1(8) Bevarandeplan för Natura 2000-område SE 0430156 psci beslutat av Regeringen 2002-01. SCI fastställt av EU-kommissionen 2004-12. Bevarandeplan kungjord av Länsstyrelsen i Skåne län 2005-12-16. Kommun: Lund Läge: Centralt i Lund Markägare: Lunds kommun Areal: 11,3 ha är förutom ett Natura 2000-område också: av riksintresse för kulturvård M:K87 i kommunens Naturvårdsplan 1990 i kommunens Grönplan 1990 i kommunens Översiktsplan 1998 i kommunens Skötselplan 2001 Vad betyder Natura 2000? Natura 2000-områdena ska bidra till att skyddsvärda naturtyper och arter får ett långsiktigt bevarande. Att en mark brukas på ett lämpligt sätt är i många fall en förutsättning för att skyddsvärda naturtyper och arter ska kunna bevaras. Bevarandeplanen ska peka ut naturvärdena för ett område och beskriva vad som krävs för att värdena långsiktigt ska finnas kvar. Art enligt Natura 2000 Arten hålträdsklokrypare påträffades vid en inventering 1996. Tabell 1. Natura 2000-art och Natura 2000-kod inom parentes. Art Hålträdsklokrypare - Anthrenochernes stellae (1936) Bevarandesyfte och bevarandemål Det övergripande bevarandesyftet är att upprätthålla ovan nämnda art i gynnsam bevarandestatus inom den biogeografiska regionen. Postadress Besöksadress Telefon Telefax Plusgiro/Bankgiro E-post www 205 15 Malmö Kungsgatan 13 040-25 20 00 vx 040-25 22 55 6 88 11-9 lansstyrelsen@m.lst.se www.m.lst.se 291 86 Kristianstad Ö Boulevarden 62 A 044-25 20 00 vx 044-25 22 55 5050-3739
2(8) För innebär detta följande bevarandemål: Natura 2000-art Hålträdsklokryparen ska bevaras i en långsiktigt livskraftig population. Ihåliga mulmträd i parken, som utgör livsmiljön för hålträdsklokryparen, ska bevaras och skyddas. Kontinuiteten av hålträd ska säkerställas genom successiv föryngring av trädslag som utvecklar goda livsmiljöer för en vedlevande fauna. En olikåldrig struktur på parken och, om möjligt, naturlig förekomst av död ved ska eftersträvas och bibehållas. Framtida uppföljning av planen kan medföra att nuvarande bevarandemål ändras och att nya mål läggs till. Beskrivning Områdesbeskrivning anlades som utställningsområde (Lundautställningen 1907) vid 1900-talets början på en centralt belägen plats inom stadsgränsen i sydvästra Lund för att vara lättåtkomligt för stadens invånare. I nordväst gränsar parken till Gyllenkroks allé som anlades i mitten på 1800-talet och genom parken går den gamla stadsvallen från 1300-talet. Fram till 1980-talet skedde ingen föryngring av träd- och buskbeståndet i parken, träden var likåldriga och parken förtätades sakta. De åldrande träden kom att utgöra livsmiljöer för sällsynta och hotade arter typiska för äldre skogsliknande parker. Denna typ av flora och fauna återfinns naturligt i naturskogar och i trädbärande hagmarker med lång trädkontinuitet. Idag sker en successiv föryngring av parkens träd och buskar, förutom i anslutning till stadsvallen för att på sikt låta vallen framträda fritt. Kommunen sparar medvetet gamla ihåliga träd och ser till att det sker en successiv föryngring av trädparken. För att gynna sällsynta och hotade djurarter som lever på murken ved har Lunds kommun även skapat lämpliga biotoper genom att lägga ut s.k. faunadepåer i och kring tätorten. De åldrande träden hyser en värdefull fauna och flora med flera hotade och sällsynta organismer. Bland annat förekommer Natura 2000-arten hålträdsklokryparen (Anthrenochernes stellae). Natura 2000-art Hålträdsklokrypare (Anthrenochernes stellae) Hålträdsklokryparen är funnen i slutna naturskogar, i skogsliknande parker och i ädellövträdsdominerade hagmarker, i samtliga fall dock med lång trädkontinuitet. De
3(8) flesta lokalerna hyser ett anmärkningsvärt stort antal andra rödlistade arter, vilket tyder på att hålträdsklokryparen har strikta miljökrav och ett högt signalvärde. Lokaler med hålträdsklokrypare bör därför fredas. Hålträdsklokryparen, ett spindeldjur på 2,5 mm, lever bland mulm i stam- och grenhåligheter i lövträd (påträffad i bok, lind, ek och asp), vanligen i anslutning till djurbon (fåglar, getingar, bin, myror). Populationsutvecklingen är okänd eftersom artens existens uppmärksammades först i början av 1990-talet. Kunskapen om artens globala utbredning är mycket begränsad och endast tre lokaler i Danmark och Polen är kända utanför Sverige. I förekommer arten endast i en centralt belägen tysklönn. Betesdrift och plockhuggning eller motsvarande ingrepp som håller marken glest och luckigt trädbevuxen, med god möjlighet för ljuskrävande träd som ek att föryngra sig. Arten sprider sig mellan olika träd genom att haka fast med klorna i insekters ben. Uppskattat maximalt spridningsavstånd ca 500 m. Hålträdsklokryparens speciella levnadssätt antyder att arten drabbats hårt av avverkning av gamla hålträd. Detta gäller såväl slutna bestånd som hagmarksträd, parkträd och sannolikt även alléträd. Antalet hålträd, ofta i gamla naturbetesmarker, parker och alléer, har minskat kontinuerligt. På många lokaler är kontinuiteten av jätteträd bruten, vilket innebär att ersättningsträd saknas när den äldre generationens träd dör. På små lokaler löper populationerna risk att dö ut av tillfälligheter. Eftersom många lokaler numer ligger långt från varandra är sannolikheten för återkolonisation liten eller obefintlig om populationen en gång försvunnit. Rödlistade arter I bilaga 2 redovisas de arter i vars överlevnad inte är långsiktigt säkrad i Sverige enligt Rödlistade arter i Sverige 2005. Förutsättningar för gynnsam bevarandestatus Ett nära samarbete mellan berörda myndigheter och den som äger eller brukar en mark är en av de viktigaste förutsättningarna för att ett områdes värdefulla livsmiljöer och arter ska finnas kvar. Förutsättningar för att säkerställa den långsiktiga existensen av hålträdsklokryparen är en kontinuerlig och god förekomst av ihåliga träd med mulm, gärna i anslutning till djurbon. Hålträden ska stå ljusexponerat för att erhålla ett optimalt mikroklimat i mulmen. Ytterligare information om Natura 2000-arten i tabell 1 kan hämtas från Naturvårdsverkets art- och biotopvägledningar under rubrikerna Förutsättningar för
4(8) gynnsam bevarandestatus och Ekologiska krav. Se Naturvårdsverkets webbplats www.naturvardsverket.se. Risk för skada Många av arterna i dagens sällsynta och hotade fauna är starkt knutna till gamla, ihåliga eller savande lövträd och död ved. I det hårt brukade skogs- och odlingslandskapet råder det stor brist på både levande hålträd med mulm och andelen död ved. Många trädbärande betesmarker med lång kontinuitet eller betade skogar får växa igen. Gamla hålträd avverkas och skogar städas på död ved för att få ett rationellt skogsbruk. I parkmiljöer, längs alléer och inne i städer har dessa arter länge haft en fristad, men även här sker det idag en allmän uppstädning och en alltför hård föryngring av trädbestånden. När trädkontinuiteten bryts, genom att ersättningsträd saknas för de äldre hålträden som försvinner, blir de återstående populationerna av den vedlevande faunan små och isolerade. Slumpen kan resultera i att små populationer dör ut även om det finns närliggande lämpliga habitat. Dessutom försvåras återkolonisationen genom att det geografiska avståndet till närmaste kvarvarande population är för stort för att organismerna ska klara av en naturlig spridning. I takt med att lämpliga hålträd och död ved försvunnit i landskapet har den vedlevande faunan minskat vilket även torde gälla förekomsterna av hålträdsklokryparen. Minskningen tros ha skett i både skogsbiotoper och parkmiljöer. Då artens förekomst i Sverige har varit känd under mycket kort tid är det svårt att ha en uppfattning om populationsutvecklingen och därmed sammanfatta det exakta hotläget för hålträdsklokryparen. Populationen av arten i är extremt isolerad med närmaste kända population på hundra kilometers avstånd. Vid ett utdöende i Stadsparken är möjligheten till återkolonisation mycket liten eftersom individer av arten sprids via benen på insekter. För att upprätthålla en livskraftig population av hålträdsklokryparen är det viktigt att ha en långsiktig kontinuitet av ihåliga träd, både runt befintliga populationer och på lämpliga spridningsavstånd för möjlig etablering av nya populationer. Ytterligare information om Natura 2000-arten i tabell 1 kan hämtas från Naturvårdsverkets art- och biotopvägledningar under rubriken Hotbild. Se Naturvårdsverkets webbplats www.naturvardsverket.se. Bedömning av bevarandestatus Bedömning av bevarandestatus baseras på kommunens inventering 2004 (se tabell 2). Tabell 2. Bevarandestatus 2002 för områdets Natura 2000-art. Art Hålträdsklokrypare - Anthrenochernes stellae (1936) Bevarandestatus Ordinärt eller minskat bevarande
5(8) Skydd och bevarandeåtgärder Ingrepp som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000-område kräver tillstånd av länsstyrelsen enligt 7 kapitlet 27-29 miljöbalken. Detta gäller oavsett om ingreppet sker inom eller utanför ett Natura 2000-område. Bevarandeplanen ska också fungera som underlag för bedömningen av om tillstånd behövs och om tillstånd kan ges. Markägare har rätt till ersättning om tillstånd inte kan ges och Natura 2000 innebär avsevärda begränsningar i pågående markanvändning inom den berörda delen av fastigheten. Mer information finns i Naturvårdsverkets broschyr Natura 2000 Värdefull natur i Sverige och på Naturvårdsverkets webbplats www.naturvardsverket.se. Bevarandeåtgärder Staten har det övergripande ansvaret för skötseln av Natura 2000-områden och för att bevarandemålen uppnås. En förutsättning för att nå målen är ett gott samarbete mellan staten och den eller dem som äger eller brukar marken. Om skötseln av ett Natura 2000- område orsakar merkostnader för en markägare eller arrendator kan ersättning fås, till exempel miljöersättning för betesmarker. Markägaren kan även skriva skötselavtal med Länsstyrelsen. Mer information om regler, ansvar och ersättningar i samband med Natura 2000 finns i Naturvårdsverkets broschyr Natura 2000 Värdefull natur i Sverige och på Naturvårdsverkets webbplats www.naturvardsverket.se. Lunds kommun har avsatt den tysklönn där hålträdsklokryparen upptäcktes som evighetsträd. Ett 20-tal andra hålträd i Stadparken har även de avsatts som evighetsträd. Lunds kommun har även skapat en faunadepå samt placerat ut en mulmholk. Stadsparkens trädbestånd förnyas kontinuerligt genom nyplanteringar, främst i de centrala delarna av parken. Ett åldersmässigt differentierat trädbestånd eftersträvas. Dessa åtgärder gynnar även andra hotade arter i området. Restaureringsåtgärder Återplantering av trädslag som har goda förutsättningar för att hysa en ved- och hålträdslevande fauna. Exempel på trädarter är ask, bok, ek, hästkastanj, lind, lönn, pil, tysklönn och valnöt. Skapa biotoper för nyetablering av hålträdsklokrypare på lämpliga spridningsavstånd från. Vid behov, skapa hålträd för att undvika ett avbrott i kontinuiteten. Utsättning av mulmholkar på försök. Löpande skötsel Bevarande och vård av äldre, ihåliga träd med mulm. Bevarande och vård av uppväxande träd för att skapa en varierad åldersstruktur på träden i parken och få en kontinuitet i förekomsten av ihåliga mulmträd.
6(8) Högstubbar, lågor och större nedfallna grenar bör lämnas orörda. Viktigt att tänka på Alla som planerar att utföra en åtgärd som man tror kan påverka ett områdes naturvärden ska på ett tidigt stadium kontakta Länsstyrelsen. Det underlättar eventuell tillståndsprövning som Länsstyrelsen ska göra. När det gäller åtgärder på skogsmark ska istället Skogsvårdstyrelsen kontaktas. Uppföljning 1. Kontroll av Natura 2000-artens förekomst och dess livsmiljös struktur och funktion vart 5-6 år. 2. Sammanställning och utvärdering av skydd och meddelade tillstånd. 3. Inventering av hotade/sällsynta arter förekomst. Övrigt Bevarandeplanen gäller tills vidare. Bevarandeplanen kommer att revideras om ny kunskap ger anledning till det. Referenser Andersson H. 1999. Rödlistade eller sällsynta evertebrater knutna till ihåliga, murkna eller savande träd samt trädsvampar i Lunds stad. Ent. Tidsskr. 120: 169-183. Blomberg P. 2005. Det gröna Lund. Guide till Lunds parker och tätortsnära naturområden. Tekniska förvaltningen, Lunds kommun. Cederberg B., Löfroth M. (eds) 2000. Svenska djur och växter i det europeiska nätverket Natura 2000. ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Grönplan för Lund. 1990. Parkförvaltningen i Lunds kommun. Gärdenfors U. (ed.) 2005. Rödlistade arter i Sverige 2005. ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Lunds kommun. 2005. Grönstruktur- och naturvårdsprogram för Lunds kommun bevarande och utveckling. Stadsbyggnadskontoret och Tekniska förvaltningen. Naturvårdsplan för Lunds kommun. 1990. Park- och Naturvårdsnämnden i Lunds kommun. Sörensson M. 2000. Sällsynta insekter i park- och kulturmiljö. Tekniska förvaltningen, Lunds kommun. Översiktsplan för Lunds kommun. 1998. ÖPL-98. Stadsarkitektkontoret i Lunds kommun.
7(8) Bilagor 1. Karta enligt Natura 2000 2. Rödlistade arter Upprättad av Länsstyrelsen i Skåne län Planförfattare: Gabrielle Rosquist Senast reviderad 2005-12-12
8(8) Bilaga 2 Rödlistade arter Artgrupp Hotkategori* Namn Vetenskapligt namn - Spindeldjur NT hålträdsklokrypare Anthrenochernes stellae NT Missgynnad * Enligt Gärdenfors 2005