MAT OCH CANCER Emma Nisukangas och Nadia Andersson Leg. Dietister och projektledare Dietisternas Riksförbund

Relevanta dokument
BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING MAT OCH CANCER

MAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken?

MAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN?

VAD MINSKAR OCH ÖKAR RISKEN MAT OCH CANCER

MAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken?

MAT OCH CANCER. Emma Nisukangas Leg. dietist, fil. master i kostvetenskap Projektledare Dietisternas Riksförbund

MAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN?

AGENDA. Non communicable disease - NCD. Sjuklighet och dödsorsaker i Europa

MAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING

Regionala cancercentrums preventiva uppdrag

MAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING

PREVENTION Miriam Elfström, Med. Dr. Verksamhetsutvecklare cancerprevention

SAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN

Cancerprevention nuläge och utveckling

Mat och Cancer Bra mat efter cancerbehandling Ylva Orrevall, leg. dietist, med dr Centrum för cancerrehabilitering Stockholms läns landsting


Cancerpreventionsplan. Uppsala-Örebro sjukvårdsregion

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Anette Jansson, Livsmedelsverket

Hälsosamma levnadsvanor

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.

Hälsosamma Matvanor. Karin Kauppi Leg dietist/processledare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset

RMPG Hälsofrämjande strategier

Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit?

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och

Cancerpreventionskalkylatorn - CPK. LUFT-konferensen i Eskilstuna september 2017

Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten?

Matprat i primärvården

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Har Livsmedelsverkets kostråd passerat bäst före datum?

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.

Varför arbetar vi med levnadsvanor och hur? Raija Lenné Projektledare, docent

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016

Det går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Januari November - december 2011 Medborgarpanel 1. - arbete med levnadsvanor i hälso- och sjukvården

Margarin: hjälper dig att följa de nya kostråden och skollagen.

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Trendkänsligt! DALY Sverige Samma men olika Att navigera mellan tradition, evidens och kommers!?

Bakom våra råd om bra matvanor

Charlotta Svalander Leg. Dietist Palliativ vård och ASIH Region Skåne

Mat för hälsa hållbarhetens 4:e dimension

Nordiska näringsrekommendationer EN PRESENTATION

Hälsofrämjande primärvård. Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården. Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS)

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Nationella Riktlinjer Sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdraget

Kost vid diabetes. Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Vegankost - populär diet med nutritionella begränsningar

Hälsofrämjande slutenvård. Sölvi Vejby

Varför arbetar vi med sjukdomsförebyggande metoder? Ellen Segerhag Leg. Sjuksköterska Livsstilsmottagningen Karolinska Universitetssjukhuset Solna

Regional cancerplan Dialogmöte med allmänheten i Stockholm 6 mars 2019

Nationellt vårdprogram för cancerrehabilitering 2017

Projekt Barn som anhöriga

Hur kan dietisten hjälpa till vid

Jämlik hälsa och cancervård

Regional cancerplan Dialogmöte med allmänheten i Visby 19 mars 2019

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Hälsoaspekter - mer än tallriksmodellen

Vad är rätt fett i praktiken? Vad äter svenska folket? Fettskolan. Hanna Eneroth Åsa Brugård Konde. 19 mars 2013

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Prevention före skolåldern riktad och generell

9803/05 mru/bas,um,al/ss 1 DG I

Arbetsterapeuter talar om levnadsvanor

Politiskt initiativ från Värmlandssamverkan om utvecklat förhållningssätt i samband med kostråd och kostutbud

Vad händer på Socialstyrelsen?

Cancerrehabilitering i vårdprocesser

Christin Anderhov Eriksson Leg dietist Med mag folkhälsovetenskap Ordförande temagrupp matvanor, HFS Projektledare dietisters samtal om levnadsvanor

Att arbeta med ohälsosamma matvanor vart börjar man?

Kost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete

WHO: Barnfetman på alarmerande nivåer

RMPG Hälsofrämjande strategier. Årsrapport 2015

DET HÄR ÄR SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING

Folkhälsopolitiskt program

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Nutrition vid bäckencancerrehabilitering

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Cancerpreventiv kost. Motion till riksdagen 2018/19:428. Förslag till riksdagsbeslut. Motivering. av Markus Wiechel m.fl. (SD) Enskild motion SD209

Folkhälsostrategi Antagen: Kommunfullmäktige 132

Rekommendationer om levnadsvanor i Socialstyrelsens nationella riktlinjer

Regional cancerplan Dialogmöte Processledare 21 mars 2019

Hälso- och sjukvårdspersonalens. rådgivning om alkohol. En enkätstudie hösten 2012

Utbildning för samtal om bra matvanor

Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer

Dina levnadsvanor din hälsa

Jämlik vård Botkyrka-projektet

Goda vanor för ett friskare liv! Interkulturellt informationsprojekt i Botkyrka

Insatser för att minska tobaksrökningen

Effektmått på hälsoinriktad hälso- och sjukvård

Bättre cancervård med patienten i fokus

Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning

Rådgivning vid ohälsosamma levnadsvanor kan vara en del i prevention och behandling av olika diagnoser/tillstånd

Prevention och folkhälsoarbete

Förskolornas arbete med fysisk aktivitet, matvanor och ljudmiljö i Jönköpings län

Transkript:

MAT OCH CANCER Emma Nisukangas och Nadia Andersson Leg. Dietister och projektledare Dietisternas Riksförbund 1

PROJEKTET: MAT OCH CANCER ÖKA KÄNNEDOMEN OM NUTRITIONENS BETYDELSE VID CANCERPREVENTION, OCH FRÄMJA ARBETE MED HÄLSOSAMMA MATVANOR OCH CANCERPREVENTION KOST OCH CANCER KOST FÖR ATT FÖREBYGGA CANCER Primärprevention KOST UNDER BEHANDLING KOST EFTER BEHANDLING Sekundärprevention Motverka malnutrition (undernäring/övervikt/fetma) KOST I PALLIATIVT SKEDE Välbefinnande 2

EUROPEAN CODE AGAINST CANCER 12 sätt att minska risken för cancer För privatpersoner Uppmuntrar till politiska initiativ och åtgärder KOST OCH CANCER KOST FÖR ATT FÖREBYGGA CANCER Primärprevention KOST UNDER BEHANDLING KOST EFTER BEHANDLING Sekundärprevention Motverka malnutrition (undernäring/övervikt/fetma) KOST I PALLIATIVT SKEDE Välbefinnande 3

INSJUKNANDE OCH DÖDLIGHET I CANCER 1970-2016 ÅLDERSSTANDARDISERING ENLIGT BEFOLKNINGEN ÅR 2000 Källa: Cancerfonden KOST OCH CANCER KOST FÖR ATT FÖREBYGGA CANCER Primärprevention KOST UNDER BEHANDLING KOST EFTER BEHANDLING Sekundärprevention Motverka malnutrition (undernäring/övervikt/fetma) KOST I PALLIATIVT SKEDE Välbefinnande 4

KOST OCH CANCER KOST FÖR ATT FÖREBYGGA CANCER Primärprevention KOST UNDER BEHANDLING KOST EFTER BEHANDLING Sekundärprevention Motverka malnutrition (undernäring/övervikt/fetma) KOST I PALLIATIVT SKEDE Välbefinnande MAT, VIKT, FYSISK AKTIVITET OCH CANCER EN ÖVERBLICK AV EVIDENSEN 5

SVÅRT ATT FORSKA PÅ MAT OCH CANCERRISK Epidemiologiska studier Svårt att genomföra experimentella studier RCT:s omöjliga pga tids- och etikaspekten ÖVERSÄTTNING AV FORSKNING TILL RÅD 6

10 RÅD FÖR CANCERPREVENTION Håll en hälsosam vikt Begränsa intaget av sockersötad dryck Var fysiskt aktiv Ät mer grönsaker, frukt och baljväxter Begränsa intaget av skräpmat Begränsa intaget av rött kött och charkuterier Begränsa intaget av alkohol Använd inte kosttillskott för cancerprevention För mödrar: Amma ditt barn om du kan Efter cancerdiagnos: Följ dessa råd om du kan. AKTIVITETER I KORTHET 2015 Översätta råd om cancerprevention från World Cancer Research Fund (WCRF) Ta fram anpassat material för svensk kontext. Uppmärksamma cancerprevention och levnadsvanor genom artiklar i olika tidskrifter Opinionsbildning riktat mot politiker och tjänstemän Studiebesök WCRF international i London 2016 Vidareutveckla och sprida material om cancerprevention Ta fram material om sekundärprevention Föreläsningar riktade mot hälso- och sjukvårdens professioner Inledande samarbete med patientorganisationer Uppmärksamma cancerprevention och levnadsvanor genom artiklar i olika tidskrifter Intensifierat samarbete med RCCerna Samarbete med RCC Väst kring broschyr till befolkningen 2017 Tre heldagskonferenser om cancerprevention i samarbete med RCCerna, WCRF och Livsmedelsverket Vidareutveckla och sprida material om cancerprevention och sekundärprevention Uppmärksamma cancerprevention och levnadsvanor genom artiklar i olika tidskrifter Opinionsbildning riktat mot politiker och tjänstemän Föreläsningar 7

2018 Tredje Expertrapporten från WCRF/AICR i maj 2018 Artiklar/uttalanden i olika tidskrifter/sociala medier Uppdatering av material Undersökningar Utbildningsdagar tillsammans med RCC Möte med patient- och anhörigföreträdare Nätverk för dietister inom cancerrehabilitering Samarbete med Cancerfonden, Rosa Bandet Utbildningsdagar för hälso- och sjukvårdspersonal UTMANINGAR I KOMMUNIKATIONEN Rekommendationerna har varit de samma I 25 år (för- och nackdelar) Samstämmighet med nationella riktlinjer Att kommunicera risk Stora skillnader på gruppnivå men svårt på individnivå Informera utan att skuldbelägga Vad är alternativet? 8

ARE YOU MAKING YOURSELF ATTRACTIVE TO CANCER? 9

RESULTAT Föreläsningar Konferenser 2017: 450 personer Utbildnindsdagar tillsammans med RCC: 350 kontaktsjuksköterskor 600-800 personer inom hälso- och sjukvården 100 patienter och anhöriga MAT2018 i Växjö, ca 70 personer Pilotföreläsning med Cancerfonden, ca 120 personer + minst ett hundratal dietistkollegor Totalt: ca 1900 personer RESULTAT Uställningar och andra arrangemang MAT2018 Växjö, cirka 1000 personer besökte DRFs monter. Patientsäkerhetskonferensen,Totalt deltog 2000 personer på patientsäkerhetskonferensen Sjuksköterskedagarna 2016, 2018, ca 600 på Sjuksköterskedagarna per tillfälle Fysioterapidagarna 2017, ca 900 deltagare. utställare vid Rosabandet-loppet, 10 000 deltagare och funktionärer DRF kongress, ca 300 deltagare Almedalen Totalt: > 15 000 personer 10

RESULTAT Trycksaker Broschyrer: 5000 av mat och cancer och 5000 av mat efter cancer, totalt 10000 broschyrer fram till 2018 + ny tryck på 5000 reviderade 2019 Vykort: 1000 st Infografik: 1500 mottagare som fått material tre år i rad. Totalt: 20 500 st MATERIAL 11

FRAMTIDEN Föreläsningar Seminarieturné med Cancerfonden Revidering och tryck av material Vem tar bollen om matens betydelse för cancerprevention? Stöd till personal inom hälso- och sjukvård i cancerrehabilitering. KONTAKT Hemsida: www.matochcancer.se Mejl: matochcancer@drf.nu Facebook: matochcancer Instagram: matochcancer 12

13