VUC:s Informationsdag, Elisabeth Helsing, RISE

Relevanta dokument
Standarder/nya regler

Nyheter i nya SS

DOSERINGSRÅD MERIT 5000

Henry Flisell. Silika Flygaska GGBS. AD dagen Henry Flisell Swecem AB

VUC:s informationsdag EPCC - likvärdig prestanda hos bindemedelskombinationer. Elisabeth Helsing, CBI

EPCC Hur man praktiskt kan gå tillväga. Mikael Westerholm Cementa AB

ANVÄNDNING AV ALKALIREAKTIV BALLAST I BETONG

Nya EN 206 och SS VUC-dagen 2014 Markus Peterson (Svensk Betong) och Elisabeth Helsing (CBI)

Hållbart samhällsbyggande med beständig betong En ny vägledningsrapport tar form

Research Institutes of Sweden DIVISION ENHET

Betong med lägre klimatpåverkan


Frågeställningar kring beständig betong avseende ballastmaterial vid säkerhetshöjande åtgärder i Järpströmmen/Håckren Ett beställarperspektiv

SVENSK STANDARD SS

Prognostisering av risker för alkalisilikareaktion (ASR) i vattenkraftskonstruktioner. Materialgruppen, CBI Betonginstitutet

ASR problematik i Sverige

SVENSK STANDARD SS :2015

Betong Användning av EN i Sverige

Betong med tillsatsmaterial Inverkan på klimatbelastning och beständighet

Tillsatsmaterial Till vad kan dessa användas?

KRAV PÅ FROSTBESTÄNDIGHET HOS SVENSK BETONG ÅREN

Den nya betongen? Erfarenheter från cementtillverkare

RESTPRODUKTER I BYGGMATERIAL


Ny miljövänligare anläggningscement. Arvid Hejll, Investering Gävle

BETONGTEKNIK DÅ OCH NU. En exposé över 90 års betongutveckling

Karbonatisering av slagg- och flygaskebetong och dess inverkan på transportegenskaper

Fältprovning av betong under 20 år - Vad har vi lärt oss? Peter Utgenannt CBI Betonginstitutet

Vittrings- och korrosionsproblem vid hantering av matavfall,

TILLSATSMATERIAL FÖR BETONG

Beständiga konstruktioner

Europa standarder gäller!

Strålning. VUC s informationsdag 14 maj Magnus Döse/RISE BUILT ENVIRONMENT CBI SWEDISH CEMENT AND CONCRETE RESEARCH INSTITUTE

VÄGLEDNING FÖR VAL AV BALLAST I KONSTRUKTIONER FÖR VATTENBYGGNAD

Hans-Erik Gram Björn Lagerblad Hans-Erik Gram

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Anders Larsson

Frågor att belysa. Vad är Akali-Silika-Reaktioner (ASR)? Hur identifierar man ASR-skador? Vilka kan konsekvenserna bli? Vad kan man göra åt det?

Bascement TEKNISK BESKRIVNING

Provning av tryckhållfasthet, krympning och frostbeständighet av sprutbetong med TiOmix

Klimartsmart Betong - Egenskaper & användning. Ingemar Löfgren FoU chef Thomas Concrete Group

Provningsmetoder för tillstånds- och livslängdsbedömning

Riksbyggen väljer betong i Brf Viva Klimatsmart byggande i betong. Anders Rönneblad Cementa

Nyheter inom betongforskningen

Erfarenheter från besiktningåret 2011 Fabriksbetong

BETONGKONSTRUKTIONERS BESTÄNDIGHET En genomgång av officiella svenska regler

YTREPARATION AV BETONGKONSTRUKTIONER METODER. BESTÄNDIGHET

Nyheter inom betongforskningen -nödvändiga materialegenskaper för uttorkningsberäkningar

Innehåll Aktuellt om ballast

BANSTANDARD I GÖTEBORG, KONSTRUKTION Kapitel Utgåva Sida K 1.2 SPÅR, Material 1 ( 5 ) Avsnitt Datum Senaste ändring K Betongsliper

Vad innebär de nya certifieringsreglerna för betongtillverkarna och ytterst för kvaliteten?

Seminarium 4 Beprövade innovationer biter bäst provning och certifiering

Sprutbetong. Tommy Ellison. Kraftindustrins Betongdag

AMA BBC/1. ANVISNINGAR FÖR INSTALLATION AV PEGEL

SVENSK STANDARD SS :2014

Prognosverktyg för betong. Hans Hedlund Skanska Sverige AB / SBUF Specialist Betong Tekn. Dr, Adj. Prof.

Citation for published version (APA): Fagerlund, G. (2010). Mineraliska tillsatsmedel i cement. Bygg & teknik,

TEKNISK INFORMATION. Slagg Bremen. Historik och ursprung

Brandsäkring / Brandsikring ved brug af plastfibre

CBI Kursverksamhet Kurskatalog RISE CBI Betonginstitutet

CERTIFIERAD BRUKSBESKRIVNINGSPROV AV TILLSATSMEDEL XYPEX ADMIX C-1000 NF FÖR BETONG

Lösningar för undervattensgjutning. Presentationens innehåll. Betongindustri och UV-betong. Betongindustri och UV-betong

TEKNISK INFORMATION. Reviderad /OE. Gällande version kan laddas ner från

CBI-dagen Ny metod för utvärdering av impregnering mot kloridinträngning Elisabeth Helsing, CBI

Byggproduktförordningen och CE-märkning av byggprodukter Sara Elfving

Senaste nytt på standardiseringsområdet

PROVNING AV BORRKÄRNOR FRÅN FORSMARK

Betong och armeringsteknik

Anjan Förebyggande underhåll gällande ASR. Marcus Hautakoski, Vattenregleringsföretagen Tomas Ekström, ÅF

CE-MÄRKNING, P-MÄRKNING, TYPGODKÄNNANDE. Marcus Tillman Research Institutes of Sweden. Certifiering

Omfattning Asfaltbeläggningar. Utbildning BEUM 27 aug 2015 Göteborg. Johanna Thorsenius, Trafikverket. Kort om asfalt. Regelverk och krav

Miljövärdering av olika stomalternativ. -LCA baserade krav Brf Viva. Karolina Brick

1. Horisontella öppna vindsbjälklag alternativt svagt lutande öppna vindsbjälklag s.k. ryggåstak

Rebetdagen Åke Bjurholm, Grontmij.


Hans-Erik Gram

(RF ) Mätning i betong underlag för senaste revideringarna av RBK systemet

Fundamenter bliver sejlet ud til Tunø Knob Fotografi 1996 Flemming Hagensen. epladsen/m53.

Hur hanterar vi CEmärkta. Lahja Rydberg Forssbeck

På gång inom vattenförvaltningen

Beständighetsegenskaper hos anläggningsbetong med stenkolsflygaska. SBUF-projekt 12382

Certifiering (EG-typkontroll) av personlig skyddsutrustning i kategori II och III, för CE-märkning

Fallstudie: Beständighet hos cellglas i byggtillämpningar - Provning av Foamglas -isolering

Revidering av Eurokod 2 Betongkonstruktioner EN 1992:2020(?)

Marknadskontroll Sara Elfving

JACKON KONSTRUKTIONSLÖSNINGAR

Fallstudie: Beständighet hos cellglas i byggtillämpningar - Provning av Foamglas -isolering

SLUTRAPPORT. Projekt 2.1.6b.Frostbeständighet hos betong med helkrossballast

Lars Hässler, Golder-ELU Peder Thorsager, Ramböll Carl-Olof Söder, Sweco Upprättad av Granskad av Godkänd av

Fuktupptagning och frostbeständighet

CPR Nya brandklasser på kabel

Nyheter inom betongområdet!

Klimatsmart och unik betong i Riksbyggen Brf Viva

VÄLKOMMEN TILL CBI BETONGINSTITUTETS KURSER. Höst Vår Läs mer p

TEKNISK HANDBOK DEL 2 - ANLÄGGNING. Bilaga 1

1. Horisontella öppna vindsbjälklag alternativt svagt lutande öppna vindsbjälklag s.k. ryggåstak

Bilaga A Checklista vid leverantörsbedömning SIDA 1AV 11

Europastandardisering av produktstandarder och provningsmetoder Jan Bida, SBMI

Täckskiktskrav i exponeringsklasserna XC3 och XC4 för betong med låga vattencementtal

Vattenavvisande impregnering - material och utförande. CBI Betonginstitutet

Moisture Conditions and Frost Resistance of Concrete in Hydraulic Structures. Martin Rosenqvist SVC-dagarna

Transkript:

VUC:s Informationsdag, 2019-05-14 Elisabeth Helsing, RISE

Plats för uttag: även om betongens egenskaper förändras mellan platsen för provtagning och avlämning får uttag av prover ske på annan plats än mottagningsstället om förändringarna är kända och dokumenterade. Stabil lufthalt: det krävs minst två prov för att kunna påvisa stabil lufthalt och att kontroll avlufthalt bör utföras på enskilda betongsammansättningar

Vilket AVCP system som ska användas för ballast till betong fanns tidigare angivet i Boverket och Trafikverkets föreskrifter, men har försvunnit i de senaste revideringarna. Införs i SS137003: AVCP 2+ gäller för bärverk (bärande konstruktioner)! 3

Två cement (enligt EN 197-1) får blandas i en betong om: Båda cementen uppfyller kraven på cementhållfasthetsklass för aktuell exponeringsklass. Krav på lägsta andel PC-klinker uppfylls för det sammansatta bindemedlet. (Minandel i cementtyperna används) Krav på högsta andel silikastoft, flygaska och slagg uppfylls fördet sammansatta bindemedlet. (Maxandel i cementtypen används). Om kravet på cementhållfasthetsklass inte uppfylls kan EPCC-konceptet användas.

Skilda krav på andel betong (Rc) och andel betong+stenmaterial (Rcu) ersätts med bara krav på andel Rcu. Motivering: Det är mycket svårt att vid bestämning av andelar att avgöra om stenmaterialet kommer från betong eller sten. Har dessutom mycket lite betydelse för egenskaperna

Omfattar även blandning av två cement, där det ena inte uppfyller hållfasthetskravet. Betongcertifieringsorganet struket som övervakande organ för EPCC. Tillfälligt godkännande för en viss batch av tillsatsmaterialet. Representativt prov vid fastställandet, två varianter; Kompositprov Stickprov resultat på egenkontrollprov av materialen kan uppvisas 6

Validering (förnyat fastställande efter två år) två alternativ: Om minst 20 egenkontrollresultat finns sedan fastställandet statisktisk utvärdering pss som för motsvarande cement Om det finns färre än 20 egenkontrollprovningar förnyad provningar på representativa prov Dessutom, förbättrad struktur på bilaga O och P och rättelser 7

Det finns flera förslag på utökad användning av slagg I XS3, XD3, XF1: öka tillåten slaggandel från 35 % till 65 % I XC3 och XC4: öka tillåten slaggandel från 35 % till 65 %, med en sänkning av vct med 0,05 %-enheter I XF4: öka tillåten slaggandel från 20 35 %, med en sänkning av vct med 0,05 %-enheter, och frostprovningen modifieras något för att ta hänsyn till den ökade känsligheten för karbonatisering hos slaggbetong 8

Vi vill inte gärna ha cement med mer än 20 % kalkstensfiller LL I t.ex. CEM II/B-M kan det teoretiskt finnas upp till 29 % LL, vilket gjorde att detta cement plockades bort vid senaste revideringen. Boverket godkände inte att andra gränser än de som framgår av cementstandarden får anges. (Handelshinder!) Finns nu förslag på att detta cement ska återinföras., ev. med en sänkning av vct alt. att tillverkaren deklarerar LL-halten. Osäkerhet: Kommer Boverket att acceptera detta?

Reglerna i SS137003 har successivt utvecklats men är ändå ganska trubbiga I ett stort nationellt projekt, som ska leda fram till riktlinjer för ASR i betong som kommer att utges av Svenska Betongföreningen, är i sitt slutskede. Avsikten är att dessa riktlinjer ska ersätta reglerna i SS137003. 10

Hur oftas ska det provas? RILEM AAR-1 är subjektiv! Ballast bara godkänd eller inte, nyansering efter använding behövs! Mer möjlighet till funktionsprovning av sammansättningarbehövs!

Inledande provning Klassificering av ballast som oskadlig eller inte oskadlig ballast RILEM AAR-1 ger inget godkännande avgör vilken provningsmetod som ska användas 12

Enklare petrografi (kvalitativ) vart tredje år RILEM AAR-2 blir avgörande Provningsfrekvens om inga snabbreaktiva komponenter finns beror på resultat av föregående provning 13

I E1 (utan extern fukt) får all ballast användas E2 : Med extern fukt E3: Med extern och andra förvärrande faktorer (salt, lastväxlingar etc) 14

Omgivnings -kategori E2 Oskadlig Alkalireaktiv ballast b) ballast a) som innehåller snabbreaktiva komponenter Får användas Får inte användas Får inte användas Får inte användas Ballasten får användas i en specifik betongsammansättning som provats provats och klarar gränsvärde med - CBI-metod nr 1 Alkalireaktiv ballast b) som inte innehåller snabbreaktiva komponenter All sådan ballast får användas om Na 2 O-ekv är max 3,0 kg/m 3 eller ett CEM II LA eller CEM III LA används Specifik ballast får användas efter provning och klarat gränsvärde med - RILEM AAR-10.1 eller RILEM AAR-11.1 med de specifika bindemedel och den högsta alkalinivå som klarar gränsvärdet, minskad med 0,5 kg/m 3. Ballasten får användas med specifika bindemedelskombinationer: som provats med - RLEM AAR-10.2 eller RILEM AAR-11.2 och klarar gränsvärde med en reaktiv referensballast. Alkalihalten får inte vara högre än provat värde minskad med 0,5 kg/m 3. Ballasten får användas i en specifik betongsammansättning som provats provats och klarar gränsvärde med - RILEM AAR-11.3

Omgivni ngskategori Oskadlig ballast Alkalireaktiv ballast b) som innehåller snabbreaktiva komponenter Alkalireaktiv ballast b) som inte innehåller snabbreaktiva komponenter E3 Får användas Får användas i en specifik betongsammansättning efter provning och klarat gränsvärde med CBI-metod nr 1. I övriga fall ska sådan ballast inte användas. Får användas i en specifik betongsammansättning efter provning och klarat gränsvärde med CBI-metod nr 1. I övriga fall ska sådan ballast inte användas. Exempel på särskilda fall då högre krav på ballastens AS-reaktivitet bör tillämpas anges: Extrema miljöer, känsliga konstruktioner med lång livslängd, ballast som frigör alkali

Gedigen bakgrundsinformation om ASR och påverkande faktorer Omvärldsanalys LCA-analys Förfarande vid utvärdering av ASR i befintliga konstruktioner samt fallstudier och reparationsmetoder 17

Arbetsgruppen kommer att utarbeta ett gemensamt utkast till Tab 8a och 8b baserat på de inkomna förslagen + en del andra mindre justeringar. I början av hösten anordnas en work-shop med den samlade beständighetsexpertisen för att diskutera detta utkast. Därefter utformas remissförlaget på SS137003, som därefter går på nationell remiss. 18