LPA-nätverket 10 april 2015 Minnesanteckningar från möte i Lärande på arbetsplatsnätverket Tid: Fredag 17 april 2015, kl 13.00-16.00. Lunch från 12.00 Plats: At Work, Johan på Gårdas gata 5, Ledamöter Staffan Sjölund, Ordförande Lars-Ove Larsson Bengt Bohm Börje Carlsson Marie Ekberg Laila Gordon von Hacht Gunhild Karlsson Jens Kultje Lasse Keybets Jessica Thompson Christina Sandström Anna-My Zetterberg Tommy Johansson Bonny Wernersson Anita Attestål Avichai Arbiv Lars Andersson Carl Nyström Marcus Jacobsson Susanne Krook Magnus Fagerström Anna Engström Margaretha Allen, Sekreterare Tjörn Alingsås Härryda Härryda Kungsbacka Kungsbacka Lilla Edet Partille Partille Stenungsund Stenungsund GR Ärendelista 1. Skolverkets insatser kring kvalitet i arbetsplatsförlagt lärande (apl) Anette Levin undervisningsråd, Skolverket medverkade. Vad är kvalitet i apl? Bilderna bifogas. Definiera vilket lärande som kan se på en arbetsplats. Definiera in detta i kurser och ämnesplaner. Planera för apl. Se vad som står om apl i styrdokumenten. Styrkedjan anger vem som har ansvar för vad. Se också webbplatsen för arbetsplatsförlagt lärande. Inspirationspaket och utvecklingspaket finns om man går in på Gymnasieskola på Skolverkets webbplas. Statsbidrag har fördelats och det kommer nya bidrag.
Korta diskussioner genomfördes under föredragningen. Idé från Anita Attestål, : Gör handledarutbildningen med elever, så att de vet vad deras handledare vet. Fråga: Måste man vara yrkeslärare för att gå apl-utvecklarutbildningen? Svar: Samordnare och syv kan gå liksom apl-ansvarig. Apl-utvecklare finns också mot yrkesintroduktion. Anette visade bilder och ställde frågor med snabba svar under en timme av mötet. Detta gav utrymme för diskussioner i nätverket. Metoden uppskattades mycket. 2. Uppdrag till Gymnasieutredningen Vad innehåller uppdraget och hur påverkar det GR? Margaretha Allen, GR En särskild utredare ska analysera och föreslå åtgärder för att alla ungdomar ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning och därmed få de kunskaper som behövs såväl i arbetslivet som för fortsatta studier. Utredaren ska vidare utreda och lämna förslag som innebär att de nationella programmen i gymnasieskolan vidareutvecklas och ger en bred gemensam kunskapsbas. Utredaren ska bl a; se över bestämmelserna om stödåtgärder i gymnasieskolan, analysera och föreslå hur elevens rättighet att läsa de kurser som leder till grundläggande behörighet till högskolan kan stärkas, analysera och föreslå hur alla nationella program i gymnasieskolan kan innefatta ett estetiskt ämne, och analysera om det finns anledning att göra justeringar av det nationella utbudet av program och inriktningar i gymnasieskolan, och i så fall föreslå sådana justeringar. Utredaren ska arbeta i dialog med en parlamentariskt sammansatt referensgrupp. Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2016. Uppdraget beskrivs närmare i bifogad fil. 3. Yrkesprogramsutredningens uppdrag (U 2014:01) och första delbetänkande Margaretha Allen informerade om att yrkesprogramsutredningen har lämnat sitt första delbetänkande. I detta föreslås dels en försöksverksamhet med en yrkesinriktning inom teknikprogrammet. Förslaget är att yrkesinriktningen ska kallas produktionsteknik med arbetsplatsförlagt lärande och ge eleverna tillräckligt yrkeskunnande för direkt inträde på arbetsmarknaden, avancerade teoretiska kunskaper och grundläggande och särskild högskolebehörighet. Yrkesinriktningen ska syfta till en högskoleförberedande examen, men innehålla ett gymnasiearbete som utformas som inom gymnasieskolans yrkesprogram. Ett statsbidrag om 50 000 kr per elev och år som eleven studerar inom yrkesinriktningen (två läsår) föreslås utgå. För naturbruksprogrammet föreslår utredningen att inriktningen djur utgår och att det i stället inrättas två nya inriktningar; häst respektive sällskapsdjur. Orsaken till förslaget ligger också stora skillnader i kostnader för att genomföra utbildningen idag. Samtliga
inriktningar inom naturbruksprogrammet föreslås också utökas från 300 gymnasiepoäng till 600 gymnasiepoäng. Yrkesprogramsutredningen har också fått nya tilläggsdirektiv, Dir 2015:15 Syftet med ett nytt samlat uppdrag är att stärka den gymnasiala yrkesutbildningens kvalitet och attraktionskraft, underlätta ungdomars övergång från skola till arbetsliv och förstärka den nationella kompetensförsörjningen. Utredaren ska bland annat -verka för att samverkan mellan gymnasial yrkesutbildning och arbetsliv, i form av yrkescollege eller liknande samverkansmodeller, kan växa fram inom branscher där sådan samverkan behövs, -analysera förutsättningarna för att förstärka rollen för de nationella råden för yrkesprogrammen i gymnasieskolan och föreslå hur den lokala samverkan mellan skola och arbetsliv kan stärkas, -undersöka om det finns intresse och förutsättningar för en försöksverksamhet i gymnasieskolan för s.k. branschlärlingar, dvs en lärlingsutbildning i gymnasieskolan med större ansvar för branscher och arbetsgivare. -utreda och föreslå hur matchningen mellan ungdomars val av gymnasial yrkesutbildning och efterfrågan på arbetsmarknaden kan förbättras Utredaren ska redovisa uppdraget senast 30 september 2015. 4. Lokala programråd/regionala programråd/yrkescollege eller andra samverkansformer inom GR möjligheter och hinder? Laget runt Kungsbacka Elof Lindälvsgymnasiet och Aranäsgymnasiet Samtliga program har programråd lokalt 2 gånger per år. Politiker från nämnden är med i programrådet. Arbetsgivare och AF finns också med liksom elever. Programråden hanterar såväl lärling som skolförlagd utbildning på Elof Lindälvsgymnasiet och Aranäsgymnasiet. Det finns för fordonslärare samt i form av VO-College. - Lindholmens gymnasium Har lokala programråd på alla skolans program. En del programråd anordnas per inriktning. VF har regionalt programråd utifrån VVS-perspektivet tillsammans med Stenungsund, VF Fastighet träffas också regionalt IN har stora bekymmer med samverkan. Sjöfartsprogrammet samarbetar med företagen Stena och Sirius. TE rör sig fram och tillbaka i förhållande till Teknikcollege. El automation har en aktiv grupp ute på bolagen vilket fungerar. Inom installationsinriktningen är samarbetet inte så bra. Parterna har problem. Data finns i flera olika program och det finns ingen enhetlig bransch. Samordnar energiinriktningen med automation. Krockar med industrin. El går också in i industriproduktion. s gymnasium HA har ett programråd, det finns ett för varje inriktning. Ingen politiker deltar.
BA och EE har programråd men svårt med datorinriktning eftersom det inte finns någon bransch. Dåligt med regionala programråd. - Katrinelundsgymnasiet Finns för VO med lärlingsrådet. VO-College regionalt Stenungsund - Nösnäsgymnasiet BA fungerar bra, EE fungerar så där, lärling VVS är väl fungerande, Övriga lärlingar VO-College, Teknikcollege Alingsås - Alströmergymnasiet Finns för skolans program och politiker sitter med tillsammans med elever BA Byn för det regionala med Borås som region, Teknikcollege, VO-College Tjörn Lokalt/Regionalt Är med i VO-College genom Stenungsund - Ester Mosessons gymnasium RL Två gånger per år Bräckegymnasiet en gång per år. Elever, företag, skolledning träffar BYN en gång per termin. Anläggning finns Plåt i ett annat sammanhang. Lokalt kan bli regionalt. Härryda - Hulebäck Har programråd på EE, FT, HA och BF i liten omfattning och genom ojämlikt möte. Rektor lyfte det med huvudmannen. Näringslivets avdelning Framkant kallar numera till mötena. Politiker som är med. Moderater oftast. Kommunstyrelsens ordförande deltar. Det har blivit en organisation. Man träffas på andra ställen t ex på lunchmöten i stället. Elever är med och branschfolk. BF har fått snurr eftersom kommunen har detta. En elev på HA var ute på apl och var med på mötet. Kartläggning av vad som ska bedömas görs. En planeringsledare skriver protokoll. Detta är en del av kommunens kompetensförsörjning. Kommunals representant fick också veta om detta.
Tror på regionala programråd. Partille Partille gymnasium Skola-Arbetsliv ska profileras. Nysatsning sker med nya programråd. BA och EE ska ha ett varje termin. En politiker med anknytning till branschen deltar. Frukostmöte för att berätta om detta. El-branschen. Pedagogisk Kahot för bygglärarna. Ett givande och tagande. Vad är viktigast när det gäller högskoleförberedelser? 5. Regionalt lärlingsråd/lärlingscentrum Vad kan vi göra mer än vi redan gör idag? Återkoppling från mailförfrågan mm. Några intressanta förslag som skickats in: Samarbete runt kurser som t ex de som ges i Katrineholm Centralt register över platser där gränserna suddas ut Likartade avtal för att ej förvilla arbetsgivarna Beskriva skillnad mellan vanlig apl och lärling Gemensam marknadsföring av lärling Att stödja processen för att utveckla det systematiska arbetet med samverkan mellan branscher och skola, lokala programråd, bedömning och kartläggning Kunskap för att komma igång vid nystart av lärlingsutbildning Kompetenscentrum med lokal förankring Gemensamma riktlinjer APL-frågor, både för verksamhet och skolor Juridik, ersättningsfrågor, kontrakt etc. Information till fler branscher och elever, skolor och syv:ar Möjligheter för gemensamt administrativt arbete Gemensam antagning till olika inriktningar i olika kommuner Enkel statistikbearbetning Yrkeslärarpool för uppföljningsarbete Bättre samarbete med arbetsmarknad Gemensamma yrkesråd Professionell kvalitetssäkring av APL Lärlingscentrum med yrkesspecifik kompetens att tillgå för de yrken som har lärlingar (för att det inte ska fuskas med bedömningen). Olika regionala lärlingscentrum för de olika programområdena Likvärdighet på olika skolor Samarbete om platser på olika inriktningar Delge varandra goda exempel Gemensam fortbildning, det mesta som finns nu är fokus på skolförlagd utbildning 6. Övriga frågor Inbjudan, anteckningar och övrigt material från LPA-nätverkets möten återfinns på GR Utbildnings webbsida www.grkom.se/utbildning. /Margaretha Allen Sekreterare