Läkarrollen vid ett kliniskt mikrobiologiskt laboratorium Lena Dillner Verksamhetschef Klinisk mikrobiologi Labmedicin Skåne
Labmedicin Skåne Ny organisation från 1/1 2009 All laboratoriemedicin i samma organisation Sammanslagna kliniker för klinisk kemi, klinisk genetik, klinisk immunologi och transfusionsmedicin, klinisk patologi och cytologi, vårdhygien och klinisk mikrobiologi Klinisk mikrobiologi Skåne: 3 laboratorier, 230 anställda, 1,5 milj analyser, 30 läkare
Behövs läkarna? Allt färre läkare inom diagnostiken - sköts istället av biomedicinska analytiker, mikrobiologer, molekylärbiologer etc
Svenska specialistläkare i medicinsk mikrobiologi 136 specialistläkare i Klinisk bakteriologi 57 specialistläkare i Klinisk virologi 33 ST- läkare i Klinisk bakteriologi och virologi
Kliniska bakteriologer, Kliniska virologer och samtliga ST-läkare under utbildning Antal 16 15 14 13 12 11 10 9 8 7 6 5 ST-läkare: Klin bakt o viro, Klin bakt resp Klin viro Kliniska virologer Kliniska bakteriologer 4 3 2 1 0 1943 1945 1947 1949 1951 1953 1955 1957 1959 1961 Födelseår 1963 1965 1967 1969 1971 1973 1975 1977 1979 1981
Klinisk mikrobiologi-varför läkare? - Inte bara vår Kärnverksamhet: Omhändertagande och mikrobiologisk analys av patientprover - Uppdraget är bredare: Tillse en användning av mikrobiologisk diagnostik som ger optimala hälsovinster
Läkarrollen vid Klinisk Mikrobiologi Medicinskt ansvar för diagnostiken Diagnostik (besvarande av remisser och rådgivning) Forskning- och utveckling Undervisning Konsultation Kliniska ronder Kvalitetsarbete
Service/Kundperspektivet Kunder på flera nivåer = 1. Patienterna 2. Remitterande vårdpersonal 3. Landstinget Service/Kundperspektiv får inte urarta till PISUperspektiv (ProvInSvarUt) där laboratoriet inte tar ansvar för diagnostikanvändingen eller dess uppföljning. Vi måste vara specialister både på de diagnostiska möjligheterna och de medicinska behov de svarar mot. De medicinska behoven av diagnostik har högre prioritet än efterfrågan av diagnostik.
Efterfrågan eller behov? Följs ofta åt men inte alltid Efterfrågan över behov: Ex Rubella immunitet Sorteras automatiskt bort om det redan finns svar i labdatasystemet avseende rubella immunitet Ex Upprepad testning vid byte av avdelning Labdatasystem på internet minskade efterfrågan på upprepad testning Efterfrågan under behov Ex Screening av infektioner under graviditet görs inte fullt ut i enligt föreskrift. Uppföljning av andel gravida som verkligen screenas med feed-back till mvc
Teckning Bengt Löfgren
Medicinska kvalitetsindikatorer Hälsa Prov blir taget Ex: Andel gravida som screenas för HIV/HepB/Syfilis enligt SoS rekommendation bör ligga över 95% Rätt prov tas Ex: I enlighet med provtagningsanvisningar och vårdprogram Transporteras rätt Ex: Transportlådor, transporttid och miljö (x% kommer samma dag till laboratoriet) Analyseras rätt Ex: Andel godkända test enl. kvalitetssäkringssystemet. Resultat på externa kvalitetsjämförelser/ Equalis paneler Besvaras rätt Ex: Svarstider, begripligt och lättåtkomligt svar
Forskning och utveckling - Dynamisk verksamhet - Ständig utveckling och utvärdering av nya metoder för mikrobiologisk analys - Prioritering av utvecklingsarbetet kräver kunskap om behoven!
Projekt bakteriologi UMAS
Metodutveckling gjorda inom flexibelt ackrediteringsomfång
Forskning och utveckling - Internationellt långt fram i att omsätta molekylär teknologi till klinisk diagnostik - Integrerad miljö forskning-klinik: Molekylära upptäckter snabbt omsatta i klinisk diagnostik. - Utveckling mot molekylära tester: - Ger säkrare diagnostik - Avgör bästa behandling - Labmedicinsk epidemiologi: kan användas i vårdens kvalitetsuppföljning - Ex Vårdrelaterade infektioner kan knytas till olika verksamheter/operatörer
Labmedicinsk epidemiologi: Ex Utvärdering av Centrum för sexuell hälsa Inf klin, Hud, KK gemensam mottagning Kostsam utvärdering huvudsakligen baserad på enkät till besökare Övertygade ej beslutsfattare-nedläggningsbeslut Utvärderingsunderlag från Klin mikro bl a angående gc-provtagning i relation till antalet positiva fall = mycket kostnadseffektiv verksamhet per funnet nytt fall Mottagningen ej nedlagd
Några Profilområden för Klinisk mikrobiologi: Befolkningsbaserade diagnostikprogram för förbättrad hälsa. Blodsmittescreening Screening för multiresistenta bakterier Screening av gravida Screening för sexuellt överförbara infektioner Cervixcancerscreening (HPV/gynekologisk cellprovkontroll) Biobanker Unika möjligheter till utvärdering och utveckling. Största serumbiobankerna som finns insamlade inom hälso- och sjukvården finns vid mikrobiologiska laboratorier.
Klinisk mikrobiologi- utmaning Visa värdet av vår verksamhet!
Hur?
Värdet av diagnostik Klinisk mikrobiologi Ansvar för patientnära mikrobiologiska snabbtester med centraliserad konfirmerande diagnostik, kvalitetssäkring och epidemiövervakning Ex Influensa snabbtest projekt på akuten Vi utvärderar: Spridning på akuten/sjukhuset minskade, antibiotikaanvändning vid Influensa minskade Kvalitetssäkring inom hälso- och sjukvården: Randomiserad användning av provanalyser med utvärdering av medicinska vinster och kostnadseffektivitet initierade och samordnade av labmedicin Ex HPV testning vid oklara fynd inom gynekologisk cellprovtagning Vi utvärderar: Säkerhet och kostnader. Lika god säkerhet, ingen kostnadsökning, 34% färre kvinnor remitterade till gynekolog
Värdet av diagnostik Klinisk mikrobiologi Automatisering av serologisk diagnostik Ex svarstider för EBV, CMV och Borrelia diagnostik före och efter införandet av automatisering. Investeringar vid Klinisk mikrobiologi ger vinster för hälso- och sjukvården!
Läkarrollen inom Laboratoriemedicin Vi inom laboratoriemedicin har en translationell nyckelställning - mittemellan den patientnära kliniska forskningen och den molekylära grundforskningen. Vi arbetar med implementering och innovation ex förbättrad diagnostik, nya screening-program m.m.
Åtgärdsplan för klinisk forskning i Sverige (SOU 2008:7) (Olle Stendahl) Utveckla ledarskapet och förtydliga verksamhetschefens roll i forskningen. Fler verksamhetschefer med egen, självständig forskarmeritering behöver rekryteras och på ett universitetssjukhus bör detta vara en självklarhet. Förslag till åtgärder förstärkt infrastruktur: Öka stödet till translationell forskning, biobanker och teknikplattformar med 100 miljoner kronor årligen. Förslag till åtgärder ökat hälsofokus och bättre implementering av forskningsresultaten: Skapa ett nationellt program omfattande 200 miljoner kronor årligen för implementering och innovation.
Klinisk mikrobiologi- utmaning Skapa handlingsutrymme!
Arbetssätt som incitament i verksamhets- och kompetensutveckling Införande av ett arbetssätt som skapar förståelse, meningsfullhet samsyn koppling till den egna rollen förutsättningar för att påverka Arbetssättet kan resultera i utvecklingsinsatser i form av belöningssystem, inicitamentprogram 1. Vad är vårt uppdrag och vilka utmaningar står vi inför? 2. Vad ska vi förbättra - i vårt sätt att arbeta? 3. Vilka förutsättningar behöver vi? Plan för åtgärder Åtgär der Org anisation/ Ledning Gru pp/ Led are Dialog Dialog Sammanhang Dialog Dialog Dialog Individ/ Meda rbetare Arbetssättet skapar ett sammanhang mellan verksamheten och medarbetaren samt resulterar i individuella utvecklingsplaner
MIKRO vad är vårt uppdrag? Mål vad ska vi förbättra i vårt arbetssätt? Incitament Kompetensutveckling vilka förutsättningar behöver vi? Resurser Organisation
Nyckelfaktorer Tydliga och mätbara mål Samverkan och engagemang Tillit och respekt Fortlöpande uppföljning och dialog kring verksamhetens uppdrag och resultat Medicinsk kompetens
Sammanfattning Klinisk mikrobiologis framtid = visa på värdet av diagnostiken och skapa handlingsutrymme för utveckling Diagnostikutveckling med optimerad patientnytta som mål Kvalitetssäkring av hela kedjan från optimal användning av diagnostik till att mäta hälsovinster av diagnostiken
Full fart mot framtiden!