Uppsala universitet vt 2014, Filosofins klassiker, den nya tiden. Lärare: Robert Callergård Seminarier - instruktioner och instuderingsfrågor På seminarierna diskuterar vi tre klassiska texter två seminarier per text. Det är utomordentligt viktigt att man har läst texten innan seminariet. Till hjälp finns instuderingsfrågor nedan. Texter: Descartes, Betraktelser över den första filosofien, i Valda skrifter (Natur och kultur, 1998) Texten finns på institutionen, men också här http://theaitetos.se/text/. David Hume, An Enquiry Concerning Human Understanding, Oxford university press, 2008. (Andra utgåvor går också bra, och det finns ofta på antikvariaten.) Kant, Prolegomena, Thales, 2002. Denna bok är slut på seminaret, men går ofta att hitta i något av stadens antikvariat. Den kommer också att finna upptryckt på institutionen. Obligatoriskt PM som tillgodoräknas salsskrivningen Under kursens gång ska ni skriva ett PM om tre sidor (ca 12 pt, Times, 1,5 rad). Det ska vara skickat till mig senast den 4 maj: robert.callergard.uu@analys.urkund.se. PMet betygsätts och poängen läggs till salskrivningen. Den som inte har lämnat in ett PM i tid måste svara på en extra fråga på salsskrivningen. Det är alltså lönsamt att skriva PMet: att skriva väl hemma i lugn och ro i stället för att stressa med en extra fråga under salsskrivningen. Ett i tid inämnat PM tillgodoräknas också en ev. omtenta, men det finns ingen andra chans att lämna in ett PM. Välj ett av dessa frågor för ditt PM: 1. Redogör för Descartes strategi då han försöker att ge kunskapen en oantastlig grund. 2. Redogör för Humes skeptiska tvivel om vår förmåga att komma till insikt om orsakssamband. 3. Redogör för varför det är viktigt för Kant att det finns s.k. Syntetiska omdömen a priori. Skriv väl och eftertänksamt! Schema Grupp 1 alltid kl 9-11 och grupp 2 alltid kl 13-15. De första fem seminarierna i rum Eng2-1022 och det sjätte i Eng2-1023. Seminarium 1, tisdagen den 1.4: Descartes, Betraktelser 1-3 Seminarium 2, torsdagen den 3.4: Descartes, Betraktelser 4-6 Seminarium 3: tisdagen den 8.4: Hume, Enquiry conc. human understanding 1-4 Seminarium 4: torsdagen den 10.4: Hume, Enquiry conc. human understanding 5-7 Seminarium 5: tisdagen den 15.4: Kant, Prolegomena, förordet och 1-13 Seminarium 6: torsdagen den 24.4: Kant, Prolegomena, 14-36
Instuderingsfrågor Detta är enbart till hjälp för läsningen; frågorna är inte allt helt lätt att svara på (och är i många fall mer detaljerade än vad som krävs för att tillgodogöra sig hela kursen) och vi kommer inte att gå igenom alla under seminariet utan enbart dem vi tycker är särskilt viktiga diskutera. Descartes Första, andra och tredje betraktelsen 1. I första betraktelsen inleds diskussionen om tvivel. Vad kan man enligt Descartes tvivla på och varför? Vad kan man enligt Descartes inte tvivla på och varför? Finns det enligt Descartes olika typer av tvivel? 2. Förklara resonemanget bakom jag finns till, jag existerar. 3. Förklara poängerna med vax- exemplet i andra betraktelsen: vad visar det angående min kunskap om kroppar och min kunskap om själen? 4. Descartes beskriver sig själv som ett tänkande ting. Vad innebär hans begrepp om tänkande? 5. Descartes ställer upp som allmän regel att allt det är sant som jag uppfattar mycket klart och tydligt (s. 104). Hur analyserar han sina tidigare uppfattningar i ljuset av denna regel? 6. Hur kommer frågan om Guds existens in i tankegången? Vilken relevans har den för den allmänna frågan kring vad Descartes tycker att han kan veta respektive inte veta? 7. Descartes urskiljer olika klasser av tankar. Vilka är dessa? Hur skiljer de sig med avseende på sanning och falskhet? Hur uppstår vanligen falskhet enligt Descartes? 8. (i) Vilka typer av idéer urskiljer Descartes i kraft av deras olika ursprung? (ii) Vad betyder objektiv realitet respektive formell realitet? 9. Hur formulerar Descartes (s. 111) problemet kring Guds existens? Hur hör denna fråga samman med diskussionen om idéerna? Vilka invändningar mot att Gud nödvändigt existerar behandlar Descartes och hur besvarar han dem (ss. 111-7)? Fjärde, femte och sjätte betraktelsen 1. Varför framstår i fjärde betraktelsen följande som ett problem: att vi kan missta oss på vad som är sant och falskt? 2. Vad menas i fjärde betraktelsen med att människan har en fri vilja och hur kan detta hjälpa till att förklara att vi faktiskt misstar oss ibland? Är förklaringen rimlig? 3. Vad innebär det att vissa idéer har sin egen sanna och oföränderliga natur? Vilka idéer rör det sig om? Vad menar Descartes med att de [är] något och inte det rena intet? (s.126) Hur är detta relaterat till förståelsen av de materiella tingens väsen? 4. Vilka är stegen i Descartes gudsbevis i femte betraktelsen? Varför hävdar Descartes att man inte kan tänka sig Gud utan att tänka sig honom som existerande? 5. Hur garanterar klara och tydliga idéer någontings sanning? Hur garanterar Gud någontings sanning? Vad är mest grundläggande kan man beskriva Descartes resonemang som ett cirkelresonemang? Hur förhåller sig i detta avseende gudsbeviset i femte betraktelsen till det i tredje? 2
6. Vad säger Descartes exempel med triangeln och tusenhörningen (s. 132)? Hur skiljer sig föreställningsförmågan och förståndsuppfattningen? Vad menar Descartes med att föreställningsförmågan inte nödvändigtvis tillhör hans väsen (s. 133)? 7. Hur visar Descartes, utifrån sina tidigare betraktelser, att materiella ting existerar? Vad menar Descartes här med materiella ting? 8. Vad menar Descartes med att förnimmelser av törst, hunger, smärta m.m. ingenting annat är än vissa förvirrade modi av tänkandet (s. 139)? Hur förhåller sig dessa förnimmelser till kroppen och själen som en enhet? 9. Hur skiljer sig slutsatserna i sjätte betraktelsen från den världsbild som Descartes utsatte för tvivel i den första betraktelsen? Hume Sektion I- III 1. Vad är skillnaden mellan idéer (ideas) och intryck (impressions)? Varför har idéer mindre livlighet och kraft (force and vivcaity) än intryck? Varför är denna distinktion så central för Hume? 2. Vad menar Hume med att every idea which we examine is copied from a similar impression? 3. Hume diskuterar exemplet med en person som under trettio års tid har sett alla möjliga slags färger, med undantag av en enda nyans av blått. Varför tar Hume upp detta fall och hur förklarar han det? 4. Hur menar Hume utifrån sin distinktion mellan idéer och intryck att vissa filosofiska begrepp är employed without any meaning? På vilket sätt är debatten om medfödda idéer ett exempel på detta, enligt Hume? 5. Hur är idéerna enligt Hume förbundna med varandra? Sektion IV 6. Hur skiljer Hume mellan relations of ideas och matters of fact? Varför förklarar han att all reasonings concerning matter of fact seem to be founded on the relation of Cause and Effect? 7. Vilken typ av erfarenhet är kausalrelationer grundade i, enligt Hume? Hur skiljer sig detta från ett a priori- resonemang? På vilket sätt ska exemplet med biljardbollarna illustrera denna tanke? Hur belyser exemplet Humes uppfattning om kausalitet (jämför gärna med den aristoteliska uppfattningen om orsaker)? 8. Hume skriver all our experimental conclusions will be conformable upon the supposition, that the future will be conformable to the past? Vad innebär det att det rör sig om ett antagande? Vilka slutsatser bör vi härur dra enligt Hume? Sektion V- VII 9. Vad karakteriserar enligt Hume den skeptiska filosofin? Varför menar han att den inte kan påverka vårt vardagliga förhållningssätt? Vilka är konsekvenserna för resonemanget i sektion IV? 10. Vad är, enligt Hume, grunden för våra antaganden om orsakssamband? På vilka grunder hävdar Hume att det inte är möjligt att i något fall urskilja något nödvändigt samband (necessary connection) mellan en orsak (cause) och en verkan (effect) i tingens 3
relationer? Vilka konsekvenser har denna slutsats när det gäller vår kunskap om världen? På vilket sätt menar Hume att vi skall förstå den erfarenhet av kausala samband som vi trots allt har? 11. Vad menar Hume med belief (trosföreställning)? Varför är det viktigt för Hume att göra reda för skillnaden mellan belief och fiction? Varför kan vi inte definiera belief? 12. På vilket sätt menar Hume att diskussionen om trosföreställningar kan belysa associationslagarna? Vilken är den allmänna lag (general law) som Hume talar om här (sektion V, del II)? 13. Vad menar Hume med att det finns en förutbestämd harmoni (pre- established harmony) mellan naturen och våra idéer? Vad grundar sig denna harmoni på? Kant Förordet 1. Vad menar Kant med metafysik? På vilket sätt menar Kant att det ännu inte har funnits någon metafysik som har uppnått vad som krävs av en sådan vetenskap? 2. Vad avser Kant med att Humes diskussion av orsaksbegreppet väckte honom ur hans dogmatiska slummer (18)? Varför menar Kant samtidigt att Humes slutsats var överilad och oriktig (16)? 3. Vad skiljer Kants kritiska projekt från tidigare metafysik hur menar Kant att det rör sig om en helt ny vetenskap, som ingen tidigare ens tänkt på, och vars blotta idé var obekant (20)? 1-54 4. Vad är skillnaden mellan syntetiska och analytiska omdömen? Hur skiljer Kant mellan syntetisk a priori och syntetisk a posteriori? Ge exempel på de olika formerna av omdöme. 5. Varför hävdar Kant att matematiken består av syntetiska omdömen a priori? Hur visas detta av exemplet 7 + 5 = 12? Diskutera vad som talar för Kants uppfattning och vad som talar emot den. Varför är det så viktigt för Kant att utreda möjligheten av syntetiska satser a priori? 6. Hur placerar Kant sin egen filosofi i förhållande till dogmatism och skepticism (och hur karakteriserar han dessa förhållningssätt)? 6-13 (inkl. Anmärkning 1-3) 7. Vad menas med en ren åskådning, till skillnad från en empirisk? Varför kan det förefalla problematiskt att tänka sig en a priori åskådning? 8. Vilka matematiska grenar är rum respektive tid kopplade till, och på vilket sätt? 9. Vad menar Kant då han skriver att [r]um och tid är inte bestämningar som hör till tingen i sig själva (s. 42)? Hur förhåller sig satsen rummet har tre dimensioner till tingen? 10. Vilket problem vill Kant lyfta fram genom exemplet med händerna och handsken (s. 44)? Vilken lösning har, enligt Kant, problemet som exemplet påvisar? 11. Varför skulle man kunna invända att Kants ståndpunkt blir idealistisk? Hur bemöter Kant den invändningen? 4
14-36 12. I 14-17 urskiljer Kant olika bemärkelser av ordet natur. Vilka är dessa, och vad syftar diskussionen till? (Se också 36). 13. 18: Vad är skillnaden mellan varseblivningsomdömen och erfarenhetsomdömen? 14. Vilken roll spelar de rena förståndsbegreppen för erfarenhetsomdömen? ( 20) 15. Hur skiljer sig logiska omdömesformer från kategorier (rena förståndsbegrepp)? Vad förenar dem? ( 21-22) 16. 27-30: Hur tänker sig Kant att han löser Humes problem? 17. 32-36: Vad säger Kant om fenomen och noumen här, och vilken relevans har det för hans undersökning? 5