Granskning av Holmen Skogs skogsbruk i Härjedalen Rapport från Fältbiologernas skogsnätverks inventeringsresa augusti 2015
Innehållsförteckning Inledning... 4 Metod... 5 Begreppsförklaringar... 6 Områdesbeskrivningar... 7 Områden av klass 1 eller 2... 7 N om Rismyr, A16241-2015... 7 Furuhösen, A16321-2015... 8 Nära Långtjärnen, A16243-2015... 10 O om Märosen, A16248-2015... 11 NV om Dalsvallen, A18792-2015... 12 Nävjarna, västra området. A16429-2015... 14 Nävjarna, östra området. A16309-2015... 16 Nära Lill-Gönan, norra området. A16230-2015... 17 Nära Lill-Gönan, södra området. A16231-2015... 19 Områden med lägre naturvärden... 21 A16242-2015... 21 A 16237-2015... 21 A16250-2015... 21 A18791-2015... 22 A16312-2015 och A 16305-2015... 22 Diskussion... 22 2
Deltagare på inventeringsresan Maria Bergström, Ellinor Delin, Johanna Eriksson, Anton Gustafsson, Elin Götmark (stöd i artkunskap), Zackarias Hort, Linda Johannesson, David Midhage, Johan Moberg, Kerstin Månsson och Helena Rimme. Rapporten är skriven gemensamt av deltagarna på resan. Samtliga fotografier är tagna av deltagarna. Framsidefoto En grov gammal tallåga i ett avverkningsanmält område nära Lill-Gönan, A16230-2015. Datum för färdigställande av rapport 26 september 2015 Kontakt Ellinor Delin, delin.ellinor@gmail.com, 072-720 09 17 Helena Rimme, helena.rimme@hotmail.com, 072-742 18 30 3
Inledning Sommaren 2014 genomförde Fältbiologernas skogsnätverk inventeringar på skogsbolaget Holmen Skogs marker i Strömsunds kommun, Jämtland. Då möttes vi av skogsmaskiner i färd med att avverka en skyddsvärd skog, i strid med certifieringen FSC:s regler som Holmen åtagit sig att följa. Tack vare vår inventering där vi hittade flera rödlistade arter avbröts avverkningen, men då hade tre fjärdedelar av skogen redan hunnit sågas ned. Även flera andra av de avverkningsanmälda områdena vi besökte visade sig ha höga naturvärden Efter våra inventeringar så besökte Skogsstyrelsen dessa områden, och fem av dessa blev klassade som nyckelbiotop. Vi anmälde de brott mot FSC som vi ansåg att Holmen Skog hade begått, och de fick därefter en varning från sin certifierare i form av en s.k. mindre avvikelse. Vi fick också höra från certifieraren att nya rutiner för naturvärdesbedömning hade införts i Holmen under hösten 2014. Sommaren 2015, gav vi oss återigen ut på en inventeringsresa på Holmens marker, den här gången i Härjedalen. Även nu fann vi att flera av de avverkningsanmälda skogarna hade höga naturvärden. Att sådana skogar fortfarande avverkas är illa. I dagsläget är bara 3,6 % av den produktiva skogsmarken formellt skyddad (Skogsstatistisk årsbok 2014). Det är långt från de 20 % som många forskare anser är nödvändiga för att bevara den biologiska mångfalden (http://skyddaskogen.se/upprop/, besökt 2 sept 2015). De sista naturskogarna försvinner i rask takt, och vi kommer förmodligen bli tvungna att även skydda skog med något lägre naturvärden, för att nå upp till 20 %. Sett i det ljuset ter sig avverkningsanmälningarna av skogar med höga naturvärden ännu värre. Dessutom så är det inte ens tillåtet för FSC-certifierade bolag att avverka skogar med nyckelbiotopsklass. Men FSC och deras certifierarorganisationer har många gånger visat sig vara alltför dåliga på att kontrollera att skogsbolagen sköter sig, och alltför svaga i sina reaktioner på brott mot certifieringens kriterier. Detta har lett till att Fältbiologerna och flera andra miljöorganisationer hävdar att FSC saknar trovärdighet. En icke-trovärdig certifiering gör mer skada än nytta den greenwashar istället för att kontrollera. Läget för den svenska naturskogen ser mörk ut. Vi har en skogsnäring som sällan tar tillräckligt med naturhänsyn, en alltför svag miljölagstiftning gällande skogsbruk, en statlig Skogsstyrelse som inte har resurser nog att göra sitt naturvårdsarbete, länsstyrelser som inte har resurser nog att instifta de reservat de skulle vilja, och en certifiering (FSC) som utlovar ett hållbart skogsbruk, men som har visat sig vara mest greenwashing. Därför inventerar vi Fältbiologer, för att försöka bidra till att åtminstone några fler skogsområden skyddas. I grunden handlar vårt engagemang om själva skogen. Vi vill att det ska få finnas kvar skog med höga naturvärden så att även alla de arter som inte överlever i de enformiga och likåldriga produktionsskogarna kan få finnas. Vi vill att ekosystem med stor biologisk mångfald ska bevaras. Det handlar i längden om hela jorden, upprätthållandet av ekosystem för att bibehålla en planet som fungerar som levnadsplats för oss människor. Vi vet så lite om 4
hur allt hänger ihop, och därför måste vi vara försiktiga. Både för vår egen skull och för skogens. Vi är inte motståndare till skogsbruk, men vi är motståndare till skogsbruk i den här utsträckningen och med en sådan brutal metod som kalhyggesbruk. Skogen har så många fler värden än det ekonomiska och råvarumässiga, både i sig själv och för oss människor. Vi vill att alla värden ska få finnas. Vi hoppas att du som läser detta tar till dig informationen i rapporten och gör vad du kan för att skogar med höga naturvärden bevaras både de som beskrivs här, och de ännu oskyddade och oupptäckta som finns ute i skogslandskapet. Metod Mellan den 8 och 13 augusti 2015 besökte vi 17 avverkningsanmälda skogsområden i Härjedalens kommun, varav 2 redan var avverkade. Samtliga besökta områden ägs av Holmen Skog, som är certifierade av FSC. Skogarna genomsöktes efter rödlistade arter och signalarter, främst svampar och lavar, men även en del insekter, mossor, kärlväxter och fåglar. Även strukturella värden såsom mängden död ved, trädslagsblandning, spår av brand samt trädens ålder och skiktning bedömdes. Artbestämningarna skedde huvudsakligen i fält, vissa svårbestämda svampar bestämdes i efterhand av Sten Svantesson. De inventerade områdena indelades i fyra kategorier beroende på av gruppen bedömt skyddsvärde: Klass 1: skog som enligt vår bedömning når upp till nyckelbiotopskvalitet. Klass 2: skog som enligt vår bedömning kan komma att nå upp till nyckelbiotopskvalitet inom ca 50 år. Klass 3: utvecklingsskog, som kan bli värdefull ur naturvårdssynpunkt om den får stå orörd en längre tid, eller om någon typ av restaureringsarbete (t.ex. naturvårdsbränning) utförs. Klass 4: områden nästan utan naturvärden. Den 16 augusti 2015 kontaktade vi Holmen Skog och den lokala skogsstyrelsen och sände dem artlistor för de avverkningsanmälda skogar som vi ansåg var av klass 1-2. Vi uppmanade Holmen att undvika att avverka de områden som visat sig ha höga naturvärden, och Skogsstyrelsen att utföra nyckelbiotopsinventeringar i de berörda områdena. För de områden som vi åtminstone bitvis klassade som klass 1 upprättades klagomål om brott mot FSC:s standard. Dessa klagomål skickades till ansvariga på Holmen Skog och för kännedom till deras certifierare DNV GL den 19 augusti 2015. 5
Begreppsförklaringar Signalarter Signalarter är arter som signalerar miljöer med höga naturvärden. Signalarterna utses av skogstyrelsen och är avsedda att fungera som praktiska naturvårdsredskap i skogen. De utgörs därför av arter som är relativt lätta att identifiera, till skillnad från många av de rödlistade arterna. (www.skogsstyrelsen.se) Naturskog och urskog Naturskogar kännetecknas av träd i olika åldrar, grova träd, död ved i olika nedbrytningsstadier samt få eller inga spår efter mänskliga ingrepp. En urskog är en skog som aldrig har påverkats av människor. (www.protecttheforest.se, www.naturvardsverket.se) Rödlistade arter Rödlistan är en förteckning över arter som riskerar att dö ut i Sverige. Alla arter som är rödlistade har bedömts och klassats i olika kategorier, vilka på ett översiktligt sätt sammanfattar arternas situation och i vilken grad de hotas av att försvinna från landet. Rödlistan har sex olika kategorier som sammanfattas nedan. Rödlistan tas fram av ArtDatabanken vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala och fastställs sedan av Naturvårdsverket. (www.artfakta.se) Kategoriförkortningar Försvunnen RE Akut hotad CR Starkt hotad EN Sårbar VU Missgynnad NT Kunskapsbrist DD FSC Forest Stewardship Council är en internationell organisation som verkar för certifiering av skogsbruk. Medlemmarna i FSC är bland andra miljöorganisationer, skogsföretag och köpare av skogsprodukter. Certifieringen ska innebära att en oberoende organisation intygar att skogsbruket bedrivits på ett sådant sätt som naturvårdsorganisationerna och skogsföretagen har kommit överens om. Såväl miljöaspekter som ekonomiska och sociala faktorer beaktas. Vi har dock observerat att det skogsbolagen åtar sig enligt FSC inte återspeglas i de skogar vi besökt. Flera svenska miljöorganisationer, bland dem Fältbiologerna, har under de senaste åren lämnat svenska FSC eftersom de tycker att skogsnäringen inte lever upp till FSC-kraven och trots detta inte fråntas sina certifikat. Idag är Sveriges Ornitologiska Förening och WWF de enda miljöorganisationerna som fortfarande är medlemmar i Svenska FSC. (http://se.fsc.org/) 6
Områdesbeskrivningar Samtliga områden ligger i Härjedalens kommun. Koordinater anges i SWEREF99TM. Områden av klass 1 eller 2 N om Rismyr, A16241-2015 Mittpunktskoordinat: 6880245, 487129. Besökt den 8 augusti. Talldominerat område. Ganska ljusöppen skog. Tallar äldre än 70 år. Enstaka senvuxna tallar. Marken är näringsfattig. Tydligt inslag av stora block. Området angränsar till en tjärn. Det finns även en mindre vattensamling inuti området. Markvegetationen består av blåbär- och lingonris samt lavar. Tydligt inslag av död ved (torrakor, lågor i olika stadier, silverstubbar, silverlågor). Brandljud och andra brandspår förekommer. Relativt rikligt med hänglav. Några stubbar som visar på att skogsbruk bedrivits. Bedömning: Klass 1. Artfynd Signalart Rödlistekategori 2015 ( - = LC) Dvärgbägarlav X NT Kolflarnlavsart X NT Nordtagging NT Vedskivlav X NT Vedticka X - Foton från området 7
Furuhösen, A16321-2015 Mittpunktskoordinat: 6891048, 466195 Besökt den 8 augusti. Grandominerat område. Beståndet är olikåldrigt och flerskiktat. Tydligt inslag av träd grövre än 40 cm. Inslag av asp, rönn, björk och sälg. Skogen har ett skyddat klimatläge skuggigt 8
och fuktigt. En del stora block finns. Området korsas av flera trädlösa gator. Annars är skogen huvudsakligen tät. Tydligt mosstäcke på stenar och stockar. Flera äldre tallågor i sent nedbrytningsstadium finns i området samt ett fåtal nyfallna lågor. En del grova tallstubbar, vissa med brandspår, vissa ganska höga. Brandljud på levande tall. Rikligt med hänglavar. Garnlav finns spritt i området. Många gamla sälgar med Lobaria- och Nephromaarter. Relativt rikt med lågörter, t.ex. hultbräken, fläcknycklar. Bedömning: Klass 1. Artfynd Signalart Rödlistekategori 2015 ( - = LC) Garnlav X NT Fläcknycklar - Fridlyst Knärot X NT Kolflarnlavsart X NT Lunglav X NT Spindelblomster X - Skrovellav X NT Skuggblåslav X - Stuplav X - Vitgrynig nållav X NT Vitmosslav (på ved) X NT Foton från området 9
Nära Långtjärnen, A16243-2015 Mittpunktskoordinat: 6880269, 486551. Besökt den 9 augusti. Talldominerat. Vissa tallar åtminstone 130 år gamla. Senvuxna tallar. Likåldrigt och likskiktat. Småblockig hällmark. Gränsar till en myr där äldre tallar finns. Markvegetationen innehåller ljung, blåbär, lingon och lavar. Några torrakor och högstubbar. Gamla mosstäckta lågor förekommer. Äldre brandstubbar och stormfällda yngre träd. Brandljud förekommer på äldre tall. Området gränsar till ett område med äldre tallar samt till en våtmark. Naturhänsyn har markerats vid myr och bäck. Bedömning: Klass 2. Artfynd Signalart Rödlistekategori 2015 ( - = LC) Blanksvart spiklav X NT Dvärgbägarlav X NT Kolflarnlavsart X NT Vedflamlav X NT Vågbandad barkbock X - Foton från området 10
O om Märosen, A16248-2015 Mittpunktskoordinat: 6879776,490891. Besökt den 9 augusti. 11
Talldominerat område. Olikåldrig men inte skiktad skog. Tallar upp till 140 år gamla, men de flesta betydligt yngre än så. Inslag av björk och gran. Marken är stenig med spridda block. Sluttning mot syd. Markvegetationen domineras av blåbärsris, ljung, mossor och lavar. Inga färska lågor. Enstaka gamla lågor i olika nedbrytningsstadier, varav vissa grova silverlågor. Torrakor förekommer. Brandspår på stubbar och lågor förekommer. Hjulspår förekommer. Gränsar till hygge i norr. Bedömning: Svag klass 2. Artfynd Signalart Rödlistekategori 2015 ( - = LC) Dvärgbägarlav X NT Kolflarnlavsart X NT Nordtagging NT Vedflamlav X NT Vedskivlav X NT Foton från området NV om Dalsvallen, A18792-2015 Mittpunktskoordinat: 6899285, 424818. Besökt den 11 augusti. Större delen av skogen är talldominerad och ganska likåldrig. Tallarnas ålder är 100-150 år. En del överväxta lågor finns. Några vindfällen. En del stubbar med brandspår. Längst mot nordost är en brant sluttning mot en bäck. Detta område är fuktigt och grandominerat, olikåldrigt och flerskiktat, med inslag av björk. Där finns rikligt med lågor i olika nedbrytningsstadier samt gamla stubbar. Inslag av insektsgnag. Spår på gran efter tretåig hackspett. Bedömning: Klass 1 i det grandominerade området. Stark klass 3 i det talldominerade. 12
Artfynd Signalart Rödlistekategori 2015 ( - = LC) Gammelgransskål X NT Garnlav X NT Granticka X NT Grantickeporing VU Tretåig hackspett, hackspår NT Vedticka X - Vitgrynig nållav X NT Vitmosslav (på ved) X NT Foton från området 13
Nävjarna, västra området. A16429-2015 Mittpunktskoordinat: 6901948, 448004. Besökt den 12 augusti. Området gränsar till det talldominerade området A16309-2015. Det ligger också nära en, av Holmen klassad, nyckelbiotop. 14
Grandominerad, flerskiktad skog. Inslag av tall. Många björkar och gamla sälgar med stora bålar av lunglav och skrovellav. En bäck går genom området, och skogen är bitvis fuktig och skuggig. Här och var öppnar skogen sig i gläntor. Vitmossor och blåbär dominerar markvegetationen. Vid bäcken finns inslag av lågörter. En hel del lågor i olika nedbrytningsstadier finns, de flesta relativt nyfallna men även vissa gamla. Tydligt inslag av grova, gamla mossbevuxna stubbar. Även stenar och block är mossbevuxna. Spår av brand finns på gammal död ved. Garnlav finns spritt i området och det är generellt sett gott om hänglavar. Spår av tjäder finns i området. Björn finns inom en kilometer från området. 2 observerades, en unge och en vuxen vid olika tillfällen och platser. En björnriven myrstack finns i området. Skogen är tydligt påverkad av skogsbruk, men har bevarat en naturlig karaktär. Bedömning: Klass 1. Artfynd Signalart Rödlistekategori 2015 ( - = LC) Garnlav X NT Kolflarnlavsart X NT Lunglav X NT Luddlav X - Skrovellav X NT Vedskivlav X NT Vedtrappmossa X NT Vitgrynig nållav X NT Foton från området 15
Nävjarna, östra området. A16309-2015 Mittpunktskoordinat: 6902164, 447610. Besökt den 12 augusti. Området gränsar till det grandominerade, fuktigare området A16429-2015. Det ligger också nära en, av Holmen klassad, nyckelbiotop. Talldominerad skog med inslag av gran och björk. Enstaka senvuxna, äldre tallar finns. Gles, ljusöppen skog med en del stora block. Blåbär och lingon dominerar markvegetationen. Bitvis tydligt inslag av lågor i olika nedbrytningsstadier, vissa grova och mosstäckta. Tydligt inslag av silverstubbar med brandspår, vissa mer än 2 m höga. Rikligt med hänglavar. Spår av tjäder. Björn finns inom en kilometer från området. 2 observerades, en unge och en vuxen vid olika tillfällen och platser. Bedömning: Klass 2, bitvis klass 1. Artfynd Signalart Rödlistekategori 2015 ( - = LC) Blanksvart spiklav X NT Garnlav X NT Gräddporing X VU Dvärgbägarlav X NT Knärot X NT Kolflarnlavsart X NT Vedflamlav X NT Vedskivlav X NT Vitmosslav (på ved) X NT Foton från området 16
Nära Lill-Gönan, norra området. A16230-2015 Mittpunktskoordinat: 6836739, 471345. Besökt den 13 augusti. 17
Talldominerad skog på höjderna. Rikligt med gamla tallar med grova grenar. Grandominerat i fuktiga sänkor. Inslag av björk och en. Ett fåtal aspar och sälgar. En levande tall med brandljud observerades. Skogen ligger på sandig mark i en kuperad sydvästsluttning. Till största delen torrt, men vissa fuktiga stråk går genom området. Strax nedan området rinner en stor bäck. Stora trädlösa gläntor på vissa ställen. Markvegetationen domineras av renlavar, blåbär och ljung. Enstaka torrakor av tall finns. Till stora delar tydligt inslag av lågor i olika nedbrytningsstadier. Tydligt inslag av silverstubbar av varierande höjd, med brandspår. Silverlågor finns, vissa mycket grova (mer än 1 m i diameter). Naturhänsynssnitslar är utsatta runt många av de finaste strukturerna. Dessa bitar riskerar dock att förlora i värde om resten av området avverkas. Bedömning: Åtminstone bitvis klass 1. Artfynd Signalart Rödlistekategori 2015 ( - = LC) Garnlav X NT Dvärgbägarlav X NT Kolflarnlavsart X NT Vedflamlav X NT Vedskivlav X NT Violettgrå tagellav X NT Vitgrynig nållav X NT Vitmosslav (på ved) X NT Foton från området 18
Nära Lill-Gönan, södra området. A16231-2015 Mittpunktskoordinat: 6835781, 472558. Besökt den 13 augusti. 19
Ofullständigt inventerat området gicks bara igenom snabbt p.g.a. tidsbrist. Detta område liknar A16230-2015 som beskrivs ovan, men är tätare och tycks vara något fuktigare. Talldominerad skog med inslag av gran och björk. Blandade åldrar hos tall, inkl. vissa äldre tallar med knotiga grenar/runda toppar. Skogen ligger i en småblockig sluttning ned mot en tjärn. Ganska rikligt med död ved. Brandspår på silverstubbar. Rikligt med mossbevuxna gamla tallågor. Även en del nyfallna tallar och en del torrakor. Bedömning: potentiell klass 1. Artfynd Signalart Rödlistekategori 2015 ( - = LC) Garnlav X NT Kolflarnlavsart X NT Vedflamlav X NT Foton från området 20
Områden med lägre naturvärden Vi besökte även ett antal andra områden, som visade sig ha relativt låga naturvärden. Dessa beskrivs kortfattat nedan. Dessa områden kan enligt vår mening få brukas, men hänsyn bör tas till de naturvärden som trots allt finns i områdena. De flesta av dessa områden har ändå högre naturvärden än majoriteten av de skogar som syns från skogsbilvägarna, och kan därför vara värdefulla att spara för framtiden. Om vi ska nå miljömålen kommer förmodligen vi behöva spara mer än A16242-2015 Besökt den 8 augusti. Spår efter gammal skog, stubbar och lågor med vissa unika arter. Gallrat senaste decennierna. Dimensionsavverkat för över 100 år sedan, sedan brand, sedan storm (varefter rotvältor hämtats). Skogen ser ut att troligtvis aldrig ha varit kalavverkad. Att kalavverka området skulle bryta kontinuiteten i området, vi anser därför ej att skogen bör kalavverkas. Bedömning: Klass 2-3. A 16237-2015 Besökt den 9 augusti. Enformig tallskog, med relativt jämngamla träd. Dåligt med död ved, förutom ett par nyfallna tallågor. Vissa gamla tallstubbar med kol. Skogen bör inte kalavverkas p.g.a. vissa tallars ålder är åtminstone 130 år. Bedömning: Klass 2-3 N om vägen, klass 3-4 S om vägen. A16250-2015 Besökt den 9 augusti. 21
Talldominerat, men stort uppslag av gran. Några brända stubbar, övervuxna lågor. Kolbotten. Inslag av björk. Tretåig hackspett. Bedömning: Klass 3. A18791-2015 Besökt den 11 augusti. Talldominerat, men granar på intåg. En och annan björk. Tallåldrar uppskattningsvis 100-150 år. Rester av brand på gamla stubbar och högstubbar av tall. Lågakontinuiteten är bruten. Nedanför avverkningsområdet våtmark med sälg, lunglav. Bedömning: Klass 3. A16312-2015 och A 16305-2015 Besökta den 12 augusti. Bedömning: Talldominerat. I områdena finns en del äldre tallar som bör undantas från avverkning. Diskussion När vi åkte runt i Härjedalen under den här resan omgavs vi av ett exploaterat, söndertrasat landskap med kalhyggen, torvtäkter och stora enformiga trädplanteringar, både av våra inhemska träd och av contortatall från Nordamerika. Det har sagts förut: Om välkomstskyltarnas Härliga Härjedalen byttes mot Härjade Härjedalen skulle de kanske ge en mer rättvisande bild. Desto viktigare att det som kvarstår av höga naturvärden tillåts finnas kvar. De nya rutinerna för naturvärdesbedömning, som vi fick höra att Holmen infört hösten 2014, tycks inte ha varit tillräckliga för att undvika att skogar med höga naturvärden avverkningsanmäls. Vi hoppas att Holmens FSC-certifierare (DNV GL) denna gång kommer sätta mer press på Holmen att förbättra naturvärdesbedömningarna. Vi hoppas att Skogsstyrelsen tar vara på den här informationen och inventerar de områden som vi anser har höga naturvärden. Och slutligen vi hoppas såklart att de här skogarna med höga naturvärden får stå kvar även i framtiden. 22