Att göra texter elevnära Inga-Lisa Andersson och Carin Jonsson
Undervisningen i svenska ska syfta till att eleverna utvecklar sitt tal- och skriftspråk så att de vill, vågar och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för olika syften Vidare syftar undervisningen till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra.
Kommunikation och text Berättelser och kapitelböcker, poesi, sagor, myter, dramatik och andra berättande texter från olika tider och skilda delar av världen. Berättande texters uppbyggnad. Sammansatta texter som består av en kombination av ord och bild. Kommunikation och språk Muntligt berättande och beskrivande för olika mottagare- Berättande i olika kulturer, under olika tider och för skilda syften, till exempel berättande av fabler och myter.
Elevnära Anpassning Rörlighet i text
Språket/språken möjliggör och begränsar vetandet Handling, förståelse och vetande påverkas över tid via olika situationer och olika sammanhang Språk som social handling och erfarenhet utgör en förutsättning för lärande och utveckling
Vilka språkliga erfarenheter har barnet? På vilka sätt föredrar hon/han att uttrycka dessa? Hur möter och tillvaratar jag elevens (språkliga) erfarenheter? Vad kan eleven redan? Vad vill jag att hon/han ska lära sig härnäst? Hur kan eleven lära sig detta? Hur vet jag att eleven har lärt sig?
Med elevnära texter avses texter som eleven har erfarenhet av och möter på fritiden, i hemmet och skolan... Textens innehåll, handling och språk har gjorts eller görs bekant. (Ur Kursplan med kommentarer, 2008)
elevnära arbetssätt tydlighet, begriplighet, intresse och kontakt motivation, mening lust och lekfullhet elevens bakgrundskunskap (flerspråkighet)
Utgå från elevens förråd av elevnära begrepp, använda det eleven redan kan för att utöka elevens förråd av elevnära begrepp Stöd och strategier för berättande Tillämpning av ett vidgat textbegrepp Göra texter elevnära för komplex läsförståelse
Anpassning som motiv för undervisningshandling vad? hur? varför? vem/vilka? när? Anpassning som innehåll och undervisningshandling i syfte att skapa rum för lärande vad? hur? varför? vem/vilka? när?
Syfte: Att göra texter elevnära genom att göra textens innehåll, handling och språk bekant genom att arbeta med ordkunskap och muntligt berättande. Mål: Eleverna ska kunna berätta en berättelse utifrån en text, som gjorts elevnära, med högst sex egna bilder som stöd. Berättelsen ska vara begriplig för åhörarna och framföras för minst nio åhörare. Berättelsen ska ta minst två minuter att berätta. Tema: Sagor
Barn lär sig hur språket låter och är uppbyggt. Barn lär sig nya ord. Barn lär sig hur en berättelse byggs upp. Barn flyttar in i skriftspråket då de lyssnar till en berättelse. Barn som kommer från miljöer där man berättar mycket har en bättre förmåga att hantera språket. (Fast, 2001)
Textbaserad rörlighet, gå in i texten Interaktiv rörlighet i och mellan texter Sammansatt text som motiv och innehåll för undervisningshandling ett ämnesdidaktiskt område språket och texten som bro mellan jag, du, vi och världen
Att läsa på, bortom och mellan raderna Samtal i samband med läsning Att kunna förutspå, ställa hypoteser, formulera frågor, klargöra oklarheter, sammanfatta text Inre och yttre bilder Kombinera estetiska uttryck ELEVEN SOM RECEPTIV OCH PRODUKTIV SPRÅKANVÄNDARE
Eleverna valde ut ord som de trodde att andra skulle behöva ha förklarade Orden samlades i ordkistan Orden sattes upp på väggen i klassrummet Gemensamma samtal om orden vid upprepade tillfällen Ordlekar med orden t.ex. tärningsspel, memory, ordpromenader
Serien som skiss och klädnypa för minnet Seriens kronologi som en ledstång för berättandet Inre och yttre bilder
Början Slutet
Skriva den saga man övat Berätta för andra klasser, föräldrar m.fl. Berättarvernissage Arbeta med andra textgenrer Dramatisera sagorna Göra digitala berättelser Skriva egna sagor
Berättande texter Återgivande texter Beskrivande texter Förklarande texter Instruerande texter Argumenterande texter Sammansatta texter Texter från elevernas fritid