Fråga 1 (7 p) Beskriv hur energi i form av ATP utvinns ur glukos som en cell tar upp från blodet.
|
|
- Viktoria Viklund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1 Fråga 1 (7 p) Beskriv hur energi i form av ATP utvinns ur glukos som en cell tar upp från blodet. Svar:
2 2 Fråga 2 (4 p) Vid tillgång på glukos, hur reglerar cellen att lagom mycket glukos bryts ner till CO2 och vatten? Svar:
3 3 Fråga 3 (5 p) Överskottet på glukos lagras i muskelcellen som glykogen. Beskriv hur glykogen bildas och hur det lagras. Svar:
4 4 Fråga 4 (4 p) För att cellen skall kunna utvinna ATP ur glukos krävs tillgång till flera vitaminer. Nämn två sådana och beskriv vilken funktion var och en av dessa har för just detta ändamål. Svar: Tiamin Co-faktor för överföring av aldehydgrupper i t.ex. pyruvatdehydrogenas som katalyserar omvandlingen av pyruvat till acetyl-coa. Därmed erhålles en länk mellan glykolysen och citronsyracykeln som ger möjlighet till att fullständigt förbränna glukos. Niacin Ingår i NAD som är co-faktor i enzymer som katalyserar oxidations- och reduktionsreaktioner och som överför elektroner till den s.k. elektrontransportkjedjan. Denna gör det möjligt att överföra energin i glukos till ATP. Riboflavin Ingår i FAD som är co-faktor i enzymer som katalyserar oxidations- och reduktionsreaktioner och som överför elektroner till den s.k. elektrontransportkjedjan. Denna gör det möjligt att överföra energin i glukos till ATP. Biotin Ingår som co-faktor i enzymer som överför karboxylgrupper, t.ex pyruvatkarboxylas. Detta enzym katalyserar bildningen av oxaloacetat fråm pyruvat vilket har betydelse för citronsyracykelns reglering. Pantotensyra Ingår i CoenzymA och fungerar vid överföring av acylgrupper i t. ex. pyruvatdehydrogenas.
5 5 Fråga 5 (8 p) Beskriv hur proteinet i födan bryts ned i mag- och tarmkanalen och hur nedbrytningsprodukterna tas upp i kroppen. Svar: Redan åsynen av föda stimulerar utsöndringen av gastrin från magsäckens slemhinna. Denna sekretion stimuleras ytterligare av föda i magsäcken. Gastrin stimulerar i sin tur syraproduktionen i magsäcken och även produktionen av pankreassaft. Digestionen påbörjas redan i munhålan där maten sönderdelas genom tuggning och blandas med saliv. Av magsäckens syra denatureras proteinet vilket gör det mer lättåtkomligt för proteaser. I magsäcken utsöndras även pepsinogen, ett inaktivt förstadium till pepsin som påbörjar nedbrytningen av proteinet. Omvandlingen av pepsinogen till pepsin sker under inverkan av det låga ph-värdet i magsäcken. Efter bearbetning i magsäcken blir maginnehållet alltmer flytande och detta kommer efter hand att släppas ut i duodenum. Detta utlöser frisättning av sekretin och cholecystokinin från duodenum vilket stimulerar pankreas att utsöndra pankreassaft som har ett högre ph och som innehåller förstadier till proteaser. I tarmslemhinnan finns enteropeptidas (kallas även enterokinas) som klyver trypsinogen till trypsin som i sin tur aktiverar övriga proteaser i pankreassaften. De proteolytiska enzymerna från pankreas är trypsin, chymotrypsin, elastas och carboxypeptidas. Dessa hydrolyserar peptider i tarminnehållet till små peptider och fria aminosyror. Även aminopeptidaser från tarmslemhinnan bidrar i denna process. Det finns flera transportsystem i tarmen som gör att aminosyror och små peptider kan tas upp av enterocyten, en del är mycket specifika medan andra kan transportera olika aminosyror och peptider. Detta upptag är ofta kopplat till upptaget av natrium men kan också ske via s.k. faciliterad diffusion. Inne i enterocyten hydrolyseras små peptider till aminosyror. Aminosyrorna transporteras vidare till blodet via aktiv transport eller faciliterad diffusion. Upptaget av protein i tunntarmen är effektivt men en mindre andel tas inte upp utan passerar ut i grovtarmen och feces.
6 6 Fråga 6a (3 p) Tunntarmarna indelas anatomiskt i tre huvudsakliga delar. Nämn dessa i proximodistal riktning med utgångspunkt från magsäcken! Vilken anatomisk struktur indikerar övergången mellan den första och den andra delen av tunntarmen? Svar: Duodenum, jejunum, ileum (i nämnd ordning). Övergången mellan duodenum och jejunum indikeras av Musculus (ligamenturm) suspensorius duodeni (Lig. Treitz). Eponymen Lig. Treitz torde vara den absolut vanligaste benämningen på denna struktur.
7 7 Fråga 6b (1 p) Den första delen av tunntarmen är ca cm lång. Dessa cm indelas i sin tur i fyra regioner. Den första regionen sträcker sig från magsäckens pylorus-sfinkter till en nivå i höjd med gallblåsans hals och utgör predilektionsställe för tunntarmssår (dvs, tunntarmssår är vanliga här). Vad heter denna region? Det första ordet i namnet används för att beskriva utseendet på en struktur, vad beskriver det? Svar: Regionen heter Ampulla duodeni. Ampulla betyder "litet kärl", och brukas för att benämna en (ofta långsräckt) utvidgning av ett hålformigt organ. (Ampulla brukades ursprungligen för att benämna ett dryckeskärl med två handtag (engelskans "two-handed flask")).
8 8 Fråga 6c (2 p) Utförsgångarna från lever och bukspottkörtel mynnar vanligen i en gemensam öppning i tunntarmen. Vad heter denna öppning? Var är den belägen? Vissa människor har också en accessorisk öppning. Vad heter denna? Vilken anatomisk struktur mynnar genom denna öppning? Svar: Papilla duodeni major (finns hos alla), är belägen i pars descendens duodeni. Den accessoriska öppningen heter papilla duodeni minor, och är utförsöppning för Ductus pancreaticus accessorius.
9 9 Fråga 7a (4 p) Vilka celltyper är tunntarmens epitel uppbyggd av? Ange huvudsakliga funktioner för respektive celltyp. Svar: Tunntarmsslemhinnan är uppbyggd av fingerlika utskott, s.k. villi. Dessa omges av körtelmynningar vilka benämns de Lieberkühnska kryptorna (crypts of Lieberkühn). Såväl kryptor som villi bekläds av ett enkelt cylindriskt epitel. Cellerna som bekläder villi anses vara huvudansvariga för absorptionen medan kryptcellerna primärt har sekretion som huvuduppgift. I villi är de flesta cellerna av två typer, absorptiva celler (enterocyter) och bägarceller (goblet celler). I kryptorna tillkommer de enteroendokrina cellerna, Paneth cellerna samt stam(progenitor)cellerna.
10 10 Cellerna i tunntarmslemhinnan omsätts under loppet av en vecka. Det betyder att nybildningen av celler är omfattande i slemhinnan. Fråga 7b (4 p) Beskriv i stora drag hur nybildningen av epitelcellerna i slemhinnan går till. Redogör också för vilka celler nybildningen primärt utgår ifrån, var i epitelet dessa celler finns samt vilka egenskaper som generellt sett utmärker denna celltyp. Svar: Epitelcellerna i tunntarmen härstammar från stamceller lokaliserade i de Lieberkühnska kryptorna. Stamcellerna ger upphov till celler (progenitorer) som delar sig snabbt under sin vandring upp från kryptorna. Under denna vandring uppåt utvecklas celltyper med olika morfologiska och funktionella karakteristika (ett undantag utgör Panethcellerna som lokaliseras till kryptan). Stamceller generellt utmärker sig på vissa sätt: Långlivade celler som delar sig långsamt Kan ge upphov till alla celltyper i en vävnad Ofta asymmetrisk celldelning ena dottercellen blir ny stamcell medan den andra blir en start för olika differentieringsvägar
11 11 Fråga 8 (4 p) Alla händelser som en cell genomgår från stimulansen av en mitogen signal till celldelning sker i en välkontrollerad ordningsföljd. Hur i stora drag reglerar cellen detta? Svar: Övergången mellan olika cellcykelfaser regleras genom uttrycket av proteiner som benämnes cykliner. Olika cykliner reglerar olika cyklinberoende kinaser (cdk) som in sin tur påverkar utvecklingen genom fosforyleringar. I samband med mitos degraderas cyklinerna. Vid en mitogen signal ökar transkriptionen av det första cyklinet (cyklin D) varvid fosforyleringen av Rb-proteinet börjar. Denna fortsätter genom en positiv återkopplingskrets som inbegriper nästa cyklin i kedjan (cyklin E). Inaktivering av Rb medför övergång från G1 till S-fas. Ytterligare cykliner uttrycks under S-fas, då DNA-replikationen sker och under G2/M-fas då cellen förbereder och genomför mitosen. (För full aktivering av cdk krävs oftast också defosforylering av specifika aminosyror.) Utöver cyklin/cdk-komplexen finns också andra proteinkomplex inblandade vid mitosen, då centriolerna formeras, kromatiderna linjeras vid metafas och sedan separeras under anafasen. (Aurora-proteinerna och APCkomplexet är några exempel).
12 12 Fråga 9 (4 p) För att behålla vävnadshomeostas kommer epitelcellerna efter ett par dagar att dö genom programmerad celldöd (apoptos). Apoptosprocessen kan generellt sett starta genom två principiellt skilda mekanismer. Beskriv dessa. Svar: apoptos kan starta när en ligand binder in till en dödsreceptor (TNF-receptor familjen) vilket leder till att ett proteinkomplex (DISC) bildas och aktiverar procaspase-8. En annan väg för apoptosinduktion går genom mitokondrien som frisätter cytokrom c som i sin tur bildar ett proteinkomplex (apoptosomen) med Apaf-1 och aktiverar procaspase-9. Både procaspase-8 och -9 kan sedan aktivera effektorcaspaserna-3, -6 och -7, vilket leder till degradering/fragmentering av cellen.
13 13 Fråga 10 (6 p) De 4 glykoproteinerna CG, LH, FSH och TSH thyroideastimulerande hormon-består alla av en alfa-subenhet och en beta-subenhet. Alfa-subenheten är identisk för de fyra hormonerna medan de har unika betasubenheter, vilken ger specificitet för respektive receptor. Beta-subenheten för TSH är 138 aminosyror lång, mrna:t består av 704 nukleotider och genen av 4527nukleotider. Med hjälp av ovanstående data resonera kring bildandet av beta-subenheten och TSH (gen till färdigt protein). Svar: ska ta upp genen med promotor, reglerande område, exon och intron, hnmrna mrna kodon, signalpeptid ER- Glykosylering, dimer ev. med SS bind.
14 14 Fråga 11: Efter frisättning från basofila celler i hypofysen binder TSH till TSH-receptorn som återfinns på ytan av epitelcellerna i thyroidea. Hormon-receptor komplexet leder till camp produktion vilket startar syntesen av thyroideahormon. Beskriv syntesen av T3 och T4 efter signalering via TSH-receptorn. (5 p) Svar: Bild
15 15 Fråga 12 (3 p) I blodet transporteras hormoner främst bundet till albumin och andra hormonbindande proteiner och endast en mindre del finns som fritt hormon. Diskutera vad som händer med koncentrationen T4 i blodet om syntesen av dess transportprotein (transfyretin) sjunker. Svar: Koncentrationen fritt hormon jmf med bundet hormon bestäms genom kemisk jämvikt. Om koncentrationen transfyretin sjunker så kommer konc fritt T4 att öka. Denna ökning kan dock normaliseras genom negativ feedback, vilket gör att den totala T4-koncentrationen i blodet sjunker.
16 16 Fråga 13: Redogör för thyroideas histologiska uppbyggnad genom att rita in relevanta celler och strukturer i bilden nedan. (2 p) Svar: Enkelt kubiskt epitel (aktivt) som tillverkar T3 & T4 Parafollikulära celler (C-celler) tillverkar calcitonin Colloid som innehållerthyroglobulin Kärl i mellan folliklarna
17 17 Fråga 14 (3 p) Beskriv thyroidea anatomiskt och var den är belägen? Svar: Thyroidea vikt eller volym, lober + istmus + bindväv- placering av organ- blodförsörjning
18 18 Fråga 15 (3 p) Transporten över cellmembranet är oftast en väl reglerad process. Beskriv hur lipofila respektive hydrofila substanser kan passera över cellmembranet. Svar: Oladdade lipofila (O2, CO) substanser passerar enkelt genom membran Små polära substanser (tex H2O) kan passera via intermolekylära porer. Större hydrofila molekyler repelleras och måste transporteras över lipidlagret i membranet - bärarprotein kanaler-. Till denna grupp hör kolhydrater, proteiner och joner.
19 19 Fråga 16 (8 p) Beskriv översiktligt embryots utveckling från encellsstadiet (då pronuklei har sammansmält) tills det att de tre definitiva groddbladen (germ layers) har bildats. Nämn även något om tidsförloppet och var dessa skeenden äger rum. Ge slutligen exempel på några vävnader som urspringer ur varje groddblad. Svar: Beskriv översiktligt embryots utveckling från encellsstadiet (då pronuklei har sammansmält) tills det att de tre definitiva groddbladen (germ layers) har bildats. Nämn även något om tidsförloppet och var dessa skeenden äger rum. Ge slutligen exempel på några vävnader som urspringer ur varje groddblad. (8)p Var (1p)? Start i ampulla tubae uterina, vandrar till uterus där det implanteras (slutet V1) Vad (5p)? V1 Delning: zygot -> morula (16-32) -> blastocyst Blastocyst: Embryoblast och trofoblast (+ topografi) V2 Ur embryoblastet bildas hypoblast och epiblast Amnionhåla och gulesäck bildas, enligt bilden V3 Primitiva strimman bildas, vilken celler senare vandrar igenom vid gastruleringen Gastrulering. Epiblastceller ersätter hypoblastet (blir endoderm), bildar mellanliggande mesoderm och kallas därefter ektoderm När (1p)? Enligt ovan. Vad blir vad (1p)? Ektoderm: Nervsystemet, epidermis, (bröstkörtel, emalj, lins, inneröra, melanocyter) Mesoderm: Muskler, skelett, brosk, bindväv och hjärta Urogenitalsystemet, blod, immunceller, mjälte, pleura/peritoneum Endoderm: Mag-tarmkanalens parenkymceller, lever, pancreas, lungorna Urinblåsa, thyroidea/parathyroidea
Citronsyracykelns reaktioner sker i mitokondriematrix. Mitokondrierna kan sägas vara cellens kraftstationer p g a den stora produktionen av ATP.
CITRONSYRACYKELN: Krebscykeln Trikarboxylsyrecykeln Citronsyracykelns reaktioner sker i mitokondriematrix. Mitokondrierna kan sägas vara cellens kraftstationer p g a den stora produktionen av ATP. Mitokondrierna
Läs merÖversikt metabolismen
Översikt metabolismen Glykolysen Glukoneogenesen Citronsyracykeln Andningskedjan Lipidmetabolism I Lipidmetabolism II Glykolysen Vad händer med Pyruvat Glukos Vidbrist på syre Vid tillgång på syre Citronsyracykeln
Läs merTentamen. Lycka till! Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kurskod: MC1004. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 120512 Skrivtid 4h
Tentamen Medicin A, Molekylär cellbiologi Kurskod: MC1004 Kursansvarig: Christina Karlsson Datum 120512 Skrivtid 4h Totalpoäng: 88p Poängfördelning Johanna Sundin: fråga 1-10: 18p Ignacio Rangel: fråga
Läs merOmtentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2006 Kodnr:
Magnus Karlsson, 40 år, har den senaste tiden lidit av huvudvärk från och till. Under ett besök hos distriktsläkaren klagar han även över trötthet och det kommer också fram att det är något konstigt med
Läs merNedbrytning och upptag av födans näringsämnen har utgjort en viktig del av det som studerats under terminen.
Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2005 1 Nedbrytning och upptag av födans näringsämnen har utgjort en viktig del av det som studerats under terminen. På vägen ner från munhåla ändtarm passerar
Läs merAnatomi-Fysiologi. Fundamentals of Anatomy and Physiology, kap. 24 (s ): Dick Delbro. Vt-11
Anatomi-Fysiologi Fundamentals of Anatomy and Physiology, kap. 24 (s. 874-928): The Digestive System Dick Delbro Vt-11 Läs själva om mag-tarmkanalens (GI-kanalens) funktioner (s. 875-876) Sammanfattning
Läs merBIOLOGI. Vår fantastiska kropp
BIOLOGI Vår fantastiska kropp 6.1 Celler i samarbete Allt liv är uppbyggt av celler. Vissa organismer består av en enda cell, andra av flera miljarder celler. Människokroppen består av tiotusentals miljarder
Läs merCellbiologi: Intracellulär sortering och cellsignalering
Cellbiologi: Intracellulär sortering och cellsignalering Homira Behbahani 13/11 2009 Kl: 9-11a.m Homira.behbahani@ki.se Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS) 2 Elektron Mikroskopbild
Läs merOmtentamen NME Termin 1 vt-2014 11/8 2014 (totalpoäng 47 p)
Omtentamen NME Termin 1 vt-2014 11/8 2014 (totalpoäng 47 p) Svar på fråga 1-4 läggs i separat mapp (20 p) 1. Gunnar åt julbord med god aptit men fick lite problem med halsbränna. Halsbränna orsakas av
Läs merOmtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2013 1(19) 2014-02-03 Kurskod: 8LAG10
Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2013 1(19) Ebba är 28 år och tycker själv att hon lagt på sig lite för mycket de senaste åren och hon har nu ett BMI (Body Mass Index) på 32. Hon är lite
Läs merProteiner. Biomolekyler kap 7
Proteiner Biomolekyler kap 7 Generna (arvsanlagen) (och miljön) bestämmer hur en organism skall se ut och fungera. Hur? En gen är en ritning för hur ett protein skall se ut. Proteiner får saker att hända
Läs merResultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...
Cellbiologi del tentamen augusti 2005 1 Tentamen i Cellbiologi med Immunologi KTH 23 aug 2005 kl 9-13 Skriv svaren direkt i tentan. Vid behov använd extra blad Namn:... Årskurs/årgång... (typ I02, bio99,
Läs merResultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...
Tentamen i Cellbiologi med Immunologi KTH 28 Maj 2003 kl 9-13 Skriv svaren direkt i tentan. Vid behov använd extra blad Namn:... Årskurs... Personnummer... Glöm inte skriva namn och personnummer på immunologidelen
Läs merTentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2006 1
Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2006 1 Maria Svensson, en 20-årig kvinna, söker på mottagningen då hon har behov av ett säkert preventivmedel. Maria har fast partner (Robin) sedan ett drygt
Läs merAnatomi -fysiologi. Anatomy & Physiology: Kap. 18 The endocrine system (s ) Dick Delbro. Vt-11
Anatomi -fysiologi Anatomy & Physiology: Kap. 18 The endocrine system (s. 603-649) Dick Delbro Vt-11 Homeostasbegreppet Homeostas (= lika tillstånd ) cellerna (och därmed vävnaderna och därmed organen)
Läs merKroppen. Cirkulation. Skelett. Muskler. Nervsystem Hormonsystem
Kroppen Cirkulation Skelett Muskler Nervsystem Hormonsystem Kroppen Skelett: Muskelfästen, skydd, stöd Muskler: Rörelse, inre transport Cirkulation: Ämnestransport, skydd, temperaturreglering Nervsystem:
Läs merMatspjälkningskanalen
Matspjälkningskanalen Matsmältningskanalen Digestionskanalen Mag-tarm-kanalen 2014 Människokroppen Kap 13 sid 380-420 Mag-tarmkanalens anatomi Uppgift Mag-tarmkanalens vägg uppbyggnad och dess funktion
Läs merENDOKRINOLOGI. Endokrinologi. Endokrinologi. Människokroppen Kap 6 sid182-213
ENDOKRINOLOGI Människokroppen Kap 6 sid182-213 2014 Uppbyggnad funktion Hormoner Kroppens endokrina körtlar Hormonell reglering Endokrinologi Överordnad styrning/ reglering Genom. Med hjälp av Endokrinologi
Läs merI regioner som är fattiga på jod ses en förhöjd risk att utveckla struma, vilket innebär en förstoring av sköldkörteln.
Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2008 1 I regioner som är fattiga på jod ses en förhöjd risk att utveckla struma, vilket innebär en förstoring av sköldkörteln. Fråga 1 (4 poäng): Förklara
Läs merTenta 1 Cellbiologi ht Grundbegrepp
Tenta 1 Cellbiologi ht 2015 Grundbegrepp 1. På bilden ser du hemoglobin. A. Beskriv de fyra strukturella nivåerna i hemoglobinmolekylen (1p). B. Märk ut en subenhet, en prostetisk grupp samt en sekundärstruktur
Läs merCellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010 1
Cellbiologi Maria Ankarcrona Nov 2010 1 Prokaryot cell Eukaryot cell 2 Prokaryota celler-ingen cellkärna Eukaryota celler-komplexa celler med cellorganeller och cellkärna 3 Cellorganellerna Cellstrukturer
Läs mer5. Transkriptionell reglering OBS! Långsam omställning!
Reglering: 1. Allosterisk reglering Ex. feedbackinhibering en produkt i en reaktionssekvens inhiberar ett tidigare steg i samma sekvens 2. Olika isoformer i olika organ 3. Kovalent modifiering Ex. fosforylering
Läs merMatspjälkningen. 2. Svalget & Matstrupen Vägarna för luft och föda korsas Sväljreflex, struplocket 25 cm rör, peristaltiska rörelser
Människokroppen Matspjälkningen 2. Svalget & Matstrupen Vägarna för luft och föda korsas Sväljreflex, struplocket 25 cm rör, peristaltiska rörelser 4. Tolvfingertarmen Bukspott (basiskt) Trypsin sönderdelar
Läs merNäringsämnena och matspjälkning
Näringsämnena och matspjälkning Näringsämnen De tre näringsämnen som vi behöver störst mängd av är: - Kolhydrater - Fett - Proteiner Näringsämnena behövs för att bygga upp cellerna och för att ge energi.
Läs merMatspjälkning. Fysiologi Bi2
Matspjälkning Fysiologi Bi2 Djur är heterotrofa behöver äta andra organismer för att få i sig ämnen till uppbyggnad och energi. Födan sönderdelas av olika enzyme i magtarmkanalen Celler i tunntarmen sköter
Läs merOmtentamen: Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp. Kurskod: MC1032. Kursansvarig: Gabriella Eliason.
Omtentamen: Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp Kurskod: MC1032 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2015 03 07 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 84p Cellen, Metabolismen, Muskelfysiologi,
Läs merÖvningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012
Övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012 1. Förklara kortfattat följande ord/begrepp. (4p) - gen - genom - proteom - mutation - kofaktor - prostetisk grupp - ATP - replikation Celler: 2. Rita en eukaryot
Läs merFråga 1 (1poäng): Vilken typ av ärftlighetsmönster för laktosintolerans uppvisar släktträdet.
Omtentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2009 1(20) Hög laktasaktivitet hos nyfödda är evolutionärt mycket viktigt eftersom det tillåter intag av bröstmjölk. Efter avvänjning avtar laktasaktiviteten.
Läs merTentamen. Kurskod: MC1004. Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 130814 Skrivtid 4h
Tentamen Medicin A, Molekylär cellbiologi Kurskod: MC1004 Kursansvarig: Christina Karlsson Datum 130814 Skrivtid 4h Totalpoäng: 86p Poängfördelning Johanna Sundin (fråga 1 8): 18p Ignacio Rangel (fråga
Läs merApoptos Kap 18. Alberts et al., Essential Cellbiology 4th ed, 2014 Apoptos kap 18, sid
Alberts et al., Essential Cellbiology 4th ed, 2014 Apoptos kap 18, sid 633-641 Apoptos Kap 18 Apoptos och nekros = båda är celldöd men apoptos sker ordnat och programmerat https://youtu.be/dr80hu xp4y8
Läs merCellens metabolism (ämnesomsättning)
Cellens metabolism (ämnesomsättning) Kap8 Sidor i boken: Enzymer: s223-230 Metabolism: s230-232, 243-261 (prio pdf) samf. s264, (262-263) Cellens ämnesomsättning (metabolism) Anabola reaktioner (uppbyggande)
Läs merCellens metabolism (ämnesomsättning) Kap8 Sidor i boken Enzymer: Metabolism: , , ,257,
Cellens metabolism (ämnesomsättning) Kap8 Sidor i boken Enzymer: 223-230 Metabolism: 230-232, 243-249,252-253,257,259-261 Cellens ämnesomsättning (metabolism) Anabola reaktioner (uppbyggande) Katabola
Läs merProteiner. Biomolekyler kap 7
Proteiner Biomolekyler kap 7 Generna (arvsanlagen) (och miljön) bestämmer hur en organism skall se ut och fungera. Hur? En gen är en ritning för hur ett protein skall se ut. Proteiner får saker att hända
Läs merFrån cell till individ. Kap 2
Från cell till individ Kap 2 cell-vävnader-organ-organsystem-organism Kap 2 Från cell till individ Från en cell till en individ Vad krävs? Olika typer av celler en befruktning massor av celldelningar cellerna
Läs merBASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. METABOLISM 224-249 (sid. 192-219)
BASÅRET KEMI B BIOKEMI METABOLISM 224-249 (sid. 192-219) Glukos har en central roll i metabolismen ett universalt bränsle för många olika organismer Protein Många vävnader är nästan helt beroende av glukos
Läs merSluttentamen Bke2/KE0003, 29:e Oktober 2003, 09 00-15 00 Max poäng = 94 p. Preliminär gräns för godkänd = 50 p (53 %).
Sluttentamen Bke2/KE0003, 29:e Oktober 2003, 09 00-15 00 Max poäng = 94 p. Preliminär gräns för godkänd = 50 p (53 %). Besvara varje fråga på separat papper! Ange tydligt längst upp på varje papper både
Läs merKapitel Var är vi i kursen???
Kapitel 11-14 Var är vi i kursen??? Kap 1-4 Celler, aminosyror, proteiner, enzymer Kap 5-7 DNA, Kromosomer, replikation, transkription, translation Kap 8-10 Gener och genom, kontroll, utveckling, analys
Läs merFrån gen till protein. Niklas Dahrén
Från gen till protein Niklas Dahrén Innehållet i denna undervisningsfilm: Vad är skillnaden mellan kromosom, DNA- molekyl, gen och protein? Hur kan vårt DNA avgöra hur vi ser ut och fungerar? Proteinernas
Läs merDen allra första cellen bakteriecellen prokaryot cell
Celler- Byggstenar för allt levande Allt levande från de minsta bakterier till enorma växter och djur är uppbyggt av små byggstenar som kallas celler. Alltså allt som lever består av en eller flera celler.
Läs merEndokrina systemet. Innehåll. Endokrina systemet 2013-10-29. Anatomi och fysiologi. SJSE11 Människan: biologi och hälsa
Endokrina systemet Anatomi och fysiologi SJSE11 Människan: biologi och hälsa Annelie Augustinsson Innehåll Vad är det endokrina systemet? Uppdelning och reglering Hypothalamus Hypofysen GH, prolaktin (LTH),
Läs merTentamen i Biokemi 2, 7 juni Hur samverkar katabolismen och anabolismen i en cell? Vad överförs mellan dessa processer?
Kurs: BB1230 Tid: 08.00-13.00 Salar: FB51-53 Skriv namn och personnummer på alla blad Använd separat papper för varje fråga Tillåtna hjälpmedel: Inga Maxpoäng 60 p Godkänt (E) 30 p Komplettering (Fx) 28
Läs merSvar: 3. a) Vid enzymkatalys binder enzymet in substratet/substraten till aktiva ytan. Närhet och orientering är förutsättning för katalys.
3. a) En enzymkatalyserad reaktion påverkas bland annat av mängden substrat. Ju högre halt av substrat, desto snabbare går reaktionen till jämvikt. Men vid tillräckligt höga halter av substrat så sker
Läs merInstuderingsfrågor till Cellbiologi av Charlotte Erlanson-Albertsson och Urban Gullberg
Instuderingsfrågor till Cellbiologi av Charlotte Erlanson-Albertsson och Urban Gullberg Den levande cellen, kapitel 1 Svara på frågorna 1 Nämn två viktiga skillnader mellan bakterier och djurceller. 2
Läs mer1. Cellmembranet är uppbyggt av fosfolipider, kolesterol och proteiner. Ange fyra molekyler som kan passera fritt genom dessa fosfolipider.
CELLEN OCH VÄVNADER 1. Cellmembranet är uppbyggt av fosfolipider, kolesterol och proteiner. Ange fyra molekyler som kan passera fritt genom dessa fosfolipider. (2 p) 2. Uppbyggnaden av ATP från ADP startar
Läs merTentamen NME T1 VT 2012 datum: 1 juni, 2012 (totalt 69 p) 1. Beskriv kortfattat var och hur komplexa kolhydrater bryts ned? (5 p)
Tentamen NME T1 VT 2012 datum: 1 juni, 2012 (totalt 69 p) Fråga 1-4, läggs i separat mapp 1. Beskriv kortfattat var och hur komplexa kolhydrater bryts ned? (5 p) Svaret ska innehålla: a) Munnen: mekanisk
Läs merOmtentamen NMET1 vt-2012, datum 16/8 2012 (totalt 61 p)
Omtentamen NMET1 vt-2012, datum 16/8 2012 (totalt 61 p) Svar på fråga 1-4 läggs i separat mapp 1. Edvin har sedan en tid problem med sura uppstötningar och han har förstått att det är magsyra som kommer
Läs merEpitelvävnad. vnad. Fredrik Larsson. Delkurs 1 av block III påp
Delkurs 1 av block III påp Apotekarprogrammet Integrativ Biomedicin med Läkemedelsinriktning L Introduktionskurs 10p HT 2006 Vävnadslära Epitelvävnad vnad Fredrik Larsson Epitelvävnad vnad epite l subst.
Läs merTentamen i Medicinsk kemi för biomedicinare 2010:
Tentamen i Medicinsk kemi för biomedicinare 2010: 1. Beskriv den molekylära strukturen på det vi i dagligt tal kallar fett (1 p) 2. Hur bryts stärkelse ned i saliven och magen? Kan även cellulosa brytas
Läs merBiologiska membran Kap 10 fig10-1, 15, 18, 19 & med tillhörande beskrivningar. Övrigt är repetition.
Biologiska membran Kap 10 fig10-1, 15, 18, 19 & 24-27 med tillhörande beskrivningar. Övrigt är repetition. Membranproteiner kan bindas till lipidlagret genom hydrofoba interaktioner. Polypeptidkedjankan
Läs merIDENTITETSBLAD Dugga 100309
IDENTITETSBLAD Dugga 100309 VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK Efternamn Förnamn Personnummer Gruppnummer Platsnummer (i skrivsalen) Enligt KI:s utbildningsstyrelses beslut skall skrivningar
Läs merBiologiprov den 18 dec
Biologiprov den 18 dec Cellerna Kroppen är uppbyggd av en mängd små delar som kallas celler. Varje cell är en egen levande enhet som kan föröka sig, ta emot olika typer av information. Även om cellerna
Läs merOrd. Dugga Där inte annat anges ger svaret 1 poäng, 0.5 poäng kan utdelas.
1. Vilken specialiserad ytstruktur hittar man på ytepitelceller i tunntarmen och vilken funktion har denna ytstruktur? Vilket dominerande protein innehåller dessa ytstrukturer? 2. Vad menas med merokrin
Läs mer1. Kombinera följande transportmekanismer med rätt påståenden. Skriv siffrorna 1 6 i tabellen nedan. (3 p) Påståenden
1. Kombinera följande transportmekanismer med rätt påståenden. Skriv siffrorna 1 6 i tabellen nedan. (3 p) Siffra 1 6 Påståenden Innebär förflyttning av vattenmolekyler. 1. Diffusion 2. Osmos 3. Filtration
Läs merNamn:... Årskurs... Personnummer... Glöm inte skriva namn på immunologidelen också
1 Tentamen i Cellbiologi med Immunologi KTH 4 april 2002 kl 14-18 Skriv svaren direkt i tentan. Vid behov använd extra blad Namn:... Årskurs... Personnummer... Glöm inte skriva namn på immunologidelen
Läs merInstitutionen för medicinsk cellbiologi Biomedicin åk 1 Enheten för anatomi TENTAMEN I ANATOMI
UPPSALA UNIVERSITET Kandidatprogrammet Institutionen för medicinsk cellbiologi Biomedicin åk 1 Enheten för anatomi TENTAMEN I ANATOMI 2008-08-28 Kod. Skrivningstid: 09.00-13.00 Totalpoäng: 105 Gk-gräns:
Läs merEnergiomsättning. ATP utgör den omedelbara energikällan ATP+H 2 0 ADP+Pi+energi ATP. Energi Muskelarbete Jontransport Uppbyggnad
Energiomsättning ATP utgör den omedelbara energikällan ATP+H 2 0 ADP+Pi+energi Energiprocesser Förbränning Spjälkning ATP ADP+Pi Energi Muskelarbete Jontransport Uppbyggnad Nedbrytning av ATP och PCr Alaktacida
Läs merOmtentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2008 1
Omtentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2008 1 Inför olympiska spel och andra idrottsevenemang förbättrade en del idrottare sin muskelmassa med hjälp av anabola androgena steroider (AAS), vilket
Läs merSå började det Liv, cellens byggstenar. Biologi 1 kap 2
Så började det Liv, cellens byggstenar Biologi 1 kap 2 Liv kännetecknas av följande: Ordning- allt liv består av en eller flera celler Ämnesomsättning Reaktion på stimuli (retningar) Tillväxt och utveckling
Läs merMatspjälkning. Fysiologi Bi2
Matspjälkning Fysiologi Bi2 Djur är heterotrofa behöver äta andra organismer för att få i sig ämnen till uppbyggnad samt för att få energi. Födan sönderdelas av olika enzymer i magtarmkanalen Celler i
Läs merCellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010
Cellbiologi Maria Ankarcrona Nov 2010 1 Instuderingsfrågor (från den 15/11) 1. Beskriv uppbyggnaden av den eukaryota cellens cellmembran. 2. Vilken funktion fyller cellmembranet? 3. Ge exempel på fördelar
Läs merCellen och vävnader. Innehåll. Cellernas storlekar 9/26/2013. RSJD11 Människokroppen: Anatomi, fysiologi, mikrobiologi och farmakologi I
Cellen och vävnader RSJD11 Människokroppen: Anatomi, fysiologi, mikrobiologi och farmakologi I Annelie Augustinsson Innehåll Cellens utvecklig och utseende samt vävnader Cellkontakter Cellens beståndsdelar;
Läs merCellen och biomolekyler
Cellen och biomolekyler Alla levande organismer är uppbyggda av celler!! En prokaryot cell, typ bakterie: Saknar cellkärna Saknar organeller En eukaryot djurcell: Har en välavgränsad kärna (DNA) Har flera
Läs merMetabolism och energi. Hur utvinner cellen energi från sin omgivning? Hur syntetiserar cellen de byggstenar som bygger upp dess makromolekyler?
Metabolism och energi Hur utvinner cellen energi från sin omgivning? Hur syntetiserar cellen de byggstenar som bygger upp dess makromolekyler? Intermediär metabolism Escherichia coli som exempel Fler än
Läs merMatspjälkning. Vatten, vitaminer, mineraler och olika spårämnen tas också upp genom tarmväggarna och transporteras vidare till kroppens alla celler
Matspjälkning Din matspjälkningskanal är ett 7 meter långt slingrande rörgenom kroppen. Den börjar i munhålan och slutar ianus. Däremellan finns matstrupen, magsäcken, tolvfingertarmen, tunntarmen, tjocktarmen
Läs merCellens energivaluta är främst ATP adenosintrifosfat. Finns även andra analoger till ATP, t ex UTP uridintrifosfat där kvävebasen adenin bytts mot
METABOLT SCHEMA: Cellens energivaluta är främst ATP adenosintrifosfat. Finns även andra analoger till ATP, t ex UTP uridintrifosfat där kvävebasen adenin bytts mot uracil. Dessa molekyler är så energirika
Läs merKunskapsmål ht (reviderade )
Kunskapsmål ht 2015 (reviderade 150930) På de följande sidorna kommer du att se hur kursens mål tas upp i de olika blocken. Detta är en hjälp för att du ska veta vad du behöver läsa och lära i kursboken,
Läs merResultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...
Tentamen i Cellbiologi med Immunologi KTH 7 Mars 2005 kl 14-18 Skriv svaren direkt i tentan. Vid behov använd extra blad Namn:... Årskurs/årgång... (typ bio04) Personnummer... Glöm inte skriva namn och
Läs merMATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA
MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA Läs mer: http://www.1177.se/skane/tema/kroppen/matsmaltning-ochurinvagar/matsmaltningsorganen/?ar=true http://www.slv.se/grupp1/mat-ochnaring/kostrad/
Läs merCellen. Cellen. Celler. Cellen utgör den minsta strukturella och funktionella enheten i all levande materia. Vår kropp består av ca 70% vatten
Cellen Cellen Cellen utgör den minsta strukturella och funktionella enheten i all levande materia. Vår kropp består av ca 70% vatten Vi är uppbyggad av miljontalceller. Vattnet får då en fördelning. Celler
Läs mer75102 Anatomiset. Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen.
75102 Anatomiset Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen. Andningssystemet För att delar av kroppen ska fungera krävs det näring
Läs merDEN MINSTA BYGGSTENEN CELLEN
DEN MINSTA BYGGSTENEN CELLEN MÅL MED DETTA AVSNITT När vi klara med denna lektion skall du kunna: Förklara funktion och utseende för följande delar i cellen: cellkärna, cellmembran, cellvägg, cellvätska
Läs merIntegrerad signaltransduktion
Integrerad signaltransduktion Table of Contents Intercellulär kommunikation... 1 Intracellulär kommunikation... 2 Signaltransduktion... 2 Typer av aktiveringar... 2 Kinaser/fosfataser... 2 GTP/GDP cykel...
Läs merKARLSTADS UNIVERSITET KEMI
KARLSTADS UNIVERSITET KEMI TENTAMEN I BIOKEMI KEGAB0, KEGAH0, KEGABB, KEGAAK DATUM: 2016 08 22 TID: 8.15 13.15 Examinator: Maria Rova, tel. 054 700 1732 Hjälpmedel: Inga Kontrollera att Du fått rätt skrivning
Läs merTentamen NMET1 5 juni, 2013 (maxpoäng 59 p)
Tentamen NMET1 5 juni, 2013 (maxpoäng 59 p) Svar på fråga 1-5 läggs i separat mapp 1. Mag-tarmkanalens glatta muskelvävnad delas in i muscularis mucosae, respektive muscularis externa (även kallad muscularis
Läs merResultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...
1 Tentamen i Cellbiologi med Immunologi KTH 15 augusti 2002 kl 13-17 Skriv svaren direkt i tentan. Vid behov använd extra blad Namn:... Årskurs... Personnummer... Glöm inte skriva namn och personnummer
Läs merAnatomi-Fysiologi. Fundamentals of Anatomy and Physiology (8. uppl.), kap. 4: Dick Delbro. Vt-11
Anatomi-Fysiologi Fundamentals of Anatomy and Physiology (8. uppl.), kap. 4: The Tissue Level of Organization Dick Delbro Vt-11 4-1 Histologi är vävnadslära Kroppen består av ca. 200 olika celltyper. Olika
Läs merTENTAMEN Kandidatprogrammet i Biomedicin Anatomi 7,5 hp kl Plats: BMC B:10
Namn:... Personnummer: Kod:... TENTAMEN Kandidatprogrammet i Biomedicin Anatomi 7,5 hp 2011-02-17 kl 08.00 13.00 Plats: BMC B:10 Skrivningen omfattar 23 frågor. Totalt ger skrivningen 90 poäng. Godkändgränsen
Läs merFrån cell till individ. Kap 2
Från cell till individ Kap 2 cell-vävnader-organ-organism Kap 2 Från cell till individ Från en cell till en individ Vad krävs? Olika typer av celler en befruktning massor av celldelningar cellerna måste
Läs merNäringslära. Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2009
Näringslära Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2009 NÄRINGSÄMNEN - UPPBYGGNAD OCH FUNKTION... 2 KOLHYDRATER... 2 FETT... 3 PROTEIN... 3 MAKROMINERALÄMNEN OCH SPÅRELEMENT...
Läs merHuden och Slemhinnan. Table of Contents. Pooyan Masarrat Vt- 13
Huden och Slemhinnan Table of Contents Generellt om huden... 2 Epidermis... 2 Dermis... 2 Subcutis... 2 En diskussion om hornlagret/s.corneum... 2 Fettsäcken... 2 Ceramider... 3 Kolesterol... 3 Deskvamation
Läs merAnvändning av kol och energikällor
Bio 2. Biokemiska reaktioner och metabolism Liv Föröka sig, överföra information, energi från näringsmolekyler, anpassa sig till omgivningen För att leva och fortleva behöver cellen Kopiera och uttrycka
Läs merFosterfysiologi och placenta
Fosterfysiologi och placenta ST-kurs Fosterövervakning 190320 Annika Carlson, specialistläkare Ingela Hulthén Varli, MD, PhD, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset Solna Presentationens innehåll
Läs merFrida Fåk Institutionen för Cell- och organismbiologi, Lunds Universitet, Helgonavägen 3B, 223 62 Lund, Sverige. Läckande tarm
Frida Fåk Institutionen för Cell- och organismbiologi, Lunds Universitet, Helgonavägen 3B, 223 62 Lund, Sverige Läckande tarm Läckande tarm: avgörande för utveckling av vissa sjukdomar? Sammanfattning
Läs merÄgg till embryo Dugga 130318 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer
IDENTITETSBLAD VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK Efternamn Förnamn Personnummer Gruppnummer (Grupp 1-40 på kursen) Enligt KI:s utbildningsstyrelses beslut skall skrivningar rättas anonymt.
Läs merTentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15 hp Kurskod: MC1032
Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15 hp Kurskod: MC1032 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2013-01-18 Skrivtid: 240 min Totalpoäng: 101,5p Cellen, Metabolismen, Histologi och
Läs merVilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem?
ÄMNENA I MATEN 1 Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem? 2 varifrån kommer egentligen energin? Jo från början kommer den faktiskt från solen. Solenergi blir till kemisk energi genom
Läs merTentamen Reproduktion och utveckling, 2011-12- 10. Åke Strids frågor:
Tentamen Reproduktion och utveckling, 2011-12- 10 Åke Strids frågor: Inför celldelning måste DNA:t kopieras. 1. Redogör för hur kopieringen går till och vilka huvudkomponenter som ingår i kopieringsmaskineriet
Läs merCellbiologi. Cellens delar (organeller)
Cellbiologi Cellens delar (organeller) Olika typer av celler Eukaryota celler (med cellkärna) Prokaryota celler (utan cellkärna) Eukaryota celler - med cellkärna Prokaryota celelr utan cellkärna Djurcellen
Läs merMatspjälkningssystemet. Innehåll Matspjälkningssystemets funktion. Människan: biologi och hälsa SJSE11
Matspjälkningssystemet Människan: biologi och hälsa SJSE11 Annelie Augustinsson Innehåll Mag-tarmkanalens utseende och funktioner - Munhålan - Svalget - Matstrupen - Magsäcken - Tunntarmen - Tjocktarmen
Läs merCellen och vävnader. Innehåll. Cellernas storlekar SJSE11 Människan: biologi och hälsa
Cellen och vävnader SJSE11 Människan: biologi och hälsa Annelie Augustinsson Innehåll Cellens utvecklig och utseende samt vävnader Cellkontakter Cellens beståndsdelar; proteiner, lipider och kolhydrater
Läs merDELKURS 1: OM112A Omtentamen II
DELKURS 1: OM112A Omtentamen II 2014-02-15 Hälsa och samhälle Enheten för omvårdnad KOD: TENTAMEN Delkurs 1 Medicinsk vetenskap I Delkurs 1 OM112A Datum: 2014-02-15 Maxpoäng: DEL A + B + C + D + E + F
Läs merDin kropp består av 100000 miljarder celler! Alla celler ser inte ut på samma sätt
Din kropp består av 100000 miljarder celler Alla celler ser inte ut på samma sätt Det som skiljer levande varelser från sådant som inte lever är att: Det som lever är uppbyggt av celler. Det som lever
Läs merMedicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp (prov 0101) Kurskod: MC1032. Kursansvarig: Gabriella Eliason. Totalpoäng: 83p
Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp (prov 0101) Kurskod: MC1032 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2015 01 16 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 83p Cellen, Metabolismen, Muskelfysiologi,
Läs merTENTAMEN Kandidatprogrammet i Biomedicin Anatomi 7,5 hp kl Plats: BMC B:10
Kod:... TENTAMEN Kandidatprogrammet i Biomedicin Anatomi 7,5 hp 2012-03-31 kl 09.00 14.00 Plats: BMC B:10 Skrivningen omfattar 23 frågor. Totalt ger skrivningen 86 poäng. Godkändgränsen är 60 % (51 poäng).
Läs merÄgg till embryo Dugga 110307 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer
IDENTITETSBLAD VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK Efternamn Förnamn Personnummer Gruppnummer Enligt KI:s utbildningsstyrelses beslut skall skrivningar rättas anonymt. Därför skall namn och
Läs merCeller består till cirka 80 procent av vatten. Resten av vikten är proteiner, fetter, kolhydrater som till exempel socker samt arvsmassan, DNA.
Celler Kroppen är uppbyggd av en mängd små delar som kallas celler. Varje cell är en egen levande enhet som kan föröka sig, ta emot olika typer av information och sköta sin egen ämnesomsättning. Även om
Läs merEndokrina organ. Håkan Karlsson
Endokrina organ Håkan Karlsson Endokrina organ producerar hormoner Inga utförsgångar (jämför med exokrina organ) Hormonerna utsöndras direkt till blodet eller extracellulärvätskan Specifika receptorer
Läs merOmtenta NMET2 (datum 4/2 2012) (totalt 63 p)
Omtenta NMET2 (datum 4/2 2012) (totalt 63 p) Torbjörn Bengtssons frågor (1-6), svara på separat papper 1. Redogör kortfattat för följande organellers uppbyggnad och funktion hos en eukaryot cell. a) golgiapparat
Läs mer