Ljudnivåer inom fritidsanläggningar

SOLNA STAD Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen RAPPORT 4/2007 Ljudnivåer inom fritidsanläggningar MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSFÖRVALTNINGEN SOLNA APRIL 2007

Rapport 4/2007 Ärende MHN 2004:117 Projektet utfört av: Christina Hellman Annelie Lindahl Postadress Solna Stad 171 86 Solna E-post mhf@solna.se Besöksadress Stadshusgången 2, 10 tr Telefon 08-7342000 Telefax 08-7342531 Organisationsnr 212000-0183 Webbplats www.solna.se/miljo

SAMMANFATTNING... 3 BAKGRUND... 4 SYFTE OCH MÅL... 4 AVGRÄNSNINGAR... 5 UTFÖRANDE... 5 MÄTMETODER... 6 LAGSTIFTNING... 7 Socialstyrelsens allmänna råd... 7 Arbetsmiljö... 7 TALUPPFATTNING... 7 HÖRSELEFFEKTER OCH STÖRNINGSREAKTIONER... 8 RUMSAKUSTIK... 8 RESULTAT... 10 UPPFÖLJNING OCH BEHOV AV ÅTGÄRDER... 11 DISKUSSION/SLUTSATSER... 12 REFERENSER... 15 Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 2

Sammanfattning Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen utförde under 2006 ett projekt med syfte att kartlägga ljudnivåerna på fritidsanläggningar i Solna, samt att informera verksamheterna om ljudnivåernas påverkan på barn och vuxna. Projektet ingår som ett delprojekt i ett stort projekt som inriktar sig på barns hälsa och miljö i Solna och som påbörjades under våren 2006 och kommer att avslutas under 2007. Bakgrunden till detta stora projekt är Socialstyrelsens Miljöhälsorapport 2005 som visar på barns ohälsa av bl.a. buller, allergi och luftvägssymtom p.g.a. av fukt och mögel. Miljö- och hälsoskyddsförvaltningens projekt Barns hälsa och miljö i Solna 2007 innehåller delprojekten egenkontroll i förskolor, buller på fritidsanläggningar, kosmetiska och hygieniska produkter för barn, radonresultat från mätningar i skolor och förskolor samt badvattenprovtagningar. Projektet visade på att ljudnivåerna är höga på många fritidsanläggningar i Solna stad. Av de totalt 13 fritisen som besöktes överskred fem den av Socialstyrelsen rekommenderade maximala ljudnivån. Den högsta maximala ljudnivån som uppmättes var 133 dba och den lägsta 95 dba. Ingen fritidsanläggning överskred dock den ekvivalenta ljudnivån som gäller för buller i arbetsmiljö enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter, som miljö- och hälsoskyddsförvaltningen valt att användas som ett stöd för att göra bedömningar. På de fem fritidsanläggningar som överskred riktvärdet på 110 dba maximal ljudnivå, kunde miljö- och hälsoskyddsförvaltningen konstatera brister i den akustiska miljön. De riktvärden som används vid bedömningar av om åtgärder behöver vidtas eller inte i detta projekt är relativt höga. Krav på åtgärder har inte ställts i de fall den ekvivalenta ljudnivån understigit 85 dba. Det kan redan vid lägre ljudnivåer än 85 dba upplevas vara mycket bullrigt och stökigt i lokalerna. En uppmaning med krav på åtgärder har riktats mot de fem fritidsanläggningar som har haft för höga maximala ljudnivåer. Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen anser att det är mycket viktigt att fritidsanläggningarna i fortsättningen aktivt arbetar för att reducera ljudnivåerna inom verksamheten, även om inga krav har ställt i och med detta projekt. Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen anser att det är mycket viktigt att fritidsanläggningarna i fortsättningen aktivt arbetar för att reducera ljudnivåerna inom verksamheten. De verksamheter som hade för höga ljudnivåer har fått uppmaningar om att vidta åtgärder för att förbättra och sänka ljudnivåerna. Buller och höga ljudnivåer kan skada barns hörsel, störa olika aktiviteter och försvåra inlärning. Risken för hörselskada ökar med ökad ljudstyrka och den tid man utsätts för ljudet. Barn och ungdomar är särskilt utsatta för buller och höga ljudnivåer eftersom de ofta kommer i kontakt med höga ljudnivåer i vardagen genom spel, lek och musik. Jämfört med vuxna är de ofta mindre benägna att skydda sig mot ljud som kan skada hörseln. Att minska bullret på fritisen kan komma att kräva pedagogiska verktyg som att till exempel uppmuntra till andra samtalssätt. Åtgärder som att minska antalet barn/ungdomar i grupperna, samt utföra vissa ljudisolerande/dämpande åtgärder i byggnadskonstruktionen kan också behöva övervägas. Ett viktigt verktyg för att komma till rätta med höga ljudnivåer på fritidsanläggning är att verksamheterna bedriver en väl fungerande egenkontroll. 13 av 14 fritidsanläggningar ingick i projektet, varav 12 bedrivs i kommunal regi och ett i privat regi. Den kommunala fritidsanläggningen Solna ungdomscafé ingår inte i projektet. 3

Bakgrund Många barn och vuxna, som vistas i bullriga och skräniga förskole- och skolmiljöer lider av tinnitus (öronsus). Flera mätningar på förskolor över hela landet visar att ljudnivåerna är så höga att det kan, förutom tinnitus, leda till stress, trötthet och ansträngda röster. När barnen blir äldre och börjar i så kallad sexårsverksamhet och skola tillbringar många barn mycket av sin tid efter skolan på fritidsanläggningar ( fritids ). Där kan förhållandena vara likartade vad gäller buller och skräniga miljöer. Hörselskador kan komma gradvis och det kan då vara svårt att härleda till vad som orsakat skadan men de kan även uppstå plötsligt vid kraftiga ljud. Ett barns öra utvecklas till fram till och med de är 10-12 år gamla, därmed är ett barns öron inte färdigutvecklade när de börjar i skolan och på fritids. Barn lider därför större risk än vuxna att få någon slags hörselskada när de vistas i bullriga miljöer bland annat då de har en kortare hörselgång än vuxna. Det är därför av stor vikt att de miljöer och lokaler som barn vistas i har en god ljudmiljö. Eftersom fritidsanläggningar är offentliga lokaler, ska inomhusmiljön vara av sådan karaktär att den inte orsakar någon skada på hälsan för personer som vistas där. Detta innebär även att kommunen, enligt miljöbalken, har tillsyn över lokalerna och kan ställa krav på förändringar vid misstanke om olägenhet. Under 2006 utförde miljö- och hälsoskyddsförvaltningen ett tillsynsprojekt för att kartlägga ljudnivåerna på fritidsanläggningarna i Solna. Projektet ingår som ett delprojekt i ett stort projekt som inriktar sig på barns hälsa och miljö i Solna och som påbörjades under våren 2006 och kommer att avslutas under 2007. Bakgrunden till detta stora projekt är Socialstyrelsens Miljöhälsorapport 2005 som visar på barns ohälsa av bl.a. buller, allergi och luftvägssymtom p.g.a. av fukt och mögel. Miljö- och hälsoskyddsförvaltningens projekt Barns hälsa och miljö i Solna 2007 innehåller delprojekten egenkontroll i förskolor, buller på fritidsanläggningar, kosmetiska och hygieniska produkter för barn, radonresultat från mätningar i skolor och förskolor samt badvattenprovtagningar. Syfte och mål Syfte: Kartlägga ljudnivåerna på fritidsanläggningar i Solna, samt att informera verksamheterna om ljudnivåernas påverkan på barn och vuxna. Mål: Efter utfört projekt ska samtliga besökta verksamheter ha större kunskap om ljudnivåernas påverkan på barn och vuxna samt upprättat en handlingsplan i ett led för att reducera skadliga ljudnivåer i de fall de förekommer. På längre sikt ska detta tillse att barn som vistas i fritidsanläggningar inte utsätts för ljudnivåer som kan leda till hörselskador. 4

Avgränsningar Projektet omfattar fritidsanläggningar för barn och ungdomar från 6 år och upp till ca 19-20 års ålder. De flesta fritidsanläggningar som har ingått i projektet har haft barn i åldrarna mellan 10-12 år. Några verksamheter har riktat sig mer mot ungdomar. Utförande Mätningar av ljudnivån utfördes på 13 av Solna stads 14 fritidsanläggningar varav 12 kommunala fritidsanläggningar samt ett i privatregi (se tabell 1). Kultur- och fritidsförvaltningen har tillsammans med miljö- och hälsoskyddsförvaltningen gått igenom vilka fritidsanläggningar som finns och var eventuella problemområden kan finnas vad gäller höga ljudnivåer. Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen har under våren 2006 informerat föreståndare på fritidsanläggningarna om projektet och dess syfte vid ett så kallat föreståndarmöte som anordnats av kultur- och fritidsförvaltningen. Verksamheterna har inspekterats av miljö- och hälsoskyddsförvaltningen när det gäller lokalernas utformning och akustik. Vid inspektionen informerades personalen inom verksamheten om projektets syfte miljö- och hälsoskyddsförvaltningen gav även instruktioner till personalen som skulle bära mätutrustningen. Mätningar har utförts under hösten 2006 samt under februari 2007. Efter utförda mätningar analyserades resultaten som sedan sammanställdes i en inspektionsrapport som skickades ut till besökta fritidsanläggningar med en kopia till kultur- och fritidsförvaltningen samt till Stadsbyggnadsförvaltningens avdelning för teknik. De fritidsanläggningar som överskred den maximala ljudnivån (L AFmax ) uppmanades om att inkomma med en åtgärdsplan till miljö- och hälsoskyddsförvaltningen innan den 31 maj 2007. Ingen fritidsanläggning som besöktes överskred den ekvivalenta medelljudnivå, (L eqt ). Nedan följer en lista på de verksamheter som ingick i projektet: Tabell 1: Lista på fritidsanläggningar som deltog i projektet. Kommunala fritidsanläggningar Stadsdel 1. Gula villan Råsunda 2. Aspstigen Råsunda 3. Skytteholmsparken Råsunda 4. Hannebergsparken Råsunda 5. Stenbacka skolan (Black sheep) Råsunda 6. Villa Odin Hagalund 7. Byparken Huvudsta 8. Pampasparken Huvudsta 9. Q-lan Bergshamra 10. Bergshammraparken Bergshamra 11. Torpet Järva/Berghammra 12. Frösunda Järva/Bergshamra Privata fritidsanläggningar 13. Hagalunsparken Hagalund 5

Mätmetoder Det finns ingen standardiserad metod för ljudnivåmätningar på fritidsanläggningar där syftet är att kontrollera ljudnivån i barns/ungdomars miljö. Viktigt är dock att utföra mätningarna på ett sådant sätt att de representerar den ljudnivådos som barnen och ungdomarna utsätts för under en eftermiddag eller kväll. Mätningarna måste göras så nära barnens och ungdomars öron som möjligt för att representera deras verkliga miljö. Metodbeskrivningen som används i detta projekt bygger på det projekt som miljö- och hälsoskyddsförvaltningen utförde under 2005 då ljudnivån mättes inom stadens förskolor. Mätmetoden för projektet 2005 var delvis hämtad från Länsstyrelsen i Skåne läns projekt Barn i Bullerbyn från 2004, som i sin tur är baserad på den metod som Ingemansson Technology AB använde sig av när de utförde motsvarande mätningar i ett liknande projekt för Stockholms stad år 2002. För ljudnivåmätningarna användes en dosimeter av märket Larson-Davis modell 706 (se bild 1). Dosimetern kalibrerades inför varje mätning och placerades i axelhöjd på fritidspedagogerna (se bild 2). Mikrofonen placerades i axelhöjd för att på bästa sätt representera barnens/ungdomarnas ljudmiljö samt kunna mäta ljudnivån så nära barnens/ungdomarnas öron som möjligt. Instruktionerna som gavs till fritidspedagogerna var att dosimetern skulle bäras under en hel eftermiddag, för att mätningen på bästa sätt skulle representera den dos av ljudnivåer som barnen/ungdomarna utsätts för under en eftermiddag på fritidsanläggningen. Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen informerade om att en dag med mycket inomhusaktiviteter var bäst att välja för att få ett mätresultat som så bra som möjligt speglar bullernivåerna inomhus. Mikrofon fäst i axelhöjd. Dosimeter Bild 1 och 2. Till vänster, dosimeter av märket Larson Davis, modell 706. Till höger, placering av mikrofon vid mätning med dosimeter. En checklista (se bilaga 1) användes som stöd vid inspektionerna. Fritidspedagogerna instruerades att under mätperioden föra in information om aktiviteter och händelser, samt klockslag för dessa i ett protokoll (se bilaga 2). Även avvikande händelser skulle noteras, t ex om mikrofonen stöttes till med handen eller om någon avsiktligt skrek in i mikrofonen. Några korrigeringar av mätresultaten till följd av kroppens inverkan på mätningen har inte utförts. 6

Lagstiftning Miljöbalkens hänsynsregler gäller samt kraven på verksamhetsutövarens egenkontroll. Arbetsmiljölagen gäller för barn från sex års ålder i skola och förskola, dock omfattas inte fritidsanläggningar av denna lagstiftning. Socialstyrelsens allmänna råd om höga ljudnivåer kan tillämpas på fritidsanläggningar. Olägenhet för människors hälsa 9 kap. 3 miljöbalken (1998:808) Med olägenhet för människors hälsa avses störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig. Miljöbalkens hänsynsregler 2 och 3 2 kap miljöbalken (1998:808) Alla som bedriver en verksamhet måste skaffa sig den kunskap om verksamheten som behövs för att skydda människors hälsa och/eller miljön. Likaså är verksamhetsutövaren skyldig att utföra åtgärder för att förebygga eller motverka uppkomsten av skada eller olägenhet för hälsa och/eller miljö. Egenkontroll 19 26 kap miljöbalken (1998:808) Den som bedriver verksamhet eller vidtar en åtgärd som kan befaras medföra olägenheter för människors hälsa eller påverka miljön är skyldig att i förebyggande syfte fortlöpande planera och kontrollera verksamheten samt hålla sig underrättad om verksamhetens påverkan på miljön. Det kan ske genom egna undersökningar eller på annat sätt. För lokaler som är anmälningspliktiga enligt miljöbalken, såsom förskolor, gäller även förordningen om verksamhetsutövarens egenkontroll (1998:901). Socialstyrelsens allmänna råd I Socialstyrelsens allmänna råd om höga ljudnivåer (2005:7) så anges riktvärdet för olägenhet till 97 dba ekvivalent och 110 dba maximal ljudnivå på platser dit barn har tillträde. För knattedisko som riktar sig till barn under 12 år får inte 90 dba ekvivalent ljudnivå överskridas. Dessa nivåer gäller för lokaler, platser och arrangemang där hög musik spelas. Arbetsmiljö För buller i arbetsmiljö gäller generellt Arbetsmiljöverkets föreskrifter. I AFS 2005:16 om buller, anges bland annat gränsvärdet på 85 dba ekvivalent ljudnivå under en 8- timmars arbetsdag för att skydda mot hörselskaderisk. Vid 80 dba ska arbetstagaren få tillgång till hörselskydd. Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen har dock inte tillsyn över arbetsmiljön, men riktvärdena kan ändå användas som ett stöd vid bedömningar. Taluppfattning Möjligheten att rätt uppfatta tal i en bullrande lokal är beroende av bakgrundsnivån i lokalen, personers röststyrka och avstånd mellan personerna i rummet. Normal samtalston ligger på ungefär 65 dba. Höga ljudnivåer gör det svårare att föra samtal i ett normalt röstläge. Vid en bakgrundsnivå på 75 dba i lokalen krävs att avståndet mellan de samtalande är mindre än 15 cm för att kunna samtala obehindrat med en normal röststyrka. Detta kan jämföras med att medelvärdet av de ekvivalenta ljudnivåerna för mätningarna på fritisen i Solna var 77 dba (se tabell 4). Detta skulle innebära att avståndet mellan de samtalande personerna måste minskas ytterligare, till omkring 10 cm, för att inte behöva höja rösten. 7

Hörseleffekter och störningsreaktioner Om en person utsätts för starkt och upprepat buller kan detta leda till hörselförlust. Om örat får möjlighet att återhämta sig mellan bullerexponeringarna kan hörselförlusten till en början vara av övergående karaktär. 800 000 svenskar har problem med hörseln. Nästan var tredje 65-åring och var nionde svensk mellan 15 och 75 år har besvär med hörseln. Tre procent av befolkningen är beroende av hörapparat och varje år ordineras 30 000 hörapparater i Sverige. Buller och höga ljud är ett miljöproblem som drabbar barn i hemmet, skola och andra miljöer. I stora delar av Stockholms län har bullret ökat på grund av regionens tillväxt och utbyggnaden av trafiknätet för bilar, tåg och flyg. Buller och höga ljudnivåer kan skada barns hörsel, störa olika aktiviteter och försvåra inlärning. Risken för hörselskada ökar med ljudstyrkan och den tid man utsätts för ljudet. Barn och ungdomar är särskilt utsatta för buller och höga ljudnivåer eftersom de ofta kommer i kontakt med höga ljudnivåer i vardagen genom spel, lek och musik. Jämfört med vuxna är de ofta mindre benägna att skydda sig mot ljud som kan skada hörseln. Redan från tidig ålder vistas idag de flesta barn i förskolan, vilket är en stor skillnad jämfört med för 30 års sedan. Barngrupperarnas storlek i förskola och skola har också ökat under de senaste decennierna vilket leder till att barn utsätts för högre ljudnivåer i dessa miljöer än tidigare. Detta gäller även för fritisens verksamhet. Stockholms läns landstings har tagit fram en rapport Barns hälsa och miljö i Stockholms län 2006. Av rapporten framgår att föräldrar till cirka 3 procent av alla fyra-, åtta- och tolvåringar anger att deras barn har nedsatt hörsel. Dessutom anges att tre procent av åtta- och tolvåringarna lider av tinnitus. Det framgår också att efter att ha lyssnat på musik på hög volym upplever drygt var femte tolvåring att det ringer och tjuter i öronen. Sådana problem är sannolikt övergående, men långsiktiga effekter kan inte uteslutas. Buller kan även påverka hälsan utan att hörseln skadas. Vanliga effekter av buller är upplevelser av obehag, störd kommunikation, koncentrationssvårigheter, irritation och sömnstörningar. Rumsakustik Det finns olika sätt att begränsa buller och höga ljudnivåer. Om inte ljudkällan kan begränsas så kan byggnadsakustiska åtgärder, som kan absorbera ljudet, behöva genomföras. Vid rumsakustisk planering brukar rummen delas in i två olika typer, kommunikativa och icke-kommunikativa rum. I ett kommunikativt rum ska information kunna förmedlas som i en hörsal eller en musiksal. I ett icke-kommunikativt rum ska i stället den lilla gruppen kunna samtala inbördes utan att störa eller störas, som till exempel i en matsal. På en fritidsanläggning kan båda dessa rumstyper förekomma. Efterklangstiden är ett mått på ett rums akustiska dämpning och påverkar i stor grad rummets akustiska egenskaper som taltydlighet med mera. När en ljudvåg träffar till exempel en vägg kommer en del av den infallande ljudenergin att reflekteras på väggytan, medan en annan del kommer att omvandlas till värmeenergi. Hur stor del av energin som kommer att absorberas av väggen beror på av vilket material väggen är byggd och i viss mån även hur den är monterad. Hur bra ett material är på att absorbera ljud beror på hårdheten av materialet (se tabell 2). För hårda, styva ytor till exempel betong, kakel, putsat tegel eller lättbetong är absorptionsförmågan näst intill noll. Medan porösa 8

material såsom mineralull och textiler har hög absorptionsförmågan. Dessutom påverkas absorptionsförmågan av monteringen av byggnadsmaterialet gentemot yttre konstruktioner. Tabell 2: Ljudabsorptionsfaktorer för några vanliga byggnadsmaterial och absorbenter. Absorptionsfaktorns storlek varierar mellan 0 vid total reflektion och 1 vid total absorption (Buller och bullerbekämpning, Arbetsmiljöverket 2002). Frekvens i Hz Material 125 250 500 1000 2000 4000 Ljudabsorptionsfaktor hos några vanliga byggnadsmaterial Betong 0,01 0,01 0,02 0,02 0,03 0,03 Parkett på reglar 0,20 0,15 0,12 0,10 0,08 0,07 Mjuk matta på betong 0,09 0,08 0,21 0,26 0,27 0,37 Linoleum på betong 0,02 0,02 0,03 0,03 0,04 0,04 Mineralull, 3 cm direkt mot vägg 0,12 0,24 0,50 0,80 0,86 0,88 Mineralull, 10 cm direkt mot vägg 0,40 0,65 0,90 0,92 0,95 0,99 Bomullsgardin, draperad 0,12 0,20 0,42 0,53 0,64 0,62 Öppet fönster, teoretiskt värde 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 Ljudabsorption hos några enkelabsorbenter Sittande person 0,17 0,36 0,47 0,52 0,50 0,46 Stol med klädd sits och rygg 0,17 0,23 0,23 0,22 0,19 0,18 Genom att föra in ljudabsorberande material i en lokal minskar man den reflekterande förmågan av materialet och man får en behagligare ljudmiljö och det blir lättare att samtala och urskilja var ljud kommer ifrån. I ett rum med mycket kala ytor upplevs ljudet som håligt och nästan som ett eko. Det är viktigt att placera och montera in ljudabsorberande material i en lokal på rätt sätt. Sätts t ex takabsorbenter direkt mot ett bakomliggande tak, som inte är avsedda för sådan montering, avtar den ljuddämpande effekten markant. Monteras istället absorbenterna med en luftspalt och/eller isolering emellan blir effekten bättre. Ett tätt ytskikt på absorbenterna (plastfilm eller färg) försämrar också effekten genom att ljudet hindras från att tränga in i materialets öppna porer. Ett bättre sätt att utnyttja absorbenterna är att hänga dom vertikalt som så kallade bafflar. I relation till heltäckande absorberande undertak kan man ofta få 10-20 procent större absorption med bafflar. Avskärmning är ett vanligt sätt att uppnå bullersänkning. De fungerar för många typer av källor. Skärmar kan vara fasta eller lätt flyttbara. Det är möjligt att åstadkomma upp till 10 dba bullerreduktion bakom en absorberande skärmvägg. För att man ska få den avsedda effekten av upptill öppna skärmar är det nödvändigt att ha ett kraftigt ljudabsorberande tak i lokalen. Ljudnivåerna på en fritidsanläggning påverkas av lokalernas akustiska utformning, antalet barn, typ av aktiviteter, arbetsformer och ljud som tränger in utifrån, exempelvis från vägtrafiken. 9

Resultat Mätningarna visade att av de totalt 13 fritisen var det höga ljudnivåer på fem stycken. Det var inte den ekvivalenta ljudnivån som i dessa fall överskreds utan det var uppmätta maxvärden som upprepade gånger var för höga. Följande mätvärden erhölls vid mättillfället, tiden för mätningarna har varierat från fritidsanläggning till fritidsanläggning (se tabell 3). Tabell 3. Visar resultatet från mätningarna på de 13 fritidsanläggningarna. Ekvivalenta ljudnivåer L Aeq T) Maximala ljudnivåer (L Afmax ) Mättid (h,min) 75 95 3,07 80 (115) * 3,30 78 98 3,41 74 104 3,15 78 103 5,00 78 115 4,00 78 116 3,37 77 120 6,00 79 133 5,45 75 112 6,36 74 (112) * 3,00 76 107 2,22 77 102 3,34 * Maximal ljudnivå inom parentes = enstaka ljudtopp vid mätning, bedömdes som en enstaka händelse. Nedan redovisas också de sammanställda mätresultaten för samtliga fritidsanläggningar (se tabell 4). Tabell 4. Visar det sammanställda resultatet från mätningarna på de 13 fritidsanläggningarna. Medelvärde ekvivalent ljudnivå (L AeqT ) 77 Medelvärde maximal ljudnivå (L AFmax ) 110 Högsta ekvivalenta ljudnivå (L AeqT ) 80 Lägsta ekvivalenta ljudnivån (L AeqT ) 74 Högsta maximala ljudnivå (L AFmax ) 133 Lägsta maximala ljudnivå (L AFmax ) 95 Lägre än 85 dba ekvivalent nivå 13 st Högre än 85 dba ekvivalent nivå 0 st Högre än 110 dba maximal nivå 7 st Många av lokalerna hade någon form av ljuddämpande lösning. Vanligt förekommande var det med så kallade akustikplattor i taket. Dock var plattorna på flera ställen trasiga t.ex. i bollrum där bollar slår i taket och personalen upplevde också att de inte alltid kändes som de hjälpte så mycket. På några fritidsanläggningar hade personalen också försökt att få till bullerdämpande åtgärder genom att sätta upp mycket textilier, exem- 10

pelvis i tak och på väggar. Det var ovanligt med möbeltassar under stolar och bord och personalen upplevde att skrap från dessa möbler var mycket störande. I samband med inspektionerna framkom att många ur personalen upplevde att den miljö de arbetade i var mycket bullrig. Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen har frågat personalen på fritisen om de vet om något av barnen/ungdomarna lider av någon form av hörselskada eller hörselnedsättning. Enligt information från fritidspedagogerna hade inget av barnen/ungdomarna diagnostiserad hörselskada eller hörselnedsättning. Flera av personalen hade dock problem med hörselnedsättningar och/eller tinnitus. I lokalerna kunde miljö- och hälsoskyddsförvaltningen konstatera att det på flera fritidsanläggningar fanns installationer som gav höga bakgrundsnivåer. Några fritidsanläggningar hade egna cafeterior och i dessa fanns kylar för t ex läsk och smörgåsar som hade en hög ljudnivå när de var igång. Bullrande ventilationsanläggningar var heller inte ovanligt. Någon fritidsanläggning använde också torkskåp för att torka lerfigurer och kläder. Dessa torkskåp bidrog till höga ljudnivåer när de var igång och var ofta placerade centralt mitt i verksamheten. Bild 3 och 4. Ventilationsanläggningar på två av de besökta fritisanläggningarna. Ventilationsanläggningarna gav på flera fritis höga bakgrundsnivåer. Ventilationsutrustningarna på bilderna är enbart exempel och de har inte valts ut för att de medfört problem. I samband med inspektionerna frågade också miljö- och hälsoskyddsförvaltningen om fritiset hade någon egenkontroll. Alla fritidsanläggningar saknade ett fullständigt egenkontrollprogram, några anläggningar hade vissa rutiner dokumenterade. Uppföljning och behov av åtgärder Utförda ljudnivåmätningar var av stickprovskaraktär och mätresultatet är att betrakta som en indikation på vilka ljudnivåer som kan förekomma inom verksamheten. Det är därför viktigt att verksamhetsutövarna själva genom sin egenkontroll, fortlöpande bedömer risken för att höga ljudnivåer kan uppkomma inom verksamheten. Med utgångspunkt från riskbedömningen, som är ett moment i egenkontrollen, bör lämpliga åtgärder utföras för att minska risken för hörselskada. 11

Miljö - hälsoskyddsförvaltningen fokuserar en del av tillsynen på att kontrollera om fritidsanläggningarna bedriver den egenkontroll som de är skyldiga till att ha enligt miljöbalken, där buller ingår som ett viktigt moment. Att minska bullret på fritidsanläggningarna kan komma att kräva förändrad pedagogik, som att till exempel uppmuntra till andra samtalssätt. Åtgärder som att minska antalet barn/ungdomar i grupperna, samt utföra vissa ljudisolerande/dämpande åtgärder i byggnadskonstruktionen kan också behöva övervägas. De fritidsanläggningar som hade för höga ljudnivåer ska inkomma med en åtgärdsplan för att sänka dessa. Åtgärdsplanerna behöver granskas och åtgärderna behöver följas upp. Diskussion/slutsatser Liksom beträffande daghem och skolor måste för fritidslokaler minst krävas att arbetsmiljöreglerna för buller följs. Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen har grundat sina bedömningar på arbetsmiljöverkets lagstiftning som säger att 85 dba ekvivalent ljudnivå inte får överskridas. När det gäller den maximala ljudnivån grundar sig bedömningen på Socialstyrelsens förordning (2005:7) om höga ljudnivåer som säger att de maximala nivåer som barn under 12 år får utsättas för är 110 dba, för äldre personer gäller 115 dba. Mätosäkerhet De mätningar som utfördes i projektet var av stickprovskaraktär och det ökar osäkerheten på resultaten. Det finns även andra faktorer som kan ha påverkat resultaten t ex så är mätosäkerheten ganska stor vid mätning med dosimeter, då den kan påverkas av reflexer eller skuggverkan på grund av mikrofonens placering, men också att mätningarna utförts av fritidspedagoger kan ge olika utslag då de kan ha agerat olika tillsammans med barnen/ungdomarna och haft olika inställning till projektet. Till exempel kan skillnader i inställning leda till att viss personal uppmuntrat barnen/ungdomarna att väsnas, med andra försökt dämpa gruppen för att få ett bättre resultat. Detta har inte miljö- och hälsoskyddsförvaltningen kunnat påverka eller kontrollera i annan uträckning än att ge samma information när mätaren lämnats över, eftersom miljö- och hälsoskyddsförvaltningen inte varit på plats under mätningarna. Det bästa rent mättekniskt är att samma person mäter på alla fritidsanläggningar, men detta har inte varit möjligt inom projektets ram. Dessutom kan en främmande persons närvaro påverka barnen/ungdomarna så att de inte beter sig som de brukar i normala fall och inte släpper loss lika mycket, eller tvärtom. Mättiden varierade också mycket hos de olika verksamheterna, på grund av bristande kunskap i hur mätutrustningen fungerade eller att mätaren pausats i perioder. Resultaten har inte korrigerats för mätosäkerhet och ska ses som indikationer på vilka ljudnivåer som kan uppnås. Sannolikt kan ljudnivåerna dock variera från dag till dag inom respektive verksamhet. Mätningarnas syfte är att uppmuntra till vidare arbete för att förbättra ljudmiljön. Bullers påverkan på hälsan Det är viktigt att beakta att barns öron inte är fullt utvecklade och därmed är mer känsliga för höga ljudnivåer jämfört med vuxna. Trots detta utsätts barn och ungdomar i dagens samhälle både för höga ljudnivåer både frivilligt och ofrivilligt. Många aktiviteter 12

kan vara bullriga samtidigt som grupper i förskola, skola, och fritidsanläggningar har höga ljudnivåer på grund av att barngrupperna blir allt större och lokalerna som används inte är avsedda för detta. De riktvärden som används vid bedömningar av åtgärder eller inte i detta projekt är relativt höga. Krav på åtgärder har inte ställts i de fall den ekvivalenta ljudnivån understigit 85 dba. Det kan redan vid lägre ljudnivåer upplevas vara mycket bullrigt och stökigt i lokalerna. Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen anser att det är mycket viktigt att fritisanläggningarna i fortsättningen aktivt arbetar för att reducera ljudnivåerna inom verksamheten, även om inga krav har ställt i och med detta projekt. Möjliga sätt att minska ljudnivåer När det gäller lokalens utförande kan man konstatera att det finns brister i utformningen. En del av de lokaler som används för fritidsverksamhet är ursprungligen inte avsedda för ändamålet och har svårt att utformas efter behoven. I övrigt så har vissa akustiska åtgärder utförts, med exempelvis akustikplattor i tak eller textiler utmed väggar, men dessa uppfyller inte alltid sitt syfte då de kanske är planerade på fel sätt eller är monterade fel. För att minska ljudnivåerna krävs oftast tekniska åtgärder och/eller andra typer av försiktighetsmått. För att komma fram till vilka tekniska åtgärder och/eller försiktighetsmått som behöver vidtas i det enskilda fallet bör akustikmiljön utredas och åtgärder projekteras av en ackrediterad akustikkonsult. Vidare undersökningar kan behöva genomföras på de fritidsanläggningar med höga ljudnivåer med hjälp av en fackman, detta för att kunna komma åt problemen och hitta de bästa lösningarna för respektive lokal. Genom att förbättra den akustiska utformningen av lokalerna så erhålls en bättre ljudmiljö och taluppfattbarheten ökar. En bonuseffekt blir då att man automatiskt sänker röstnivåerna eftersom man hör bättre och lättare blir hörd. På så sätt kan även en liten förbättring av den akustiska miljön generera en betydligt större förbättring som helhet. Några fritisanläggningar hade köpt in ett så kallat elektroniskt öra för att använda ur pedagogiskt syfte för att visa barnen när ljudnivån är för hög. Om örat används på fel sätt och leder till att barnen höjer sina röster för att se effekten på det elektroniska örat kan åtgärden förstås också medföra att ljudnivån försämras. Det är därför viktigt att tänka på att olika hjälpmedel används på rätt sätt. Bild 5. Elektroniskt öra som visar att ljudnivån inte är för hög. Vid miljö- och hälsoskyddsförvaltningens besök har det framkommit att personalen har ett stort intresse för buller och andra frågor rörande verksamhetens inomhusmiljö. På flera av verksamheterna har personalen också framfört att man upplever att det är höga ljudnivåer. Ökad medvetenhet och kunskap är det första steget till förändring. Miljöoch hälsoskyddsförvaltningens mål har varit att åtgärdsplaner ska upprättas för de fritis som har för höga ljudnivåer samt att öka kunskapen om ljudnivåernas påverkan på 13

barn och ungdomar. Genom den ökade kunskapen är förvaltningens förhoppning även att detta implementeras i verksamheternas egenkontroll. På flera fritidsanläggningar fanns torkskåp, diskmaskiner, kylar och ventilationsanläggningar som medförde höga bakgrundsnivåer i lokalerna. Höga bakgrundsnivåer medför att barnen/ungdomarna kan komma att höja sina röster och ljudnivån ökar ytterligare. Genom kontroll av dessa installationer, deras placering samt vid inköp välja installationer som har en låg ljudnivå, kan situationen i lokalerna förbättras. Det är viktigt att planera lokalernas användning på ett bra sätt så att rum som ska ge lugn och ro inte placeras i angränsning till mer ljudalstrande rum. Det förekom att rum för musik, dans och sång låg i direkt anslutning till rum avsedda för läsning och avkoppling. Därmed blev det svårt för barnen/ungdomarna att finna en plats med låga ljudnivåer. Det blir också svårt för fritidspedagogerna att planera verksamheten och olika aktiviteter på ett optimalt sätt. Lokalerna var i flera fall inte utformade för den verksamhet som idag bedrivs, utan har från början uppförts för andra ändamål. Bullrande aktiviteter bör försöka läggas avskiljt från den övriga verksamheten i den mån detta är möjligt. Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen kan konstatera att brister i ljudmiljön förekommer och åtgärder behöver vidtas. Verksamheternas arbete med egenkontrollen behöver bli bättre. Om arbetet med egenkontrollen förbättras kommer detta troligen även att leda till att ljudnivåerna inom verksamheterna blir lägre. 14

Referenser Andersson Johnny, Akustik och buller, Svensk Byggtjänst, 1998 Johansson Bengt m.fl. Buller och bullerbekämpning, Arbetsmiljöverket 2002 Ingemansson Technology AB, rapport; Daghem i Stockholm 2002 Länsstyrelsen i Skåne Län, rapport 2005:3; Barn i Bullerbyn, 2005 Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen i Solna, rapport; Höga ljudnivåer miljökontorets tillsynsprojekt på förskolor 2005, 2005. Skövde kommun, rapport; Fallstudie Buller i barn och ungdomsmiljöer Socialstyrelsen; Buller inomhus SOSFS 2005:6 Socialstyrelsen; Höga ljudnivåer SOSFS (2005:7) Socialstyrelsen, Institutet för miljömedicin (IMM), Arbets- och miljömedicin vid Stockholms läns landsting (AMM); Miljöhälsorapport 2005 Stockholms läns landsting, Centrum för folkhälsa, rapport; Barns hälsa och miljö i Stockholms län, 2006 Västra Götalandregionens Miljömedicinska Centrum, rapport; Rapport från ljudnivåmätningar på förskolor och skolor Lidköping och Skara 2002-2003 15

SOLNA STAD Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen Bilaga 1 Checklista ljudnivåmätning på fritidsavdelning Mätplats Verksamhet Diarienummer Avdelning Datum Adress Mätningen utförd av Fritids Antal barn inom verksamheten/avdelning Pedagogisk inriktning Goda exempel som fritidset använder för att få ner ljudnivån Akustik Beskrivning av verksamhetens lokaler (ex inredning, ljudabsorbenter osv) Problemområden Förekomst av barn med känd hörselnedsättning (antal, omfattning och orsak) Förekomst av lärare med känd hörselnedsättning (antal, omfattning och orsak) Egenkontroll: Ja Nej

Bilaga 2 SOLNA STAD Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen Protokoll - ljudnivåmätning på fritids Fritids: Avdelning: Datum: Adress: Åldersgrupp: Tid: Telefon: Mätperson: Tid Ex. 10:00-12:30 Typ lokal, av lokalyta Ex. lekhall, ca 30 m2 Aktivitet Ex. spela musik, pingis Antal barn/fritidsledare Ex. 10/2 Anmärkning/avvikelse Ex. 3 barn sjuka, stötar i mikrofon

Bilaga 3 SOLNA STAD 18 (21) Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen 2006-04-06 Information om ljudnivåmätning på fritidsgård Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen kommer under 2006 att genomföra ljudnivåmätningar på fritidsgårdar. Förberedelser Två personer ur personalen ska väljas ut att bära ljudnivåmätaren (dosimetern) under den aktuella dagen. Personerna som väljs ut bör vara personer som normalt vistas med barnen under större delen av dagen. Personalen på fritidsgården bör i förväg fundera på om det är någon särskild del av lokalerna som de anser har dålig ljudmiljö samt om det är något av barnen eller någon ur personalen som har uttalade problem med hörseln till följd av vistelse på fritidsgården. Vid inspektionen kommer miljökontoret att ställa frågor om detta. Mätningen Ljudnivåmätningarna kommer att pågå under en hel dag. Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen kommer att lämna ljudnivåmätarna någon gång under förmiddagen den förbestämda dagen och hämta dem efterföljande förmiddag. Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen kommer vid lämning eller hämtning att ställa allmänna frågor till personalen som rör ljudmiljön på fritidsgården samt göra en översiktlig inspektion av lokalerna. Mätningen syftar till att kartlägga ljudnivån i inomhusmiljön och ska i första hand därför genomföras för fritidsaktiviteter inomhus. Personal som ska bära ljudnivåmätaren placerar dosimetern i en ficka eller där den ur arbetssynpunkt är minst i vägen. Mikrofonen ska placeras på axeln, eller efter instruktion som ges av miljökontoret. Vid tillfällen som toalettbesök eller liknande kan det vara svårt att inte stöta till mikrofonen. Vid sådana tillfällen får mikrofonen därför avlägsnas eller mätningen tillfälligt avbrytas. Bild: Dosimeter Personalen som ska bära ljudnivåmätaren kommer att få ett mätprotokoll som ska fyllas i under mätningen. I detta bör noteras tidpunkten när mätningen inleds och avslutas, viken typ av lokal ni vistas i samt vilken typ av aktivitet som bedrivs i lokalen. Det

bör även noteras om något avvikande inträffar, till exempel om mikrofonen stöts till eller om något av barnen medvetet skriker in i mikrofonen. Resultatet av mätningen Resultatet från mätningen avläses och sammanställs på Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen med hjälp av ett datorprogram. Resultatet kommer därefter att skickas till respektive fritidsgård samt till Kultur- och fritidsförvaltningen. Ni kommer således inte själva kunna avläsa ljudnivån under mätningen gång. Efter genomfört projekt kommer en sammanställning av resultatet från samtliga fritidsgårdar att göras. Kom ihåg att mätningen syftar till att visa hur ljudnivåerna såg ut på fritidsanläggningen under inspektionsdagen och ska därefter vara ett hjälpmedel för er att jobba vidare med frågorna. Det är därför viktigt att försöka få en så rättvisande bild av verksamheten som möjligt. Har ni några frågor inför eller under mätningen är ni välkomna att kontakta oss på miljö- och hälsoskyddsförvaltningen. Med vänliga hälsningar Annelie Lindahl Christina Hellman 08-734 26 68 08-734 22 25

Läs även tidigare skrivna rapporter: 2007 Nr Rapport 3/2007 Kontroll av sushirestauranger 2/2007 Kosmetiska och hygieniska produkter för barn 1/2007 Stickande skärande material 2006 Nr Rapport 1/2006 Energieffektiv bostadsrättsförening 2005 Nr Rapport 10/2005 Lysande idé 8/2005 Höga ljudnivåer i förskolan 7/2005 Solarietillsyn 6/2005 Egenkontroll på c-verksamheter 5/2005 Tillsyn och miljömål behovsutredning för miljöskyddsavdelningen 4/2005 Periodisk tillsyn av frisörer 2002-2004 3/2005 Miljötillsyn Karolinska institutet 2/2005 Höga ljudnivåer - tillsynsprojekt på motionsanläggningar 2004 1/2005 Höga ljudnivåer - tillsynsprojekt på krogar etc. 2004 2004 Nr Rapport 5/2004 Miljötillsyn av grafiker 4/2004 Miljötillsyn i Frösunda västra industriområde 3/2004 Förskolornas inomhusmiljö 2/2004 Periodisk hälsoskyddstillsyn - Motionsanläggningar 1/2004 Periodisk hälsoskyddstillsyn - Grundskolor och gymnasier Rapporterna finns att hämta på www.solna.se/miljo.