Trädgårdarna en guide
Sagan fortsätter med kapitel 2 sommaren 2015 Sagan fortsätter med kapitel 3 sommaren 2016 Källa Astrid Boa Lekhagen Prästgårdsgatan Prästgårdsparken Plommonlunden Törnsrosgården Apellunden Barndomshemmet Prästgårdsparken Huvudentré P N V Ö S
Foto: Charlotte Gawell
Kära besökare, Välkomna på en speciell trädgårdspromenad. Här på Astrid Lindgrens Näs håller vi historien om Astrid Lindgrens liv och gärning i våra händer. Vi vårdar och värnar miljöerna och berättelserna som kan föra oss alla lite närmre Astrid Lindgren från Vimmerby. Hon som kom att bli vår tids mest folkkära författarinna. Trädgårdarna, som nu skapas på den mark som tidigare tillhörde gården Näs, är en del av detta berättande. Varje trädgårdsrum har ett tema som knyter an till något som varit viktigt i Astrids Lindgrens författarskap eller varit del av den miljö hon vuxit upp i och inspirerats av. Förhoppningen är att den här lilla guiden, som ger inblick just i vilka teman vi valt och varför, skall berika er trädgårdspromenad. Det vackra ni ser, eller konstiga, eller påbörjade och icke färdiga.ska få förklaring och betydelse. Vi vill helt enkelt ändra betydelsen i ordet trädgård från att vara skådeplats för blommor och blad till innehåll, mening och livshållning. Ur Livets mening Innan vi påbörjar promenaden vill jag också passa på att påminna om att trädgården vi rör oss i är i sin linda. Första kapitlet är nu öppnat, det återstår två. Dessa kommer att planeras och anläggas under kommande två år, 2014-2016. Efter det ska vi fortsätta att slipa vår trädgårdsdiamant, utveckla och fördjupa, forma och förnya, berätta mer och mer. Som en saga utan slut. Ha en trevlig stund och varmt välkomna till trädgårdarna på Astrid Lindgrens Näs! Karin Eliasson trädgårdsmästare och konstnärlig ledare för trädgårdarna Alla mina barndomsminnen är fulla av blommor, tycks det.
växtlista Roslista Rosa x micrugosa, storblommig igelkottsros Rosa moyesii, mandarinros Rosa pendulina, bergros Rosa rubignosa, äppelros Rosa serafinii, sippros Rosa sericea ssp. omeiensis f. pteracantha, vingros Rosa webbiana, afghanros Rosa damascene St. Nicholas Rosa francofur. Frankfurt Rosa spinossima Single Blush Rosa rugosa Fru Dagmar Hastrup Rosa moschata Menja Rosa (Mod. Busk) Morden Centennial Rosa multiflora Seagull Rosa multiflora Valdemar Rosa longicuspis, läderros Perenner Alchemilla erytropoda, rödskaftad daggkåpa Sesleria heufleriana, vårälväxing Geranium macculatum Espresso, fläcknäva Geranium versicolor, ådernäva Geranium endressi Rose Claire, spansk näva Sanguisorba officinalis Tanna, liten blodtopp Anemone robustissima Serenade, höstanemon Astilbe Snowdrift, astilbe Astrantia Ruby Wedding, stjärnflocka Echinacea purpurea Magnus, röd solhatt Sedum Matrona, stor kärleksört Panicum virgatum Heavy Metal, rishirs Träd Sorbus aucuparia, rönn Prunus avium plena, dubbelblommande fågelbär
Törnrosgården en hyllning till det vilda, runt oss och inom oss Vad är en törnros? I Astrid Lindgrens berättelser förekommer ofta törnrosor. Hon använder ordet för att beskriva rosenbuskarna i hagarna runt Näs, rosorna som växer starkt och bildar häckar, som blommar kort och doftar saligt. Törnros är ett annat namn för nyponros, eller vildros. Inte en bestämd art, utan snarare en benämning i folkmun, på rosor som växer vilt och inte har tagits fram genom förädling. Astrids kärlek till nyponrosen har fått prägla hela rosen gården här på Näs. Huvudtemat är just vildrosor, törnrosor. Många buskar är rena arter som förekommer vilt i naturen. Sen har vi också tagit in lite syskon och kusiner till dessa, något förädlade, men som har kvar sin vild-karaktär med härlig doft, enkel eller halvfylld blomma och massiv fruktsättning i form av nypon. Det vilda är ett återkommande tema i Astrid Lindgrens berättande. Främst när det gäller naturen, men också i starka personligheter som Pippi, Ronja, Karlsson på Taket, Rasmus och Luffaren Oskar alla dessa sagogestalter som lär oss om skönheten i det fria och otämjda. Törnrosgården kommer att utvecklas under åren som kommer. Vår ambi tion är att med bygdens hjälp kunna skörda rotskott från gamla rosor runt torp och gårdar i Småland och på sikt göra vår törnrosgård ännu mer specifikt småländskt vild. Ännu kan jag se och känna doften och minnas saligheten av den där törnrosbusken i oxhagen som för första gången visade mig vad skönhet var. Ur Samuel August från Sevedstorp och Hanna i Hult
Muralmålning Välkommen stad! När Astrid Lindgren var liten låg gården Näs på landet, alldeles i utkanten av Vimmerby. Under de senaste hundra åren har samhället vuxit och smugit sig närmare, för att idag omfamna hela Näs med hyrsehus och villor. När vi bestämde oss för att ge törnrosgården en fond, en tavla som bakgrundsmotiv, valde vi att låta tavlan bli något av vildrosens kontrapunkt en stadsmiljö. Muralmålningen är trädgårdarnas flirt med staden och med den kultur som kan blomstra just i en stad. Staden, med sina parker, bakgårdar och takåsar, var för Astrid Lindgren en nog så viktig inspirationskälla som landsbygdens gårdsmiljöer, dikeskanter och hagmarker. Hon var en författarinna som rymde möten och motsatser. Här har vi en stad i törnrosgård, en muralmålning i gammal gårdsmiljö, en konstant tavla i ett rum av föränderlig växtlighet en hyllning till kontrasterna som gör livet spännande. Utformad och uppförd av: Kollektivet Livet och Salong Betong Foto: Kjell Åke Hansson
Lekhagen ett hjärta i trädgården Vi lekte och lekte och lekte, så det är underligt att vi inte lekte ihjäl oss Ur Samuel August från Sevedstorp och Hanna i Hult Leken, den fria och vilda, har en central roll i Astrid Lindgrens liv. Det är genom leken barn lär sig att hantera livet. Och det är genom leken som vi vågar testa gränser. Vi behöver helt enkelt leka för att bli starka och fria individer. Det är också här, rakt genom leken, som vi så småningom kommer att gå för att komma vidare in i kapitel två och tre av trädgårdarna. Här bakom ladorna har barn alltid sprungit och lekt och därför har vi gjort leken till ett helt eget tema för den här delen av trädgården. Platsen har fått behålla sin vilda och lite snåriga växt-karaktär, för att vara tillåtande och spännande, inte för mycket ömtåligt att ta hänsyn till när leken blir vild. Skogsmark med blåbär och lingon har vi lyft in för att få mjuka kanter längs gångstråket, och snöbärsbuskagen får binda ihop gamla bodar och plank. Trä har fått spela en central roll här, ett ekorr-bo av kraftiga robiniagrenar, några kubb-kullar och ett vedflöde av al och björkved med äng på toppen utgör lekinstallationer ger rymd åt rummet. Lekfulla former och naturliga material i en vacker kombination.
växtlista Träd och buskar Malus domestica okänd Prunus - okänd Prunus cerasifera, körsbärsplommon Prunus domestica Opal, plommon Opal Philadelphus coronarius, doftschersmin Tilia cordata, skogslind Perenner Alchemilla sericata, silkesdaggkåpa Aquilegia vulgaris Nivea, akleja Aquilegia vulgaris Ruby Port, akleja Brunnera macrophylla, kaukasisk förgätmigej Convallaria majalis, liljekonvalj Dryopteris filix-mas, träjon Epimedium rubrum, röd sockblomma Galium odoratum, myskmadra Geranium endressii Rose Claire, kronnäva Helleborus foetidus Western Flisk, julros Helleborus orientalis Pink Lady, julros Helleborus orientalis White Lady, julros Onoclea sensibilis, pärlbräken Tiarella Íron Butterfly, spetsmössa
Här mellan Prästgårdsparken och den gamla snickarladan står det kvar några fruktträd från gamla tider, ett par plommonträd och något äppelträd. När vi nu tog oss an den här platsen kändes det naturligt att ta upp plommontemat, att bygga vidare på ett litet spår från svunna tider på gården Näs. Vi har satt in några nya plommonträd, både flerstammiga körsbärsplommon och vanliga kronträd då kom genom den halvöppna dörren från kammaren bredvid ord till henne, ord så sköna att hon började darra, när hon hörde dem. Det var någon därinne som läste en saga högt för prästens små barn, och i all sin ljuvlighet flöt orden ut genom dörrspringan och kom också till Malin. Hon hade inte vetat förut att ord kunde vara vackra, nu visste hon det, och de sjönk ner i hennes själ som morgondagg över en sommaräng. Ur Spelar min lind, sjunger min näktergal? Plommonlunden en stilla plats med levande historia med Opal-plommon, som med tiden skall få bre ut sina glesa kronor och sila solen lite lagom så att lundmiljön inunder trivs. Det här rummet behöver inte berätta så mycket med sin grönska. Platsen i sig bär redan en egen, viktig berättelse. När Astrid var liten bodde kogubben Sven och hans fru Kristin i en stuga just här. Det var i Kristins kök som Astrids själ för första gången kom i gungning av sagans kraft, när deras dotter Edith läste om fen Viribunda och jätten Bam-Bam. Vad den gungningen kom att leda till, vet vi alla. I plommonlundens ena hörn finns Källa Astrid, ett konstverk till Astrids ära, uppfört av Berit Lindfelt. Skulpturen symboliserar två av de viktigaste inspirationskällorna i Astrid Lindgrens författarskap naturen och barnet.
Hönsen på Näs Våra höns är av rasen Vit Leghorn. Rasen kom till Sverige från USA i slutet av 1800-talet och fick snabbt en bred spridning i Sverige. De anses vara världens bästa värphöns varför man har avlat på rasen så att Vit Leghorn idag ingår i alla värphybrid-höns som tagits fram för kommersiell hönshållning. Men det finns också några gamla raser av Vit Leghorn kvar och våra höns tillhör en sådan. Jag vet hur en kalvtunga känns mot handen och hur kaniner luktar och hur det luktar i en vagnsskjul och hur det låter när mjölken strilar ner i hinken och hur små kycklingfötter känns när man tar en nykläckt kyckling i handen. Ur Samuel August från Sevedstorp och Hanna i Hult Vit leghorn var den hönsras som fanns här på Näs när Astrid Lindgren växte upp. Astrids mamma Hanna, var erkänt duktig med sina höns och här intill kan ni se ett fotografi av ett diplom tilldelat Hanna Ericsson på Näs år 1920. Hon fick första pris samt hederspris för sin fina flock av Leghorn-höns. Vit Leghorn är som ras lite skygga och nervösa och kan bli flaxiga om de blir skrämda. Därför är det viktigt att man är lugn och försiktig när man umgås med hönsen, så att de trots alla besökare här på Näs kan få en trygg miljö och trivas. Ha en trevlig stund med våra höns.
växtlista Träd och buskar Fagus sylvatica, bok Quercus rubra, rödek Ulmus glabra, skogsalm Tilia cordata, skogslind Betula pendula, hängbjörk Syringa vulgaris f. alba, vit bondsyrén Syringa vulgaris Mme Lemoine Syringa vulgaris Beauty of Moscow Syringa vulgaris Charles Joly Philadelphus coronarius, doftschersmin Underplantering i lindallén Hydrangea paniculata White Diamonds, vipphortensia Geranium oxonianum Katherine Adele, kronnäva Prästgårdsrabatten Taxus x media, idegran Philadelphus coronarius, doftschersmin Viburnum opulus, snöbollsbuske Hedera helix, murgröna Clematis Kajsa E, klematis Alchemilla sericata Gold Strike, silkesdaggkåpa Dryopteris filix-mas, träjon Epimedium rubrum, röd sockblomma Hemerocallis Árctic Snow, daglilja Iris pseudacorus, svärdslilja Sesleria autumnalis, höstälväxing Hortensia arborescens Belle Anna, vidjehortensia Foto: Sabina Sakari
Prästgårdsparken en plats för samtal Här har vi en park som kan stoltsera med månghundraåriga almar, knotiga päronträd, och vackra hängbjörksdraperier. Allt detta har helt nyligen fått en ram av en strikt bokhäck, staket och några syrénbuskage. Men de stora fria gräsytorna har vi sparat för våra besökare att slå sig ner på och vila, för att skapa luftighet, men också för att kunna förvandlas. Som ett scengolv på en teater. Som en axel genom parken upp mot Prästgården har vi planterat en lindallé. Linden är ett inslag som kommer att återkomma här och där i trädgården, tillsammans med boken är den en av våra gröna grundbultar. Med sina hjärtformade mjuka blad och sin karaktäristiska blomning gestaltar den svensk sommar och skirhet som få andra träd av dess storlek och dignitet. På Astrid Lindgrens Näs är prästgårdsparken en mycket levande plats. En plats som berättar mer om idag än igår. Vi har visserligen tagit fasta på parkens historia, men valt att titta på den ur ett lite annorlunda perspektiv. Vi återskapar inte en historisk trädgård, istället vårdar vi den roll som prästgården och dess trädgård spelade förr i tiden. Prästgården var på 1800-talet fortfarande en viktig mötespunkt och något av ett bildningscenter. I brist på folkskola, kommunala bibliotek, studieförbund och folkhögskola spelade prästgårdarna på landsbygden en roll som spridare av kunskap och bildning. Prästerna samlade ofta lärda runt sig för att få veta det senaste från vetenskapen, filosofin och för att lära nya språk. Man odlade nymodiga växter, örter och rariteter. På prästgården fanns bibliotek. Och här kunde man promenera i park och trädgård, samtala och fundera. Prästgårdsparken här på Astrid Lindgrens Näs skall fortsatt vara en mötesplats. En plats som väcker tankar och samtal, en plats för det beprövade såväl som oprövade. Vi kommer att använda de stora gräsytorna till att uppföra konstinstallationer, genomföra workshops och konserter, utomhus-utställningar, skolprojekt och mycket annat. Som ett levande scengolv i historisk miljö, med människors nyfikenhet och kreativitet i fokus. Hon trodde och längtade, aldrig har någon trott så starkt och längtat så innerligt, det var så att jordskorpan måste brista itu och lindar spira upp i alla lunder och skogar på jorden. Ur Spelar min lind, sjunger min näktergal?
Sockerdricksträdet parkens stolthet Längst ner mot en av parkens långsidor ståtar en stor alm. Den har i och för sig sällskap av två almar till, uppe vid prästgården, men den här almen är speciell. Den mäter mer än sju meter i omkrets är ihålig. Det här är trädet som fick stå som förebild till Pippi Långstrumps sockerdricksträd. Men när Astrid själv var liten kallades trädet för uggleträdet, för det bodde ugglor i det, som hoade om natten. Självklart har trädet också fungerat som klätterträd för gårdens alla barn under hela 1900-talet. Det står där, och var gång jag ser dess skrovliga stam, så minns jag i händer och fötter vilka handgrepp som skulle till och vilka utbuktningar man klev upp på för att komma upp och hur det kändes under fotsulorna. Om träd kunde bära på minnen, så borde uggleträdet också minnas som en söt klåda i sin bark alla de barnhänder och barnfötter som under åren klängt uppför dess stam. Ur Samuel August från Sevedstorp och Hanna i Hult Foto: Sabina Sakari
Ordlabyrint av Magnus Lönn Min skulptur Ordlabyrint är en hyllning till Astrids berättelser och frimodiga sätt att leka med språket. En vandring in i berättandets uråldriga formation som vi finner i så många olika kulturer i världen. Labyrinten som gett upphov till sägner och myter. Berättelser som levt med människor genom tiderna. Kon i Prästgårds Vi gav två konstnärer konstverk med gröna ins Historiskt möts här lek och allvar, sorg och glädje, barn och vuxna. Här blandas historia, religion, politik och vetenskap. Orden är byggstenar i våra berättelser och i våra liv. Ord möter ord. Orden växer. Ord möter människor. Människor möter människor. Människor växer. Labyrinten är här som skulptur en hyllning till vår förmåga att föreställa oss och träda in i leken. Min önskan är att det ska uppstå ett berörande möte mellan mina ord, labyrinten och labyrintvandraren. Magnus Lönn i maj 2014
st parken 2014 fria händer att skapa lag, på temat möten. Råg-katt av Emma Karp Lundström Astrid, katterna och gräset På hennes veranda fanns ofta flera katter, hon tyckte väldigt mycket om djur och jag tror det var ett mycket gott liv, att vara katt hos Astrid! En nöjd katt som halvsover i solen skapar en rymd av frid och harmoni. Kanske får man klappa pälsen och i bästa fall kommer ett spinn som talar om att kissen trivs. Katter är självständiga och kloka, ger en varm närvaro och håller gärna sällskap medan man läser, skriver eller gör något annat viktigt. Astrid kan också genom sina berättelser hålla oss sällskap. Hon värmer och ger trygghet då att man genom hennes sagorum får möta delar av sig själv. Känna igen jobbiga känslor som plötsligt blir begripliga och får ett namn, för att Astrid berättar om dem sådär, som bara hon kan. Genom denna stora katt vill jag försöka gestalta en bild av naturens närvaro i Astrids berättelser och Astrids närvaro i våra liv, och hur de tillsammans hjälper oss att möta oss själv. Emma Karp Lundström, maj 2014 I samarbete med Knadricks kulturbygg
växtlista Träd Malus sylvestris Everest, apel Malus domestica Holsteiner Cox, äpple Malus domestica Landsberger Renette, äpple Perenner Alchemilla epipsila, liten praktdaggkåpa Alchemilla sericata Gold Strike, silkesdaggkåpa Angelica gigas, rödkvanne Aquilegia vulgaris stellata Ruby Port, akleja Aster macrophyllus Twilight, aster Cephalaria gigantean, jättevädd Digitalis grandiflora, gul fingerborgsblomma Fragaria vesca Rügen, månadssmultron Geranium sanguineum Apfelblüte, blodnäva Geranium wlassovianum, mongolisk näva Geum trifolium, fjädernejlikrot Gillenia trifoliata, gillenia Knautia macedonica Mars Midget, grekvädd Papaver orientale Royal Wedding, jättevallmo Sanguisorba menziesii, brun pimpinell Sanguisorba officinalis Tanna, liten blodtopp Scabiosa ochroleuca Moon Dance, gulvädd Thalictrum rochebrunianum, skuggviolruta Gräs Calamagrostis brachytricha, diamantrör Deschampsia caespitosa Goldtau, tuvtåtel Deschampsia flexuosa Tatra Gold, kruståtel Molinia caerulea Édit Dudszus, blåtåtel Panicum virgatum Rotstrahlbusch, prydnadshirs Sesleria heufleriana, vårälväxing
Apellunden en berättelse om gamla tiders Småland I gamla tider brukades det äppelängar i Småland. Det var ett sätt att få ut många funktioner av samma mark. I grunden var det en ängsmark med äppelträd. Ofta vildaplar som man ympat in sorter av ätliga äpplen på. Ängen slogs av när blomningen var över och höet bärgades som djurfoder. Sedan släppte man boskap på ängen att beta resten av sommaren. Det betydde att även aplarna blev betade nertill och det bildades en beteshorisont, den linje över vilken boskapen inte nådde att nafsa i trädkronan. Upprymd av våra triumfer på scenen gick vi hem tillsammans, min vän och jag. Vi hade samma väg. I alla trädgårdar stod äppelträd i blom. Och vilken blom! Så rikt har jag aldrig sett fruktträd blomma någon gång. Och aldrig förr och aldrig senare har jag känt det dofta vår som då. Ur Mitt vackraste barndomsminne i Livets mening Apelgården på Näs är en stiliserad äppeläng. Våra uppstammade aplar ger en känsla av beteshorisont, blommorna i bäddarna är av ängskaraktär, fast lite mer färgstarka och kraftiga, och äppelspaljén ger en skön avskärm ning mellan uteservering och gångstråk. Vi kommer nu successivt att ympa in gamla småländska äppelsorter på spaljéträden, så att de med tiden blir en karta över ett småländskt kulturarv.
Sagan fortsätter med kapitel 2 sommaren 2015 Sagan fortsätter med kapitel 3 sommaren 2016 Källa Astrid Boa Lekhagen Prästgårdsgatan Prästgårdsparken Plommonlunden Törnsrosgården Apellunden Barndomshemmet Prästgårdsparken Huvudentré P N V Ö S
Som en saga utan slut Astrid Lindgrens Näs Prästgårdsgatan 24 Vimmerby Tel. 0492-76 94 00 www.astridlindgrensnas.se