Lars Tullstedt ansvarig för Kompetensförsörjning inom Sveriges Byggindustrier
Erkännande nnande i i dubbel bemärkelse En självklarhet inom EU eller? Vi har idag ingen bra hantering i byggindustrin Det är inte rimligt att en ny yrkesutbildning inleds om man redan har ett yrkesbevis/motsvarande Frågan är infekterad av oro för konkurrens på olika villkor lön/pris/arbetsmiljö/sociala villkor etc.
Fri rörlighet inom EU Politiska beslut och överenskommelser Arbete sedan 50-talet Från Harmonisering till Erkännande Flera pågående processer Europass EQF ECVET Sverige är vidöppet för mottagande. Mycket få reglerade eller skyddade yrken Låg solidaritetsnivå i praktisk handling
Kollektivavtal Byggindustrins avtal Lönevillkor och förutsättningar Yrkesutbildningen i Sverige regleras i byggindustrin av yrkesutbildningsavtalet Gymnasieskolan genomför en del av utbildningen Utländsk Yrkesutbildning Oftast statligt reglerad Outbildade Svensk Yrkesutbildning Reglerad i kollektivavtal Skicklig yrkesarb
Maskinförare Kranförare Dykare/ dykskötare Ställningsbyggare För att fastställa särskilda krav på säkerhet vid utövandet i yrket. För att kunna avgöra rätt lönenivå vid anställning. Övriga byggyrken För att kunna avgöra anställningsbarhet. Vad har personen för yrkeskompetens?
Erkännande av utländsk yrkesutbildning Säkerställa kompetens Kvantitet Kvalitet Generös jämförelse med motsvarande svensk utbildning Erkännande svenskt yrkesbevis Förfalskningar av YB förekommer Vem ska betala? Ramverket Enskilda ärenden
Vad händer h just nu? BYN har utrett frågan Nu har BYN gjort halt i väntan på parternas ställningstagande inför nästa styrelsemöte Ett förslag finns att upprätta en portal för erkännande och att kunna utfärda individuella erkännanden vid behov
Norge Sverige ett specialfall Det finns ett existerande avtal om ömsesidigt erkännande av yrkeskompetens men ingen känner till det Därför pågår nu en förnyelse: Ömsesidigt erkännande av fack- eller yrkesutbildning inom bygg- och anläggningsteknik. Underskrifter på högsta nivå Mödosam process
Sverige: Norge: Sveriges Byggindustrier, ME, Svenska Byggnadsarbetareförbundet, SEKO Byggenæringens Landsforening, Fellesforbundet, Maskinentreprenørenes Forbund, Norsk Arbeidsmandsforbund Anläggningsmaskinförare < > Anleggsmaskinførerfaget Anläggnings- och vägarbetare < > Anleggsfaget ( Veg- og anleggsarbeidsfaget, Anleggsgartner ) Beläggningsarbetare < > Asfaltfaget Bergarbetare < > Fjellarbeidsfaget ( Tunnel- og fjellarbeid, Bergverksfaget ) Betongarbetare < > Betongfaget ( Betongarbeidsfaget, Grunnarbeidsfaget, armeringsfaget ) Murare < > Murerfaget Stenmontör < > Steinfaget Takmontör < > Taktekkerfaget Träarbetare < > Tømrerfaget ( forskalingsfaget ) Målaremästarna Svenska Målareförbundet Målare Plåtslageriernas riksförbund, Svenska Byggnadsarbetareförbundet < > Malerfaget (Byggtapetserfaget) Plåtslagare < > Ventilasjons- og blikkenslagerfaget Reservation för ändring!
Undantagen Svenska yrkesområden utan direkt jämförbarhet inom avtalsområdena i den norska byggindustrin: Golvläggare Kranförare Ställningsbyggare Plattsättare Håltagare Undertaksmontör Norska yrkesområden utan direkt jämförbarhet inom avtalsområdena i den svenska byggindustrin: Byggtapetserfaget Kranfaget Industrimalerfaget Stillasbyggerfaget Anleggsmaskinreparatør Reservation för ändring!
Arbetskraftstillgång Om man vägrar v att se bakåt och inte vågar v se framåt så måste man se upp. Tage Danielsson
Nyinvesteringar 1950 2006 Mdkr 2006 års priser
Antal 16-åringar 1990-2007 samt prognos 2008-2025. 2025. 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025
16-åringarna Byggprogrammet har ökat i omfattning, bland annat till följd av att antalet 16- åringar har ökat. Antalet 16-åringar minskar med ca 25 % över en femårsperiod. Byggprogrammet behöver återigen minska med ca 25% jämfört med intagningen 2007. Dalarna från 225 till 165 Värmland från 136 till 100
Byggsektorn Fördelning av förvf rvärvsarbetande rvsarbetande 2005 Förvaltning 70 000 16% Förvaltning 1/6 Byggmaterialindustri 67 000 15% Data från SCB (RAMS) 2005 Projektering 1/6 Produktion 2/3 Konsult 53 000 12% Arkitekt 5 600 1% Byggindustri 250 000 56%
Byggindustrin I byggindustrin fanns i hela Sverige år 2005: [enligt SCB RAMS] 250 000 förvärvsarbetande 160 000 yrkesarbetare med bygginriktning 25 000 elektriker, 7 000 VVS Återstår ca 130 000 2,5% (ca 3 300) behöver ersättas varje år pga åldersavgångar En rejäl ökning de senaste åren RAMS 2004 240 2005 250 2006 266 2007 AKU 254 271 285
Dalarna och Värmland V det regionala behovet Dalarna 15 000 förvärvsarbetande i Byggsektorn 9000 i Byggindustrin Totalt ca 220 pers per år som uppnår 65 år (2,5%) 75% yrkesarbetare >>> 165 st/år (Bygg + Energi + Elprogrammen) 225 elever på Byggprogrammet 2007 Värmland 15 000 förvärvsarbetande i Byggsektorn 7000 i Byggindustrin Totalt ca 170 pers per år som uppnår 65 år (~ 2,5%) 75% yrkesarbetare >>> 130 st/år (Bygg + Energi + Elprogrammen) 136 elever på Byggprogrammet 2007
Förändrad yrkesutbildning Olika perspektiv: Vad? Byggandets utveckling Hur? Förändrad gymnasieskola Skolans kompetensförsörjande roll stärks Programmet för Bygg- och anläggningsteknik Färdigutbildningen
Byggandets utveckling En fungerande kompetensförsörjning Kvalitetssäkrat byggande Energifrågor Industrialiserat/industriellt byggande Effektivare planering, logistik etc. Nya yrkesroller Bättre informationsflöde Byggproduktmodeller databaser med information som delas av alla aktörer
Gymnasieutredningens förslag Tydliga examensmål Stärkt branschsamverkan Nationellt och lokala/regionala programråd Rätt programinnehåll Uppföljning av den kompetensförsörjande rollen Utveckling Ingen APL ingen utbildning Ny syn på gymnasiegemensamma ämnen Lokala kurser utgår Individuellt val 200 p Garanti för att läsa in behörighet till högskola En examensansvarig lärare per skola
Angelägna gna innehållsfr llsfrågor Arbetsmiljö Breddning på längden Husbyggnad Anläggning Mobila maskiner (+ Plåtslageri och Måleri) Breddning på tvären (?) Arbetsledarspår ett fjärde år? Byggingenjörsspår De gymnasiegemensamma ämnenas roll Informationsteknik på byggarbetsplatsen Ombyggnad(?)
Färdigutbildningen En förbättrad utbildning under lärlingstiden Utökat stöd för planerings- och uppföljningsarbetet i företagen Huvudpersoner: Lärlingen Handledaren E-lärlingsbok? Möjlighet att utbildas mer fritt? Men med ett kvalitetssäkrat innehåll!