar till ytterligare variation av proteiners struktur och funktion. Ge två (2) exempel på kemiska eller posttranslationella modifieringar. 7

Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2011 8(33) f) Ordet protein kommer från grekiskans proteios vilket betyder ungefär på första plats. Det indikerar att proteiner är livsnödvändiga. Ge fem (5) exempel på funktionsområden där proteiners aktivitet/struktur/funktion är avgörande. Mål: C8, C14 Svarsförslag: a) Peptidbindningen är en kovalent bindning. Det är en stark bindning i jämförelse med ex jonbindning eller van der Waalsbindning. N-terminal: peptidkedjans ände som är en NH2 grupp/nh3+ grupp; aminogrupp C-terminal: peptidkedjans ände som avslutas med en COOH grupp/-coogrupp; karboxylgrupp b) De agerar både som svaga syror respektive svaga baser på grund av aminogrupp/karboxylgrupp samt egenskap hos sidokedjan som kan vara sur (innehålla karboxylgrupp) eller basisk (innehålla aminogrupp) c) I figuren visas metionin, asparaginsyra, leucin och tyrosin. 4 olika aminosyror, de har alla aminogrupp och karboxylgrupp och vanlig aminosyrastruktur men det som skiljer dem åt är 4 olika sidokejdor. Metionin vars aminogrupp utgör N-terminalen bidrar med aminogruppegenskap samt tyrosin vars karboxylgrupp utgör C-terminal med karboxylgruppsegenskap. Aminosyrors sidokedjor kan delas in i 4 grupper beroende på hur de ser ut och vilken kemisk egenskap de har pga sin struktur och de ingående atomerna: - Icke polära; hydrofoba ex metionin och leucin; har en kolkedja, rak eller grenad, samt ex en S atom (för metionin). Ogillar vatten. Bidrar till att proteinet får hydrofob domän genom sk hydrofob interaktion mellan de aminosyrakedjor som inte är vattenlösliga. - Polära oladdade aminosyror. Ex tyrosin. Hydrofila; gillar vatten. Bidrar till att ge proteinet vattenlöslig egenskap. - Polära, laddade. Ex asparaginsyra som är sur. Finns också de som är basiska ex lysine. Viktigt att få med att de är laddade. Hydrofila. Aminosyrasekvensen utgör den primära strukturen (peptidbindningar och andra kovalenta bindingar). Beroende på vilka aminosyror som ingår i proteinet så bestämmer sidokedjornas interaktion med varandra på nära håll genom vätebindningar (den sekundära strukturen) och den tertiära strukturen genom interaktion med sidokedjor som ligger längre ifrån varandra i aminosyrasekvensen. Det gör att peptidkedjan veckas på ett specifikt sätt som är unikt för varje proteinslag; vätebindningar, jonbindningar (saltbryggor), disulfidbindningar (kovalenta bindningar), van der Waalsbindningar och hydrofoba interaktioner är bindningar och interaktioner som uppstår mellan aminosyrornas sidokedjor (tertiära strukturen). 8

Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2011 9(33) Bestämmer proteinets struktur och stabiliserar den. Proteiner har antingen globulär eller fibrillär struktur. d) På grund av N-terminalen och C-terminalen som är aminogrupp, NH2 resp NH3+ respektive COOH resp COO- beroende på ph, samt på grund av de aminosyror vars sidokedjor är laddade och fungerar som syror och baser (innehåller COOH grupp eller NH2 grupp i sidokedjan). Vid isoelektriska punkten tar alla laddningar ut varandra och proteinet uppträder oladdat i ett elektriskt fält. Vid ph under isoelektriska punkten är proteinet positivt och över negativt laddat. e) Ex glycosylering; träd av sockerenheter (kolhydrat) binds kovalent till aminosyrors sidokedjor: Ex funktionella grupper binds till aminosyrornas sidokedjor (ex etyl, metyl, acetyl): Ex klyvning så att ett proenzym blir aktivt enzym. f) Välj 5 av nedanstående exempel: 1. Kemiska reaktioner, syntes, selektiv katalys: Enzymer 2. Struktur: strukturella proteiner ex kollagen i bindväv, keratin i hår, proteinfilament (trådliknande strukturer som byggs av enskilda proteiner) i cytoskelettet 3. Rörelse: Aktin och myosin i muskler, tubulin i cilier och flageller 4. Reglering: Transkriptionsfaktorer som binder till DNA och reglerar genuttryck 5. Transport: Glukostransportörer och jonkanaler i membran 6. Kommunikation mellan celler och olika delar av kroppen: hormoner, endokrina/parakrina/autokrina; bildas och utsöndras i ett organ för att sedan kommunicera och reglera funktion i annat organ 7. Svar på kemisk stimulans: receptorproteiner, i membranet eller inne i cellen 8. Skydd mot sjukdomar: antikroppar 9. Lagring: Lagring av proteiner och tillgodoseende av aminosyror vid behov. 9

Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2011 10(33) 10

Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2011 11(33) Fråga 4 (4 poäng): Däggdjursceller kan bilda aminosyror, dock inte de essentiella. Beskriv vilka molekyler cellen utgår ifrån och hur dessa används i syntesen. Mål: C18, C20 Svar: Citronsyracykelintermediär, glykolys- eller glukoneogenesintermediär, eller fosfopentosshuntintermediär för kolskelettet. Aminosyror för fixerat kväve i aminogruppen. Pyridoxalfosfat som kofaktor vid transaminering. 11

Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2011 12(33) Fråga 5 (5 poäng): En viktig funktion hos proteiner är att verka som enzymer. Besvara följande frågor. a) Vilken funktion har enzymer i kroppen? 12

Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2011 13(33) b) Förklara följande begrepp: Apoenzym, Zymogen, K M, Substrat, Aktiveringsenergi 13

Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2011 14(33) c) Vad är skillnaden mellan kompetitiv och non-kompetitiv inhibering? 14

Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2011 15(33) d) Nedan visas Lineweaver-Burk grafer för två olika enzym. Vilket enzym har högst v max? (Visa beräkning) 1/v (min/nmol) Enzym 1 1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0-2 0 2 4 6 1/[S] (nm -1 ) 1/v (min/nmol) Enzym 2 2,8 2,4 2 1,6 1,2 0,8 0,4 0-2 0 2 4 6 1/[S] (nm -1 ) Mål: C18, C20 Svarsförslag: a) Enzymers funktion är att katalysera biologiska reaktioner, och därmed påskynda dessa. b) Apoenzym: Enzym utan sin cofaktor, dvs. proteindelen av det aktiva enzymet. Zymogen: Inaktivt proenzym, dvs. förstadie till aktivt enzym. Zymogenet syntetiseras ofta i annan vävnad/organ än det aktiva enzymet. Blir ofta aktivt genom klyvning. K M : Michaelis konstant, ett mått på enzymets affinitet för substratet Substrat: Den molekyl som ingår i den reaktion som enzymet katalyserar och som genomgår en förändring för att bilda produkt (själv eller tillsammans med annan molekyl). 15

Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2011 16(33) Aktiveringsenergi: Den energimängd som behöver tillföras för att reaktionen ska ske, dvs. för att substrat ska bilda produkt. Enzymer sänker aktiveringsenergin. c) Vid kompetitiv inhibering binder substratet och inhibitorn till samma yta på enzymet. Vid non-kompetitiv inhibering binder de till olika ställen på enzymet. d) Interceptet på y-axeln = 1/v max. Enzym 1 har interceptet 0,2 medan enzym 2 har interceptet 0,4. De inverterades värdena anger v max vilket betyder att enzym 1 har högst v max (1/0,2 = 5 nmol/min) medan enzym 2 har v max 1/0,4 = 2,5 nmol/min. 16

Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2011 17(33) Celler kan reglera hur mycket olika proteiner ska uttryckas. Specifika proteiner kan finnas i liten eller stor mängd eller inte alls och detta regleras genom flera olika mekanismer. Fråga 6 (5 poäng): Beskriv kortfattat de mekanismer som avgör koncentrationen av ett specifikt protein i en cell! Mål: C13, C20 Svar: En första förutsättning för att proteinet ska syntetiseras är att motsvarande gen är tillgänglig för transkription, dvs kromatinstrukturen har betydelse. Kromatinet kan öppnas och stängas med hjälp av acetylering/deacetylering av histoner. Detta i sin tur kan regleras av transkriptionsfaktorer, t ex intracellulära receptorer av olika slag. När väl mrnat har bildats kan detta ha olika grad av stabilitet, t ex kan längden på 3 UTR ha betydelse för hur snabbt mrnat degraderas. Beroende på vilka mikrorna som uttrycks kan vårt proteins mrna också degraderas olika fort. mrnat translateras till protein i ribosomen. Även detta steg kan regleras för en del proteiner. Förutom synteshastigheten bestämmer nedbrytningshastigheten vilken koncentrationen blir. Degraderingen kan regleras t ex genom ubiquitinering som märker proteinet för nedbrytning i proteosomen. Om proteinet i fråga ska genomgå posttranslationella förändringar, som t ex klyvning, så kan det nödvändiga enzymet för klyvningen också vara reglerbart. 17

Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2011 18(33) Lenita växte bra bland annat tack vare proteinet i den mat hennes föräldrar gav henne. Fråga 7 (6 poäng): Proteiner är en viktig beståndsdel av födan, där de finns i många olika former. Hur tas alla dessa proteiner i maten upp i kroppen? Beskriv! Mål: C6, C18 Svar: Efter att ha tuggats och blandats ut med saliv når födans proteiner magsäcken, med en saltsyra koncentration kring ph 2. Den sura miljön gör att protein denaturerar vilket gör peptidkedjan åtkomlig för proteaser. Där utsöndras också pepsinogen som vid surt ph aktiveras genom autoproteolys som genererar aktivt pepsin. Pepsin hydrolyserar peptidbindningar i proteiner och bildar därmed kortare peptidedjor, vilka i duodenum stimulerar till frisättning av pankreasproteaser. Dessa usöndras också som inaktiva prekursorer. När ph neutraliserats av bikarbonat kan trypsinogen aktiveras av enteropeptidas (från tarmepitelet). Aktivt trypsin kan sedan klyva och därmed aktivera pankreasproteaserna. Trypsin, chymotrypsin och elastas är endoproteaser med olika specificitet för aminosyrarester att klyva vid. Karboxypeptidaserna är exopeptidaser som hydrolyserar lös den karboxyterminala aminosyraresten. Peptidkedjorna från magsäcken hydrolyseras på så sätt till aminosyror och korta peptider. De korta peptiderna hydrolyseras vidare av aminopeptidaser i tarmväggen till aminosyror och dipeptider. Dessa tas upp av tarmepitelet genom aktiv, energikrävande transport (synport). Inne i enterocyterna finns dipeptidaser som klyver resterande dipeptider till aminosyror. Aminosyrorna transporteras sedan genom faciliterad diffusion ut ur tarmcellerna till blodet, varmed de aminosyror som födans proteiner givit upphov till når via levern ut till hela kroppen. 18

Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2011 19(33) Fråga 8 4 (poäng): Tunntarmarna spelar en mycket viktig roll för upptaget av ett stort antal olika näringsämnen. a) Vilka är tunntarmarna? (1 p) b) Beskriv hur tunntarmarna anläggs under fosterutvecklingen! Vilka blodkärl står för dess blodförsörjning? (3 p) Mål: C6, C7 Svar: a) Duodenum, jejunum, ileum. b) Tarmarna anläggs från det endodermala groddlagret efter det mönster som anges av den genom gastruleringen invaginerade gulesäcken. Den proximala delen av tunntarmen (merparten av duodenum) hör till den embryonala framtarmen och erhåller sin arteriella blodförsörjning från Truncus coeliacus, medan den återstående delen av tunntarmen hör till den embryonala mittarmen och får sin blodförsörjning från A.mesenterica superior. 19

Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2011 20(33) Även tjocktarmen har en roll när det gäller att utnyttja näringen från födan. Fråga 9 (4 poäng): Redogör för tjocktarmens olika segment, dess anatomiska läge och huvudsakliga funktioner! Mål: C6 Svar: blindtarm (appendix caecum), colon och ändtarm. Colon ascendens (HöC)colon transversum samt colon descencens (VäC). Tjocktarmens huvudsakliga funktioner är att producera slem, resorbera vatten och salter (som gör tarminnehållet fastare samt är en komponent av kroppens vattenregleringsmekanismer) samt att resorbera vissa viktiga vitaminer (exvis vit K viktig för blodkoagulationen). 20

Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2011 21(33) Transport av näringsämnen, joner, vatten och partiklar sker via epitelcellernas membraner, och deras struktur och funktion är därför väsentliga för organismens välbefinnande. Fråga 10 (7 poäng): Beskriv kortfattat: a. Vilka är de viktigaste komponenterna i ett biologiskt membran och hur bildas ett sådant? (4p) 21

Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2011 22(33) b. Hur joner och vatten kan transporteras över membranet, och hur detta bidrar till att cellen kan behålla en önskvärd volym. (2p) Mål: C21 c. Hur fleromättade fettsyror kan påverka membranets funktion. (1p) Svar: a. Fosfolipider, kolesteol och proteiner, men även varianter på dessa i form av glykolipider och glykoproteiner och proteoglukaner. Drivkraften till bildandet är den "hydrofoba effekten, dvs när egenkära vattenmolekyler som vill bilda vätebryggor minimerar ytan mot fettsyrorna i lipiderna, som vänds mot varandra och bildar ett bimolekylärt skikt med de hydrofila huvudgrupperna utåt. På så sätt vinns entropi och ändringen i Gibbs fria energi blir negativ, dvs en spontan reaktion. b. Joner transporteras vanligen aktivt över membranet, dvs det kräver energi i form av ATP, via sk jonpumpar. Genom att positiva och negativa joner passerar parallellt eller två negativa joner in resp ut samtidigt bibehålls elektroneutralitet och membranets potential. Vatten transporteras via vattenkanaler, aquaporiner, en familj av 13 proteiner, som ofta också låter glycerol passera, en viktig energikälla för cellerna. c. Fleromättade fettsyror gör membranet mer flytande, dvs molekyler rör sig friare i membranet, och de sänker smälttemperaturen, när detta sker. Det gör att vissa organismer som lever tex i kallt vatten har lika mjuka membraner som däggdjur vid 37 o C. 22

Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2011 23(33) 23

Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2011 24(33) När Lenita varit några år i Sverige har hon vuxit ikapp sina svenska jämnåriga kamrater. När hon fyllt 13 år får hon sin första menstruation. Fråga 11 (5 poäng): Redogör för äggstockens embryonala utveckling (rita gärna). Vad reglerar menarken (igångsättande av menscykel)? Mål: C5, C7 Svar: Oavsett kromosomalkön och även oavsett migrationen av primordiala könscellerna (PGC), är den default gonadal differentierings riktning den honliga (äggstocken). Gonadalåsen bildas i den mediala sidan av mesonephros anlag där det coelomiska epitelet förtjocknas och bygger upp primära strängar som härbärgar ev inkommande PGC. Strängarna växer bara delvis mot medullan och så småningom lämnar kontakten med det coelomiska epitelet, fragmenteras och bildar primordiala folliklar. Meiosen påbörjas och de flesta PGCs blir oocyt-i som strandar i Met I, tills puberteten börjar. Cyklisk aktivitet i FSH/LH-utsöndring påverkar olika vågor av primordiala folliklar till att påbörja follikeltillväxt som i sin tur leder till E 2 produktion och igångsättande av cykler (oregelbundna) som i början inte leder till ovulation, men som så småningom gör det, med fullständig produktion av P 4 och normalisering av menscykel. 24

Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2011 25(33) Fråga 12 (4 poäng): Beskriv (gärna med figur) gametbildningen och dess tidsförlopp hos Lenita. Mål: C4, C12, meios, gameter, ärftlighet från konceptpyramiden Svar. Under fosterstadiet bildas oogonierna genom mitos för att bli ca 7 miljoner celler som sedan, fortfarande under fosterstadiet, dö av och blir primära oocyter där den första meiotiska celldelningen påbörjas. Den börjar med en duplicering av DNA och en assymmetrisk celldelning där den ena cellen kondenseras och bildar den första polkroppen. Ocyterna återupptar meiosen när barnet går in i vuxenlivet 10-15 år senare och fullbordar den andra assymmetriska meiotiska celldelningen i samband med befruktningen då den sekundära polkroppen bildas. Så från en oocyt bildas det endast en mogen äggcell. 25

Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2011 26(33) Fråga 13 (3 poäng): Bananflugans homolog till människans IGF1R kallas 'insulin-like receptor' (InR, här benämnd R). En mutant form av R-genen genererar kortväxt avkomma med längre livslängd än vildtypen. Ange definitionen av genetiskt avstånd samt beskriv kortfattat hur ett 3-punktstest genomförs för att bestämma avståndet mellan R och två andra gener, A och B. R-genen ligger mittemellan A och B-generna. Mål: C3, C12, ärftlighet, gameter, meios från LERN-pyramiden. Svar: Definition: Om 1 % av avkomman har en rekombination mellan två gener, är det genetiska avståndet 1 centimorgan (cm). En individ som är heterozygot för alla tre generna korsas med en individ som är homozygot recessiv för alla tre generna. Då kommer avkomman att bestå av alla möjliga kombinationer av fenotyper. Avståndet mellan gen A och R är frekvensen av avkomma som har enkel-överkorsningar mellan A och R + de som har dubbelöverkorsningar. Avståndet mellan gen R och B är frekvensen av avkomma som har enkelöverkorsningar mellan R och B + de som har dubbel-överkorsningar. 26

Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2011 27(33) Namnge de olika delarna av ventrikeln och anatomiska riktmärken, beskriv även muskellagren och deras läge/riktning. Svar: Cardia, Fundus, Corpus, Pylorus, Curvatura major, Curvatura minor, Innersta muskellagret oblique, Mellersta muskellagret cirkulärt, Yttersta muskellagret longitudinellt. 2- A) Vilka strukturer ingår i funiculus spermaticus? B) Vad heter kanalen den löper genom? Svar: (A) Fascia spermatica ext, M. cremaster, Fascia spermatica int., Plexus pampiniformis, A. testicularis, Ductus deferens; (B) Inguinalkanalen. 3- Namnge de 4 stora leverloberna och beskriv leverns blodförsörjning och avflöde. Svar: Lobus Sin, Lobus DX, Lobus Caudatus, Lobus Quadratus, A. hepatica propria, V. porta, V. hepatica (sin, med et dx) -> V. cava inf. 4- Namnge de numrerade strukturer. Svar: 1- Vaters ampull (papilla duodenalis major) 2- Papilla ductus pancreaticus accessorius 3- Ductus choleducus 4- Ductus pancreaticus major 5- Ductus pancreaticus accessorius 6- Treitz ligamentum 5- A) Vad heter de tre större grenarna i portakretsloppet (vener)? B) Vilka vener går ihop och bildar v. porta? Svar: A= V. splenica, V. mesenterica sup., V. mesenterica inf. B= V. splenica + v. mesenterica sup = v. porta 6- Redogör för vad det innebär att ett organ är (a) intraperitonealt, (b) sek. retroperitonealt respektive (c) retroperitonealt, ge exempel på organ. Svar: (a) Intraperitonealt: Omsluten på alla sidor av peritoneum, Upphängd i mesenterie, Ex. Gaster, splen, jejunum, ileum, caecum, appendix, colon transversum, colon sigmoideum ; (b) Sek. retroperitonealt: Bildas från tarmröret, Embryonalt intraperitonealt men vandrat ut mot bukväggen, Ex. Pancreas, lever, duodenum, colon ascendens/descendens ; (c) Retroperitonealt: Bildats utanför peritoneum, Täcks delvis men inte helt av peritoneum, Ex. Njurar, urinblåsa, uterus. 27

Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2011 28(33) 7- Bild av yttre genitalia kvinna: Namnge de olika numrerade delarna. Svar: 1-Mons pubis, 2-Labia majora, 3-Labia minora, 4-Ostium urethrae, 5-Ostium vaginae, 6- Glans clitoridis. 8- Beskriv med anatomiska och riktningsangivelser bukhålans begränsningar. Svar: Kraniellt/sup.=diafragma, Lateralt= bukvägg, Anteriort/ventralt= bukvägg, Posteriort/dorsalt= bukvägg +(kotpelare), Caudalt/inf.= bäckenet. 28

Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2011 29(33) 9- Bild av manliga genitalia, sagitalsnitt. Namnge de olika numrerade delarna. Svar: 1-preputium, 2-urethra, 3-corpus cavernosum, 4-corpus spongiosus, 5- Glandula bulbourethralis (Cowper s), 6-Prostata, 7-Vesicula seminalis, 8-Ductus Deferens, 9-Epididymis, 10-Testis. 10- Beskriv den embryonala uppdelningen av mag-tarmkanalen, vilka organ som kommer från vilken del samt vad heter de större kärlen som försörjer respektive del? Svar: Foregut (Esofagus -> Duodenum (lig. Treitz), Truncus coeliacus); Midgut (Jejunum -> 2/3 colon transversum, A. mesenterica sup. ); Hindgut (2/3 colon transversum -> rectum, A. mesenterica inf.). 11- Bild på truncus coeliacus. Beskriv truncus coeliacus försörjningsområde genom att namnge grenarna. Svar: A. gastrica sin (R. oesophagealis, grenar till esofagus godkänt), A. splenica/lienalis (Grenar till pancreas godkänt, A. gastricae breves, A. gastroomentalis sin), A. hepatica communis (A. gastroduodenalis, A. gastroomentalis dx, A. pancreaticoduodenalis sup. Ant et pos, A. prepancreatica), A. gastrica dx., A. hepatica propria. 29

Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2011 30(33) 12- Vilka är de olika lagren i den trilaminära groddplattan och ge exempel på organ/vävnader som bildas ur respektive. Svar: Ectoderm (Hud med adnexae, Nervsystemet), Mesoderm (Skelett, Stödjevävnader/parenchym, Muskler, Blod) samt Endoderm (Mag-tarmkanalen, Lever, Pancreas). 13- Bild inre genitalia kvinna: Namnge de olika numrerade delarna. Svar: 1-Vagina, 2-cervix, 3-cervix kanal, 4-corpus uteri, 5- fundus uteri, 6- isthmus TU, 7- Ampulla TU, 8-Infundibulum TU, 9-Fimbriae, 10-Ovarium. 14- Namnge alla delarna i mag-tarmkanalen från mun till anus, inklusive tillhörande organ. Svar: Esofagus, Gaster/ventrikel, Duodenum, Pancreas, Hepar, Jejunum, Ileum, Colon, Rectum. 30

Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2011 31(33) Praktisk tentamen LÄK-T1: Feed-back för den praktiska tentamen histologi T1. Samtliga preparat som använts. BEMANNADE STATIONER: Preparat 13 Esofagus Svar: Studenten skall ha minst beskrivit preparatet och pekat ut sitt karakteristiska fyra-lagers uppbyggnad, dvs mucosan med sin oförhornad flerskiktat skivepitel, lamina propria samt muscularis mucosae; submucosan med de slembildande gl. esophagica; muscularis externa (där studenten skall beskriva typ av muskulatur (glatt- alt tvärstrimmig) och orsaken till (snitt kan vara från den övre tredjedels esofagala segmentet, där muskeln är tvärstrimmig); samt dess adventitia (ingen t. serosa). Preparat 15 Magsäcken, fundus Svar: Studenten skall ha minst beskrivit preparatet och pekat ut de olika lager, dvs mucosan med sitt enskiktat cylindriskt epitel, de särdragna gastric pits med sina celltyp (mukösa-, parietala-och huvudceller), lamina propria, muskularis mucosae, submucosa (rugae), muscularis externa olika lager (ev Meissners och Auerbachs plexa), och serosan. Preparat 16 Övergång ventrikel-duodenum Svar: Studenten skall ha minst beskrivit preparatet och pekat ut övergången mellan pylorus och duodenum (där villi istället för foveola syns) samt de olika lager på varje sidan av övergången. Studenten skall ha visat de särdragna Brunnerska körtlarna (gl. duodenales) samt ev. pylorus sfinktern (glatt muskel). Preparat 19 Tarm, olika segment Svar: Studenten skall ha minst beskrivit preparatet och indikerat skillnader mellan de olika tarm segment (duodenum med intilliggande pankreas), jejunum (med tydliga Meissners och Auerbachs plexa) och första delen av colon. Preparat 21 Bukspottkörtel Svar: Studenten skall ha minst beskrivit preparatet och pekat ut de exokrina och endokrina (Langerhans öar) delar av organet. I synnerhet skall studenten ha visat de bindvävs septa som bildar lobuli, och de tubuloacinära serösa körtlar, med sina kubiska, sekretoriska celler grupperade i botten av acini med sin karakteristiska pyramidform. Utförsgångarna skall pekats ut, dvs intralobulära skarvgångar ( intercalated ducts ), som mynnar i intralobulära samlingsgångar, vilka i sin tur tömmer sig i de interlobulära innan de når den central placerade, långa ductus pankreaticus. Preparat 23 Lever Svar: Studenten skall ha minst beskrivit preparatet och pekat ut hur en leverlob är uppbyggd: dvs hexagonformad med centralvenen i centrum och porta triaden (dvs portal ven, lever artär och gallgången med sitt tydliga kubiskt epitel) i varje hörn. Hepatocyterna, sinusoider och Kupffer celler skall indikeras. 31

Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2011 32(33) OBEMANNADE STATIONER: Fettvävnad (prep 7) Identifiera vävnaden Svar: fett vävnad Motivera ditt svar med att beskriva vad som är TYPISKT för denna vävnad, dvs hur kände du igen den? Svar: runda stora celler, med utlokaliserad cytoplasma och platta, enkla kärnor Thyroidea (prep 11) Identifiera vävnaden-varifrån är den tagen? Svar: Thyroidea Motivera ditt svar med att beskriva vad som är TYPISKT för denna vävnad, dvs hur kände du igen den? Svar: Thyroidea består av folliklar med kolloid som omges av ett epitel som kan vara kubiskt eller skivepitelsliknande Gallblåsan (prep 22) Identifiera vävnaden-varifrån är den tagen? Svar: Gallblåsan Motivera ditt svar med att berätta vad som är TYPISKT för detta område och dess vävnader, dvs vilka kännetecken kunde du se? Svar: Vägglagret består av en mycket veckad tunica mucosa ves. felleae med ett enskiktat cylindriskt epitel med mikrovilli, vars celler vilar på en kärlrik lamina propria. Glatmuskulatur av oordnad karaktär (tunica muscularis ves. felleae). Utanför detta finns det en relativt tjock och tät bindväv som innehåller bl.a. blodkärl, fett och elastiska trådar. Det yttre skiktet som syns i preparatet är tunica adventitia ves. felleae (mot levern). Pseudostratifierat cylindriskt epitel (prep 3) Vad kallas epitelet som bekläder den ena långsidan av denna vävnadsbit. Svar: Pseudostratifierat (respitratoriskt) cylindriskt epitel. Var hittar du detta epitel i? Svar: Trachea, bronkier 32

Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2011 33(33) Hypofys (prep 10) Identifiera de olika komponenter (delar) av detta organ Svar: Framlob (adenohypofisen med pars distalis och pars intermedia) samt neurohypofisen (pars nervosa) Vilka celltyp kan du identifiera i den största del? Svar: kromofila och kromofoba. De kromofila celler är i sin tur antingen acidofila eller basofila. Binjure (prep 12) Identifiera vävnaden-varifrån är den tagen? Svar: Binjure Beskriv vävnadens uppbyggnad! Svar: Barken och märgen (barken med tre olika lager: glomerulosa, fasciculata samt reticularis) 33