IMPLEMENTERINGSPLAN GESTALTNING, BIOLOGISK MÅNGFALD OCH LJUSSTRATEGI

IMPLEMENTERINGSPLAN GESTALTNING, BIOLOGISK MÅNGFALD OCH LJUSSTRATEGI Stödjande dokument till Hållbarhetsprogram Detailed Planning Stage Masthusen, Malmö 2013-11-22

Dokumentet upprättat av: Diligentia AB Riksbyggen Hökerum Bygg AB Ikano Bostad AB Malmö Stad Gatukontoret Malmö Stad Stadsbyggnadskontoret Malmö Stad Miljöförvaltningen Hennig Design AB White Arkitekter AB Cowi Sven Orefelt, Fredrik Remstam, Anna Barosen Camilla Thermaenius Anna Edman Emma Olofsson Inga-Lill Ölin, Märika Bark, Camilla Morland Oskar Anselmsson Annika Kruuse Katarina Hennig Nina Lindegaard Erik Heyman, Anders Olsson 2

Innehåll 1. INLEDNING... 4 1.1 OMFATTNING... 4 1.2 ARBETSMETOD... 4 2. MIKROKLIMAT... 5 2.1 MÅL... 5 2.2 KRAV... 5 2.3 ÅTGÄRDER... 5 3. INKLUDERANDE SAMHÄLLE... 7 3.1 MÅL... 7 3.2 KRAV... 7 3.3 ÅTGÄRDER... 7 4. ODLINGSYTOR... 9 4.1 MÅL... 9 4.2 KRAV... 9 4.3 ÅTGÄRDER... 9 5. BIOLOGISK MÅNGFALD... 11 5.1 ÖKNING AV BIOTOPER... 11 5.2 INHEMSK FLORA... 13 5.3 BIOLOGISK MÅNGFALD I ANSLUTNING TILL BYGGNAD... 15 6. STADSUTFORMNING... 18 6.1 KONTEXT OCH ANSLUTNING... 18 6.2 RUMSLIGHET... 20 6.3 LANDMÄRKEN OCH VYER... 22 6.4 URBAN UTFORMNING... 23 6.5 BEVARANDE AV KARAKTÄR... 25 6.6 IDENTITET... 26 7. UTFORMNING AV GATOR... 28 7.1 MÅL... 28 7.2 KRAV... 28 7.3 ÅTGÄRDER... 28 8. LJUSSTRATEGI... 30 8.1 MÅL... 30 8.2 KRAV... 30 8.3 ÅTGÄRDER... 30 8.4 PRINCIPLÖSNINGAR OCH RIKTLINJER... 31 3

1. INLEDNING 1.1 OMFATTNING Detta är ett stödjande dokument till Hållbarhetsprogrammet för Masthusen, Detailed Planning Stage (DPS) som bland annat handlar om följande krav CE4, COM1, COM5, ECO2, ECO3, ECO4, PS5, PS12 och PS14 från Breeam Communities. 1.2 ARBETSMETOD Arbetet har framskridit genom gemensamma arbetsmöten där samtliga aktörer har deltagit, se föregående sida. Vid varje möte har arbetsunderlaget varit Kanozi Arkitekters situationsplan daterad 2011-11-18. Situationsplanen för hela Masthusen ändras kontinuerligt vartefter området utvecklas så de kvartersstrukturer som är illustrerade i denna implementeringsplan kan vara inaktuella. Kraven som ställs i denna implementeringsplan kommer dock gälla inom respektive fastighetsägares kvarter trots detta. Placering av åtgärder kan därför komma att ändras något, men det är varje projektutvecklares ansvar att implementering av kraven sker så att syfte och mål uppfylls. Det den parallella dialogprocessen har utmynnat i har återkopplats till gruppen för i sin tur resultera i bearbetning av materialet. Det har dessutom förts diskussioner med de andra delprojekten beträffande de frågor som har berört mer än detta delprojekt. 4

2. MIKROKLIMAT 2.1 MÅL Målet är att skapa ett bra mikroklimat för vistelse i Masthusen samt att motverka värmeö-effekten, det vill säga minska kraftig temperaturökning i lokala områden vid soliga dagar. 2.2 KRAV 1. Tillhandahållande av lämpliga skuggade grönytor och platser med skugga från träd. 2. Tillhandahållande av gröna tak och väggar. 3. Skapa nya öppna vattenytor, vattenlek eller fontäner på allmän plats. 4. Lämpligt val av fasadbeklädnad för att undvika värmeabsorption. Utöver kravet om att minska temperaturökning i Masthusen, är det även viktigt att skapa varma, soliga och vindskyddade lägen där människor kan mötas under de kallare dagarna. 2.3 ÅTGÄRDER 2.3.1 Skuggiga platser För att motverka värmeö-effekten i Masthusen planteras träd både i lokalgatorna och på kvartersgatorna i mån av plats. Varje pocket park som anläggs ska minst ha ett träd. Både på torget och i den allmänna lilla parken i kvarter 3 skapas sittplatser i soliga och skuggiga lägen. 2.3.2 Gröna tak och väggar Varje kvarter i Masthusen ska bestå av en viss andel gröna tak och det kommer eftersträvas att anlägga minst en grön vägg med klätter- och/eller slingerväxter. Andelen gröna tak på varje kvarter står närmare beskrivet i Hållbarhetsprogrammet under kapitlet om dagvatten. Utöver att minska värmeö-effekten bidrar gröna tak även till att regnvatten fördröjs och trycket på ledningsnätet blir mindre. 2.3.3 Vattenytor På torget anläggs en urban vattenlek som bidrar till både svalka och nöje under soliga dagar. Det finns även öppen dagvattenhantering vilket gör att vatten leds synligt i rännor på bland annat torget. 2.3.4 Ljus tak- och fasadbeklädnad Den resterande takytan, som inte utgörs av gröna tak, inom varje kvarter ska utgöras av icke värmeabsorberande material. Det kommer att eftersträvas att 50 % av fasadbeklädnaden inom varje kvarter ska utgöras av ljusa material. 5

Gröna tak Situationsplan: Mikroklimat 6

3. INKLUDERANDE SAMHÄLLE 3.1 MÅL Det övergripande målet är att skapa och utforma en stadsdel som är tillgängligt för alla oavsett ålder, kön, etnicitet eller funktionsnedsättning. 3.2 KRAV 1. För att tillgodose olika åldrar ska framkomliga, skyddade och samlade ytor, lekfullt utformade ytor och ytor med mycket sittplatser samt lekplatser skapas. 2. Könsneutrala aktivitetsytor skapas såsom exempelvis boulebanor. 3. För att möta olika behov inom etnicitet och religion ska ett rikt föreningsliv främjas med inslag från olika kulturer. 4. För att tillgodose personer med funktionsnedsättning ska bland annat framkomliga och kontrastmarkerade ytor skapas. Lutningar får inte överstiga 1:12. 3.3 ÅTGÄRDER 3.3.1 Ålder Plana, skyddade och samlade ytor, lekfullt utformade ytor och ytor med mycket sittplatser samt mindre småbarnslekyta skapas inom varje kvarter. Då skapar vi en bra plats för både äldre människor och små barn. 3.3.2 Kön Den nära intilliggande fritidsanläggningen Kockum Fritid med sim-, is- och sporthall erbjuder ett stort utbud av könsneutrala aktiviteter. Området har även nära koppling till Stapelbädds- och Varvsparken som innehåller skate- och klätteranläggning samt lekplats och öppen gräsyta. På andra sidan av Einar Hansens Esplanad är det planlagt en bollplan. Det är eftersträvansvärt att skapa minst en boulebana inom något av kvarteren. Genom att ha jämn fördelning mellan båda könen av de medverkande konsulterna under planprocessen ökar möjligheten till att det skapas platser som tilltalar båda könen. 3.3.3 Etnicitet/Religion Genom en accepterande, tillmötesgående och öppen attityd hos staden och de boende i området, ges det förutsättningar att skapa en hållbar social struktur med hög tillgänglighet. I kvarter 12 eller 16 är det möjligt att ge utrymme för offentlig verksamhet som till exempel bibliotek. Ett bibliotek skulle utgöra en plattform för att skapa ett rikt föreningsliv. 3.3.4 Funktionsnedsättning Samtliga projekterade ytor inom Masthusen kommer att utformas efter BBR och utifrån de högt ställda nationella lagkraven gällande tillgänglighet. Genom att skapa en stad där alla kan ta sig fram, skapar vi också en stad för alla. Lutningar får inte överstiga 1:12. 7

Situationsplan: Inkluderande samhälle 8

4. ODLINGSYTOR 4.1 MÅL Målet är att gynna och öka stadsodling samt uppmuntra till sociala möten. Platsen för odlingsytorna blir samlingspunkter där spontana möten kan uppstå som i sin tur gynnar granngemenskapen. Urban odling kan bidra till människors trivsel och känsla av tillhörighet till den plats de bor på vilket i sin tur är viktigt för ett psykiskt välmående. 4.2 KRAV För att uppfylla målen krävs att odlingsytorna redovisas var de är tänkta samt hur stora de ska vara. 4.3 ÅTGÄRDER Det ska finnas odlingsmöjligheter för alla boende inom Masthusen (undantaget äldreboende). Odling kan ske på både tak och mark. Odlingsjorden ska vara av bra kvalitet för matodling. För att säkerställa att informationen når alla lägenhetsinhavare kommer denna finnas med i informationspaketet. Odling på tak 9

Situationsplan: Odlingsytor 10

5. BIOLOGISK MÅNGFALD 5.1 ÖKNING AV BIOTOPER 5.1.1 Mål Målet är att öka antalet biotoper inom Masthusen för att bidra till den biologiska mångfalden. Valet av biotoper utgår från nordvästra Malmös vegetationskaraktär som utan människopåverkan hade varit näringskrävande lövskog av olika fuktighetsgrad, kärr och havsstrandsbiotoper. Däremot i det människopåverkade/människoskapade (hela norra Malmö är utfyllnadsmark) är ruderatmarker det karaktäristiska. Ruderatmark är torra, grusiga marker som hålls öppna genom störning. En biotop är en lämplig livsmiljö där en viss växt- eller djurart kan leva sett ur artens perspektiv. 5.1.2 Krav Det ska anläggas minst två nya viktiga, värdefulla eller känsliga biotoper utifrån nedanstående alternativ: 1.Lundbiotop (mindre trädgrupp) 2.Havsstrandsbiotop 3.Ruderatmark Biotop 2 och 3 kan även anläggas på tak och därmed utgöra en del av de gröna taken. 5.1.3 Åtgärder Att 25 % av de gröna taken utgörs av biotop 2 eller 3 inom varje kvarter är eftersträvansvärt. Resterande 75 % kan utgöras av fritt valt grönt tak (det vill säga att det inte endast behöver vara sedumtak). Det är önskvärt, där utrymme ges, inom varje kvarter att uppföra en biotop 1 (lämplig biotop för skuggiga gårdar). Det finns många andra typer av gröna tak som är betydligt bättre för den biologiska miljön än sedumtak. Platsbyggda takbiotoper med något tjockare substrat kan vara mycket värdefulla för biologisk mångfald och rymma både vanliga och ovanliga arter av till exempel gräshoppor och spindlar. Gröna taksystem fyller flera funktioner: de bidrar till att fördröja samt binda dagvatten, de isolerar, de erbjuder estetiska värden samt bidrar till den biologiska mångfalden. Själva anläggningen av ett grönt taksystem beror på vilken typ av biotop man väljer. Veg Tech, Byggros, Svenska naturtak och Bara mineraler är exempel på företag med olika lösningar. Förutom färdiga mattor är det även möjligt att etablera gröna tak med sedumskott på plats. För grönt tak med havstrandbiotop ges växtförslag under avsnitt 5.2.3. Växtförslag för lundbiotop Svenskt namn Blåsippa Desmeknopp Dvärgvårlök Hässleklocka Kransrams Vetenskapligt namn Hepatica nobilis Adoxa moschatellina Gagea minima Campanula latifolia Polygonatum verticillatum 11

Lundslok Lundsmörblomma Lungört Långstarr Ormbär Ramslök Skogsbingel Skogsstarr Storrams Strutbräken Sårläka Tandrot Trolldruva Underviol Vårärt Vätteros Melica uniflora Ranunculus cassubicus Pulmonaria obscura Carex divulsa Paris quadrifolia Allium ursinum Mercurialis perennis Carex sylvatica Polygonatum multiflorum Matteuccia struthiopteris Sanicula europaea Cardamine bulbifera Actaea spicata Viola mirabilis Lathyrus vernus Lathraea squamaria Det är eftersträvansvärt att 25 % av de gröna taken utgörs av biotop 2 eller 3. Situationsplan: Ökning av biotoper 12

5.2 INHEMSK FLORA 5.2.1 Mål Målet är att öka den inhemska floran inom området. 5.2.2 Krav 90 % eller mer av de växter som planteras i området ska antingen vara lokalt förekommande inhemska arter eller ha ett värde för vilda djur. Andelen räknas ut i procent utifrån typ av vegetation. Exempelvis räknas träd och buskar i antal samt gräs och planteringsytor i kvadratmeter. 5.2.3 Åtgärder Ekologerna som arbetat med utvecklingen av Masthusen föreslår trädslag som förekommer naturligt i Skåne och är anpassade för att tåla den relativt krävande miljö som området erbjuder. Den stora andelen hårdgjord yta i området innebär att vattentillgången kan variera kraftigt och vägsalt, samt närheten till havet, kan ge upphov till skadlig saltpåverkan. Det ska uppföras en lundbiotop, som är en lämplig biotop för skuggiga gårdar, inom varje kvarter med bostadsgård, utom kvarter 1. Alla trädval inom området görs med utgångspunkt i Malmö stads trädplan (till exempel oxel, fågelbär, naverlönn, hagtorn, skogsek). Etablering av gröna tak med fördelningen 75 % fritt valt grönt tak och 25 % biotop 2 eller 3 (se avsnitt 5.1 Ökning av biotoper) av alla gröna tak inom varje kvarter är eftersträvansvärt. Mindre grönytor kan förslagsvis utgöras av gräsmarker med ängsfröblandning alternativt ruderatmark. Dessa grönytor får då en större biologisk mångfald än en kortklippt gräsmatta och blir också betydligt mer attraktiva för till exempel humlor och fjärilar. I varje projekt ska ekolog konsulteras för val av växter alternativt utgå från föreslagen lista. Växtförslag för havsstrandsbiotop Svenskt namn Vetenskapligt namn Saltarv Honckenya peploides Marviol Cakile maritima Strandkål Crambe maritima Sandstarr Carex arenaria Strandråg Leymus arenaria Strandråg Elytrigia juncea Strandrödtoppa Odontites litoralis Glasört Salicornia europaea Strandmalört Artemisia maritima ssp maritima Sandmålla Atriplex laciniata Strandtrift Armeria maritima ssp maritima Gul fetknopp Sedum acre Axveronika Veronica spicata Hedblomster Helichrysum arenarium Dansk iris (rödlistad) Iris spuria (tål inte torka) 13

Gröna tak exempel på annan grönska än traditionell sedum 14

5.3 BIOLOGISK MÅNGFALD I ANSLUTNING TILL BYGGNAD 5.3.1 Mål Målet är att öka den biologiska mångfalden inom området. 5.3.2 Krav Enligt kravet i Breeam Communities ska minst 35 % av den totala takytan bestå av gröna tak. Bon för vila och häckning för fåglar och fladdermöss ska finnas på byggnaderna. 5.3.3 Åtgärder Att etablera minst 35 % gröna tak av totala takytan inom varje kvarter. Andelarna gröna tak är dock reglerade i Hållbarhetsprogrammet under kapitlet om dagvatten och samtliga överstiger 35 %. Av de gröna taken är det eftersträvasvärt att fördelningen ska vara 75 % fritt valt grönt tak och 25 % biotop 2 eller 3 (se avsnitt 5. Ökning av biotoper) inom varje kvarter. Följande föreslagna vilo- och häckningsplatser för fåglar och fladdermöss uppförs: 1. Totalt 25 stycken specialholkar för tornseglare (rödlistad) ska placeras under takutsprång på husfasader. - 5 stycken fördelade på kvarter 1-4 - 5 stycken fördelade på kvarter 6, 11-12 - 5 stycken fördelade på kvarter 7-8 - 5 stycken fördelade på kvarter 13-16 - 5 stycken fördelade på kvarter 17-18 2. Minst 2 stycken bottenplatta för hussvalor per kvarter. 3. Totalt 3 stycken specialholkar för tornfalk. 1 st ska finnas på vardera kvarter 1, 4 & 16. De placeras 3-10 meter över marken, gärna på de minst frekventerade sidorna av husen. 4. 3 stycken konventionella fågelholkar ska finnas per kvarter 5. 2 stycken fladdermusholkar ska finnas per kvarter. Holkarna ska helst placeras på en höjd 2-4 m över marken. Söderläge är att föredra, men inte i direkt exponering för sol. Konventionella fågelholkar kan placeras i träd eller på husfasader och utgöra boplatser åt tex mesfåglar eller svartvitflugsnappare. Speciella holkar för tornseglare, hussvala och tornfalk kan placeras på husfasader, gärna under takutsprång. Beskrivning av holkar för olika arter och förslag på placering finns i Naturskyddsföreningens handbok (Lewander och Bengtsson). Samtliga holkar finns bland annat att köpa på Naturskyddsföreningens web-butik. Trädplanteringar samt den stadsdelspark som finns nordost om området förbättrar förutsättningarna för den fridlysta fladdermusen. Genom att sätta upp specialdesignade holkar för fladdermöss kan man förbättra förutsättningarna ytterligare. Vilo- och häckningsplatser bör om så är möjligt integreras i byggnaden. Lämplig placering ska godkännas av ekolog. Varje kvarter ska eftersträva att ha ett mångfaldstorn/gammal trädstam eller liknande för fåglar, växter och insekter. 15

Tornseglarholk Tornfalkholk Fladdermusholk Bo för hussvala under takutsprång 1 Bo för hussvala med eget tak 2 1 Kan köpas här: http://sof.caeline.com/sv/sortiment/holkar_fagelmatare/holkar/svalbo,_hussvala?id=92285 2 Kan köpas här: http://www.vivara.se/product/id=78/konstgjort_bo_för_hussvala.html 16

Det är eftersträvansvärt att 25 % av de gröna taken utgörs av biotop 2 eller 3. Situationsplan: Biologisk mångfald i anslutning till byggnad 17

6. STADSUTFORMNING MÅL Att försäkra att området är tillgängligt och arkitektoniskt attraktivt. KRAV Vid utveckling av kvarteren i Masthusen ska utformningen minst beakta - Kontext och anslutning - Rumslighet - Landmärken och vyer - Urban utformning - Bevarande av karaktär - Identitet Dessa presenteras nedan. 6.1 KONTEXT OCH ANSLUTNING 6.1.1 MÅL Målet är att skapa en struktur som gynnar flödet till, från och igenom Masthusen så att området görs tillgängligt och befolkas. 6.1.2 ÅTGÄRDER Masthusen blir en central punkt i Västra Hamnen, vilket betyder att en stor del av kommunikationen och rörelsen kommer gå genom området. Diagonalen är planlagd som gågata vilket gynnar gående och cyklister genom området. För att göra området ännu mer visuellt öppet är det viktigt att kvarteren förses med öppningar såsom illustrerat på situationsplanen. Öppningar in i kvarter 18

Situationsplan: Kontext och anslutning 19

6.2 RUMSLIGHET 6.2.1 MÅL Målet är att skapa en variation av rumslighet, exempelvis stora/små, öppna/slutna och intensiva/lugna rum för att ge en variation av upplevelser i området. Generellt ska rumsliga sammanhang behandlas ur en mänsklig skala. 6.2.2 ÅTGÄRDER Det skapas olika rumsliga upplevelser med hänsyn till den mänskliga kroppens mått och perceptionsförmåga i gestaltning av rummet. Situationsplanen visar var dessa rum ska skapas och vilken upplevelse det är tänkt att de ska förmedla. Stora, öppna rum där det råder överblickbarhet finns vid kvarter 3, 6 samt på torget och lämplig plats finns även inom kvarter 13-16 inför kommande detaljplan. Små rum skapas i form av pocket-parks, små gröna fickor i kvarteren. Tre av de fem små rummen blir slutna, intima rum som skapar lugn och andrum. Dessa kan upptäckas efterhand på promenaden. Alla dessa små rum, utom diagonalens entrépunkt i norr vid kvarter 2, ska utformas så att det går att uppleva ett lugn. Intensiva rum med mycket rörelse och intryck sker vid entréerna till området, det vill säga kvarter 2, 5, 16 samt torget. Sluten pocket-park Pocket-park av mer öppen karaktär Sluten pocket-park 20

Situationsplan: Rumslighet 21

6.3 LANDMÄRKEN OCH VYER 6.3.1 MÅL Målet är lokalisering av redan etablerade samt nya målpunkter, landmärken och vyer i området. 6.3.2 ÅTGÄRDER Närliggande Turning Torso är ett av Malmös mest kända landmärken och kommer ha en stark närvaro i Masthusen. Den främsta målpunkten inom området kommer bli Masttorget. Vyer inkluderar krökta gaturum som skapas för att ge spänning, utsikter från byggnader mot Öresund, in i Varvsparken och in mot stadskärnan, då främst med Centralstationen i fokus. Andra kontakt- eller angörningspunkter är cykel- och kollektivtrafiken längs Stora Varvsgatan, Lilla Varsgatan, Västra Varvsgatan och Einar Hansens esplanad. Situationsplan: Landmärken och vyer 22

6.4 URBAN UTFORMNING 6.4.1 MÅL Målet är att utforma en levande stadsdel med hög densitet av byggnader, blandade funktioner och gåvänliga förbindelser. 6.4.2 ÅTGÄRDER Utöver att detaljplanerna med sina bestämmelser möjliggör den blandade och levande staden som eftersträvas föreslås att bottenvåningar utvecklas med möjlighet för bostäder, bokaler, handel, kontor och centrumverksamhet för kvarter 7,8 och lokaler, handel, kontor och centrumverksamhet för kvarter 13-16. Detta för att få en större variation av aktiviteter i gaturummet över dygnet. Det är önskvärt att få till en lokal med mötesplats (tex bibliotek) i kvarter 12 eller 16. Diagonalen är planlagd som gågata. Fokus för handel, kontor och centrumverksamhet ligger i gynnsamma hörnlägen. För att Stora Varvsgatan inte bara ska bli en stor genomfartsväg föreslås att en del av bottenvåningarna utmed denna ska förses med handel, kontor och centrumverksamhet, se situationsplanen. Eftersom stadsdelen är tätbebyggd ska gröna ytor på såväl vertikala ytor som tak finnas i hög utsträckning. Stadsdelens karaktär bör referera till det gamla hamn- och varvsområdet i både utsmyckning, färg- och materialval. Uppglasade bottenvåningar med blandade verksamheter mot gågata. 23

Situationsplan: Urban utformning 24

6.5 BEVARANDE AV KARAKTÄR 6.5.1 MÅL Målet är att bevara och förstärka områdets identitet. Ett sätt att göra detta på är att bevara och förstärka karaktärer och referenser till tidigare varvs- och hamnområde. Detta tillvägagångsätt kan även innefatta de växtkaraktärer som finns i nordvästra Malmö när det handlar om utformning av de gröna områdena. I stort handlar det främst om att addera värden eftersom det finns ytterst få att förstärka. 6.5.2 ÅTGÄRDER Det som minner om områdets tidigare användningsområde är den ombyggda industrihallen som Ica Maxi är etablerad i. För att ytterligare återkoppla kan området smyckas med konst som har en hamn- och varvskaraktär men det kan även synas i materialval och byggnadsform. Etablering av biotoper med växtkaraktär som motsvarar den som finns i nordvästra Malmö uppförs. 25

6.6 IDENTITET 6.6.1 MÅL Det handlar om att ge området en identitet som boende kan värna och ta hand om och besökande kan förstå och komma ihåg. Ett sätt att skapa en identitet är att arbeta med igenkänningsobjekt, som en specifik markbeläggning, återkommande funktionsobjekt och offentlig konst. Alla miljöer ska dessutom kännas trygga. 6.6.2 ÅTGÄRDER Diagonalen får ett identitetsskapande genomgående beläggningsmönster. Lokalgatorna får upphöjda planteringsbäddar där kanten utgörs av corténstål. Detta element kommer att vara återkommande i området. Exempel på identitetsskapande mönsterbeläggning Corténstål 26

Situationsplan: Identitet 27

7. UTFORMNING AV GATOR 7.1 MÅL Målet är att skapa förutsättningar för att uppnå en gatumiljö som uppmuntrar till sociala möten och trygghet. 7.2 KRAV Alla gator och öppna ytor ska vara övervakade av minst 10 fönster eller dörrar och alla kopplingspunkter ska vara välbelysta och övervakade. Belysningskrav finns beskrivet i sista kapitlet. Det ska även finnas en tydlig gräns mellan allmänna, semiprivata och privata sfärer för att skapa tydlighet i var man kan röra sig. 7.3 ÅTGÄRDER För att uppmuntra till sociala möten och känsla av trygghet i det offentliga rummet krävs att stadsrummen aktiveras över dygnet och årstiden. Ett sätt är att skapa en blandad bebyggelse (se avsnitt 6.4 urban utformning). Detta medför i sin tur en viss uppglasning av fasader vilket ger en koppling mellan vad som sker inne och ute. Förutom detta ska lokalisering och orientering av fönster och dörrar vara så att de medför att gator och öppna ytor upplevs befolkade och trygga. För att skapa tillhörighet till området och därmed trygghet ska det finnas utrymme för att utforma allmänna, semiprivata och privata utrymmen, som exemplen nedan visar. Det ska finnas öppna tillfartsvägar för att säkerställa ett flöde genom området under hela utbyggnadstiden. Privata ytor ut mot offentliga trottoarer 28

Situationsplan: Utformning av gator 29

8. LJUSSTRATEGI 8.1 MÅL Målet är att: en trygg och vacker miljö ska skapas bland annat med hjälp av belysning. ljussättningen ska underlätta orientering och tillgänglighet inom området. lokalgator, korsningar, centrala ytor exempelvis torget, frekventa gång- och cykelstråk ska vara väl upplysta. bostadsgårdar och pocket-parks ska ha en intim, välavvägd belysning som framhäver den semi-privata eller privata karaktären. en väl balanserad effektbelysning ska förhöja stämning och atmosfär samt ge identitet åt utvalda platser i området. armaturer och ljuskällor ska ha ett högt ljusutbyte det vill säga vara så energisnåla som möjligt. belysningen inte ska förorsaka ljusföroreningar eller bländning. ljuskällor ska ha god färgåtergivning (RA över 80) vilket ger ökad trygghet och trevnad. 8.2 KRAV Det finns krav på belysning av gator enligt VGU 3 som måste uppfyllas. Därutöver finns krav som måste säkerställas gällande begränsning av ljusföroreningar inom och utanför området. Med begränsning av ljusförorening avses här: att minimera ljustransmissionen mot himlen att minimera ljusspill mot fönster från gatubelysning eller från eventuell fasadbelysning att begränsa ljusspill utanför avsedda ytor eller utanför fastighets- och projektområdesgränser samt att begränsa medel-luminansen för belysning av byggnader och yttre belysning (men med bibehållen säkerhet och trygghet). Vidare ska bländning som orsakas av för höga luminans-skillnader (exempelvis en ljuskälla eller en alltför luminant yta sedd mot en mörk bakgrund) undvikas så långt som möjligt genom valet av väl avbländande armaturer. 8.3 ÅTGÄRDER Armaturval, ljusoptik och ljuspunktshöjder ska säkerställa att ljuset endast sprids på avsedda ytor och inte förorsakar ljusförorening eller bländning. Dagsljussensorer eller timers ska reducera antalet brinntimmar. Gatukontoret har dock sitt eget styrsystem för detta. All gatu- och yttre belysning ska ha noll procent uppåtriktad ljustransmission (vilket ska skrivas in i kontraktklausul i projekteringsskede). Observera här att detta inte gäller belysning av specifikt utvalda byggnadsfasader. 3 Vägar och Gators Utformning, Trafikverket 30

8.4 PRINCIPLÖSNINGAR OCH RIKTLINJER Här presenteras principlösningar för hur lokalgatorna, Masttorget, GC-stråk, bostadsgårdar och pocket-parks ska ljussättas för att begränsa ljusföroreningar. 8.4.1 Lokalgator Lokalgatorna ska vara väl upplysta för att skapa trygghet i de mest frekventerade delarna av Masthusen. Ljussättningen följer Stadsmiljöprogrammet för Västra hamnen. Vald armaturtyp är Noral, Horizon IV, bestyckad med 70W metallhalogen på enkel eller dubbelarmad stolpe. Ljuspunktshöjden är ca 5m. Vald ljuskälla har gott ljusutbyte och god färgåtergivning. Armaturens optik och planglas ger en väl-avbländad ljusmiljö. Se illustration över princip för lokalgator. Illustration: Princip för lokalgator 8.4.2 Masttorget / Diagonalen Även diagonalen samt Masttorget ges ett allmänljus med armaturtyp Noral, Horizon IV, bestyckad med 70W metallhalogen monterad på enkel alternativt dubbelarmad stolpe. Ljuspunktshöjden är ca 5m. Armaturens optik och planglas ger en väl-avbländad ljusmiljö. Ljuskällan har gott ljusutbyte och god färgåtergivning. Stolpplaceringar anpassas så att krav på synbarhet utmed stråket tillgodoses medan direktljus mot fönster minimieras. Ljuskällans position i gatuarmaturen regleras för att optimera önskvärd ljusfördelning och för att minimera ljusspill. På torget kompletteras allmänljuset med effektljussättning i form av spotlights och goboprojektorer av typen Meyer Nightspot samt Meyer Nightspot Gobo Projektor, bestyckad med 70W metallhalogen monterad på hög stolpe, med nedåtriktad ljustransmission. Torgets nivåskillnader/trappor markeras med orienteringsarmaturer av typen ERCO LED orientering 33752, som är väl avbländad för att inte ge obehag. 31

Torgets fasader kan med fördel även effekt-ljussättas för att förstärka rumsligheten och förhöja platsens identitet som social samlingspunkt i Masthusen. Observera att eventuell fasadbelysning måste ha så kallad cut-off teknik för att inte ge oönskat spilljus och ljustransmission uppåt. Noral, Horizon IV Meyer, Nightspot samt ERCO, LED 33752 Nightspot Gobo projektor lllustration: Masttorget med allmänljus och effekt-ljussättning med nedåtriktad ljustransmission 32

lllustration: Situationsplan över lokalgator, Diagonalen samt Masttorget med nedåtriktad väl avbländad ljustransmission 8.4.3 Gång- och cykelstråk GC-stråk ljussätts med stolpbelysning på låg stolpe med ljuspunktshöjd 4,5 m. Ljusoptiken ska vara helt avbländad för att inte skapa onödigt ljusspill eller obehagsbländning. Se illustration över GC-stråk på nästa sida. Typarmaturer exempelvis Noral Horizon IV höjd 5 m alternativt armatur med likvärdig optik och avbländning. Armaturen ska vara försedd med planglas. Bestyckning med 35 W metallhalogen alternativt varmvit LED. 8.4.4 Bostadsgårdar En välavvägd och balanserad ljusmiljö ska framhäva en lågmäld och privat karaktär. Gångvägar ljussätts med fördel med pollare som har helt avbländad ljusoptik. Pollare bestyckas med metallhalogen alternativt varmvit LED. Ljuset från pollarbelysningen kombineras med helt avbländade väggarmaturer ytmonterade på fasad. Entrépunkter ska vara väl upplysta för ökad säkerhet och trygghet. Ljusoptiken ska vara helt avbländad. Storskaliga bostadsgårdar kan för säkerhet och trygghet ljussättas med låg belysningsstolpe som har en ljuspunktshöjd på ca 4m. Ljusoptiken ska vara helt avbländad för att inte orsaka obehagsbländning eller otrygghet. Förslag till armaturtyp exempelvis BEGA 9100, BEGA 9007 eller BEGA 7940 alternativt armatur med likvärdig optik och avbländning. 33

Eventuell effektbelysning ska ha en nedåtriktad ljustransmission. Dvs. montage ska ske från fasad eller från stolpe. 8.4.5 Pocket-parks I pocket-parks ska ljussättningen framhäva en semi-privat karaktär. Ljussättningen bör också vara fantasifull och intresseväckande samt tillvarata och förstärka platsens identitet. Ljusmiljön ska vara välbalanserad, dvs. kontraster mellan ljus och skugga ska vara välavvägd. Beroende på parkens / platsens storlek används låg stolpbelysning med ljuspunktshöjd 4,5 m alternativt pollare med helt avbländad ljusoptik. Armaturer bestyckas med metallhalogen alternativt varmvit LED. Murar eller dylika landskapselement kan med fördel användas för att fälla in belysning. 8.4.6 Princip för effektljussättning På de platser där effektbelysning är aktuellt gäller att denna inte får ha uppåtriktad ljustransmission. Därför måste spotlights/floodlight monteras på stolpe alternativt väggmontage. Utvalda fasader måste ljussättsas med armaturer som har cut-off -teknik för att inte ge onödigt ljusspill. BEGA 7940 BEGA 9100 Illustration: GC-stråk ljussätts med armatur som har helt avbländad ljusoptik monterad på stolpe med ljuspunktshöjden ca 4m. 34

Illustration: Pollarbelysning kombineras med fördel med väggarmaturer som har helt avbländad ljusoptik Illustration: Bostadsgårdar ljussätts med fördel med pollarbelysning som har rundstrålande avbländad ljusoptik. Ljusoptiken på pollarbelysning ska vara väl avbländad för att skapa en balanserad och behaglig ljusmiljö. 35

lllustration: Situationsplan över utvalda platser med specifika belysningskaraktärer 36