Malmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (8) Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden föreslås besluta

Transkript

1 Malmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (8) Datum Vår referens Ann-Sofie Nordh Avdelningschef ann-sofie.nordh@malmo.se Tjänsteskrivelse Preliminär gymnasieorganisation 2016/2017 GYVF Sammanfattning Varje kommun har ansvar för att ungdomarna i kommunen erbjuds gymnasieutbildning i egen regi eller genom samverkansavtal, samt att antalet platser så långt det är möjligt anpassas efter ungdomarnas önskemål. Ungdomarna ska erbjudas ett allsidigt urval av yrkesprogram, högskoleförberedande program, programinriktat individuellt val, preparandutbildning, yrkesintroduktion, individuellt alternativ och språkintroduktion. För att skapa förutsättningar för att ta ansvar för ungdomarnas val av utbildning behöver även skolorganisationen förändras. Förslag till beslut Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden föreslås besluta att Startskolan för språkintroduktion från och med blir en egen gymnasieskola. att vid Bellevue gymnasium starta Förstärkt individuellt alternativ - Grundläggande att vid Byggymnasiet, med hänsyn till sökunderlaget, inte starta utbildningar med tre- eller fyraårig planering. att med hänsyn till sökandeunderlaget inte starta: - Estetiska programmets inriktning Dans vid Malmö latinskola - Samhällsvetenskapsprogrammet vid Värnhemsskolan att fastställa föreliggande förslag till organisation i gymnasieskolan vid den preliminära antagningen för läsåret 2016/2017. att delegera åt chefen för Gymnasieantagningen att slutjustera platsorganisationen inför den preliminära antagningen 15 april. Beslutsunderlag G-Tjänsteskrivelse AGVN AU Preliminär gymnasieorganisation 2016/2017 Byggymnasiets vision Förslag om framtida bygg SIGNERAD

2 Beslutsplanering Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens arbetsutskott Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden (8) Ärendet GYMNASIESKOLA För att Malmö stads gymnasieskolor med god ekonomi ska kunna fortsätta bedriva kvalitativ gymnasieutbildning måste hänsyn tas till demografi, konkurrens och elevernas val. Beredskap måste finnas för förändringar av antal gymnasieplatser. Beslut om platsantal i den föreslagna organisationen fattas baserat på ungdomarnas ansökan. Förslaget till ny gymnasieorganisation i Malmö bygger på organisationsbeslut i UN 2010 med målet att skapa starka profilskolor med kunskap och kvalitet samt därefter fattade beslut, baserat på de sökandes val till program i den nya gymnasiereformen som infördes inför höstterminen Elevunderlag och förutsättningar för utbildningsutbud Innevarande läsår 2015/2016 fanns 1669 elever i år 1 på nationella eller riksrekryterande program den 15 september inom den kommunala gymnasieskolan i Malmö. Den 15 januari var motsvarande antal 1655 elever. Introduktionsprogrammen hade 15 september 1066 elever i år 1 och 15 januari var motsvarande antal 1232 elever. Ökningen inom introduktionsprogrammen är huvudsakligen inom språkintroduktionen. Elevunderlaget från årskurs 9 varierar enligt grundprognosen med ca 50 elever upp och ner de närmaste två åren. Till detta kommer den uppdaterade befolkningsprognosen baserad på migrationsverkets prognos. Dessa visar en ökning av elever, både direkt till gymnasieskolan och med viss eftersläpning från grundskolan. Andelen obehöriga elever inom grundskolan är fortsatt hög samtidigt som många elever inte når behörighet under sitt första år inom introduktionsprogrammen. Prognos februari 2016 Ålder Ordinarie prognos Kommunmottagna Asylsökande inskrivna Prognos februari 2016 Ålder Ordinarie prognos Kommunmottagna /3 till AGVF från fg år Antalet fristående gymnasieskolor i Malmö inför läsåret 2016/2017 är 25, samma antal som vid den slutliga antagingen Nya program och inriktningar startas däremot på de befintliga fristående gymnasieskolorna. Det stora antalet skolor och program leder till en överkapacitet av platser i Malmö, både inom de kommunala och fristående gymnasieskolorna. Av denna anledning behöver organisationsförändringar göras inom den kommunala organisationen.

3 Gymnasieantagningen sköter antagningen åt samtliga fristående gymnasieskolor i Malmö och dessutom för Hvilan utbildning i Staffanstorp. Då Hvilan utbildning ligger i en annan kommun ingår statistik för den huvudmannen inte i detta underlag. Antagningen görs gemensamt för hela Skåne och västra Blekinge. Underlaget för gymnasieorganisationen är därför relativt säkert. Lagkrav och kommunal organisation Enligt Kap Skollagen (2010:800) ansvarar varje kommun för att erbjuda ungdomarna i kommunen gymnasieutbildning av god kvalitet. Kommunen kan anordna utbildningen själv och/eller samverka med andra kommuner. Vilka utbildningar som erbjuds och antalet platser på dessa ska så långt det är möjligt anpassas med hänsyn till ungdomarnas önskemål. 3 (8) I den nya gymnasiereformen erbjuds alla nationella program, och de flesta nationella inriktningar på de kommunala gymnasieskolorna i Malmö. Dessutom finns ett samverkansavtal mellan samtliga kommuner i Skåne och Västra Blekinge som ger alla ungdomar i samverkanskommunerna rätt att fritt söka nationella program och inriktningar inom samverkansområdet. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden beslutade i augusti 2015 vilka program, inriktningar och profiler som skulle erbjudas på de kommunala skolorna i Malmö. Efter elevernas val behöver nu antal platser inför den preliminära antagningen i april fastställas av nämnden. Då ansökan stängde 15 februari hade 3588 elever sökt nationella program i Malmö som sitt förstahandsval. Detta är 145 färre förstaval än 2015 vid samma tidpunkt. Ansökningarna till de kommunala skolorna ökade 2012 och 2013 samtidigt som valen till de fristående skolorna minskade. Vid ansökan 2014 och 2015 minskade valen till kommunal skola något vilket kvarstår Andelen förstahandsval till kommunal skola är nu ca 57 % jämfört med 59 % 2014 och 2015 samt 60 % Yrkesprogrammen har en fortsatt sjunkande andel sökande i Malmö. Av förstahandsvalen i Malmö var 27,7 % till yrkesprogram jämfört med 28,2% 2015, 28,8% 2014 och 29 % På totalen är det inte något stor minskning, men det kan konstateras att antalet sökande till de kommunala skolorna minskar samtidigt som sökande till fristående skolor ökar något. Nationella program Malmö VAL Diff 2015 Behöriga 1 VAL Diff 2015 Kommunala skolor ,9 % ,2 % -116 Friskolor ,1 % ,8 % 82 Totalt Högskoleförberedande program Malmö Diff 2015 Behöriga 1 VAL Diff VAL Kommunala skolor ,9 % ,5 % -145 Friskolor ,1 % ,5 % 94 Totalt Yrkesprogram Malmö VAL Diff Behöriga Diff

4 VAL 2015 Kommunala skolor ,6 % ,4 % 29 Friskolor ,4 % ,6 % -12 Totalt Fördelning av förstahandsval Malmö Högsk/Yrkes Högsk 2016 Yrkes 2016 Högsk 2015 Yrkes 2015 Val 1 72,3% 27,7% 71,8% 28,2% 4 (8) Fördelning av förstahandsval per nationellt program, kommunal skola Malmö VAL Diff 2015 Beh 1 VAL Diff 2015 Bygg- och anläggningsprogrammet Barn- och fritidsprogrammet El- och energiprogrammet Ekonomiprogrammet Estetiska programmet Fordons- och transportprogrammet Handels- och administrationsprogrammet Hotell- och turismprogrammet Humanistiska programmet Hantverksprogrammet Industritekniska programmet International Baccaleurate Naturvetenskapsprogrammet Naturbruksprogrammet Restaurang- och livsmedelsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Teknikprogrammet VVS- och fastighetsprogrammet Vård- och omsorgsprogrammet Total: De ansökningar som inkommit den 15 februari ger en god grund för planering av nationella program. Tyvärr görs ansökan till introduktionsprogram ofta först under omvalsperioden. Valen till nationella program får därför utgöra grund även för introduktionsprogrammen. För yrkesprogrammen är detta ett mindre problem då antalet obehöriga sökande till det nationella programmet kan förväntas utgöra grund för programinriktat individuellt val (IMPRO) och yrkesintroduktion (IMYRK). HÖGSKOLEFÖRBEREDANDE PROGRAM Erbjuds enligt bilaga 1. Antagning görs med inriktningsgaranti på samtliga högskoleförberedande program utom Humanistiska programmet på Malmö latinskola och Teknikprogrammet på Pauliskolan där val av inriktning sker först inför årskurs 2. Antalet val till de högskoleförberedande programmen på kommunal skola ökar stadigt

5 mellan 2011 och 2015, för att inför höstterminen 2016 minska med 168 sökande. Samhälsvetenskapsprogrammet tappar mes i antal sökande men Estetiska och Humanistiska programmet gör större tapp i förhållande till antalet sökande totalt. Det nya Samhällsvetenskapsprogrammet på Värnhemsskolan har endast fått 9 sökande varav ingen behörig. Detta program föreslås därför inte starta. 5 (8) Det minskade antalet sökande påverkar inte antagningen i någon större utsträckning då det finns en problematik att de skolor dit de sökande väljer inte kunnat utöka sin organisation i samma utsträckning som antalet sökande eftersom lokalerna redan är fyllda. Av denna anledning har de tre skolor med flest sökande växelvis ställt om sin organisation utökade Malmö Borgarskola sin organisation, 2014 gjorde S:t Petri motsvarande utökning och 2015 utökade Malmö latinskola sin organisation. Inför hösten 2016 utökas Malmö latinskolas organisationen med en klass och en omställning sker mellan program. Malmö latinskola startar också Humanistiska programmet, även om sökandeantalet 2016 är något lågt, då skolan garanterar att detta kan hanteras inom fastställd budgetram. YRKESPROGRAM Erbjuds enligt bilaga 1. Antagning med inriktningsgaranti görs till Fordonstekniska programmet inriktning Transport och till samtliga inriktningar på Hantverksprogrammet. För övriga programs inriktningar och profiler väljs inriktning och profil först inför år 2. Efter ett stort tapp i antal sökande 2015 ökar nu antalet något (18) men ligger fortfarande på en väldigt låg nivå. En stor del av ökningen beror på många sökande till lärlingsutbildningarna. Byggymnasiet Antalet sökande till Byggprogrammet har minskat under flera år vilket redovisas i tabellerna nedan. För ett program med flera inriktningar och stort behov av specialanpassade lokaler är det svårt att erbjuda kvalificerad utbildning med alltför få elever gjordes en utredning om Bygg- och anläggningsprogrammets framtid med följande förslag angående gymnasiedelen (Bilaga 2): Ett framtida byggymnasium utformas så att skolan erbjuder inriktningarna Anläggning och Plåtslageri inom nationellt program. De praktiska momenten i kurserna Bygg- och Anläggning 1 och 2 genomförs som APL. Genom att utbildningen i större utsträckning än tidigare företagsförläggs, minskar behovet av verkstadsytor. Yrkesintroduktionen expanderar och läses som ett sammanhållet spår med syfte att introducera elever till olika tekniska yrkesutbildningar. Skolan lade i sitt remissvar på utredningen fram en egen vision (Bilaga 3): Det är av yttersta vikt att det i kommunal regi finns en gymnasieskola som erbjuder alla inriktningar inom byggprogrammet Utredningens förslag enomfördes ej och skolan fick uppdraget att arbeta för den vision som lades fram.

6 6 (8) Det kan nu konstateras att antalet sökande är så få att nämnden föreslås besluta att inte starta utbildningar inom Bygg- och anläggning med en treårig planering hösten Det innebär nationella programmet, Programinriktat individuellt val och Förstärkt individuellt alternativ som skolförlagd utbildning vid Byggymnasiet. Det finns inga möjligheter att erbjuda programmet med alla dess inriktningar med kvalitet och ekonomisk hållbarhet med aktuellt sökunderlag. Till program med ettårig planering, Yrkesintroduktion och Språkintroduktion kan antagning göras till Byggymnasiet så länge det finns elever kvar i år 2 och 3 på det nationella programmet. BP/BA Kommunal skola BP/BA Friskola Platser 1 Val Beh Antagna Platser 1 Val Beh Antagna ** ** ** 2016 gäller preliminär antagning ** 2016 gäller preliminär antagning Sökande och antagna till Malmö lärlingscenter 2015 och 2016 är ej medräknade Till Bygg och anläggningsprogrammet på Malmö lärlingscenter finns 7 förstahandssökande inför höstterminen 2016, 6 av dessa är behöriga redan inför den preliminära antagningen. Framtiden för utbildningar inom Bygg- och anläggning kommer att finnas med i ett utredningsuppdrag från förvaltningschefen avseende gymnasie- och gymnasiesärskoleorganisation Lärlingscenter Hösten 2015 startades Malmö lärlingscenter. I underlaget för beslut om att starta Malmö lärlingscenter fanns en elevprognos om 32 elever i årskurs 1. Till de 17 studievägarna inom 12 nationella program som erbjöds de sökande inkom 69 förstahandsval varav 41 behöriga till programmen. 40 elever antags, fördelade på 13 studievägar.

7 Inför den preliminära antagningen 2016 finns 90 förstahandsval varav 30 behöriga fördelade på 13 studievägar. 7 (8) INTRODUKTIONSPROGRAM Programinriktat individuellt val (IMPRO): Erbjuds enligt bilaga 1 enligt samma princip som tidigare läsår, det vill säga tillsammans med varje yrkesprogram. Platser kan erbjudas först då samtliga behöriga sökande till det nationella programmet erbjudits plats. Till IMPRO Bygg- och anläggning på Byggymnasiet, görs ingen antagning, se avsnitt under Yrkesprogram. Yrkesintroduktion (IMYRK): Erbjuds enligt bilaga 1 för grupper av elever och/eller för enskilda elever kopplat till alla yrkesprogram. Till de platser som anordnas för grupper av elever görs antagning på betyg för behöriga elever. För enskilda platser görs antagning efter betyg samt elevens särskilda behov. Beslut om antagningsplatser fattas först inför den slutliga antagningen. Preparandutbildning (IMPRE): Erbjuds enligt bilaga 1 på samtliga skolor. Till preparandutbildningen finns få ansökningar i februari. Detta blir ett alternativ för många sökande först under omvalet eller då de fått sitt slutbetyg i juni. Ansökan görs till studievägen utan koppling till enskild skola, placering sker utifrån elevens behov till enskild plats på skola eller till grupp på Pauliskolan eller Värnhemsskolan. Beslut om antagningsplatser fattas först inför den slutliga antagningen. Individuellt alternativ (IMIND): Erbjuds enligt bilaga 1 som enskilda platser på samtliga skolor. Ansökan görs till studievägen utan koppling till särskild skola, placering sker utifrån elevens behov. IMIND erbjuds i större omfattning på bland annat Bellevue gymnasium. Beslut om antagningsplatser fattas först inför den slutliga antagningen. IMIND erbjuds också som fastställda studievägsalternativ för elever med särskilda behov. Även inom dessa studievägsalternativ får varje elev en individuell studieplan efter sina förutsättningar. Antagning till dessa platser görs så långt det är möjligt i den preliminära antagningen. IMIND-F Grundläggande på Bellevue gymnasium, föreslås som ny studieväg inför hösten 2016/17. IMIND-F Bygg- och anläggning på Byggymnasiet, ingen antagning görs, se avsnitt under Yrkesprogram. Språkintroduktion (IMSPR): För språkintroduktionen finns god kännedom om elever i grundskolan som kan vara aktuella. Även för tillkommande elever under våren finns ett samarbete som ger gymnasieskolan så goda

8 planeringsmöjligheter som möjligt. Det är dock inte klart vilka som är behöriga förrän testning gjorts i maj. Det finns också en stor osäkerhet i hur många nyanlända ungdomar som behöver plats direkt i gymnasieskolan. Utifrån de demografiberäkningar som gjorts över nyanlända har en plan för gruppstarter gjorts upp för Denna följs noga mot demografiberäkningen för att snabbt kunna hantera avvikelser. Vi vet också att antalet elever inom språkintroduktionen som behöver fortsätta till hösten är stort då de anlänt sent till Sverige. 8 (8) Beslut om antagningsplatser fattas först inför den slutliga antagningen. Startskolan Antalet elever inom språkintroduktionen var den 15 februari 765 varav 535 i startskolans nybörjarklasser. Ytterligare 55 stod i kö. Vid anmälan till språkintroduktion påbörjas mottagandeprocessen vilket omfattar behörighetsprövning, första delen av kartläggningen av elevens kunskaper och test i matematik och i svenska, om eleven tidigare har någon kunskap i svenska. Myndighetsavdelningens antagningsenhet har ansvar för mottagandet. Efter test och kartläggning placeras eleverna i start-, mellan- eller fortsättningsgrupp efter tidigare kunskaper och förväntad studietakt. Språkintroduktion erbjuds på samtliga kommunala gymnasieskolor och startar under våren 2016 även på två fristående gymnasieskolor. För att möta det utökade uppdraget, främst för elever i startgrupper, krävs en tydlig ansvarsorganisation. Nämnden föreslås därför fatta beslut om en förändrad skolorganisation där Startskolan, nu en enhet inom Värnhemsskolan, blir en egen skola. Startskolan lokaliseras inom Värnhemsskolans lokaler och leds av Rektor. Skolans uppdrag är att ta emot elever på startnivå, men även elever på mellannivå i mån av plats. Rektor har ett särskilt ansvar för kartläggningens andra del vad gäller elevernas kunskaper kopplat till respektive ämne, samordning av språkintroduktion inom förvaltningens övriga skolor samt med mottagningsenheten inom Myndighetsavdelningen och den centrala elevhälsan. Antagningsprocess Då ansökan från andra kommuner fortfarande inkommer och alla kommunala och fristående skolor kan ändra i sin organisation fram till sista mars kommer justeringar i platsantal behöva göras ända fram till början av april. Preliminärantagning meddelas de sökande den 15 april. Omvalsperioden öppnas för de sökande som så önskar den från den 25 april till och med den 15 maj. I juni fattar Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden beslut om den slutliga gymnasieorganisationen som då baseras på elevernas eventuella omval och slutbetyg. Förslaget i sin helhet vad gäller platsorganisation per skola och program framgår i bilaga 1. Ansvariga Eva Ahlgren, Skoldirektör

9 Framtida byggymnasium i Malmö Stad Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: Tommy Rosengren Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen

10 Innehållsförteckning Framtida byggymnasium i Malmö Stad... 1 Innehållsförteckning... 2 Uppdraget... 3 Uppdragets genomförande... 3 Ett framtida byggymnasium i stort... 3 En kort historik om byggutbildning i Malmö Stad... 4 Unga människors intresse för Bygg- och Anläggningsprogrammet under 2000-talet... 4 Unga Malmöbors intresse för byggutbildning på annan ort... 5 Vuxenutbildning mot byggrelaterade yrken... 6 Byggindustrin och utvecklingen inom denna... 7 Samverkan med andra kommuner, högskolor och fristående skolor i regionen... 9 Dimensionering, inriktningar och genomförandet av den s.k. Rundgången i andra kommuner... 9 Malmö Byggymnasium ett byggymnasium för framtiden Målsättning för ett framtida byggymnasium Bygg- och Anläggningsprogrammets attraktionskraft Utbildningsstruktur inom skolan Nationellt program Anläggningsförare Vuxenutbildning Lokalbehov i form av verkstäder för gymnasie- och vuxenutbildningen Synergieffekter vid samverkan med andra vuxenutbildningar samt behov av förändring av arbetstidsavtal APL Arbetsplatsförlagt lärande Yrkesintroduktion Lärlingscentrum Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Framtida byggymnasium i Malmö Stad

11 Uppdraget Uppdraget är formulerat i Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens tjänsteskrivelse, GyVF och lyder; Tillsätta en projektledning för Malmös framtida byggymnasium. Projektledningens uppdrag: Analysera Bygg- och Anläggningsprogrammets framtida utveckling. Hur ökar vi programmets attraktionskraft? Hur kan samverkan med byggbranschen utvecklas? Vilken bild av Bygg- och Anläggningsprogrammet har branschen? Kan branschorganisation och företag vara en resurs i utbildningsområdets kvalitetsarbete? Hur utvecklar skolan utbildningsinnehållet så att det motsvarar avnämarnas behov? Finns det förutsättningar för att eleverna blir behöriga till högskoleförberedande utbildningar? Vilka förutsättningar och möjligheter till samverkan finns det med andra utbildningsanordnare som kommuner i samverkansområdet, högskolor i regionen och fristående skolor? Hur arbetar man i andra kommuner med dimensionering, val av inriktningar och den s.k. rundgången? Vilka möjligheter finns det för Malmö Stad att behålla och utveckla Bygg- och anläggningsprogrammet? Uppdragets genomförande En formell projektledning har inledningsvis inte tillsats. Dock har det under arbetets gång kontinuerligt förts samtal med rektor Christer Månsson, byggymnasiet och utbildningschefen Agneta Nilsson. Sveriges Byggindustrier har tillfört information, kunskaper och branschens syn på gymnasie- och vuxenutbildning. Hässleholms Gymnasium, Wendesskolan i Kristianstad har varit föremål för studiebesök och överläggningar med skolornas rektorer och så har också skett på Nils Holgerssons Gymnasium i Skurup samt Malenagymnasiet i Sjöbo. Undertecknad lämnar förslag till ett antal beslut som bör fattas på olika nivåer i organisationen. När dessa beslut är fattade, är det lämpligt att tillsätta en projektledning. Uppdraget bör bli att verkställa fattade beslut och genom dessa skapa förutsättningar för ett bredare engagemang bland skolans personal och därmed en reell möjlighet till stor delaktighet i förverkligandet av ett framtida byggymnasium. Ett framtida byggymnasium i stort Ett framtida byggymnasium utformas så att skolan erbjuder inriktningarna Anläggning och Plåtslageri inom nationellt program. Vuxenutbildningen erbjuder inriktningarna Husbyggnad och Plåtslageri. Husbyggnad utökas med en antagning per år. Skolan ansöker om att få erbjuda KomVux-utbildning inom Anläggning. De praktiska momenten i kurserna Bygg- och Anläggning 1 och 2 genomförs som APL. Eleverna på nationellt program läser endast i viss utsträckning tillsammans med andra utbildningar 3 Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Framtida byggymnasium i Malmö Stad

12 och då vuxenutbildning. Skolan/skolororna inom utbildningsområdet, skapar en organisation för genomförandet av APL. Yrkesintroduktionen expanderar och har till syfte på ett framtida bygggymnasium, att introducera elever till olika tekniska yrkesutbildningar. Yrkesintroduktionen läses som ett sammanhållet spår på byggymnasiet och ett stort fokus läggs på mottagande av elever, samverkan med vårdnadshavare, bemötande, uppföljning och feedback. Ett rådande synsätt ska vara att alla elever har förmågan att bli behöriga till ett nationellt program och genomföra en gymnasial utbildning med godkända betyg. En bra yrkesintroduktion kommer att medföra att fler blir behöriga till nationellt program och det innebär förmodligen också fler behöriga sökande till Bygg- och Anläggningsprogrammet. Ett lärlingscentrum inom utbildningsområdet vore en styrka för skolan och skolans elever. Lärlingsutbildningar finns redan inom utbildningsområdet, både inom Industriprogram, Vård och Omsorgsprogrammet. Skolorna tillsammans inom området har ett betydande nätverk av avnämare och det borde kunna innebära en bra väg mot en anställning för många elever på introduktionsprogrammet. Förslaget om ett framtida byggymnasium innebär också genom att utbildningen i större utsträckning än tidigare företagsförläggs, minskar behovet av verkstadsytor. Genom att förändra omfattningen av vuxenutbildning kan den gymnasiala utbildningen växa utan att det omgående uppstår behov av ytterligare lokaler och resurser. En kort historik om byggutbildning i Malmö Stad Byggutbildningen bedrevs före 1970 på olika adresser i staden, men 1974 kunde Bygg- och Anläggningsteknisk linje ta över Transairs lokaler på Bulltoftafältet. Den nya gymnasieskolan fick namnet Mölledalsskolan och i mitten av 70-talet tillkom måleri- och plåtslageriutbildningarna och därmed var Mölledalsskolan en komplett byggutbildning. Organisatoriskt var skolan en filial till Värnhemsskolan genomfördes en omorganisation vilket medförde att Mölledalsskolan blev en filial till S:t Petri. År 2001 blir Mölledalsgymnasiet ett eget rektorsområde och förblir så fram till år 2009 då skolan bildar ett utbildningsområde tillsammans med Universitetsholmens Gymnasium lämnas Mölledalsgymnasiet och utbildningarna flyttar till Norra Sorgenfri Gymnasium vilket innebär att utbildningarna kan ta moderna och ändamålsenliga lokaler i drift. År 2013 visar det sig dock att marken under skolbyggnaderna är starkt förorenad samt att en stor del av personalen uppvisar symtom på sjuka hus. Detta medför att verksamheten utrymmer lokalerna och tar tillfälliga lokaler i bruk i U-båtshallen och cirkeln sluts när en del av karaktärsämnena åter förläggs till Mölledalsgymnasiet. Unga människors intresse för Bygg- och Anläggningsprogrammet under 2000-talet Konjunktursvängningarna är tydliga inom byggindustrin och på ett likartat sätt förhåller det sig med sökandebilden till utbildningarna inom Bygg- och Anläggningsprogrammet. År 2008 slog lågkonjunkturen hårt mot byggindustrin, dock hämtade man sig ganska snart och hade efter några år en produktion som motsvarade tiden före år Tyvärr hämtade sig inte utbildningen på ett likartat sätt vilket nedanstående diagram åskådliggör. 4 Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Framtida byggymnasium i Malmö Stad

13 Antagna till BA-programmet Antalet antagna Antagna Året då antagningen gjordes. Mellan åren 2008 och 2014 har antalet antagna elever till utbildningen minskat från 104 elever till 9. Bakomliggande orsaker till denna utveckling kan antagas vara: Befolkningsutvecklingen där antalet ungdomar i åldern då man söker till gymnasiet minskar med upp till 30 %. Friskolor med yrkesutbildning etablerar sig. Grov kriminalitet i skolans närområde när utbildningen flyttat till Norra Sorgenfri Gymnasium. Gymnasiereformen Gy-11, där möjligheten till högskolebehörighet begränsades för eleverna inom yrkesutbildningarna. Utifrån ett socioekonomiskt perspektiv kan man misstänka att huvuddelen av byggföretagens medarbetare i Malmöregionen, inte är bosatta i Malmö. Detta trots att kanske huvuddelen av arbetstillfällena finns i staden. En konsekvens av detta blir, om antagandet är riktigt, att ungdomar i Malmö saknar förebilder från byggsektorn. De ungdomar som bor utanför Malmö med en anhörig som är byggnadsarbetare och där ungdomen önskar ett likartat yrke, väljer ju då förmodligen att studera på en ort med ett kortare avstånd till hemmet. Ca 50 % av de ungdomar som gör ett gymnasieval har en invandrarbakgrund. I många länder är yrkena inom byggsektorn ett s.k. lågstatusjobb, vilket kan medföra en lägre sökandeandel från denna grupp och därmed totalt färre sökande till programmet. Unga Malmöbors intresse för byggutbildning på annan ort Inför läsåret 10/11 bildades ett kommunalt samverkansprojekt mellan Malmö Stad och Lunds kommun. Projektet innebar att elever från byggymnasierna i Malmö och Lund skulle kunna läsa en inriktning från år 2 i annan kommun än hemkommunen. Syfte var att kunna erbjuda alla inriktningar till alla elever på Bygg- och Anläggningsprogrammet i de båda kommunerna. I Lunds kommun erbjöds inriktningen Måleri och Plåtslageri och Anläggning erbjöds i Malmö 5 Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Framtida byggymnasium i Malmö Stad

14 Stad. Utfallet blev att endast ett mycket begränsat antal elever valde denna modell. Analysen visade att man rotar sig under år 1 och önskar inte göra en förändring inför år 2. Till detta kommer att många elever upplever det som en betydande svårighet att pendla mellan de två städerna. Ett omfattande utredningsarbete har genomförts av Lunds tidigare utbildningsdirektör Sten Bertil Ohlsson kring kommunernas upptagningsområde för gymnasieskolorna. Utredningen visar att det finns tydliga traditioner hos befolkningen i städernas grannkommuner, om var man väljer utbildning. Boende i Trelleborg har en mindre benägenhet att söka sig till Lund, liksom boende i Eslövsområdet på motsvarande sätt väljer att avstå från utbud i Malmö. Denna omständighet bör vägas in vid en utbildningssamverkan över kommungränserna. Vuxenutbildning mot byggrelaterade yrken Under hela 2000-talet har det bedrivets vuxenutbildning inom ramen för Byggoch Anläggningsprogrammet. Det har då varit i form av kommunal vuxenutbildning, rekryteringsutbildningar, arbetsmarknadsutbildningar och uppdragsutbildningar. Några exempel på sådana utbildningar är: Träarbetare Grundläggande byggutbildning Påbyggnad bygg mot specifik yrkesutgång Plåtslageri Maskinförarutbildning Anläggare Antagning till grundläggande byggutbildning sker 3 ggr per år och då med 16 studerande vid varje antagning. Så har skett sedan något år tillbaka och skolan kan inte notera ett minskat intresse från de sökande. Samverkan med näringslivet har varit gott, varför svårigheten varit begränsad när det gäller anskaffning av APL-platser. Plåtslageriutbildningen är en arbetsmarknadsutbildning med ett kontinuerligt antagande. Arbetsförmedlingen är beställare och anvisar kontinuerligt studerande till utbildningen. Skolan har ett avtal med arbetsförmedlingen som löper till mars 2015 och avser 8 20 utbildningsplatser. I mars 2015 är det aktuellt med en ny upphandling. Plåtslagare är ett bristyrke. Utbildning till anläggare finns för närvarande inte på Byggymnasiet som vuxenutbildning. Dock är yrket ett bristyrke. Det bör finnas goda förutsättningar att starta en sådan utbildning. Kompetens finns, liksom resurser i form av utrustning och naturliga arbetsytor bl. a. genom samverkansprojekt med Gatukontor och nuvarande Jobb Malmö. En anläggningsutbildning som grund utgör goda förutsättningar för en maskinförarutbildning. Till det senare är dock arbetsmarknaden något begränsad i Skåne men efterfrågan på arbetskraft är stor både i Mälardalsområdet och inom gruvindustrin i Norrland. 6 Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Framtida byggymnasium i Malmö Stad

15 Byggindustrin och utvecklingen inom denna Stora och små företag i svensk byggindustri Den svenska byggindustrin sysselsatte 2012, personer och dessa har sin anställning i företag av dessa företag saknar dock anställda. Bland företag med anställda, har endast 2 % minst 50 anställda men ca 55 % av de anställda finns i dessa företag. Peab, NCC och Skanska är de tre största byggföretagen i Sverige. Peab med anställda 2012, NCC och Skanska under samma år. Det 10:e företaget bland störst företag är Infratek Sverige AB med 724 anställda. (Källa Sveriges Byggindustrier) Anställda i byggindustrin under en 20-års period I början av 90-talet fanns det förvärvsarbetande i byggindustrin vilket utgjorde ca 7,2 % av hela den svenska arbetsmarknaden. Mellan 1992 och 1997 skedde en successiv minskning av personal motsvarande personer. Därefter skedde en ökning fram till 2008 då antalet anställda uppgick till personer, vilket då motsvarade 6,7 % av samtliga förvärvsarbetande. År 2008 kom en djup lågkonjunktur och antalet anställda minskade med 4 % men en återhämtning skedde relativt snabbt och 2012 var antalet anställda personer och utgjorde då 6,8 % av samtliga förvärvsarbetande. (Källa Sveriges Byggindustrier) Åldersavgångar Man kan dela upp byggindustrin i sektorerna hus och anläggning. Inom sektorn hus finns yrkesgrupper som träarbetare, betongarbetare och murare. Inom sektorn hus var år % av de anställda och 20 % inom anläggning av de anställda befanns sig år 2010 i det övre åldersspannet år. Inom de båda sektorerna hus och anläggning skiljer sig åldersstrukturen. Antalet anställda i åldern 60 år och äldre är fler i anläggningssektorn (14,0%) än i sektorn hus (11,2%). En annan skillnad är att rekryteringen till sektorn hus har varit större än till sektorn anläggning. Inom byggindustrin ökade antalet i åldern 65+ från 2200 till personer under perioden (Källa Sveriges Byggindustrier) Byggproduktion Krav på kortare byggtider och kostnadseffektiviseringar, har medfört att man idag använder sig av fler underentreprenörer i produktionen än tidigare. Detta betyder att när upphandling sker t.ex. av fönster, köper man även montaget. Sådana upphandlingar görs ofta i hela Europa och konsekvensen blir ett minskat behov av arbetskraft från Sverige. En relativt stor upphandling av sådana underentreprenader sker även i Sverige. Den arbetskraft som då också upphandlas inom ett smalt nischat område är enbart i behov av en begränsad kompetens, t.ex. att kunna montera fönster av ett visst fabrikat. Ofta ger underentreprenören den anställde denna kompetensutveckling och man kan rekrytera i stort sett vem som helst för att utföra arbetet och till en lägre kostnad än om man skulle anställt en träarbetare. Dessa specialiserade bygg- och anläggningsentreprenörer sysselsätter 66 % av anställda inom byggindustrin. (Källa Sveriges Byggindustrier) 7 Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Framtida byggymnasium i Malmö Stad

16 BYN Byggnadsindustrins yrkesnämnd BYN är partssammansatt och arbetar regionalt med: handläggning av lärlingsanställningar, utbildningsböcker och uppföljning av lärlingar distansutbildning yrkesbevis lokala rekryteringsaktiviteter samverkan med skolor i regionen kontakter med godkända utbildningsgivare/vuxenutbildare information och rådgivning kontakter med företag, elever och lärlingar Byggutbildningarna i Skåne har ett nära sammarbete med BYN och därmed en stor närhet till Sveriges Byggindustriers medlemsföretag. Dock är en stor del av de mindre byggföretagen inte organiserade i Sveriges Byggindustrier. Rekrytering till byggindustrin från gymnasieskolan Vid samtal med Mikael Granlund, BYN och Sveriges Byggindustrier framgår följande: BYN gör bedömningen att antagningen till Bygg- och Anläggningsprogrammet i Skåne borde omfatta ca 450 elever. Man grundar detta på branschens möjligheter att erbjuda APL-platser och lärlingsanställning efter avslutade gymnasiala studier. Innan den kommunala skolan konkurrensutsattes antogs till dåvarande Byggprogrammet ungefär motsvarande volym och man upplevde från BYN att det fanns en dialog kring rekryteringsbehov och antagning till utbildning. Denna situation förändras när andra utbildningsanordnare blir aktuella och i Skåne ökar antagningen till gymnasiala byggutbildningar med ca 300 elever så att den totala utbildningsvolymen i Skåne omfattar ca 750 elever. År 2013 utexaminerades 580 elever och 88 av dessa gick in i en lärlingsanställning. Slutsatsen blir att antagningsvolymen är för stor i förhållande till antalet anställningsbara vid avslutad utbildning, vilket blir ett problem för byggbranschen. Byggbranschens syn på Byggymnasiet Följande har noterats vid samtal med Mikael Granlund, Sveriges Byggindustrier. Det är olyckligt att det utbildas för många i regionen, men svårt att påverka då det numera finns flera olika utbildningsaktörer. Det är stor skillnad i kvalitet hos olika utbildningsanordnare. Sveriges Byggindustrier bedömer då inte utbildningsinnehåll utan tar del av omdömen om lärlingsanställda hos sina medlemsföretag. Bilden präglas också av hur eleverna som är på APL uppträder på arbetsplatserna. 8 Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Framtida byggymnasium i Malmö Stad

17 Byggymnasiet är outstanding när det gäller utbildning inom plåt och anläggning. När det gäller utbildning inom Husbyggnad når man inte samma nivå. Mikael Granlund uttrycker att det är olyckligt att elever som inte är behöriga blandas med behöriga elever. Han misstänker att detta sänker kvalitén i utbildningen. Men det är inte heller ovanligt att s.k. obehöriga elever vill teckna lärlingsavtal utan att vara medvetna om att de inte gått ett nationellt program. Besvikelsen blir stor när Sveriges Byggindustri kräver att företaget köper ett utbildningspaket åt den blivande lärlingen för ca :-. Är företaget inte intresserad av detta, blir det inte aktuellt med en anställning. Samverkan med andra kommuner, högskolor och fristående skolor i regionen En förutsättning för en fruktbar samverkan, är att det växer fram ett s.k. vinnavinna koncept. Affärsmässiga relationer som innebär att ett framtida byggymnasium hyr ut t.ex. lokaler eller liknande har inte övervägts. Däremot är samverkan på en pedagogisk nivå att eftersträva, detta då karaktärsämneslärare på en byggskola är en relativt liten grupp med mycket begränsade influenser utifrån. En fördjupning inom ett eller flera ämnesområde på en skola med investeringar i tillhörande utrustningar skulle kunna medföra en kvalitetshöjning i undervisningen om motsvarande kunde göras på motsvarande skola i annan kommun. Här utgör dock huvudmannaskapet kopplat till betygsättning ett hinder. Samma situation råder i en liknande samverkan med en friskola. I fall där t.ex. en friskola har ett företag med en affärsidé som ägare kan en kommunal skola utgöra ett hinder både beträffande affärsidén och i företagets marknadsföring. I arbetet med att utreda ett framtida byggymnasium har det framkommit starka önskemål om en pedagogisk samverkan. Detta för att öka förutsättningarna för en likvärdighet i utbildningarna men också för att skapa bättre förutsättningar för influenser utifrån och utveckling av den egna verksamheten. En förutsättning är dock en styrning och en viljeinriktning från skolornas ledare. På samma sätt borde en samverkan kring kompetensutveckling vara fruktbart om inte minst ur ett ekonomiskt perspektiv. För ett sådant område krävs också styrning, organisation och ledning. Lärarutbildningen borde vara en ytterst viktig resurs i ett sådant arbete. Dimensionering, inriktningar och genomförandet av den s.k. Rundgången i andra kommuner När man tar del av andra utbildningsanordnares hemsidor och utbildningsutbud, är det inte ovanligt att omfattningen är större på hemsidan än i verkligheten. Alla är påverkade av att elevunderlaget tillfälligt minskat med ca 30 % och har försökt anpassa utbildningsutbudet därefter. I några kommuner erbjuds enbart en inriktning och ett fåtal erbjuder hela Bygg- och Anläggningsprogrammet. Kurserna Bygg och Anläggning 1 och 2 är obligatoriska och syftet med dessa kurser är att ge eleverna en insikt om de olika inriktningar och utgångar som programmet erbjuder. I dagligt tal kallas dessa kurser för Rundgång vilket kommer ifrån, att man ofta tillämpar ett stationssystem i utbildningen där eleverna murar under några veckor, utför 9 Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Framtida byggymnasium i Malmö Stad

18 träarbete under några veckor o.s.v. Ett sådant system ingår generellt i skolornas genomförande av utbildningen. Dock är det mycket vanligt att en och samma lärare utbildar inom alla yrkesområden och när man beskriver lärarens kompetens får man lätt en bild av en s.k. tusenkonstnär. Omfattningen och innehållet av och i stationssystemet erbjuder också många variationer. Plåtslageri kan innebära att man tillverkar ett fönsterbleck till ett mycket litet fönster och murning genom att man lägger ut ett skifte med leca-block. Detta betyder en stor variation i hur man tolkar kursinnehåll och betygskriterier. Malmö Byggymnasium ett byggymnasium för framtiden Målsättning för ett framtida byggymnasium 120 Utvecklingsmål för BA-programmet Antalet antagna 40 An Året då antagning gjordes Mål: Antalet antagna elever till Bygg- och Anläggningsprogrammet, under perioden , ska öka i samma takt som den minskning som ägde rum åren Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Framtida byggymnasium i Malmö Stad

19 Bygg- och Anläggningsprogrammets attraktionskraft Det är med säkerhet så att flera olika faktorer gör ett gymnasieprogram mer eller mindre attraktivt för ungdomen. Det är vetenskapligt belagt att vårdnadshavaren är den som avgör elevens val eller har en mycket starkt inverkan på detta. Det är väl en inte helt främmande tanke att vårdnadshavaren önskar sitt barn en bra utbildning som leder till ett välavlönat arbete. Om elevens omgivning som t.ex. kamrater bekräftar elevens val blir det förmodligen så att eleven stärks och gör ett val som vårdnadshavaren önskar. Attraktionskraften blir därmed avhängigt av utbildningens kvalitet, image och om den leder till arbete för eleven. Huruvida en utbildning har kvalitet, förmedlas av myndigheter som t.ex. skolinspektion, arbetsmiljöverk. Arbetsmarknadens parter har i regel en bestämd uppfattning liksom skolans övriga avnämare. Myndigheter bygger sin uppfattning på den fakta man mätt och som inte behöver förmedla en fullständig bild. Man kan mäta antalet godkända betyg men inte relationen lärare och elev. Avnämare bygger sin bild på de möten man har med elever och personal. Av och till kvalitetssäkrar en bransch en utbildning men oftast handlar det då om hur många entreprenadmaskiner man har eller hur man introducerar en elev på en APL-plats. Att utbildningen har kvalitet betyder ur ett elevperspektiv att den motsvarar elevens förväntningar. En elev i grundskolan kan förmodligen inte göra sig en egen bild utan dennes uppfattning vilar på vad föräldrar, vänner och bekanta förmedlar. Utbildningens image består i skolans fysiska placering och utseende och till detta kommer kvalitén på de utrustningar och materiel som eleverna arbetar med. Elevers och personals yrkesidentitet och uppträdande utifrån denna och ordning och reda i verksamheten är andra komponenter liksom relationen ungdomar och vuxna. Ungdomar som lämnar byggutbildningar med godkända betyg, får också i regel jobb ganska snart efter avslutad utbildning. Dock förmedlar medierna en bild av att det byggs för lite rent generellt samt att ungdomsarbetslösheten är betydande. För att öka attraktionskraften med begränsade resurser krävs ett samordnat arbete. Skolan måste ha en förståelse för att det måste finnas kvalitet i all verksamhet stort som smått. Vem formulerar krav och vilka är kraven samt hur förmår vi leva upp till dessa? Vilka är viktigast för eleven och vårdnadshavaren inför val av skola och utbildning? Är det fräscha och välstädade toaletter eller hur bra vi gör riskbedömningar av en byggarbetsplats? Vad vill skolan förmedla och vilka visioner finns? Kvalitets- och utvecklingsarbetet är grunden för all marknadsföring, motsvarar inte produkten förväntningarna köper inte kunden. När man är elev på ett framtida byggymnasiet ska man i andras ögon vara någon. Det ska finnas en medvetenhet om att den dagen man lämnar skolan är man något. Skolans image förmedlar detta till betraktaren och kan byggas genom att odla yrkesidentiteten, -vi byggare, -vi snickare.-som byggare vet jag Elever på nationellt program lyfts fram på skolan, får synliga fördelar och elever som lämnat skolan får komma tillbaka och berätta om sin yrkeskarriär. Elever som på olika sätt utmärker sig positivt i yrkeslivet t.ex. årets lärling eller arbetar med komplexa arbetsuppgifter blir heros på skolan och deras foto 11 Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Framtida byggymnasium i Malmö Stad

20 hängs upp på en hedersvägg. Det är eleverna på ett framtida Byggymnasium som är samhällsbyggarna hjältarna The heros. Detta är några exempel på hur ett framtida ByG gymnasium kan odla sin image. Men ett sådant arbete måste stödjas av attraktiva skolbyggnader, bra utrustning med en respekterad geografisk tillhörighet. Sanningen är nog den att alla duktiga yrkeskvinnor och yrkesmän också får jobb. Dock kan bilden te sig dyster när man lyssnar till olika intressegrupper. Oavsett hur mycket det byggs nya fastigheter eller renoveras befintliga så sker det en omfattande byggverksamhet redan. Vid samtal med Sveriges Byggindustrier och Mikael Granlund framkommer det att ett byggföretags syn in i framtiden är ca 18 månader. Man vet ungefär vad som projekteras och känner till den ungefärliga tiden mellan projektering och byggstart. En gymnasieutbildning har en omfattning av tre år, konjunkturcykeln är ständigt föränderlig och därmed är det svårt att beskriva efterfrågan på arbetskraft 3 år efter skolstart. I utbildningen ingår mellan 30 och 50 veckors APL under vilken eleven har rika möjligheter att sälja sig själv. Ett framtida Byggymnasium har att förmedla detta budskap och förbereda eleven inför APU så att hon eller han förstår innebörden av att sälja sig själv. I samtal med företag framkommer det oftast, att det handlar om att sköta arbetstider och visa engagemang och intresse. Ett strukturerat arbete i syfte att få fler sökande innebär att uppgifter som kvalitets- och utvecklingsarbete måste utföras och önskade budskap måste formuleras av skolan. Därpå måste målgrupper konstateras och de kommunikationsvägar som för budskapet till målgruppen. Det som sedan återstår är att förpacka budskapet i form av filmer, foldrar, möten, utställningar m.m. Beslut: Tillsätt en arbetsgrupp som utformar en informationsstrategi och en kommunikationsplan för ett framtida byggymnasium samt en kostnadsbild för en initial marknadsföring av skolan Utbildningsstruktur inom skolan Skolans utbildningsstruktur följer tre huvudspår. Dessa är följande: Nationellt program Yrkesintroduktion Vuxenutbildning Historiskt har det varit så att elever på nationellt program och elever på Yrkesintroduktionen har ingått i samma klasser och eleverna på yrkesintroduktionen har i stort studerat som om de varit behöriga på nationellt program. Detta får en del negativa konsekvenser som t.ex.: Eleverna utmanas inte i tillräckligt stor utsträckning. Ambitionsnivån sjunker i klassen. Oönskade normer utvecklas enklare. Elever på yrkesintroduktion tror att de går på nationellt program. 12 Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Framtida byggymnasium i Malmö Stad

21 Genom att separera nationellt program från yrkesintroduktionen vill vi åstadkomma följande: Utmana eleverna på nationellt program och därmed öka måluppfyllelse och status i utbildningen. Det nationella programmet ska te sig attraktivt och vara lite av en bristvara. Möjligheter till samläsning med vuxenutbildningen för elever på nationellt program. Ett utvecklat individuellt stöd åt elever på yrkesintroduktion. Fler blir behöriga till nationellt program. Beslut: Elever vilka är antagna till Yrkesintroduktion studerar tillsammans och följer inte undervisning på nationellt program. Nationellt program Inom programmet erbjuds initialt två inriktningar, Mark och Anläggning samt Plåtslageri. Motivet till ovanstående ställningstagande är den begränsade sökbild som råder år antalet som utbildas är för många enligt Sveriges Byggindustrier. begränsa ofinansierade kostnader valet av inriktningar motsvarar vad Sveriges Byggindustrier definierar som nuvarande utbildnings styrkor. De två grundläggande karaktärsämneskurserna Bygg- och Anläggning 1 och 2 har till syfte att presentera yrkesområdena i byggsektorn för eleverna. Detta bland annat för att eleven ska kunna göra ett för henne eller honom bra inriktningsval. Traditionellt inom gymnasieskolan kallas detta utbildningsområde för Rundgång och då för att kursernas stoff vanligtvis presenteras genom ett cirkulationssystem, där man t.ex. murar under tre veckor, arbetar med trä under tre veckor o.s.v. I ett framtida byggymnasium genomförs de praktiska momenten som ett arbetsplatsförlagt lärande. Mot ett sådant förfarande kommer det säkert att argumenteras. Ett argument kan vara att eleverna saknar mognad för att uppträda på en arbetsplats. Dock är det inte ovanligt att elever som lämnar ett nationellt program redan i början av termin 1, erbjuds och får en praktikplats. Flertalet av eleverna sköter sina uppgifter på den tilldelade arbetsplatsen och inhämtar beröm från både företagare och handledare. Från Arbetsmiljöverket och Skolverket ställs betydande krav på en utbildningsanordnare kring praktik och APL. Detta betyder att förberedelser för, uppföljning och utvärdering av APL är ett omfattande arbete, så en reduktion av personal kan inte bli aktuell på grund av en övergång från att skolförlägga till APL. Däremot blir det inte längre nödvändigt att belägga verkstadsutrymmen för denna typ av utbildning. Ur ett lärandeperspektiv finns det ingen skillnad på en skolförlagd utbildningsdel och en företagsförlagd. En utbildning som innehåller båda typerna av utbildning och där dessa kompletterar varandra förutsätter att man som elev följer båda fullt ut för att kunna tillgodogör sig helheten. I ett framtida byggymnasium kommer mellan 30 till 50 % att vara företagsförlagd 13 Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Framtida byggymnasium i Malmö Stad

22 utbildning. Om man som elev inte önskar genomföra den företagsförlagda utbildningsdelen eller missköter denna så att man inte är välkommen till företaget är man som elev i en situation där man måste ompröva sitt gymnasieval. Beslut: Inom programmet erbjuds initialt två inriktningar, Mark och Anläggning samt Plåtslageri. Anläggningsförare Anläggningsförarutbildning kan bli aktuell som kommunal vuxenutbildning, detta då om skolan ansöker om och får en sådan utbildning beviljad. Vid en ökad tillströmning av elever till ett framtida byggymnasium eller i samband med lärlingsutbildning kan också en utbildning till anläggningsförare bli aktuell för ungdomar. På uppdrag av regeringen har Skolverket reviderat ämnesplanen för ämnet anläggningsförare och kurserna anläggningsförare 1 och anläggningsförare 2. Revideringen syftar till att göra det möjligt för en skolhuvudman att erbjuda elever övningskörning med personbil och i övrigt få kunskaper som motsvarar kraven för körkortsbehörighet B. Beslut: Elever som studerar ämnet anläggningsförare och kurserna anläggningsförare 1 och 2 erbjuds övningskörning med personbil och i övrigt få kunskaper som motsvarar kraven för körkortsbehörighet B. Beslutet avser även vuxenutbildning i de fall då körkortsbehörigheten inte utgör ett behörighetskrav. Beslut: Praktiska moment i kurserna Bygg- och Anläggning 1 och 2 förläggs som APL i år 1. Konsekvens av beslutet blir att verkstadslokaler för dessa utbildningsmoment anskaffas ej. Utifrån befolkningsstrukturen i Malmö, finns det anledning att i en framtid förvänta sig ett ökat intresse för Bygg- och Anläggningsprogrammet. En konsekvens av en sådan utveckling kommer förmodligen att innebära ett utbildningsbehov inom fler inriktningar inom programmet. Likaså kan behovet av APL bli så omfattande att problem uppstår med anskaffning av APL-platser för elever i år 1. I den situationen kan det finnas anledning att ompröva beslut rörande APL. Vid anskaffning av lokaler för ett framtida byggymnasium kan det vara klokt att värdera möjligheterna för en framtida expansion av verksamheten. 14 Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Framtida byggymnasium i Malmö Stad