RÄTTSMEDICINALVERKET 2000 Årsredovisning
Rättsmedicinalverket Årsredovisning 2000 INNEHÅLL GD:s kommentar 1 RESULTATREDOVISNING Verksgemensamt 2 Rättspsykiatri 9 Rättsmedicin 13 Rättskemi 17 Rättsgenetik 21 FINANSIELL REDOVISNING Resultaträkning 25 Balansräkning 27 Anslagsredovisning 28 Finansieringsanalys 29 TILLÄGGSUPPLYSNINGAR OCH NOTER 30 SAMMANSTÄLLNING ÖVER VÄSENTLIGA UPPGIFTER 35 UNDERSKRIFTER 36 Rättsmedicinalverket, Vasagatan 52, 111 20 Stockholm, tel: 08-441 76 00, fax: 08-24 05 30, e-post: rmv@rmv.se, internet: www.rmv.se Omslagsbild: Fotoavdelningen, Universitetssj. Link. På bilden: Birgitta Andersson, assistent vid rättskemiska avdelningen. Grafisk formgivning och layout samt bild av GD: Adriana Arsenijevic, Rättsmedicinalverket Tryckeri: Norstedts Tryckeri, Stockholm, feb 2001
GD:s kommentar Ulf Westerberg Verksamheten har under år 2000 i stort kunnat genomföras som planerat. Verkets styrelse och ledning har också i år kunnat konstatera att statsmakternas övergripande mål för myndigheten enligt regleringsbrevets krav i allt väsentligt uppfyllts. I förhållande till anvisade medel har anslagsverksamheten gått med underskott vilket i huvudsak kunnat täckas upp genom tidigare anslagssparande. Den totala omfattningen av utredningsverksamheten inom de fyra verksamhetsområdena har i stort legat på samma nivå som året innan. Antalet drograttfyllerianalyser har dock fortsatt att öka utöver de nivåer som prognostiserades när den nya lagstiftningen beslutades. Bristen på utbildade rättsläkare har under året varit ett fortsatt svårt problem. Ett antal läkare har dock kunnat rekryterats till specialistutbildningen inom rättsmedicin och flera har eller kommer under den närmaste tiden att ha fått sin specialistkompetens. Ytterligare rekryteringar pågår. Under året har en försöksverksamhet påbörjats vid tre avdelningar med särskilda utredare inom rättsmedicinen som bl.a. har till uppgift att komplettera underlagen inför undersökningarna och därmed också till viss del avlasta rättsläkarna. På grund av de långa utbildningstiderna och ett antal pensionsavgångar under de kommande åren dröjer det dock ytterligare en tid innan läkarbemanningen kan anses vara tillfredställande. Ett utvecklingsprogram som kallas RMV-PLUSS vilket står för: Program för Ledning, Utveckling, Strategi och god Service genomförs nu inom verket. Syftet är att åstadkomma en brett förankrad förnyelse av ledarskap och organisation. En viktig del i detta syfte är att skapa goda arbetsmiljöer och attraktiva arbetsplatser för vår nuvarande personal och nya kompetenta medarbetare. Programmet har under året konkretiserats, utvecklats och lett till en rad aktiviteter på avdelningarna och vid olika verksövergripande seminarier. Drygt ett trettiotal lokala projekt och sju gemensamma projekt pågår. Programmet ligger väl i linje med regeringens och riksdagens ambitioner om att medborgarna ska sättas i fokus i en demokratisk, rättssäker och effektiv förvaltning utvecklat bl.a. i handlingsprogrammet En förvaltning i demokratins tjänst. Bland ytterligare en rad initiativ och aktiviteter under året skulle jag särskilt vilja nämna några. RMV har efter samråd med andra berörda myndigheter lämnat ett förslag till Justitiedepartementet om att RMV skulle kunna åta sig ett huvudmannaskap för kontrakterade läkare över hela landet som skriver s.k. rättsintyg. Syftet är att avsevärt kunna förbättra kvaliteten i rättsintygen som ofta är viktiga underlag i rättsprocessen. Flera av våra rättsmedicinska avdelningar har redan tidigare varit aktiva i att leverera vävnader för transplantationer. RMV har efter samarbete med bl.a. sjukvården utarbetat riktlinjer för hur rättsmedicinens deltagande bör vara i syfte att kunna åstadkomma en bättre ordning än tidigare och i större utsträckning bidra till att fler människor kan leva längre och med bättre livskvalitet. RMV anordnade under hösten ett seminarium tillsammans med Kriminalvårdsstyrelsen och Brottsförebyggande rådet kring riskbedömningar och riskhantering. Programmet hade formen av en dialog mellan forskare och myndighetsföreträdare där också domare och åklagare deltog. Seminariet väckte stort intresse och uppskattning och har resulterat i fortsatt samarbete inom området. Personalen inom RMV har under året gjort ett utmärkt arbete med genomgående hög kvalitet och i gott samarbete med våra avnämare. Vid sidan om det ordinarie arbetet i kärnverksamheterna har engagemanget också varit stort för att bidra till utvecklingen och förnyelsen av organisationen genom arbetet i PLUSS-programmet. Jag vill tacka samtliga anställda i RMV för en god och helhjärtad arbetsinsats under år 2000. 1
Verksgemensamt Ansvarsområde och organisation Effektmål rättssäkerhet, effektivitet, information Verksamhetsmål 1: Kvalitet och bemötande Verksamhetsmål 2: Forsknings- och utvecklingsarbete Verksamhetsmål 3: Brottsförebyggande perspektiv Verksamhetsmål 4: Personalförsörjning Särskilda uppdrag Ekonomi RMV:s huvuduppgift är att avge sakkunnigbedömningar i medicinskt-rättsliga frågor till rättsvårdande myndigheter, med hög och jämn kvalitet och med tillämpande av vetenskapligt förhållningssätt och modern teknik. ANSVARSOMRÅDE OCH ORGANISATION Rättsmedicinalverket (RMV) är central förvaltningsmyndighet för rättspsykiatri, rättsmedicin, rättskemi och rättsgenetik i den utsträckning sådana frågor inte skall handläggas av någon annan statlig myndighet. Sedan den 1 juli 1999 tillhör RMV Justitiedepartementets ansvarsområde. Under 2000 har verksamhet bedrivits vid tio avdelningar och inom rättspsykiatrin dessutom genom entreprenadavtal med två sjukvårdshuvudmän. Verkets nuvarande organisation framgår av omslagets baksida. Generaldirektören och ett ledningskansli har svarat för ledning, samordning, organisations- och personalutveckling, uppföljning samt utvärdering av verksamheten. Kansliet har lämnat stöd till avdelningarna när det gäller personal-, löne- och ekonomiadministration, juridiska frågor samt i IT-frågor. En rådgivande forskningsoch utvecklings (FoU)-nämnd har biträtt verksledningen i FoU-frågor. I verkets styrelse med generaldirektören som ordförande har under året ingått tre företrädare för allmänintresset (riksdagsledamöter), två medicinska experter och en juridiskt sakkunnig. Regleringsbrevets återrapporteringskrav när det gäller effektmålen och gemensamma frågor vad gäller personal- och kompetensutveckling samt forsknings- och utvecklingsarbete redovisas i huvudsak nedan medan återrapporteringskraven i övrigt tillgodoses i de verksamhetsområdesvisa avsnitten. EFFEKTMÅL RMV skall skapa goda förutsättningar för rättssäkerhet och effektivitet inom rättsväsendet och bidra till samhällets brottsförebyggande arbete genom att informera om de erfarenheter som vunnits inom verkets verksamhetsområden. Rättssäkerhet och effektivitet RMV:s bidrag till rättssäkerheten och effektiviteten i rättsväsendet ligger främst i att den egna verksamheten bedrivs rationellt, med hög och jämn kvalitet oavsett vid vilken enhet som undersökning eller analys utförts samt med korta utrednings- och handläggningstider. Detta redovisas mer specifikt under respektive verksamhetsområdes avsnitt. RMV:s ambition är också att, främst i samverkan med andra myndigheter inom rättsväsendet, ta initiativ och lägga förslag som bidrar till att stärka rättssäkerheten och öka effektiviteten. I detta syfte har RMV t.ex. inlett en försöksverksamhet med en ny personalkategori med utbildning som sjuksköterska eller motsvarande vid tre rättsmedicinska avdelningar. Avsikten med den nya personalkategorin, utredare inom rättsmedicin, är att dels avlasta rättsläkaren vissa uppgifter, dels förbättra underlaget för den rättsmedicinska bedömningen i oklara fall. RMV har vidare i en skrivelse till regeringen föreslagit att RMV ges ett huvudmannaskap för rättsin- 2 RESULTATREDOVISNING Verksgemensamt
tyg vid allvarliga brott (se vidare avsnittet om rättsmedicin nedan). Brottsförebyggande arbete och information Flertalet lagöverträdare begår upprepade brott. Sedan 1997 har RMV prioriterat arbetet med att utveckla förutsättningarna för att höja kvaliteten i bedömningarna av risken för återfall i brott av allvarligt slag. Under år 2000 har RMV meddelat riktlinjer (2/2000) för Riskbedömning vid rättspsykiatrisk undersökning. Dessa riktlinjer, tillsammans med reflexioner kring detta svåra och kontroversiella område, har redovisats i RMV-rapport 2000:1, Riskbedömning vid rättspsykiatrisk undersökning - Riktlinjer och reflexioner. RMV har tillsammans med Kriminalvårdsstyrelsen och Brottsförebyggande rådet arrangerat ett seminarium om riksbedömningar inom skilda delar av rättsväsendet. Seminariet har resulterat i skriften Riskbedömning och riskhantering (RMV-information 3-2000). Med stöd av RMV:s databaser har omkring 200 dödsfall per år identifierats där intag av dextropropoxifen antingen varit bidragande till eller orsakat dödsfallet. Studierna har sammanfattats i rapporten Dödsfall genom bruk och missbruk av värktabletter (RMV-rapport 1999:1), publicerad i februari 1999. Med stöd av rapporten har RMV hos Läkemedelsverket hemställt om att åtgärder vidtas för att så långt möjligt eliminera denna typ av onödiga dödsfall. Företagna studier och debatten i samband med rapportens publicering synes ha medverkat till en viss begränsning vad gäller förskrivning av medlet. Läkemedelsverket har nyligen föreslagit åtgärder för att ytterligare begränsa förskrivning av medlet. En sedan 1999 årligen återkommande rapport om verksamhetens omfattning och resultat har publicerats i form av Statistisk årsbok (RMV Information 1-2000). Uppgifterna från årsboken finns även på RMV:s hemsida på Internet. På denna finns även basal information om RMV:s uppgifter, organisation mm. Ett utvecklingsarbete i syfte att höja ambitionsnivån på denna hemsida har inletts. Företrädare för RMV har deltagit i flera nationella och internationella konferenser och möten med posters och föredrag och publicerat artiklar av skilda slag med utgångspunkt från de erfarenheter som vunnits i verksamheten. Inom det rättsmedicinska fältet finns sedan tidigare en närmare samverkan mellan RMV och Rikspolisstyrelsen, RPS, genom halvårsvis återkommande möten för diskussion av frågor av gemensamt intresse och med deltagande även från Riksåklagarn, RÅ. Diskussioner om områden av gemensamt intresse har även förts med Socialstyrelsen, Domstolsverket, Kriminalvårdsstyrelsen, Folkhälsoinstitutet, Läkemedelsverket, Brottsförebyggande Rådet samt Karolinska institutet. RMV är representerat med experter i den utredning om Ansvar och påföljder för psykiskt störda lagöverträdare (Ju 1999:08) som regeringen tillsatt. Resultat i förhållande till mål RMV har i allt väsentligt kunnat uppfylla statsmakternas övergripande mål för myndighetens verksamheter samt bedriva verksamheten enligt regleringsbrevets krav. Verksamhetsuppföljning och resultatanalys är tillgodosedda genom de system för ärendehantering, kvalitetsövervakning och erfarenhetsåterföring som utvecklats och tillämpas inom verket, vilket framgår av redovisningen för respektive verksamhetsgren. Den efterfrågade undersökningsvolymen inkl. den höga volymen rättspsykiatriska undersökningar och det utökade antalet drograttfyllerianalyser har inte kunnat rymmas inom anvisat ramanslag varför tidigare års anslagssparande har behövt tas i anspråk. Informationsverksamheten har genom publikationer, artiklar, föredrag och direktkontakter varit relativt omfattande. Inte minst har rapporten om dextropropoxifen rönt ett betydande intresse i form av tidningsartiklar och närmare 5000 sålda exemplar. Efterfrågan från massmedia, myndigheter, forskare och studerande på skilda nivåer på faktaunderlag från RMV:s databaser och på kommentarer kring förfarandet vid skilda slag av undersökningar mm har under senare år ökat väsentligt. VERKSAMHETSMÅL 1: Kvalitet och bemötande Verksamheten och dess resultat skall präglas av hög kvalitet i relation till uppdragsgivarnas behov. Verksamheten skall bedrivas med respekt för de undersöktas personliga integritet. Verksamhetens resultat redovisas under respektive verksamhetsavsnitt. VERKSAMHETSMÅL 2: Forsknings- och utvecklingsarbete RMV skall bedriva utvecklingsarbete och ge stöd åt forskning av betydelse för verksamheten. Ju större krav som ställs på verksamheten, desto mer omsorg måste ägnas åt forskning och utvecklingsarbete, FoU. Ett fortlöpande FoU-arbete har en avgörande betydelse för att bibehålla och utveckla kvaliteten i verksamheten och för att kunna hålla en hög kompetens inom myndigheten. Stöd till forskning utgör en av RMV:s uppgifter enligt instruktionen. RMV:s insatser för FoU har under året bestått främst i att RMV bidragit till finansiering av vissa professorstjänster m.m, drivit egna projekt, delat ut projektmedel och samverkat med såväl svenska som internationella forskare. De av RMV utvecklade datoriserade ärendehanteringssystemen inom rättsmedicin (RättsBase), rättskemi (ToxBase) och rättspsykiatri (PsykBase) är RESULTATREDOVISNING Verksgemensamt 3
också att betrakta som ett konkret FoU-stöd liksom den rättsmedicinska centrala databasen (RMCA) och Rättsmedicinalverkets centrala arkiv (RCA) för rättspsykiatriska utlåtanden och 7-intyg. Ett Rättspsykiatriskt forskningsregister med uppgifter från såväl den rättspsykiatriska undersökningsverksamheten som från den efterföljande rättspsykiatriska vården alternativt kriminalvården är under uppbyggnad i enlighet med riksdagens beslut med anledning av betänkandet Rättspsykiatriskt forskningsregister (SOU 1996:72). Samarbete med universitet och högskolor FoU-arbetet har prioriterats, men den bristande läkarbemanningen är fortfarande gränssättande vid flera avdelningar. För att påskynda kunskapsuppbyggnaden inom RMV:s olika verksamhetsområden har RMV under 2000 fortsatt finansierat adjungerade professurer inom forensisk farmakologi, experimentell alkoholforskning och rättspsykiatri samt delfinansierat en fakultetsprofessur i rättsmedicin. Härutöver finns en myndighetsprofessur på den rättsgenetiska avdelningen. Betydande belopp har satsats för finansiering av forskningen vid den rättspsykiatriska avdelningen i Göteborg och vid Karolinska Institutets, KI:s, sektion för rättspsykiatri vid avdelningen i Stockholm (Huddinge). Vid båda dessa enheter bedrivs forskning som tar sikte på säkrare risk- och farlighetsbedömningar. Samtliga rättsmedicinska avdelningar är samlokaliserade med en motsvarande universitetsenhet, vilket underlättar det praktiskt orienterade FoU-arbete som ingår i RMV:s uppdrag. Två professorer inom rättsmedicin och ytterligare en rättsläkare är fn tjänstlediga under vardera ett år för forskning. Två av dem verksamma vid rättsmedicinska centra i USA. För att stödja den akademiska kunskapsuppbyggnaden har RMV under år 2000 fastställt särskilda riktlinjer (nr 1/2000) för tjänstledighet för forskning. Enligt dessa får avdelningschef, under förutsättning av att kärnverksamheten kan bedrivas ändamålsenligt, medge att 25% av den betalda arbetstiden får användas för forskarutbildning under upp till fyra år för vid universitet registrerade doktorander. Vidare får avdelningschef medge tjänstledighet motsvarande 25% av heltid för fortsatt forskarutbildning med bibehållen lön under två år efter disputation med sikte på docentur. Detta under förutsättning att överenskommelse slutits med närliggande universitetsinstitution om i varje enskilt fall lämplig tjänstekonstruktion. Förutsättningarna att utnyttja nämnda möjligheter för forskarutbildning är givetvis beroende på såväl de krav som kärnverksamheten ställer som tillgången på ekonomiska och personella resurser för att kompensera det arbetstidsbortfall som forskarledigheten innebär. Projektmedel m.m. Under år 2000 fördelades efter förslag från RMV:s rådgivande FoU-nämnd 1,4 mkr till 19 FoU-projekt. FoUnämnden initierade också under året en gemensam fortbildningsdag för samtliga doktorander inom eller med anknytning till RMV samt under året nydisputerade i syfte att bland annat stärka den verksgemensamma identiteten även i forskningssammanhang. Denna gång fokuserades fortbildningsdagen på forskningsfinansiella frågor. Nordisk FoU-samverkan I verkets instruktion anges att RMV skall verka för ett nordiskt och internationellt samarbete. Under året har RMV representerats vid ett nordiskt möte i rättsmedicin i Island, avrapporterat i Nordisk Rettsmedisin nr 2-2000. RMV har också deltagit aktivt i planering av nordisk rättspsykiatrisk konferens i Helsingör 2001. Ett nordiskt rättsmedicinskt informationsnät och en gemensam databas för barndödsfall, mord/dråp, dödsfall vid myndighetsingripande samt dödsfall vid fel/ försummelse eller olycka inom sjukvården har under ledning av företrädare för RMV utvecklats under 1999/ 2000. Arbetet har avrapporteras vid den nordiska rättsmedicinkongressen i Island och väntas vara i bruk under 2001. En motsvarande nordisk databas inom det rättskemiska området har också aktualiserats och kommer att vidareutvecklas under året. RMV:s samlade kostnader inom FoU-området RMV:s samlade kostnader för FoU beräknas uppgå till ca 8,5 mkr, vilket är i paritet med föregående år. Av dessa bruttokostnader avser drygt 1,3 mkr projektstöd och resterande ca sju mkr kostnad för lön, lokaler och övriga driftkostnader för RMV-relaterad FoU m.m. Härtill kommer kostnader för vad som kan betecknas som metodutveckling. Dessa uppgår till drygt 3 mkr, vilket är betydligt lägre än åren dessförinnan (8,5 mkr för 1998 och 4 mkr 1999). Detta är en följd av de omprioriteringar som nödvändiggjorts framförallt inom de rättskemiska och rättsgenetiska avdelningarna för att klara kärnverksamheten. Resultat i förhållande till mål De projekt som stötts finansiellt av RMV har resulterat i ett stort antal publicerade artiklar i vetenskapliga tidskrifter/motsvarande. I flera fall har genomförda arbeten dessutom redovisats vid nationella och internationella vetenskapliga konferenser etc. Under 2000 har delvis med stöd av lämnade bidrag av RMV tre doktorander disputerat varav en inom rättsmedicin samt två inom rättspsykiatri. För att kunna ta itu med angelägna forskningsområden och befintliga kompetensutvecklingsbehov krävs både finansiellt och tidsmässigt utrymme. Syftet med de särskilda projektmedel som RMV fördelat under senare år har varit att stödja nya projekt och ge icke-graduerade forskare möjlighet att komma igång med vetenskapligt arbete. Genom fördelning av forskningsmedlen har det också varit möjligt att stödja och motivera en samverkan mellan forskargrupper från de olika vetenskapsområden som finns representerade inom RMV och att bredda kompetensen och forskningsbasen. Ett ytterligare och mycket viktigt motiv bakom RMV:s särskilda FoU-satsning har varit att på sikt lyfta den vetenskap- 4 RESULTATREDOVISNING Verksgemensamt
liga nivån i ett antal utvecklingsprojekt så att de framgångsrikt kan konkurrera om externa anslag från nationella och internationella forskningsorgan. Förutsättningarna för att framgångsrikt konkurrera om externa medel har förbättrats och flera avdelningar har erhållit sådana medel under året, vilket belyses i de verksamhetsområdesvisa avsnitten. De anslagsmedel som hittills har använts för FoU-ändamål har verksamt bidragit till ett ökat intresse för FoU och till breddning av denna verksamhet. I ett längre perspektiv är inte dessa medel tillräckliga. Den riktigt trånga sektorn är emellertid inte forskningsmedel i sig utan tid, dvs medel att anställa ytterligare personal för att samtidigt kunna bedriva kärnverksamheten. Möjligheter behöver tillskapas för utökade FoU-insatser för hugad personal, såväl fram till disputation som därefter. Möjligheterna att få fram professorskompetenta medarbetare som kan driva utvecklingen vidare under kommande årtionden är i annat fall mycket begränsade. VERKSAMHETSMÅL 3: Brottsförebyggande perspektiv RMV skall, där det är lämpligt och där verksamheten kan skapa särskilda förutsättningar, vinnlägga sig om att bidra till det brottsförebyggande arbetet. RMV:s möjligheter att verka brottsförebyggande ligger framförallt i att minska risken för återfall i brottslighet bland dem som blivit föremål för rättspsykiatrisk undersökning. Detta har berörts under effektmål samt verksamhetsmål 2 och avser i första hand extern information och seminarium kring riskbedömningar mm samt FoU-projekt med denna inriktning. VERKSAMHETSMÅL 4: Personalförsörjning RMV skall verka för en långsiktigt god försörjning av personal med ändamålsenlig kompetens och specialistkunskap. RMV:s verksamhet är tämligen personalintensiv, de personalrelaterade kostnaderna utgör 65 procent (63%) av totalkostnaderna under 2000 (1999). RMV hade under året i medeltal 363 (357) personer tills vidare och visstidsanställda. Tillsammans omfattar deras arbetstid 301 (292) årsarbetskrafter. Ökningen ligger framförallt inom rättsmedicin och i viss mån inom rättskemi. En del av ökningen inom rättsmedicin utgörs av personal för försöksverksamhet med polititransporter vid avdelningen i Uppsala och med utredare vid tre avdelningar. Minskningen av antalet årsarbetskrafter vid rättsgenetiska avdelningen sammanhänger med ett ökat antal långtidssjukskrivna och deltidspensionerade. Förändringen av antalet årsarbetskrafter inkl. visstidsanställda per verksamhetsområde och totalt för verket vid slutet av 1998, 1999 och 2000 framgår av tabell 1. Motsvarande uppgifter avdelningsvis redovisas i bilagetabell 1. Medeltalet anställda inklusive visstidsanställda på respektive verksamhetsområde, avdelning och totalt för RMV under perioden 1998 2000 framgår av bilagetabell 2. Tabell 1. Årsarbetskrafter inklusive visstidsanställda vid respektive års slut Verksamhetsområde Dec 1998 Dec 1999 Dec 2000 Andel (%) Verksledning/- ledningskansli 12,5 12,4 10,6 4% Rättspsykiatri 123,5 131,1 129,0 43% Rättsmedicin 76,1 77,1 91,1 30% Rättskemi 46,4 48,1 50,8 17% Rättsgenetik 24,2 23,6 19,3 6% Summa 283,0 292,3 300,8 100% Eftersom många av uppgifterna inom RMV är av monopolkaraktär är personalrörligheten låg och många anställda har arbetat länge eller mycket länge inom verksamheten. Genom den fleråriga reduceringen av personalresurserna och få nyrekryteringar har medelåldern successivt ökat. För hela verket var vid utgången av 2000, i likhet med föregående år, 42 procent 50 år och äldre. Av RMV:s personal var vid senaste årsskiftet 62 (60) procent kvinnor och 38 (40) procent män. Figur 1. Ålders- och könsfördelning (RMV totalt) 70 60 50 40 30 20 10 0 29 år och yngre 30-39 år 40-49 år Män 50-59 år Kvinnor 60 år och äldre RMV:s personalomsättning, definierad som tillsvidareanställda som slutat sin anställning eller avgått med pension, var ca åtta procent under budgetåret 2000. Omkring åtta procent beräknas avgå med ålderspension inom fem år, således en betydande avtappning av äldre erfaren personal. Särskilt besvärlig är läkarsituationen inom rättsmedicinen och i någon mån inom rättspsykiatrin genom den långa tid som åtgår för utbildning och erhållande av full kompetens inom dessa yrkesområden. Den rekrytering av nya läkare under utbildning som genomförts kommer successivt att för- RESULTATREDOVISNING Verksgemensamt 5
bättra läkarsituationen inom rättsmedicinen, men ge väsentlig effekt först om tre till fem år. Inom övriga yrkesgrupper har möjligheterna att erhålla kompetent personal i tillräcklig omfattning hittills varit goda för RMV:s del, men konkurrensen om välutbildad arbetskraft har ökat. Ett särskilt bekymmer med tanke på RMV:s finansiella situation är den kostnadsdrivande löneutveckling, inte minst för läkare, som sker av konkurrensskäl. Den variation av uppgifter som myndighetens fyra verksamhetsgrenar spänner över ställer stora krav på en både hög och högst varierande kompetens framförallt från de naturvetenskapliga, medicinska och beteendevetenskapliga områdena. Eftersom RMV skall arbeta med vetenskapligt baserad metodik är inslaget av akademisk kompetens bland RMV:s personal betydande ca 35 procent. Avgörande för förmågan att bibehålla hög kvalitet är tillräckliga resurser och insatser för att utveckla organisationen och för ledarskaps-, personalkompetensutveckling samt en verksamhetsanpassad personalrekrytering. Den utbildning som ges inom det allmänna utbildningssystemet behöver vanligen kompletteras genom intern arbetsplatsrelaterad utbildning eftersom RMV:s verksamheter är unika. Gemensam återkommande fortbildning av allmän karaktär är viktig för att bibehålla en ändamålsenlig och likvärdig kompetens samt för att stärka sammanhållningen mellan verkets olika delar. En form för detta är och har varit de kompetensutvecklingsinsatser som bedrivits i regi av RMV i form av årligen återkommande möten för all rättspsykiatrisk utredningspersonal samt med samtliga i landet kontrakterade läkare som på RMV:s uppdrag utför 7-utredningar. Varje yrkesgrupp inom RMV har härutöver egna årliga fortbildningsmöten i syfte att dra lärdom av varandra och för att få en så långt möjligt enhetlig bedömningsnivå oavsett vid vilken undersökningsenhet i landet som undersökningen genomförs. I syfte att ytterligare höja kompetensen och effektiviteten samt att göra myndighetens arbetsplatser mer attraktiva har ett brett utvecklingsprogram initierats och påbörjats, RMV-PLUSS. Inom programmets ram ska en väl förankrad verksamhetsstrategi utarbetas, ett bättre ledarskap främjas och ytterligare stimulans ges till en god serviceanda. Inom projektets ram har hittills sju verksgemensamma och ett trettiotal avdelningsprojekt igångsatts med brett deltagande från samtliga personalkategorier med sikte på implementering under året. Resultat i förhållande till mål Svårigheterna att rekrytera utbildade rättsläkare har kvarstått under året. Några erfarna rättsläkare har under året slutat, eller tagit tjänstledigt från, sin tjänst vid RMV. Nya läkare under ST-utbildning har tillkommit. Det tar emellertid relativt lång tid, fem år, till att dessa uppnått specialistkompetens inom området. Av totalt 29 läkare i tjänst inom rättsmedicinen är 11 under utbildning vilket i sig ställer stora krav på verksamheten när det gäller handledning och andra utbildningsinsatser. Situationen inom området är således fortfarande bekymmersam, även om det kan finnas anledning att se något ljusare på framtiden i detta hänseende nu än tidigare. För övriga personalkategorier har rekryteringsläget under året varit gott, men i takt med ökade personalavgångar av åldersskäl och starkt ökad konkurrens av yngre välutbildad arbetskraft kan en försämrad situation befaras. Även under 2000 har betydande resurser vid sidan om RMV-PLUSS-programmet, i stort sett i samma omfattning som under närmast föregående år, använts för personal- och kompetensutveckling. En ST-kurs för nyanställda läkare under utbildning till rättsläkare har hållits. Som nämnts har på försök under året en ny personalkategori anställts vid tre av de rättsmedicinska avdelningarna utredare inom rättsmedicin med syfte att dels avlasta rättsläkare vissa uppgifter, dels komplettera bedömningsunderlaget inför rättsläkarens slutliga ställningstagande. Personalens kompetens fyller väl de krav som ställs på verksamheten, men den snabba utvecklingen inte minst inom de medicin-tekniska och biomedicinska områdena ställer fortsatt stora krav på fortbildningsinsatser. En ny personalchef har rekryterats med inriktning mot i första hand ledar- och personalutvecklingsfrågor. Till dennes uppgifter hör även att ta initiativ för att stimulera till en jämnare könsfördelning, se över och successivt revidera jämställdhetsplan och arbetsmiljöprogram med ambitionen att införliva ett genderperspektiv som genomsyrar hela verksamheten. SÄRSKILDA UPPDRAG RMV har, liksom övriga myndigheter inom rättsväsendet, lämnat erforderliga uppgifter till den samlade resultatredovisningen för rättsväsendet 1999, vilken redovisats i form av en rapport från Justitiedepartementet i oktober 2000. RMV har också medverkat till den särskilda skrivelse 2000-06-14 från Brottsförebyggande Rådet, BRÅ, där genomförda insatser vad avser personalens kunskapsuppbyggnad kring rasistiska, främlingsfientliga eller homofobiska brott redovisats. RMV:s egna insatser inom området består främst i genomförande av två seminarier, nämligen ett i januari 1994 på temat Att möta invandrare och flyktingar inom rättpsykiatri och kriminalvård (RMV-rapport 1994:3)och ett i mars 2000 på temat Kan oförklarligt våld förklaras (RMV Information 2-2000) där ett huvudtema var kriminella subgrupper. Därvid uppmärksammades särskilt dagens rasistiska grupperingar och dessas anknytning till de senaste årens rasistiska våldsbrott. RMV deltar också i den för rättsväsendets myndigheter gemensamma arbetsgrupp som syftar till att utarbeta en utbildningsstrategi för personal inom rättsväsendet om brott med rasistiska, främlingsfientliga och homofobiska inslag och som BRÅ har huvudansvar för. 6 RESULTATREDOVISNING Verksgemensamt
EKONOMI Verksamheten finansieras till ca 80 % genom anslag via statsbudgeten och till ca 20 % genom intäkter i olika delar av verksamheten. De rättspsykiatriska och rättsmedicinska verksamheterna är i huvudsak anslagsfinansierade. Den rättskemiska verksamheten är till ca hälften uppdragsfinansierad medan den rättsgenetiska verksamheten är helt avgiftsfinansierad. I tabellerna 2 och 3 redovisas de totala kostnaderna och intäkterna fördelade på verksamhetsgrenar samt verksgemensamt under de senaste tre räkenskapsåren. Tabell 2. Sammanställning över kostnader (i tkr) Verksamhetsområde 1998 1999 2000 Andel 2000 Verksgemensamt 13 719 15 175 16571 7% Rättspsykiatri 102 704 96 960 99 756 43% Rättsmedicin 54 093 52 933 64 155 28% Rättskemi 31 017 30 806 34 272 15% Rättsgenetik 14 412 16 140 17 123 7% Summa 215 945 212 014 231 877 100% Verkets samlade kostnader har under år 2000 i löpande priser blivit närmare 20 mkr (9 %) högre än föregående år, vilket framgår av tabell 2. Huvuddelen av ökningen (16 mkr) består av ökade personalkostnader vilket till största delen är en följd av högre pensionskostnader (9 mkr) samt högre lönekostnader beroende på lönerevision och nyrekryteringar (6 mkr). Detta är särskilt märkbart inom det rättsmedicinska området där ökningen mot föregående år är drygt 11 mkr (21 %) varav 4 mkr utgör ökade pensionskostnader och 3,4 mkr ökade lönekostnader, till stor del beroende på att antalet årsarbetskrafter ökat med 18 procent. Inom den rättskemiska verksamheten är kostnadsökningen 3,5 mkr (11 %) bl.a. till följd av kraftigt ökat antal drograttfylleriärenden. För övriga verksamhetsområden ligger kostnadsökningarna under den genomsnittliga för verket. Trots dessa kostnadsökningar har RMV:s totala kostnader omräknat till fasta priser sänkts med tre procent eller ca 7 mkr räknat från RMV:s tillkomst 1991 till följd av tidigare genomförda struktur- och avvecklingsåtgärder. Under samma period har anslaget minskat med 7 procent eller drygt 14 mkr i fasta priser, medan uppdrags- och avgiftsintäkterna ökat. Av de totala kostnaderna utgör personalkostnaderna ca 65 (63) procent, lokalkostnaderna 10 (10) procent och övriga kostnader 25 (27) procent. Denna kostnadsfördelning har varit relativt stabil under de senaste tre åren dock med en liten förskjutning mot ökade personalkostnader. RMV:s anslagsintäkter har varit 185,2 mkr jämfört med 169,7 mkr och 172 mkr under de föregående två åren. Uppdragsintäkterna har under 2000 ökat med ca 3,6 mkr mot föregående år. Denna ökning är till största delen hänförlig till de rättskemiska och rättsgenetiska uppdragsverksamheterna och beror på såväl ökat antal uppdrag som höjda avgifter under året. Tabell 3. Sammanställning över uppdrags- och avgiftsintäkter (i tkr) 1998 1999 2000 Verksgemensamt 43 107 39 Rättspsykiatri 9 523 7 146 7 651 Rättsmedicin 2 921 2 593 2 625 Rättskemi 15 991 15 482 16 600 Rättsgenetik 14 234 15 190 17 246 Summa 42 712 40 518 44 161 Totalt sett har verksamheten under år 2000, i likhet med föregående år, medfört underskott. För den anslagsfinansierade verksamheten har utgifterna överstigit årets anslag med ca 3,2 mkr (0,5 mkr) som tagits från det tidigare anslagssparandet. Om hänsyn tas till periodavgränsningsposter har utgifterna överstigit tilldelat anslag med 6,7 mkr (2,1 mkr). Underskottet inom den anslagsfinansierade verksamheten beror på att RMV inte erhållit full kostnadstäckning på anslaget för de senaste årens ökningar av rättspsykiatriska undersökningar och drograttfylleriundersökningar samt för nödvändig utökning av antalet rättsläkare. Detta har hittills klarats av genom att utvecklingsarbete eftersatts, genom rationaliseringar och ökad arbetsbelastning på personalen samt genom utnyttjande av anslagssparandet. Uppdragsverksamheterna har resulterat i mindre överskott i motsats till föregående års underskott: rättskemi ca 0,2 mkr (-0,8 mkr) och rättsgenetik ca 0,7 mkr (-0,7 mkr). Uppdragsintäkternas fördelning på kundkategorier framgår av tabell 4. Tabell 4. Intäkternas fördelning på kundkategorier 1998 1999 2000 tkr % tkr % tkr % Statliga myndigheter 24 774 58 19 630 48 19 962 45 Kommuner/ landsting 16 658 39 19 370 48 22 411 51 Övriga 1 280 3 1 518 4 1 788 4 Redovisningsprinciper i resultatredovisningen I resultatredovisningen har de s.k. overheadkostnaderna, dvs. gemensamma omkostnader för bl.a. verkets ledning, administration, FoU, IT och information fördelats på verksamhetsområden och slutprestationer. RESULTATREDOVISNING Verksgemensamt 7
Tabellbilaga Tabell 1. Årsarbetskrafter inklusive visstidsanställda vid respektive budgetårs slut Tabell 2. Medeltal anställda inklusive visstidsanställda Avdelning Ort Dec Dec Dec 1998 1999 2000 Generaldirektör Stockholm 1,0 1,0 1,0 Ledningskansli Stockholm 11,5 11,4 9,6 RCA 2,0 2,0 2,0 Rättspsykiatrisk avd. Stockholm 71,2 72,5 73,5 Göteborg 50,3 56,6 53,5 Rättsmedicinsk avd. Stockholm 24,1 22,9 22,8 Uppsala 8,7 9,0 12,0 Linköping 12,7 12,5 13,6 Lund 14,6 14,9 18,9 Göteborg 8,5 10,3 11,8 Umeå 7,5 7,5 12,0 Rättskemisk avd. Linköping 46,4 48,1 50,8 Rättsgenetisk avd. Linköping 24,2 23,6 19,3 Summa (avrundade tal) 283,0 292,3 300,8 Avdelning Ort 1998 1999 2000 Generaldirektör Stockholm 1,0 1,0 1,0 Ledningskansli Stockholm 14,0 13,0 11,5 RCA 2,0 2,0 2,0 Rättspsykiatrisk avd. Stockholm 86,0 91,5 83,5 Uppsala 25,0 - - Göteborg 62,5 69,0 68,0 Rättsmedicinsk avd. Stockholm 26,5 27,0 27,5 Uppsala 10,0 10,0 14,5 Linköping 13,5 14,0 16,0 Lund 19,0 19,0 21,0 Göteborg 11,0 12,5 13,0 Umeå 9,0 8,0 11,5 Rättskemisk avd. Linköping 63,0 60,5 64,5 Rättsgenetisk avd. Linköping 28,5 29,0 29,0 Summa (avrundade tal) 370,0 357,0 363,0 8 RESULTATREDOVISNING Verksgemensamt
Rättspsykiatri Huvuduppgiften är att utföra rättspsykiatriska undersökningar (RPU) och utredningar enligt 7 lagen (1991:2041) om särskild personutredning i brottmål m.m. ( 7-intyg) på uppdrag av domstol samt utredningar enligt 9 samma lag på uppdrag av Justitiedepartementets nådeenhet. UTREDNINGSORGANISATIONEN RPU utfördes under 2000 vid RMV:s rättspsykiatriska avdelningar i Stockholm och Göteborg samt på entreprenad åt staten (RMV) enligt avtal vid Malmö Östra Sjukhus och Norrlands universitetssjukhus i Umeå. För utfärdande av 7-intyg har RMV härutöver avtal med 30 läkare med psykiatrisk specialistkompetens runt om i landet. EFFEKTMÅL Verksamheten skall skapa goda förutsättningar för rättssäkerhet och effektivitet inom rättsväsendet och bidra till samhällets brottsförebyggande arbete genom att informera om de erfarenheter som vunnits inom verksamheten. Verksamhetens omfattning är så gott som helt beroende av domstolarnas efterfrågan på undersökningar. Såväl antalet 7-intyg som antalet RPU var något färre under år 2000 jämfört med året dessförinnan. När det gäller RPU avser minskningen helt undersökning av personer som inte är häktade medan antalet häktade, för vilka intagning på undersökningsenheten krävs, ökade något. RMV:s egna avdelningar har svarat för 80 procent av samtliga RPU under 2000. Tabell 1. Rättspsykiatrisk undersökningsverksamhet 1998-2000 1998 1999 2000 Förändring 1998-00 7-intyg RMV:s avdelningar 1 439 1421 1 456 + 1% Entreprenörer 408 417 316-23% TOTALT 1 847 1838 1 772-4% RPU RMV:s avdelningar 471 521 498 + 6% Entreprenörer 138 136 121-12% TOTALT 609 657 619 + 2% Under 2000 förordade undersökningsläkarna att en RPU borde genomföras i 38 procent av samtliga 7-intyg och i 7 procent av intygen bedömdes att förutsättning fanns för överlämnande till rättspsykiatrisk vård utan särskild utskrivningsprövning. Vid RPU bedömdes 47 procent av de undersökta lida av en allvarlig psykisk störning. I 41 procent av undersökningarna föreslogs rättspsykiatrisk vård som påföljd och i 14 procent skyddstillsyn. Handläggningstider, anstånd Medianhandläggningstiderna för RPU av häktade personer var 28 dagar och för ej häktade 42 dagar under 2000. Andelen ärenden där väntetiden i häkte överstigit sju dagar har minskat något under 2000 i jämförelse med 1999. Den är dock fortfarande högre än motsvarande andel fram till 1998 som en följd av en särskilt hög efterfrågan på RPU av häktade personer. I flertalet fall avsåg överskridandet dock endast någon enstaka dag. Andelen anstånd avseende undersökning av häktade har minskat från 10 till 7 procent under året. För ej häktade motiveras, liksom tidigare år, anstånden främst av att den undersökte inte kunnat nås eller inte infunnit sig till undersökningen. Under 2000 har antalet ej häktade undersökningsfall som tagits in på vårdavdelning Tabell 2. Väntetider, anstånd och utredningstider 1998 1999 2000 Väntetid för häktade: överstiger sju dagar 15 = 3 % 34 = 7% 31 = 6% Anstånd för: häktade 27 = 6 % 50 = 10% 32 = 7% ej häktade 29 = 18 % 29 = 17% 22 = 17% Utredningstider för: häktade överstiger 28 dagar 40 = 9 % 60 = 12% 45 = 9% ej häktade överstiger 42 dagar 39 = 24% 35 = 21% 26 = 20% RESULTATREDOVISNING Rättspsykiatri 9
enligt 10 LRU varit 13 mot 18 under 1999. Skälen för dessa intagningar utgörs huvudsakligen av vägran att infinna sig för undersökningen enligt domstolens beslut. Andelen RPU av häktade, där utredningstiden (inklusive väntetiden) överstigit fyra veckor, är låg. En del av dessa undersökningar har överskridit tidsgränsen med någon enstaka dag. I dessa fall har anstånd i regel inte begärts. De beräknade genomsnittliga styckkostnaderna per prestation inom RMV:s egen rättspsykiatriska verksamhet (exklusive kostnader för FoU och undervisning, men inklusive verksamhetens andel av verksgemensamma kostnader) under budgetåren 1998 2000 framgår av tabell 3. Jämfört med avtalade entreprenadpriser har verkets egna styckkostnader för RPU ökat, medan kostnaderna för 7-intyg är oförändrade. Vid jämförelse med entreprenadpriserna bör de tillkommande kostnader som RMV har för entreprenadverksamheten (del av verksledning, administration, kvalitetssäkring, seminarier etc.), och som beräknas till ca 8 procent, beaktas. Tabell 3. Genomsnittliga kostnader (i kr) per ärendegrupp samt gällande entreprenadpriser 1998 1999 2000 Entreprenad RPU- häktad 147 000 157 000 166 000 140 000 RPU - ej häktad 53 000 52 000 60 000 60 000 7-intyg för vård 5 700 5 500 5 400 4 500 7-intyg, övriga 5 700 5 500 5 400 3 800 Information och uppdragsverksamhet Stöd och hjälp från rättspsykiatrin efterfrågas alltmer från skilda delar av såväl rättsväsendet som hälso- och sjukvården samt det sociala området. Sådant kontinuerligt stöd ges enligt avtal mellan den rättspsykiatriska avdelningen i Stockholm och kriminalvårdsanstalterna Hall/Håga och Mariefred samt med Statens institutionsstyrelse, SIS. I uppdragen från SIS ingår att peka på risksituationer och ge rekommendationer om behandlingsinsatser. Såväl socialförvaltningar som enstaka kriminalvårdsenheter har under år 2000 begärt och erhållit stöd i form av mer ingående psykiatrisk bedömning och bedömning av risk för återfall av klienter som ansetts vara svårbedömda. Konsultation och handledning av personal inom den rättspsykiatriska vården har varit ytterligare inslag av stöd vid sidan av den egentliga rättspsykiatriska kärnverksamheten. Chefsöverläkaren vid den rättspsykiatriska avdelningen i Stockholm har i samarbete med kriminalvårdens frivård fortlöpande kontakt med vissa patienter som tidigare genomgått rättspsykiatrisk undersökning och för vilka en välfungerande öppenvårdskontakt lokalt inte kunnat komma till stånd. Resultat i förhållande till mål Genom domstolarnas under senare år kraftigt ökade efterfrågan på RPU samtidigt som antalet undersökningsenheter, av i första hand ekonomiska skäl, reducerats från tidigare sex till fyra enheter har det periodvis uppstått vissa svårigheter att ta in häktade personer för RPU inom föreskrivna sju dagar samt att hålla föreskrivna totala utredningstider för dessa. RMV redovisade genom skrivelse till regeringen redan 1997-12-04 att det fanns risk för ökande svårigheter att tillämpa 8 Lagen om rättspsykiatrisk undersökning (LRU) och hemställde att regeringen vidtar lämpliga åtgärder mot bakgrund av anmält problem, en hemställan som hittills inte föranlett någon åtgärd. För att optimera beläggningen på undersökningsenheterna tillämpas ett riksintag för RPU administrerat av avdelningscheferna i Stockholm och Göteborg i samråd. Härigenom har en del av variationerna i efterfrågan på undersökningar kunnat jämnas ut mellan enheterna. Vidare har försök gjorts att differentiera undersökningsinsatserna för att kunna ta hand om det ökade antalet undersökningar. Trots detta har det inte alltid varit möjligt att ta in nyanmälda i önskvärd takt enär efterfrågan på RPU växlar starkt över tid utan något i förväg planeringsbart mönster och då någon egentlig buffertkapacitet inte finns numera. Som framgår av tabell 3 har kostnaderna för RPU ökat. En fortsatt ökning av undersökningsfall kommer inte att kunna tas om hand med bibehållen kvalitet vid RMV:s avdelningar utan kapacitetstillskott alternativt fordra ett utökat utnyttjande av kapacitet hos entreprenörerna. De insatser som ovan beskrivits som olika former av uppdrag och information utgör såväl bidrag till det återfallsförebyggande arbetet som till en effektivisering av rättsväsendets arbete förutom att det ger berörda patienter/klienter ett förbättrat omhändertagande och berörd personal ett bredare arbetsinnehåll. VERKSAMHETSMÅL 1 * : Kvalitet och bemötande Verksamheten och dess resultat skall präglas av hög kvalitet i relation till uppdragsgivarnas behov. Verksamheten skall bedrivas med respekt för de undersöktas personliga integritet. Huvudmedlet för att nå en hög och jämn standard har varit, och är alltjämt, en kontinuerlig personal- och kompetensutveckling samt vidareutbildning främst genom inom verket organiserade utbildningsinternat i vilka också personal från samverkande entreprenörer deltar. Under året har sådana internat hållits för såväl lä- * Verksamhetsmål 4 har redovisats under det verksgemensamma avsnittet 10 RESULTATREDOVISNING Rättspsykiatri
kare som psykologer och kuratorer samt för avdelningsföreståndare. Läkare, som åtagit sig att svara för 7-utredningar, har deltagit i ett nationellt fortbildningsmöte under två dagar. En nationell konferens för all utredningspersonal vid samtliga undersökningsenheter under tre dagar hölls också under året. Rättspsykiatrisk undersökningsverksamhet är komplex vilket bl a kommer till uttryck i de lokala PLUSS-projekt som inletts vid de rättspsykiatriska avdelningarna. Bland aktuella projekt kan nämnas projekt som tar sikte på att analysera och främja samverkan mellan utredningsavdelning och utredningsteam, utveckla former för teamsamverkan, respektive samverkan mellan utredningsverksamhet och forskning samt utveckling av riskbedömning vid RPU. Intern kvalitetssäkring tillämpas vid samtliga enheter enligt gemensamt antagna riktlinjer under ledning av lokala kvalitetsråd. Varje RPU genomförs av tre fyra personer med skilda kompetenser i ett team vilket innebär att ett inte obetydligt mått av kvalitetssäkring är inbyggd i utredningsförfarandet. I vissa fall, särskilt när det är fråga om s.k. knäckfall, diskuteras undersökningen och dess föreslagna resultat internt med fler sakkunniga innan ärendet slutligen justeras och expedieras. En kontinuerlig form av extern uppföljning görs genom fortlöpande statistisk bearbetning av de uppgifter som lämnats från undersökningsenheterna inom ramen för ärendehanteringssystemet PsykBase. Totala antalet ärenden som av domstol överlämnades till Socialstyrelsens Rättsliga råd för bedömning utgjorde t o m oktober 2000 fyra procent (21 ärenden) av samtliga ärenden som expedierats t.o.m. oktober månad, se tabell 4. Av dessa kom Rättsliga rådet i fyra Tabell 4. Bedömning av RPU i Socialstyrelsens rättsliga råd 1998 1999 2000 (tio mån) Granskade RPU 27 = 4,4 % 31 = 4,7 % 21 = 4,2 % Ändrade RPU 8 = 1,3 % 10 = 1,5 % 4 = 0,8 % ärenden fram till en annan slutsats med avseende på allvarlig psykisk störning vid gärningen än den som framgått av RPU:n. Domstolarna följde även under 2000 i hög grad de förslag till påföljd som förordats i det rättspsykiatriska utlåtandet. Av hittills inkomna domar framgår att förslagen om rättspsykiatrisk vård följdes till 98 procent. I övriga fall hade Rättsliga rådet gjort en annan bedömning än det rättspsykiatriska teamet i ett par fall. I vissa av de fall där skyddstillsyn föreslagits vid RPU dömdes till fängelse. Den sammanlagda överensstämmelsen mellan förslagen till påföljd i RPU och domstolens beslut i påföljdsdelen blev 93 procent under året. Domstolarnas följsamhet till lämnade påföljdsförslag och den låga frekvensen ärenden överlämnande till Rättsliga rådet talar för att undersökningsverksamheten håller en hög standard och åtnjuter ett stort förtroende hos uppdragsgivande myndigheter. En fördjupad uppföljning av uppdragsgivarnas syn på verksamheten kommer att genomföras under innevarande år. Respekten för de undersökta värnas bl.a. genom RMV:s föreskrifter och allmänna råd för undersökningsverksamheten samt i lednings- och kompetensutvecklingsarbetet. Under år 2000 genomfördes en uppföljning avseende de rättspsykiatriskt undersöktas syn på den rättspsykiatriska undersökningen. Skalskydd och tekniska övervaknings- och säkerhetssystem har fungerat väl efter genomförd uppgradering under 1997. Säkerhetsrutinerna ses fortlöpande över. Utbildning i brandskydd och hur man bemöter våld bedrivs kontinuerligt. Incidenter med våld och hot om våld dokumenteras. Resultat i förhållande till mål Någon incident av allvarligare slag inträffade inte under 2000 vid de rättspsykiatriska avdelningarna. Uppföljningen av de undersöktas syn på den rättspsykiatriska verksamheten besvarades av 100 häktade intagna av de 167 som under perioden september-december genomgick RPU. Som orsak till att man ej velat/kunnat delta anges skäl som psykisk sjukdom, språksvårigheter samt den undersöktes ovilja att besvara enkäten. Av de som besvarat enkäten var 54 procent positiva till att genomgå RPU medan 11 procent var negativa. Ungefär samma andelar ansåg också att undersökningen medfört något positivt resp negativt för dem själva. 87 procent ansåg bemötandet från personalen på avdelningen vara bra eller ganska bra och 75 procent att bemötandet från det rättspsykiatriska undersökningsteamet var bra eller ganska bra. Två procent ansåg bemötandet dåligt. Närmare 70 procent instämde i utredningsteamets bedömning och lika stor andel ansåg att informationen om undersökningsresultatet varit bra eller ganska bra, medan ungefär 15 procent var av annan mening. De mest negativa omdömena gällde möjligheten till sysselsättning på avdelningen där 39 procent ansåg denna vara otillräcklig. Något högre andel, 45 procent fann sysselsättningsmöjligheterna rimliga. VERKSAMHETSMÅL 2: Forsknings- och utvecklingsarbete RMV skall bedriva utvecklingsarbete och ge stöd åt forskning av betydelse för verksamheten Vid den rättspsykiatriska avdelningen i Göteborg har forskningen fokuserats kring studier av mycket grov eller tvångsmässig brottslighet i förhållande till kliniska, biologiska och psykologiska observationer. Undersök- RESULTATREDOVISNING Rättspsykiatri 11
ningspopulationerna hämtas bland individer som av domstol förordnats genomgå rättspsykiatrisk utredning, konsekutivt häktade personer och från arkiverade domar. Brotten utgörs av grova våldsbrott, vissa tvångsmässigt styrda brott samt sexualbrott riktade mot minderåriga. Häktesstudien liksom sexualbrottsstudien är populationsbaserad och kan därför ange vissa epidemiologiska mått (förekomster i befolkningen). Kliniska bedömningar baseras bland annat på omfattande diagnostiska intervjuer och neuropsykologiska undersökningar. Bland biologiska variabler kan nämnas hjärnavbildande tekniker med magnetröntgenkamera, blodflödesmätningar i hjärnan med isotopteknik, mätningar av proteiner samt signalämnen och deras metaboliter i cerebrospinalvätska, samt enzymer och hormoner i blod. I en mer renodlat klinisk och uppföljande del studeras sjukdomsförlopp, dödlighet och risk för återfall i såväl sjuklighet som kriminalitet i allmänpsykiatriska och rättspsykiatriska populationer. I samarbete med Barnneuropsykiatriska Kliniken (BNP) studeras sambandet mellan barnneuropsykologiska och psykiatriska störningar under uppväxten, personlighetsstörningar och psykisk sjuklighet i vuxen ålder och risken för antisocial eller kriminell utveckling. I Göteborg finns ingen självständig rättspsykiatrisk institution. Forskargruppen har personalunion med andra delar av den Neurovetenskapliga Institutionen vid Göteborgs Universitet och benämns Forskargruppen för biologisk och forensisk psykiatri. De rättspsykiatriskt verksamma forskarna uppbär sedan flera år, ur Rättsmedicinalverkets synvinkel, externa anslag från universitetet, Medicinska Forskningsrådet, Vårdalstiftelsen, Söderström-Königska stiftelsen och Göteborgs Läkarsällskap, totalt cirka 0,5 mkr årligen. Forskarna har också medverkat i en rättspsykiatrisk uppföljningsstudie under ledning av professor Sheilagh Hodgins med finansiering från forskningsanslag från EU. Vid den rättspsykiatriska avdelningen i Stockholm utgörs de huvudsakliga intresseområdena av allvarliga trauma med utveckling av posttraumatiskt stressyndrom, neuropsykiatriska funktionsstörningar, psykopati och riskbedömningar samt riskprevention. Studierna bedrivs vanligen i samverkan med Karolinska Institutet eller annan universitetsinstitution. Vid Karolinska Institutets sektion för rättspsykiatri som till en del samfinansieras med RMV bedrivs en omfattande forskningsverksamhet med epidemiologisk inriktning och utveckling och analys av metoder för riskbedömning/riskhantering mm. Vidare bedrivs utbildnings- och forskarhandledning mm inom ramen för uppdragsverksamhet åt andra myndigheter, främst Kriminalvårdsstyrelsen och Statens Institutionsstyrelse. De externa anslagen främst från Vårdalstiftelsen och EU uppgick under året till ca 1,5 mkr och uppdragsintäkterna till närmare 0,7 mkr. DEL AV VERKSAMHETSMÅL 2 OCH 3: Brottsförebyggande arbetet RMV skall själv och i samverkan med andra utveckla förutsättningarna att göra säkrare risk- och farlighetsbedömningar. RMV skall även bidra till det brottsförebyggande arbetet Den särskilda satsningen för att förbättra metoder och tekniker för riskbedömningar, som pågått sedan 1996, har fortsatt även år 2000 och lett till att RMV nu funnit tiden mogen att utfärda särskilda riktlinjer (2/2000) för riskbedömning vid rättspsykiatrisk undersökning. En väl genomförd riskbedömning med åtföljande analys av möjligheterna att hantera befintliga risker utgör ett väsentligt bidrag till det brottsförebyggande arbetet avseende de personer som genomgår rättspsykiatrisk undersökning. RMV anser att riskbedömning med stöd av systematiserade bedömningsinstrument och den mer traditionella kliniska bedömningen, som bygger på en väl genomförd rättspsykiatrisk undersökning med samtliga i ärendet relevanta kompetenser representerade, kompletterar varandra. Det till domstolen redovisade resultatet skall enligt RMV:s uppfattning utgöra en sammanvägd bedömning där den kliniska bedömningen är den utslagsgivande. Det är också väsentligt att konstatera att riskbedömning har ett vidare syfte än att enbart ligga till grund för domstolens beslut om påföljd, nämligen att medverka till att våldshandlingar så långt möjligt undviks. Resultat i förhållande till mål Förutsättningen för den ovannämnda utvecklingen har varit den FoU-satsning som RMV gjort under de senaste fem åren. Ett stort antal FoU-projekt har genomförts eller pågår för att studera förutsättningarna för att göra bättre riskbedömningar. Som ett led i pågående kvalitetsutvecklingsarbete och för att ytterligare höja kvaliteten i de bedömningar av risken för återfall i allvarlig brottslighet som ingår i den rättspsykiatriska verksamheten har RMV under året publicerat rapporten Riskbedömning vid rättspsykiatrisk undersökning, RMV-rapport 2000:1. RMV anordnade under hösten 2000 tillsammans med Kriminalvårdsstyrelsen och Brottsförebyggande Rådet ett seminarium om riskbedömningar på skilda nivåer inom rättsväsendet. Seminariet hade formen av en dialog mellan forskare och myndighetsföreträdare från polis, åklagare, domstolar, kriminalvård, rättspsykiatri och den slutna ungdomsvården. Seminariet har dokumenterats i skriften Riskbedömningar och riskhantering, RMV Information 3-2000. 12 RESULTATREDOVISNING Rättspsykiatri
Rättsmedicin Rättsmedicinens huvuduppgift är att ge polismyndigheter, åklagare och domstolar medicinskt underlag för sina beslut. Verksamheten är i huvudsak anslagsfinansierad och omfattningen styrs av uppdragsgivande myndigheters efterfrågan på rättsmedicinska undersökningar. Rättsmedicinska avdelningar finns i Umeå, Uppsala, Stockholm, Linköping, Göteborg och Lund. EFFEKTMÅL Verksamheten skall skapa goda förutsättningar för rättssäkerhet och effektivitet inom rättsväsendet Antalet förrättningar har under senare år minskat något. Uppdragsgivarnas efterfrågan på dödsfallsundersökningar har gått ner med fyra procent totalt i landet under perioden 1998-2000, framförallt till följd av en minskning med 15 procent från polismyndigheterna i Stockholmsområdet och med tio procent i Göteborgsområdet. I Skåne har efterfrågan på dödsfallsutredningar ökat med fyra procent sedan 1998. Minskningen av antalet kroppsundersökningar av levande förklaras framförallt av att avdelningen i Stockholm pga rättsläkarbrist temporärt tvingats begränsa sina insatser i denna del väsentligt. Antalet kroppsundersökningar har fördubblats vid avdelningen i Göteborg. Antalet brottsplatsundersökningar har totalt sett minskat medan efterfrågan på yttranden ökat något. Vid undersökning av dödsfall är huvudsyftet att upptäcka, utreda eller utesluta brott, vilket ofta har en avgörande betydelse för ärendenas polisiära och rättsliga handläggning. Antalet undersökta fall av mord, dråp och dödsmisshandel har lång tid legat omkring 100 per år, men synes ha sjunkit under det senaste året med omkring 20 procent. I första hand har minskningen skett i Stockholmsområdet och i Skåne, medan en viss ökning noteras i Västsverige. Även antalet självmord och antalet undersökta fall av yttre våld eller förgiftning där dödssättet (våldsbrott, självmord, olycksfall) är Tabell 1. Antalet rättsmedicinska förrättningar av olika typer 1998 1999 2000 Rättsmedicinsk obduktion 5 322 5 380 5 112 Likbesiktning 83 27 46 Klinisk obduktion 30 24 25 Kroppsundersökning 1 087 1 019 945 Brottsplatsundersökning 75 72 66 Domstolsförhandling 146 154 130 Tandidentifiering** 86 103 109 Yttranden 802 766 816 Övrigt* 298 230 274 TOTALT 7 965 7 775 7 521 Tabell 2. Antalet dödsfallsutredningar efter händelsetyp 1998 1999 2000 Mord/dråp/dödsmisshandel 99 100 78 Självmord 1 205 1 184 1 002 Olycksfall 1 252 1 174 1 191 Oklart 489 429 362 Naturlig död (sjukdom)/missbruk ej avslutade 2 426 2 544 2 550 SUMMA 5 471 5 431 5 183 * I flertalet fall avses konsultationer, yttranden och intyg av skilda slag till sjukvården, åklagare och domstol samt provtagning åt polismyndighet. ** Utförda vid rättsodontologiska sektionen vid rättsmedicinska avdelningen i Stockholm. Anm: Uppgifterna för 2000 kan komma att förändras något då uppgifter för ännu ej avslutade obduktionsfall (ca 530, varav 20 utvidgade rättsmedicinska obduktioner) föreligger. Detta innebär att antalet fall av naturlig död kommer att minska och antalet i övriga grupper kommer att öka något. RESULTATREDOVISNING Rättsmedicin 13
oklart har minskat medan antalet olycksfall ligger på oförändrad nivå i förhållande till föregående år. Studier inom RMV visar att dödsfallsutredningarna inom RMV motsvarar ca 100%, 90% resp. 60 % av de i landet inträffade dödsfallen inom kategorierna mord/dråp, självmord och olycksfall. Omkring 2500 per år av de undersökta dödsfallen bedöms vara orsakade av sjukdom. Det är inte ovanligt att det finns en skillnad mellan polisens primära rubricering och rättsläkarens bedömning efter obduktion. Omkring fem-tio procent av våldsbrotten med dödlig utgång har under senare år uppdagats först genom den rättsmedicinska utredningen. Ett väsentligt resultat av den rättsmedicinska undersökningen är också att ett inte obetydligt antal initialt misstänkta våldsbrott kan avskrivas antingen som självmord, olycksfall eller naturlig död resp. bedömas vara oklart uppsåt. Kroppsundersökning av levande personer för rättsintyg är en viktig del i förundersökningen vid vålds- och sexualbrott. Endast några få procent av alla undersökningar för utfärdande av rättsintyg i landet utförs vid de rättsmedicinska avdelningarna. Merparten av samtliga uppskattningsvis omkring 40000 rättsintyg per år utfärdas av läkare inom den allmänna hälso- och sjukvården och av privatpraktiserande läkare. Genom de på grundval av undersökningsresultaten utfärdade rättsintygen får de rättsvårdande myndigheterna kunskap om huruvida de medicinska fynden talar för eller emot ett uppgivet händelseförlopp samt skadornas allvarlighetsgrad, särskilt om de varit livshotande. Det sistnämnda kan vara av stor betydelse för brottsrubriceringen. I en del fall kan man genom den rättsmedicinska undersökningen klargöra att skadorna varit självtillfogade, vilket oftast medför att en resurskrävande polisutredning kan läggas ner i ett tidigt skede. Antalet yttranden främst för bedömning av skador och kausalitet i komplicerade ärenden har ökat något under senare år men är fortfarande litet. Specialistfunktioner En rättsodontolog är knuten till avdelningen i Stockholm och har lednings- och kvalitetssäkringsansvar för den rättsodontologiska verksamheten i landet och svarar primärt för Stockholms och Uppsala rättsläkardistriktens behov. För verksamheten finns även kontrakterade tandläkare i Umeå, Göteborg och Lund medan Linköping svarar för denna verksamhet genom en av de egna rättsläkare, som är tandläkare. Rättsodontologen svarar också för den odontologiska delen av Rikskriminalpolisens register över försvunna personer (f.n. drygt 800 försvunna och 25 ännu ej identifierade döda) samt ingår tillsammans med rättsläkare som ledamot i den av Rikspolisstyrelsen, RPS, ledda Expertgruppen för identifiering vid katastroffall, ID-kommissionen. Rättsodontologens, inkl de kontrakterade tandläkarnas, ärenden under 2000 (1999) var 270 (310), varav 65 (47) procent avsåg identifiering av okända döda, drygt 28 (40) procent rörde försvinnanderegistret medan resterande sju procent omfattade åldersbestämning, bitmärkesanalys eller antropologisk undersökning samt yttranden. Förfrågningar inkommer regelmässigt från INTERPOL om i annat land anträffad oidentifierad kropp kan vara försvunnen svensk medborgare eller om försvunnen utländsk medborgare kan finnas i svenskt bårhus. Vid den neuropatologiska serviceenheten vid avdelningen i Lund har under 2000 handlagts 43 (35) ärenden från samtliga avdelningar för utredning av svårbedömda hjärnförändringar. Medianhandläggningstiden har varit i stort sett oförändrad under 2000 jämfört med 1999. För dödsfallsutredningarna var den under år 2000 i genomsnitt 37 (38) dagar och för rättsintygen 10 (9) dagar. De beräknade styckkostnaderna (exklusive kostnader för FoU och undervisning, men inklusive rättsmedicinens andel av verksgemensamma kostnader) för de senaste åren redovisas i tabell 3. För mer lågfrekventa åtgärder som medverkan vid brottsplatsundersökning och i domstolsförhandling är det inte meningsfullt att beräkna genomsnittliga styckkostnader eftersom tidsåtgången för dessa växlar relativt mycket. Tabell 3. Genomsnittliga kostnader per ärendegrupp (i kr) 1998 1999 2000 Dödsfallsutredning (exkl likbesiktning) 8 800 8 100 10 900 Rättsmedicinsk kroppsundersökning 2 500 3 100 3 600 Utöver kostnaderna vid de rättsmedicinska avdelningarna tillkommer i obduktionsärendena 1400 (1 100) kr för rättskemisk analys respektive 310 (530) kr i de fall enbart alkoholanalys utförs. Som framgår av tabell 3 har styckkostnaderna ökat väsentligt, vilket är orsakat av en något minskad efterfrågan på rättsmedicinska utredningar under året och den 21-procentiga kostnadsökning som skett inom rättsmedicinska området. Huvudorsaken till denna är ökade löne- och pensionskostnader. Detta redovisas närmare i det verksgemensamma avsnittet. Information och undervisning m.m. Rättsläkarna bedriver utbildning och konsultservice inom sitt område till läkare inom sjukvården, såväl beträffande handläggningen av dödsfall som för utfärdande av rättsintyg. Vidare deltar rättsläkare i undervisning på polishögskolan och SKL, vid juridiska fakulteter samt för poliser, åklagare och advokater m.fl. Inom de medicinska fakulteternas ram sker undervisning för läkarstuderande och annan vårdpersonal. 14 RESULTATREDOVISNING Rättsmedicin
I syfte att förbättra rättssäkerheten har RMV efter samråd med Riksåklagaren, Rikspolisstyrelsen, Domstolsverket och Socialstyrelsen i skrivelse till regeringen föreslagit en organisation för vissa rättsintygsskrivande läkare. Förslaget innebär att, vid grövre vålds- och sexualbrott, rättsintyg i huvudsak bör utfärdas av särskilt utbildade och kontrakterade läkare eller av läkare anställda vid de rättsmedicinska enheterna. Vidare innebär förslaget att RMV ges ett huvudmannaskap för denna del av rättsintygsverksamheten med ansvar för organisation, innehåll, uppföljning och kvalitetssäkring och ges bemyndigande att utfärda nödvändiga föreskrifter och allmänna råd på detta område. De kontrakterade läkarna ska enligt förslaget erhålla handledning och fortbildning från den rättsmedicinska avdelningen inom upptagningsområdet. Resultat i förhållande till mål Den rättsmedicinska undersökningsverksamheten bedrivs oförändrat på ett effektivt sätt till måttliga kostnader. Den tekniska bevisningen blir allt viktigare i brottmål, vilket ställer stora krav på undersökningarnas och utlåtandenas kvalitet. Handläggningstiderna har hållits i huvudsak oförändrad, trots fortsatt brist på utbildade rättsläkare och utökad handledning av nyanställda. VERKSAMHETSMÅL 1 1 : Kvalitet och bemötande Verksamheten och dess resultat skall präglas av hög kvalitet i relation till uppdragsgivarnas behov. Verksamheten skall bedrivas med respekt för de undersöktas personliga integritet. Kvalitetssäkringsarbetet leds av en senior rättsläkare som också är ordförande i en särskild kvalitetsutvecklingsgrupp (KU-gruppen) bestående av samtliga rättsmedicinska avdelningschefer. KU-gruppens uppgift är även att fortlöpande följa teknisk/vetenskaplig utveckling och vid behov initiera metodikförbättring och förnyelse m.m. I gruppens uppgifter ingår att se över och vid behov revidera/komplettera gällande riktlinjer för undersökningsarbetet i olika typer av ärenden, Underlag för nationella riktlinjer inom rättsmedicin och rättskemi vid dödsorsaksutredningar (RMV-rapport 1993:2). Gruppen har också medverkat till beslut om särskilda kriterier för när undersökning bör göras av specialsakkunnig neuropatolog. Det interna kvalitetssäkringsarbetet bedrivs enligt tidigare beslut, som innebär att varje utlåtande och yttrande innan det expedieras skall ha granskats av en annan läkare än den som handlagt ärendet. Vid utvidgade rättsmedicinska obduktioner krävs därutöver, att 1 Verksamhetsmål (3-4) har redovisats under det verksgemensamma avsnittet en andra läkare om möjligt har granskat samtliga undersökningsfynd och kontrasignerat ärendet. För att ytterligare höja kvaliteten i den rättsmedicinska verksamheten har en försöksverksamhet inletts vid tre rättsmedicinska avdelningar under hösten år 2000. Försöksverksamheten, som kommer att pågå hela 2001, innebär att en utredare inom rättsmedicinen med sjuksköterskeutbildning (motsv) anställts vid var och en av de tre berörda avdelningarna. Utredarens huvuduppgift är att via kontakter med hälso- och sjukvården, anhöriga med flera komplettera bilden av den avlidnes hälsotillstånd och sociala situation vid tiden för dödsfallet i de fall där sedvanliga polisiära och rättsmedicinska utredningsinsatser inte kunnat klargöra dödssättet eller dödsorsaken. Inom ramen för PLUSS-programmet har vid de rättsmedicinska avdelningarna bedrivits lokala projekt avseende inre organisation och kommunikation, rekryteringsfrågor samt lokalfrågor. Vid några avdelningar har projekt bedrivits för att närmare utmejsla arbetsinnehåll mm för de tidigare nämnda utredarna. Resultat i förhållande till mål De nationella riktlinjer som nämnts ovan, och som gäller för den svenska rättsmedicinen, uppfyller i allt väsentligt de krav som ställs i EU:s rekommendation No R (99) 3 om harmonisering av reglerna för rättsmedicinska dödsfallsutredningar. Önskemålet om ett tvåläkarförfarande vid samtliga sådana utredningar bedöms dock inte möjligt att nå de närmaste åren till följd av rådande rättsläkarbrist. Med anledning av denna brist har RMV under 2000 varit nödsakad att medge tidsbegränsade dispenser från det svenska kravet på tvåläkarförfarande vid utvidgad rättsmedicinsk obduktion vid ett par avdelningar under året. Tillgängligheten har hållits fortsatt hög bl.a. genom att rättsläkare finns i ständig beredskap vid samtliga rättsmedicinska avdelningar utom vid avdelningen i Stockholm där beredskapen temporärt varit begränsad under vardagskvällar/nätter. En uppföljning av avnämarnas syn på den rättsmedicinska verksamhetens kvalitet kommer att genomföras under 2002. Övrig verksamhet Även under år 2000 har rättsläkare på begäran av Haagtribunalen medverkat i rättsmedicinskt utredningsarbete i Kosovo Inom Uppsalaavdelningens upptagningsområde bedrivs en uppdragsfinansierad försöksverksamhet med polititransporter av avlidna från Västmanlands och Uppsala läns polisdistrikt. Försöksverksamheten skulle ha utvärderats under år 2000, men har efter neddragning förlängts och kommer att utvärderas under 2001. RMV har från och med den 1 juli 2000 beslutat om interna föreskrifter för vävnadsdonation och rättsmedi- RESULTATREDOVISNING Rättsmedicin 15
cinsk verksamhet. Dessa föreskrifter syftar till att säkerställa att donationsverksamheten bedrivs på ett juridiskt, etiskt och ekonomiskt godtagbart sätt. RMV:s intention är att i ökad omfattning kunna medverka till att vävnad tillvaratas för transplantation inom hälsooch sjukvården. Avtal med sjukvårdshuvudmän har träffats vid ett par rättsmedicinska avdelningar och ytterligare avtal kommer att träffas under början av år 2001. VERKSAMHETSMÅL 2: Forsknings- och utvecklingsarbete RMV skall bedriva utvecklingsarbete och ge stöd åt forskning av betydelse för verksamheten Forskningsaktiviteten skiljer sig åt mellan de rättsmedicinska avdelningarna. En stor del av forskningen sker i universitetsregi och med universitetsanställda forskare. Vissa projekt stöds av RMV och med deltagande av RMV-anställda. Vid avdelningen i Uppsala forskas i första hand kring diagnostik och prevention av plötslig hjärtdöd. De externa forskningsanslagen i projekt som medfinansieras av RMV uppgick under år 2000 till ca 500.000 kr. Vid avdelningen i Linköping har RMV medverkat i finansiering av projekt rörande plötslig spädbarnsdöd och plötslig hjärrtdöd mm. Den omfattande forskningsverksamheten vid rättsmedicinska avdelningen i Umeå fokuseras på suicid, skoterolyckor och på effekterna av skador, droger, missbruk och i viss mån hastig naturlig död. Finansieringen vid Umeå-avdelningen har under året helt gått utanför RMV. Detsamma gäller den forskning som bedrivits vid avdelningen i Stockholm och som främst har gällt dödliga effekter av bruk av droger och anabola steroider. 16 RESULTATREDOVISNING Rättsmedicin
Rättskemi Rättskemins huvuduppgift är att i biologiska prover göra bestämningar av alkoholer, läkemedel, narkotiska preparat och andra gifter särskilt i rättsliga sammanhang, bedriva konsult/rådgivningsservice och undervisning av personal inom närliggande områden, avge yttranden och uppträda som sakkunnig i domstol samt bedriva FoUarbete av betydelse för verksamheten. Uppdragsgivare är de rättsmedicinska avdelningarna, kriminal- och frivårdsmyndigheter, polismyndigheter samt åklagare och advokater. Därtill kommer ärenden från hälso- och sjukvården. Verksamheten är såväl anslags- som intäktsfinansierad. Rättskemiska avdelningen är lokaliserad till Linköping. Avdelningen är ackrediterad av SWEDAC sedan november 1996. EFFEKTMÅL RMV skall skapa goda förutsättningar för rättssäkerhet och effektivitet inom rättsväsendet. AVDELNINGENS VERKSAMHET Ärendeutvecklingen underperioden 1997 till 2000 redovisas i tabell 1 vilken kommenteras nedan. Anslagsfinansierad verksamhet Antalet rättsmedicinska ärenden har varit tämligen konstant sedan början av 90-talet (knappt 5 000), vilket innebär att rättskemiska analyser utförs i mer än 90 % av alla rättsmedicinska dödsfallsutredningar. I nästan alla fall utfördes under 2000 en bred screening av läkemedelssubstanser samt analys av alkohol. Totalt utfördes 35 612 analyser jmf med 35 038 analyser år 1999. Antalet trafikärenden för undersökning av alkoholhalt i blod är väsentligen oförändrat jmf med tidigare år, detta som en följd av att alkoholbestämning har utförts även på de som misstänks för drograttfylleri. Dessa ärenden uppvisar en dramatisk ökning sedan andra halvåret 1999 då ny lagstiftning trädde i kraft. Ökningen har fortsatt under 2000 då närmare 4000 ärenden behandlats. I samtliga dessa utfördes en screening avseende illegala droger och läkemedel. Positiva screeningfynd, som påträffades i 95 % av ärendena, verifierades vilket är mycket resurskrävande. Totalt antal analyser Tabell 1. Ärendeutveckling 1998-2000 1998 1999 2000 Obduktionsärenden 5 013 5 000 4 780 Trafik ärenden, alkohol 4 291 5305 7 383 Trafikärenden, droger 718 1 717 3 816 Kriminalvårdsärenden 35 460 24 635 26 825 Frivårdsärenden 7 590 6 718 4 833 Polisärenden eget narkotikabruk 12 225 11 520 11 615 Övriga uppdrag 2 620 6 659 8 776 RESULTATREDOVISNING Rättskemi 17
uppgick i drograttfylleriärenden till 34 433 jfr. med 12.373 under år 1999. Antalet utlåtanden på begäran av polis, åklagare, domstolar och advokater har under året ökat med ca 25 % till 255. Majoriteten (2/3) rörde trafikärenden med frågeställningar om bl.a. efterförtäring, s.k. eftersupning, och betydelsen av påvisade droger i förhållande till eventuell påverkansgrad. Även telefonkonsultationer från nämnda instanser var mycket vanliga. Avdelningens medarbetare har deltagit i domstolsförhandlingar 40 gånger under året. Uppdragsfinansierad verksamhet Antal ärenden från kriminalvården och frivården är sammantaget väsentligen oförändrade. Huvuddelen av ärendena utgörs av screeningundersökningar avseende narkotika. Positiva screeningprover oavsett om de undersökts med ute på anstalterna eller på avdelningen analyseras alltid med annan och mer avancerad teknik (verifiering) dels för att avslöja falskt positiva eller manipulerade prov, dels för att fastställa vilken (typ av) drog som vederbörande intern har intagit. Antalet verifikationsanalyser uppgick under år 2000 till drygt 10 000. Uppdragsverksamheten har pågått sedan 1978 och regleras genom avtal med Kriminalvårdsstyrelsen. Nu gällande avtal med KVS omfattar 2000 2001. Intäkterna under 2000 uppgick till 6,3 mkr jämfört med 5,8 mkr under året innan. Antalet ärenden från polisen vid misstanke om eget bruk av narkotika ligger på samma nivå som 1999 och uppgick under 2000 till 11 615 ärenden. Även i dessa ärenden är andelen positiva screeninganalyser högt vilket leder till verifikationsanalyser i mer än 90 % av ärendena. Antalet verifieringar uppgick under 2000 till 17.643. Den ekonomiska ersättningen regleras genom avtal med RPS vilket löper t.o.m. 2001. Under 2000 var ersättningen 7,9 mkr jämfört med 7,7 mkr under 1999. Övrig uppdragsverksamhet har fortsatt att öka och ligger nu drygt 8 700 ärenden. Den omfattar i första hand screening och verifikation av narkotika. Ärenden med prov från misstänkta gärningsmän och brottsoffer har ökat stadigt sedan 1996. Prover från sjukvården, f a i form av urinprover har ökat sedan RKA från den 1 februari 1999 utför missbruksanalyser åt landstinget i Östergötland. Debitering görs enligt särskild prislista. Intäkterna uppgick under 2000 till 2,4 mkr jämfört med 2 mkr under 1999. Handläggningstider och styckkostnader Det kan konstateras att handläggningstiderna för Trafikärenden, droger ökat jämfört med föregående år. Detta som en följd av den ökade ärendetillströmningen. Under år 2000 handlades 28 % av drograttfylleriärendena inom 10 dagar mot 46 % under år 1999. Medianhandläggningstider för Kriminal- och frivård, för Trafikärenden, alkohol, för Obduktionsärenden samt för Polisärenden är väsentligen oförändrade jmf med föregående år medan medianhandläggningstiden ökat för Ringa narkotikabrott, detta som en följd av den ökade belastning med Trafikärenden droger. Handläggningstiden för ringa narkotikabrott har ökat framförallt där blodprov analyseras. Under år 2000 handlades 35 % inom 10 dagar jfr. med 68 % under år 1999. Tabell 2. Genomsnittliga kostnader per ärendegrupp (kr) 1998 1999 2000 Obduktionsärenden 1 400 1 100 1 400 Trafikärenden, alkohol 325 530 310 Trafikärenden, droger 2 600 2 300 1 800 KVS-ärenden inkl frivård 170 160 170 Polisärenden 630 780 890 Vårdärenden 360 360 310 Service och information Kontakter med polis och rättsläkare är omfattande och handlar om allt från telefonbesked av delresultat i brådskande ärenden till diskussion om tolkning av de rättskemiska fynden i specifika ärenden. Kontakter med företrädare för Kriminalvårdsstyrelsen sker regelbundet där bland annat redovisning av produktionsstatistik, förändringar i begärda analyser, funna analysresultat och genomgång av eventuella klagomål är återkommande punkter. Under året har avdelningen haft flera studiebesök från polisen. Vidare tillhandahöll avdelningen olika sammanställningar över analysresultat och antal prover allt efter önskemål från de olika polismyndigheterna och Rikspolisstyrelsen. Resultat i förhållande till mål Ärendetillströmningen har i stort varit oförändrad vad avser obduktionsärenden, ärenden från kriminalvården samt vad gäller ringa narkotikabrott. En ökning av ärenden från sjukvården noteras. I samtliga dessa ärendetyper har handläggningstiderna kunnat hållas väsentligen oförändrade jfr. med tidigare. Detsamma gäller Trafikärenden avseende alkoholrattfylleri. Antalet Trafikärenden avseende drograttfylleri har ökat kraftigt jfr. med tidigare år vilket medfört att handläggningstider för dessa ärenden liksom för ärenden rörande ringa narkotikabrott ökat och avdelningens ambitioner vad gäller handläggningstider har inte kunnat hållas. VERKSAMHETSMÅL 1: Kvalitet och bemötande Verksamheten och dess resultat skall präglas av hög kvalitet i relation till uppdragsgivarnas behov. Verksamheten skall bedrivas med respekt för de undersöktas personliga integritet. Avdelningen är sedan den 11 nov 1996 ett av SWEDAC ackrediterat laboratorium. Detta är ett status som måste försvaras genom att avdelningens kvalitetssystem stän- 18 RESULTATREDOVISNING Rättskemi