Billerud Skärblacka AB Verksamhets- och miljöbeskrivning 2011 2
SKÄRBLACKA BRUK 50 år 2012 Den skogsindustriella verksamheten i Skärblacka har anor sedan 1870-talet, massatillverkningen startade 1872 och papperstillverkningen 1874. Skärblacka bruk är sedan 1953 en sammanslagning av två äldre bruk. Skärblacka pappersbruk och Ljusfors pappersbruk. I Ljusfors bedriver vi fortfarande verksamhet i de ursprungliga lokalerna byggda av tegel, vars vackra exteriör andas industriell kulturhistoria. Av Skärblackas gamla pappersbruk återstår i princip vårt nuvarande förråd, TM 1 s maskinsal och närliggande lagerutrymmen för PM 7 och 8. Resten av vår anläggning är resultatet av den stora industrisatsning som gjordes för femtio år sedan. De äldre bilderna är ett urval från invigningen 1962 som gjordes av HKH Gustaf den VI Adolf. Dagens moderna bruk projekterades av dåvarande ägaren Fiskeby Fabriks AB i slutet av 1950-talet. Då utformades grunden för vår produktionsinriktning. Den officiella invigningen skedde under pompa och ståt av HKH Gustaf VI Adolf den 4 december 1962. Investeringen, som till slut kom att hamna på idag motsvarande penningvärde drygt 4 miljarder kronor, var den hittills största i Svensk pappers- och massaindustris historia. De ursprungliga planerna, att dimensionera bruket för 150 000 årston med tyngdpunkt på sulfatmassa, ändrades i slutskedet för att istället inrikta sig på pappersproduktion och mer specifikt säckpapper. Detta då framtidsutsikterna för skandinaviskt säckpapper bedömdes som betydligt ljusare än för oblekt sulfatmassa. Pappersmaskin 9 beställdes därför som ersättning för den torkmaskin som först varit bokad och sedan blev annullerad. Här nedan några tidpunkter för ett urval av milstolpar under dessa 50 år. 1959-62 Ny sulfatfabrik och nytt renseri uppförs. Komplettering av Ljusfors sulfatfabrik för framställning av halvkemisk massa. Pappersmaskin 4 byggs om och anpassas för tillverkning av fluting. Säckpappersmaskin 9 och pappers maskin 7 köps in. Sedimenteringsbassänger byggs för minskning av fiberutsläpp till Motala Ström. 1962 Invigning av HKH Gustaf VI Adolf den 4 december 1975 Installation av linje 2 och mjukpappersmaskin 8. Dessutom tas ett blekeri och vår nuvarande sodapanna i drift. Genom att sodapannan var försedd med elektrofilter erhölls en effektiv stoftrening av rökgaserna. Även en skrubber installeras för att tvätta rökgaserna efter sodapannan. 1977 Vår luftade damm driftsätts, i och med det är vi först ut i Sverige med biologisk rening av blekeriavloppsvatten. 1978 PM 9 börjar tillverka högtöjbart säckpapper efter installa tion av ett Clupakaggregat. 1980 Gamla sodapannan byggs om till barkpanna, vilket innebär att oljeförbrukningen minskas med 50 000 m 3 året därpå. 1982 Den 1 augusti 1982 inträffar en brand vid PM 4 som bland annat innebär att maskinens torkkåpa och styrsystem vid återuppbyggnaden uppdateras till dåvarande tekniknivå. 1985 I mitten på 80-talet marknadsförs brukets MG produkter med innovativa produktnamn som Flexopaque och Glaze. Uppfinningsrika produkt- och informationsblad produceras som ger oss marknadsföringspris i Östergötland. Det nya marknadsföringskonceptet, att skapa produkter inom olika användningsområden ökar kraftigt försäljningen av vit MG. 1986 Massalinje 1 byggs ut. TM 1, en ny torkmaskin för avsalu massa installeras och tas i bruk. Skärblacka bruk får ny ägare genom att Holmen köper hela Fiskeby Fabriks AB och får namnet Holmen Cellkraft. 1987 Som pionjärer i branschen startar vi Paper University, som besöks av personal från en stor andel av våra kunder. Syftet är att öka kunskapen om papperstillverkning, papprets egenskaper och miljöaspekter. Seminarier genomförs både på bruket och hos kunder, det engagerar medarbetare internt och externt på bred front. Arbetet blir starkt relationsbyggande, ger oss ett ömsesidigt kunskapsutbyte och stärker försäljningen långsiktigt.
1989 Vi är först ut i industrin med att ta fram ett obestruket papper för release liner till hygienprodukter, detta blir snabbt en stor produkt. Holmen köps upp av MoDo och Holmen Cellkraft blir därmed MoDo Cellkraft, division Skärblacka. 1992 Vi upphör med klorgasblekning och lyckas behålla samma styrkeegenskaper och ljushet i pappret. 1993 Vi är först i Sverige med att etablera en miljöpanel (då kallad luktpanel) av boende i vårt närområde. Detta för att snabbt få information om lukt, stoft eller annan typ av utsläpp i onormal omfattning. Upplägget har fått efterföljare runt om i landet. 1994 MoDo Cellkraft, division Skärblacka ingår nu i ett eget affärsområde med namn ModoPackaging. Mjukpappersmaskin 8 konverteras till att producera MG-kraftpapper på ett alldeles utmärkt sätt, helt emot vad all expertis säger är möjligt. 1995 MoDoPackaging köps av AssiDomän, bruket inlemmas i gruppen AssiDomän Kraft Products och blir AssiDomän Skärblacka. 1997 PM 7, 8 och 9 moderniseras och byggs ut. Även sodapannan upprustas. 1998 Vår luftade avloppsdamm uppgraderas med modern LAS-teknik (långtidsluftat aktivt slam). Därigenom halveras utsläppen till vattnen. Ett nytt Teknikens Hus byggs anpassat för vår drift- och teknikutveckling. 1999 I slutet av 90-talet börjar tillverkningen av den nya generationens säckpapper Quick Fill. Utvecklingen är radikal och patenteras. Idag är konceptet även infört som standard hos konkurrenterna, under benämningen Quick Fill papper så väletablerat är namnet och produkten. 2000 Ett helt nytt renseri byggs med mycket gott resultat. Bullernivån vid renseriet är efter ombyggnaden på en sådan nivå att det sägs vara världens tystaste renseri. 2001 Från och med den 1 januari 2001 ingår bruket i ägarkonstellationen Billerud AB, som består av bruken i Skärblacka, Karlsborg och Gruvön. Bolaget noteras på Stockholmsbörsens O-lista den 20 november 2001. 2005 En energi- och miljöinvestering görs som bland annat innebär installation av fluidiserad sandbädd i barkpannan och en ny effektivare ångturbin. Vi ökar vår energieffektivitet och utsläpp till luft minskar. 2007 PM 7 byggs om med en helt ny våtände med bröstvalsskak och övervira med avsikt att öka produktutbud och kvalitet. 2011 Centralpacken byggs om och automatiseras, vilket bland annat ökar kapaciteten för hantering av rullar som är mindre till formatet. Detta genererar i sin tur förutsättningar för en lönsammare produktmix av MG-papper. 2012 Under 2012 och 2013 investeras 900 miljoner kronor i brukets indunstning, sodapanna och rökgasrening. Resultatet blir en effektivare energianvändning, högre kapacitet för massaproduktion och lägre utsläpp. Investeringen syftar även till att skapa en effektivare processstyrning och en bättre arbetsmiljö för operatörerna genom en betydande insats inom el och automation. Projektet är döpt till Recovery 2012.
Innehållsförteckning Allmänt... 1 Förpackningspapper... 2 Tillverkningsprocessen... 4 Produktionskapacitet... 6 Energianvändning... 7 Grunderna för miljöarbetet... 9 Miljöarbetet 2011... 10 Utsläpp till luft... 12 Beskrivning av avloppsvattenrening... 13 Utsläpp till vatten... 14 Ordförklaringar... 16
Allmänt om Skärblacka Bruk Billerud Skärblacka AB ingår i Billerud koncernen. Tillverkningskapaciteten vid Skärblacka Bruk uppgår till cirka 400 000 ton slutprodukter per år, varav huvuddelen går på export. Bruket ligger i samhället Skärblacka strax utanför Norrköping. Samhället har omkring 4 000 invånare. Med mer än 625 anställda är bruket en av de största privata arbetsgivarna i Norrköpings kommun. Bruket är beläget vid Motala Ström tre kilometer uppströms sjön Glan. Motala Ström börjar i Vättern och passerar sjöarna Boren, Roxen och Glan innan den via Norrköping mynnar ut i Bråviken. Såväl huvudfåran som flera tillflöden används som vattentäkt och recipient för ett stort antal kommuner och industrier. Gamla anor Redan 1872 startades massatillverkningen i Skärblacka och 1874 papperstillverkningen. Grunden till dagens moderna fabrik lades i början av 1960-talet. Då byggdes en helt ny sulfatfabrik och två nya pappers maskiner. Genom årens lopp har ytterligare stora investeringar i ny teknik och nya anläggningar vidmakthållit Skärblacka Bruks position som ett modernt massa- och pappersbruk. De tekniska framstegen i kombination med produktutveckling har gjort Billerudkoncernen till en av Europas största tillverkare av förpackningspapper. Hand i hand med att bruket byggts ut har också stora satsningar gjorts på miljövård, vilket medfört kraftigt minskade utsläpp. Råvaran Vid bruket används mest barrmassaved, vars fibrer är långa och starka. Detta är en förutsättning för de starka säck- och kraftpapper som tillverkas. Bruket använder också lövved, mest björk, men även en del asp. Dessa har korta fibrer som lämpar sig för tillverkning av ett styvt papper. Därför används lövved till fluting, som är det vågiga skiktet i wellpapp. 1
Förpackningspapper Huvuddelen av den totala produktionen på cirka 400 000 ton per år är papper från brukets fyra pappersmaskiner, och återstående del säljs som torkad massa. Papperstillverkningen är inriktad på brunt säckpapper, fluting och vitt MG kraftpapper. Skärblacka Bruk är framför allt specialiserat på förpackningspapper. Brukets kunder är förpack ningstillverkare över hela världen. De arbetar ständigt med att utveckla sina produkter och ställer därför hela tiden nya och högre krav på papperet. Många användningsområden Brukets papper används i en mängd dagliga produkter, både i Sverige och ute i världen. Ofta har papperet kombinerats med andra material vid skapandet av en förpackning. Redan vid frukostbordet kan Skärblacka Bruks papper dyka upp som margarinomslag, inner lock i smörbyttan, omslag till knäckebrödet eller kanske som påse runt småfrallorna. Andra så vitt skilda ting som TV-apparater, möbler, bildelar, kemi kalier, cement och djurfoder förpackas också i vårt papper. Även inom sjukvården finns brukets papper. Där används en specialprodukt som omslag till engångsartiklar och kirurgiska instrument som ska steriliseras. Alla dessa olika typer av förpackningar ställer stora krav på papperet. Det måste helt enkelt fungera perfekt även när kundens stora och breda beläggningsmaskiner, wellverk eller tryckpressar går med högsta hastighet. Detsamma gäller i de maskiner som tillverkar och fyller den slutgiltiga förpackningen. Pappret, förpackningen ska vara så smart som möjligt. Den är till för att skydda innehållet, spara kostnader, stärka kundens varumärke, bidra till en smidigare logistik och en renare miljö. Papper i ett kretslopp Brukets pappersprodukter lämpar sig väl för att återvinnas och användas som returfiber för nya pappersprodukter. En vedfiber kan användas 6-7 gånger. När fibern inte längre kan återanvändas ger den ett bra energitillskott om den förbränns. Vid förbränning eller om papperet får förmultna bildas koldioxid som den växande skogen tar upp i fotosyntesen. Våra produkter bygger på förnyelsebar råvara och passar därför väl in i kretsloppssamhället. 2
3
Tillverkningsprocessen Produktionen vid bruket pågår dygnet runt året om med endast ett större fabriksstopp för underhållsarbeten. De skiftgående operatörerna övervakar och styr de olika processavsnitten via processdatorsystem. I uppgifterna ingår även tillsyn av olika system för övervakning av utsläpp till den yttre miljön. Råvaror Ständiga aktiviteter pågår för att utnyttja råvaror och andra resurser på bästa sätt. Den viktigaste råvaran är veden. Att minimera förbrukningen av ved och samtidigt få ut en produkt som kunderna vill ha är en vital del i det dagliga arbetet. Eftersom Billerud inte har något eget skogs innehav köps all vedråvara. Vid Skärblacka Bruk sker anskaffningen via större aktörer i närområdet. Alla lokala ved leverantörer har spårbarhetscertifikat enligt FSC och/eller PEFC. Detta borgar för att all rå vara är kontrollerad och följer en godtagbar standard vad gäller miljöhänsyn, då ett uthålligt skogsbruk är avgörande för brukets framtid. En viss import till bruket förekommer. Billerud ställer samma krav på dessa leverantörer som på de lokala. Andra betydelsefulla råvaror är olika typer av kemikalier. Bulkkemikalier i form av standard-kemikalier används mest. Tillsatskemikalier används för att ge produkterna vissa egenskaper eller för att underlätta produktionen och undvika olika typer av störningar. Alla kemikalier som används måste före användning godkännas av brukets kemikaliegrupp som granskar deras inverkan på yttre miljö, arbetsmiljö samt produkt säkerhet. Utbyte till mer miljöanpassade kemikalier görs när så är möjligt. Vedråvaran utgörs av rundved i form av löv- och barrved samt barrvedsflis från sågverken inom vårt upptagningsområde. Från ved till slutprodukt I vedhanteringen (1) barkas stockarna i en roterande barktrumma och därefter huggs de till flis. Barken används i barkpannan för framställning av energi till bruket. Flisen transporteras till de två kokerilinjerna (2) där cellulosafibrerna friläggs ur veden genom kokning med en kokvätska som kallas vitlut. Cirka hälften av veden blir massa. Massan tvättas (3) för att avlägsna resterna av kokvätskan som nu kallas svartlut. Därefter silas (4) massan för att bli ren från fasta föroreningar. Svartluten utgörs av förbrukade koknings-kemikalier, utlöst vedsubstans samt lignin som också är en 4
beståndsdel i vedråvaran. Svartluten indunstas till hög torrhalt och bränns i sodapannan (7). Kemikalierna bildar en smälta som löses i vatten till grönlut. Grönluten behandlas med kalk och omvandlas till ny kokvätska, vitlut. Kalken blir samtidigt mesa, som i en annan cirkulation bränns om till ny kalk. Vi har två massalinjer. Massalinje 1 utgörs av sex satsvisa kokare och massalinje 2 utgörs av en kontinuerlig kokare. Massa från den kontinuerliga linjen används vid den oblekta säckpapperstillverkningen. Massan, som tillverkas i det satsvisa kokeriet, är både kortfibrig lövmassa samt långfibrig barrmassa och görs vit genom blekning (5) med kemikalierna syrgas, klordioxid samt väteperoxid. Den blekta massan går vidare till våra pappers maskiner för blekta produkter samt till vår torkmaskin (6). Papperet tillverkas efter kundernas specifikationer och levereras i rullar om cirka ett ton. Massan från massatorken arkas och levereras i balform. Utlastning (8) och leverans till kund sker via tåg, bil eller båt. Cirka 80 % av våra produkter exporteras. Vid bruket tillverkas även fluting, som framställs ur så kallad halvkemisk massa (NSSC-massa) samt inköpta returfibrer. Friläggningen av fibrerna vid halvkemisk massatillverkning sker med kemikalier samt med mekanisk energi i raffinörer. Cirka 80 % av veden blir massa och resterande del går till avluten, som efter indunstning bränns i sodapannan. Återvinningsprocessen Ångvärmen för processen fås vid eldning av bark och svartlut. Ångan från våra pannor passerar en ångturbin innan den går ut till de olika avdelningarna. I ångturbinen framställs elkraft i en generator. I tillverkningsprocessen används stora mängder vatten, som efter användning renas i sedimenteringsbassänger och genom biologisk rening, innan det går ut till Motala Ström. Från processen erhålls även en del illaluktande gaser. Dessa samlas ihop och förbränns i separata ugnar. Inom bruket finns specialistfunktioner som stödjer produktionsavdelningarna i frågor som process- och produktutveckling samt miljö. Ett kontinuerligt arbete pågår för att trimma våra anläggningar och vår personal för att säkerställa och möta ökade krav på produktkvalitet och miljö. 1 2 3 4 5 6 8 Vedhantering Diskont. kokeri Tvätteri Sileri Syrgasblekning Tvätt Blekeri Massatork MESA Kausticering Mesafilter Mesaugn KALK VITLUT Kont. kokeri GRÖNLUT 7 Tvätteri SVARTLUT Ånga TJOCKLUT Sileri/ tvätteri Ångturbin Indunstning Processånga Generator Pappersmaskiner Avloppsvatten Elkraft 6 Sedimentering Eftersedimentering Rökgasrening Sodapanna Mellansedimentering Till Motala Ström Utlastning Långtidsluftad Aktiv Slamanläggning (LAS) 5
Produktionskapacitet PM 9 är Skärblacka Bruks största pappersmaskin och även en av de största i sitt slag. Den är en så kallad mångcylindermaskin och producerar cirka 160 000 ton brunt säckpapper om året. Varje minut tillverkas 800 meter papper med en bredd på 6,5 meter. De viktigaste egenskaperna i säckpapperet är styrka och porositet. Papperet används till säckar för till exempel kemikalier, cement och djurfoder. PM 7 och PM 8 är så kallade Yankeemaskiner vilket innebär att de är försedda med en stor högglanspolerad torkcylinder som gör papperet blankt på ena sidan, monoglättat papper, eller förkortat MG-papper. Både PM 7 och PM 8 producerar starkt, vitt MG-papper och har en årskapacitet på sammanlagt drygt 90 000 ton. Papperet används till livsmedelsförpackningar och medicinska förpackningar. Dess utom används papperet som baspapper för olika sorter av beläggning såsom aluminium och plast. PM 7 har en bredd på 4,7 meter och en hastighet på 600 meter/minut. För PM 8 är motsvarande data 5,0 meter respek tive 800 meter/minut. PM 4 är en mångcylindermaskin och års produktionen uppgår till cirka 90 000 ton. Fluting används till det vågiga mellanskiktet i wellpapp. PM 4 tillverkar 460 meter papper i minuten med en bredd på 4,4 meter. TM 1 har en årskapacitet på 150 000 ton blekt avsalumassa. Det årliga produktionsutfallet idag är runt 60 000 ton som arkas och buntas till balar. Massan säljs till andra pappersbruk, där den i huvudsak används för tillverkning av olika skriv- och tryckpapperskvaliteter. Produktion av massa och papper 2007-2011 MASSA 2007 2008 2009 2010 2011 Oblekt sulfatmassa ton/år 326 000 327 000 338 000 333 000 337 000 (varav blekt) ton/år 166 000 170 000 160 000 160 000 162 000 Halvkemisk massa ton/år 53 000 54 000 58 000 60 000 57 500 Slutprodukter Papper och avsalumassa ton/år 407 000 390 000 398 000 394 000 398 000 Råvaruanvändning 2007-2011 2007 2008 2009 2010 2011 Råvatten m 3 /d 92 400 91 800 83 800 81 700 85 700 Barrved m 3 fub/år 1 272 500 1 181 000 1 244 100 1 261 100 1 287 500 Lövved m 3 fub/år 299 500 307 000 298 900 259 400 248 700 Wellretur ton/år 35 900 30 600 23 900 24 000 18 000 Bulkkemikalier ton/år 37 700 38 400 40 200 39 100 35 600 Tillsatskemikalier ton/år 6 900 7 700 8 700 8 300 8 300 6
Energianvändning Energi är en nyckelkomponent vid all tillverk ning av massa och papper. Olika processteg kräver olika typer av energi. Ångenergi Vattenånga är vår viktigaste energibärare som transportör av över 70 % av brukets totala energi. Ångenergi används bland annat vid torkning av papperet och för uppvärmning av olika processflöden. Ånga produceras främst i vår sodapanna och barkpanna och baseras i normalfallet till över 95% på biobränsle. Elenergi El används nästan uteslutande till motordrifter, det vill säga pumpar, fläktar, kvarnar, cylinder-drifter på pappersmaskinerna med mera. Med hjälp av brukets mottrycksturbin producerar vi själva cirka hälften av all den el vi förbrukar. Direktvärme I våra mesaugnar, där vi bränner mesa till kalk, krävs höga temperaturer. Uppvärmningen sker med direkt låga genom förbränning av talloljebeck eller olja. Direktvärme genom förbränning av gasol används vid PM 7 och PM 8 för torkning av papperet. Energieffektiviseringar Att hushålla med energin och minska förbrukningen är en mycket viktig fråga för bruket och det pågår ständigt aktiviteter för att effektivisera energianvändningen. Bruket deltar i Program för energieffektivisering (PFE). Programmet fokuserar på elbesparingar. Det har lett till ökad fokusering på utrustningens elförbrukning under hela dess livslängd. Inköpt energi 2007-2011 2007 2008 2009 2010 2011 Eldningsolja 1 m 3 /år 416 664 368 411 564 Eldningsolja 5 m 3 /år 12 220 12 460 9 350 6 670 7 540 Talloljebeck ton/år 13 340 11 440 11 400 16 790 14 250 Gasol ton/år 2 950 2 960 3 110 2 930 2 910 Träbränsle ton/år 126 300 131 700 128 100 118 500 114 800 El köpt GWh/år 256 226 254 255 229 FAKTA Svartlut Internt bränsle som bildas vid kok ning av vedflis till pappers massa. Drygt 70 % av den energi vi behöver för ångproduktion kommer från svartluten. Ser vi på all energi bruket förbrukar kommer nära 60 % från svartluten. Träbränsle Träbränsle är dels bark från den ved vi köper till massaframställningen samt inköpt flis, energiskog mm. Över 20 % av ång energin kommer från träbränslen. Talloljebeck Tallolja är en biprodukt från sulfatmassatillverkning. Vid sulfatprocessen utvinns råtallsåpa som vi sedan omvandlar till tallolja. Vi säljer talloljan vidare till företag som vidareförädlar den till olika produkter. Den rest som då blir över, så kallad talloljebeck, får vi tillbaka till bruket och använder som biobränsle i vår tillverkning. Olja Huvuddelen av den energi vi förbrukar kommer från biobränsle. För att täcka hela vårt energibehov behöver vi komplettera biobränslen med en del olja i pannor och mesaugnar. Gasol Vi förbrukar en mindre mängd gasol för torkning av papperet vid PM 7 och PM 8. Gasol utgör ungefär 2% av brukets energi behov. En del i att hushålla med energi och resurser är brukets leverans av spillvärme till fjärr värmenätet i Skärblacka. Spillvärmen har för lågt energivärde för att kunna användas vid bruket, men energiinnehållet är tillräckligt för att ge ett positivt bidrag till fjärrvärmenätet. På detta sätt nyttiggörs redan tillverkad energi och resurser sparas. 7
Flödesschema energi För att tillverka papper och massa krävs mycket energi. Bilden åskådliggör varifrån energin kommer och hur den används. Vänster sida visar flödet av inkommande energi och nyttjade bränslen. Vid förbränning av dessa bränslen produceras ånga som i huvudsak används för uppvärmning i tillverkningsprocessen. Höger del illustrerar förbrukarna samt typen av energi som krävs. Bruket har också en turbin som omvandlar en del av den energi som ånga innehåller till el. 8
Grunderna för miljöarbetet Ett stort massa- och pappersbruk påverkar miljön på olika sätt. Verksamheten ger dels utsläpp till vatten och luft samt även buller och avfall. Ett aktivt miljöarbete handlar om att i möjligaste mån begränsa påverkan på miljön. Lagar och andra krav Grunden för allt miljöarbete som görs vid Skärblacka Bruk är de krav som samhället och brukets kunder ställer samt brukets och koncernens policys. Samhällets krav ges av lagar och regler som finns inom miljövårdsområdet och av villkor som hänger samman med tillståndet som bruket har för att få driva verksamheten. Miljöledningssystem Skärblacka Bruk har ett certifierat miljöledningssystem som bygger på kraven i ISO14001, vilket internationellt är en av de mest tillämpade standarderna för miljöledning. Miljöledningssystemet medför att hela verksamheten inom företaget har givna spelregler för arbetet inom miljöområdet. Några av grundpelarna i miljöledningssystemet är brukets policy, miljöaspekter, utbildning av entreprenörer och anställda, leverantörsbedömning samt uppföljning. Brukets miljöaspekter är allt som härrör från verksamhetens aktiviteter, processer, varor eller tjänster och som har eller kan ha inverkan på miljön. Miljöaspekterna värderas årligen och målen på miljöområdet sätts utifrån dessa för att undan för undan minska verksamhetens miljöpåverkan. I princip alla som arbetar på bruket har någon form av miljöutbildning. Som nyanställd får man information om brukets miljöarbete och miljöledningssystem. Miljöutbildningar för anställda hålls efter behov vid till exempel avdelningsmöten, skiftlagsträffar eller i andra forum. Entreprenörer som kommer till bruket får i samband med säkerhetsutbildningen information om brukets regler inom miljöområdet. Förutom miljöledningssystem har bruket certifierade ledningssystem för kvalitet och energi samt spårbarhetscertifikat för ved enligt FSC och PEFC. Brukets olika ledningssystem plus regelverket för arbetsmiljöarbetet har slagits samman till ett verksamhetssystem. Brukets verksamhetssystem revideras årligen av såväl egen personal som extern part. Utsläppskontroll Utsläppen från bruket måste självfallet kontrolleras. De följs kontinuerligt genom daglig kontroll via ett stort antal mätningar och analyser som sker i enlighet med det omfattande kontrollprogram som fastställts av länsstyrelsen. Länsstyrelsen är den myndighet som ansvarar för miljötillsynen av verksamheten. Rapporter om brukets miljöprestanda sammanställs varje månad och skickas till olika miljömyndigheter. För att vi själva på ett trovärdigt sätt skall kunna utföra egna miljöanalyser är laboratoriet godkänt av den statliga myndigheten SWEDAC. Varje år kommer det också utomstående specialister till bruket för att granska verksamheten på miljöområdet. Miljöobservatörer I början av 1990-talet bildades en miljöpanel bestående av ett 25-tal medlemmar boende runt om i Skärblacka. Medlemmarnas uppgift är att rapportera olika former av störningar som är knutna till brukets verksamhet. I panelen ingår en relativt stor andel pensionärer. Fördelen med detta är att dessa personer ofta är hemma under dagtid på vardagar. Därmed kan bruket få in rapporter om störningar även under denna tid. I slutet av varje år hålls ett möte med panelens medlemmar och det senaste årets resultat presenteras. 9
Miljöarbetet 2011 Produktionstillstånd I oktober 2010 inlämnade bruket ansökan om tillstånd enligt miljöbalken för nuvarande och framtida verksamhet. Bruket ansökte om att bibehålla nuvarande tillståndsgivna produktionsvolym om 470 000 ton slutprodukter. Bruket ansökte också om tillstånd att bygga en ny indunstning som markant kommer att förbättra brukets energibalans samt ombyggnad av sodapannan för att möjliggöra högre kapacitet för lutförbränning. Förhandlingar om nytt produktionstillstånd med tillhörande villkor hölls i Mark- och Miljödomstolen den 4-5 oktober. Dom i målet kom den 29 november. Bruket har i domen fått tillstånd att bibehålla hittillsvarande produktionsvolym om 470 000 ton samt att bygga en ny indunstning och bygga om sodapannan enligt vad som beskrevs i ansökan. Energi Under året har arbetet med energieffektiviseringar fortsatt. Ett flertal förändringar har genomförts som medfört energibesparingar. Bland annat har den ombyggnation av malningskonceptet på en av pappersmaskinerna som gjordes under slutet av 2010 resulterat i en betydande elenergibesparing under 2011. Ett övergripande bruksmål för 2011 vara att minska förbrukningen av energi från el samt inköpta bränslen exklusive fasta biobränslen. Glädjande nog visar summeringen av året att förbrukningen var cirka 3% lägre än målet. Delvis är detta ett resultat av en ur energisynpunkt mer gynnsam produktmix, men även ett resultat av idogt arbete av medarbetarna på bruket. Under 2011 genomfördes också flera insatser för att höja den allmänna energimedvetenheten hos brukets medarbetare. Bland annat så gjordes veckovisa uppföljningar av nyckeltal av el- och värmeenergi som presenterades på veckomöten och brukets intranät. Bruket har i enlighet med kraven inom Program för energieffektivisering för elintensiv industri, PFE2, genomfört en energikartläggning samt inlämnat en 2-årsredovisning. I den åtar sig bruket att fram till 30 juni 2014 genomföra elenergibesparingar motsvarande 6 500 MWh/år. Luft Bruket har, som en del i tillståndsärendet, låtit en extern konsult göra spridningsberäkningar för utsläppen av svaveldioxid, kväveoxider samt stoft till luft. Utifrån dessa beräkningar har en bedömning av effekterna i omgivningen gjorts. Beräkningarna visar att miljökvalitetsnormen inte i något fall överskrids för respektive parameter. Precis som för 2010 gjordes även under 2011 ett byte av cirka 250 dysor för att bättre kunna styra luften till sandbädden i barkpannan vilket i sin tur leder till förbättrade möjligheter att hålla ner utsläppet av NOx. Resultatet har starkt bidragit till den väsentliga sänkning för utsläppet av energi-nox som har uppnåtts under 2011. Elektrofilter används för att avskilja stoft från rökgas erna. Under 2011 var stoftutsläppen från sodapannan lägre än närmast tidigare år. Insatser för att täta läckage i sodapannans elektrofilter är en bidragande orsak till den lägre nivån. Under de två närmaste åren kommer ett nytt elektrofilter att byggas och de två befintliga renoveras vilket bedöms ge väsentligt sänkta stoftutsläpp från sodapannan. Energisvavel kommer från bark- respektive oljepannan vars rökgaser renas i skrubber 2. Under 2011 var utsläppet precis som för 2010 lägre än förut bland annat tack vare tidigare extra rengöringsinsatser respektive utbyte av en del dysor i skrubber 2. Även för utsläppet av processvavel har ett lågt resultat uppnåtts under 2011. Den främsta orsaken till detta är en hög verkningsgrad i den skrubber som tvättar gaserna från sodapannan. 10
Vatten Under de senaste åren har arbete utförts för att minska utsläppen till vatten genom att arbeta för att få en jämnare och högre verkningsgrad i vår reningsanläggning samt att minska flödesbelastningen för densamma. Arbetet har gett ett gott resultat. Utsläppen under 2011 var något högre än 2010 men låg ändå på en relativt låg nivå. Skärblacka Bruk är representerat i arbetsgruppen för Glans vattenråd. Vattenrådens roll är att konkretisera åtgärdsarbetet och underlätta ett regionalt och lokalt samarbete i vattenfrågor utifrån avrinningsområden. Bruket arbetar också i Motala Ströms Vattenvårdsförbund. Buller Bruket har i samarbete med närboende arbetat med att identifiera ljudkällor som bidrar till tillfälliga ljudstörningar. Utifrån detta arbete pågår sedan sensommaren 2011 ett prov med en pistmaskin på flisstacken för att se om den kan ersätta den mer ljudliga bandtraktor som annars används. Några balkstativ till en ledning för högtrycksånga har klätts in med gummimattor. Ljudnivåmässigt gav det en klar förbättring. För att minska bullerstörningar vid lossning av kemikalier har bruket kommit överens med en del leverantörer av kemikalier i bulkform att dessa företrädelsevis skall levereras mellan 06 och 22 om inte särskilda skäl föreligger. 11
Utsläpp till luft Utsläppstyper Svaveldioxid (SO 2 ) som är försurande bildas vid förbränning i sodapannan, barkpannan, oljepannan, mesaugnarna och luktdestruktionsugnarna. Kväveoxider (NO X ), som är både försurande och gödande, bildas också vid förbränning i pannor och ugnar. Stoft som är små partiklar av natriumsalter, barkaska eller kalk kommer från sodapannan, barkpannan respektive mesaugnarna. Lukt som till stor del orsakas av svavelväte och organiska svavelföreningar bildas vid kokningen och kan komma från olika ställen i sulfatfabriken och halvkemiska fabriken samt från sodapannan och mesaugnarna. Luftvårdsåtgärder Elektrofilter på pannor och mesaugnar avskiljer en stor del av stoftet i rökgaserna. Skrubbrar, där rökgaserna tvättas med vätskor med högt ph finns också kopplade till pannorna. Därigenom avskiljs cirka 95 % av svaveldioxiden samtidigt som stoftutsläppen reduceras ytterligare. I skrubbern för sodapannan återvinns även värmeenergi. En skrubber finns också i blekeriet för att minska utsläppen av klordioxid. I luktdestruktionssystemet samlas såväl starka som svaga luktgaser in från många källor i sulfatfabriken. Gaserna förbränns effektivt i en ugn, som även ger låga utsläpp av NO X. Som reserv för denna ugn finns en konventionell förbränningsugn och som ytterligare reserv finns en lutskrubber. Tack vare detta system har utsläppen av luktande ämnen minskat betydligt, men fabriken är inte helt luktfri. Utsläpp till luft från transporter Transporter till och från bruket står för en stor del av de totala utsläppen till luft från verksamheten. Transporterna av råvaror in till bruket sker främst via lastbil. Huvuddelen av produkterna transporteras från bruket på järnväg. Utsläpp av processvavel till luft Utsläpp av energisvavel till luft Utsläpp av energi-nox till luft ton S/år 200 150 Villkor ton S/år 50 40 30 Villkor ton NO x/år 250 Villkor 200 150 100 20 100 50 10 50 0 2007 2008 2009 2010 2011 0 2007 2008 2009 2010 2011 0 2007 2008 2009 2010 2011 Utsläpp av process-no x till luft ton NO x/år 600 Villkor 500 400 300 200 100 Utsläpp av stoft till luft mg stoft/nm 3 tg Villkor 250 200 150 100 50 Villkor 0 2007 2008 2009 2010 2011 0 2007 2008 2009 2010 2011 2007 2008 2009 2010 2011 2007 2008 2009 2010 2011 Barkpanna Sodapanna Mesaugnar 12
Beskrivning av avloppsvattenrening Försedimentering Avloppsvattnet från pappersbruket, sulfatfab riken (förutom blekeriet), flutingbruket samt renseriet leds till två bassänger på 1 420 m 2 vardera. Här sedimenterar cirka 85 % av partiklarna, huvudsakligen fibrer, till botten. Det sedimenterade slammet pumpas till en avvattningsanläggning där det pressas till en torrhalt på cirka 35 40 %. Slammet blandas med bark och förbränns sedan slutligen i brukets barkpanna. Det renade vattnet från försedimenteringen pumpas tillsammans med blekeriets avloppsvatten i en cirka 1,5 kilometer lång ledning till LAS. LAS långtidsluftad aktiv slamanläggning Anläggningen består av ett maskinhus med tillhörande värmeväxlarsystem för nedkylning av inkommande avloppsvatten, tre dammar samt en mellansedimenteringsbassäng. Anoxisk zon första dammen har en volym om 20 000 m 3 och är en anoxisk (syrefattig) zon. Tre stycken omrörare håller vattnet väl omblandat. Den anoxiska zonens viktigaste uppgifter är att reducera kloratjoner samt gynna de mikro organismer som behövs för en effektiv rening. Luftad zon andra dammen är betydligt större, 86 000 m 3, och är en luftad zon. Ytluftare och omrörare ser till att vattnet är syrerikt samt att mikroorganismerna (bioslammet) inte sjunker till botten. I den luftade zonen bryter mikroorganismer ner syreförbrukande ämnen. I samband med detta tar de upp fosfor och kväve. Från luftade zonen leds vattnet till en mellansedimenteringsbassäng. Mellansedimenteringenen är en rund bassäng med en diameter på 46 meter. Här skiljs mikroorganismerna åt genom att de sjunker till botten av bassängen. Huvud delen av det avskilda bioslammet återförs till anoxisk och luftad zon, så kallat returslam. Det äldsta bioslammet tas ut från anläggningen, avvattnas, blandas med bark och förbränns i brukets barkpanna. Det renade vattnet återgår till fabriksområdet för slutsedimentering. Kyldammen tredje dammen Inom LAS-anläggningen finns en kyldamm med volymen 150 000 m 3. Den här dammen används om ytterligare kylbehov föreligger av inkommande avloppsvatten till LAS. Normalt sett är dammen inte i drift. Om den tas i drift, åstadkommer den en sänkning av temperaturen via vattnets passage genom kyldammen. Temperaturen för inkommande avloppsvatten till LAS bör vara cirka 40 C, eftersom det är då bakterierna verkar bäst. Slutsedimentering det sista reningssteget Vattnet från mellansedimenteringen eller kyl dammen leds till två slutsedimenteringsbassänger lokaliserade på bruksområdet. Här sjunker mindre mängder av bioslam, som tidigare inte har sedimenterat i LASanläggningen. Detta slam pumpas åter till försedimenteringen och det renade vattnet leds slutligen ut till Motala Ström. 13
Utsläpp till vatten Utsläppen till vatten består huvudsakligen av beståndsdelar från veden som används i produktionen. Vid barkning och tvättning av veden i renseriet hamnar till exempel olika vedkomponenter i tvättvattnet. Under kokning och blekning bryts beståndsdelar i veden (lignin, kolhydrater, hartsämnen etc.) ner och tvättas bort för att få fram de rena cellulosa fibrerna. De komponenter som tvättats bort går vidare för fortsatt behandling i sodapannan respektive avloppsvattenreningen. Vissa ämnen förbrukar syre då de släpps ut och bryts ner i vattendraget. Denna syreförbrukning mäts som BOD och COD. Sådana utsläpp kommer från de flesta produktionsavdelningarna, men framför allt från tillverkningen av massa samt från flutingbruket. I blekeriet bildas även små mängder klorerade ämnen, vilka mäts som AOX. Utsläpp av COD till vatten ton COD/dygn 20 Villkor 15 10 5 0 2007 2008 2009 2010 Utsläpp av fosfor till vatten kg fosfor/dygn 20 Villkor 15 10 2011 Fasta partiklar kan bestå av fiberrester från de olika produktionsavdelningarna och slam från den biologiska reningen. Dessa utsläpp mäts via filtrering och kallas SÄ (suspenderade ämnen). 5 0 2007 2008 2009 2010 2011 Fosfor (P) och kväve (N) är växt näringsämnen som främst finns i veden och råvattnet. Utsläppen av de olika ämnena minskas genom åtgärder både i själva processerna och med speciella reningsmetoder. Utsläpp av SÄ till vatten ton SÄ/dygn 3 Villkor Vattenvårdsåtgärder Omfattande miljöåtgärder har satts in vid Skärblacka Bruk under årens lopp. De flesta åtgärderna har vidtagits internt i fabriken genom förbättringar av processerna. Massatvättningen efter kokning och syrgasblekning har undan för undan förbättrats och allt mer av den utlösta vedsubstansen har kunnat återföras till förbränning. Processlutning har inneburit att olika processvatten i allt högre grad cirkuleras och återanvänds. Tack vare detta reduceras utsläppen. 2 1 0 2007 2008 2009 2010 Utsläpp av AOX till vatten kg AOX/ton blekt massa 0,20 Villkor 0,15 2011 De interna åtgärderna i olika fabriks avdelningar har kompletterats med för bättrad extern rening av brukets samlade process avloppsvatten. 0,10 0,05 0,00 2007 2008 2009 2010 2011 14
Fotograf; Monica Englund. Vinnare i brukets fototävling bästa energibild. Bilden illustrerar vår beskrivning av utsläpp till vatten på ett fyndigt sätt. 15
Ordförklaringar AOX (ADsorbable Organic halogens) En samlingsterm för den mängd klor som är bunden till organisk substans. Bildas vid blekning av pappersmassa med klorhaltiga kemikalier men bildas också naturligt. Barkpanna Panna som eldas med främst bark och andra biobränslen för ångproduktion. Barrved Tall- eller granved. Har längre och starkare fibrer än lövved. Den viktigaste råvaran för starkt papper. Biobränslen Förnyelsebara bränslen som kommer från växt riket. Exempel är bark, svartlut och talloljebeck. Blekning Kemisk process för att få en ren, ljus (vit) och åldersbeständig massa. Vid Skärblacka Bruk används klorgasfri ECF-blekning. BOD (Biochemical Oxygen Demand) Biokemisk syreförbrukning är ett mått på den mängd syre som under sju dygns nedbrytning av utsläppet hinner förbrukas av mikroorganismer. COD (Chemical Oxygen Demand) Kemisk syreförbrukning är ett mått på den mängd syre som krävs för fullständig nedbrytning av organiskt material i vatten. Deponi Avfallsupplag som sköts under kontrollerade former. ECF-blekning (Elementary Chlorine Free) En metod där pappersmassa bleks med bland annat klordioxid och peroxid. Emission Utsläpp av ett ämne till luft, mark eller vatten. Fluting Det vågformade mellanskiktet i wellpapp. Till verkas av ny- eller returfiber. Fosfor (P) Ett grundämne som ingår i veden. För mycket fosfor i avloppsvattnet kan orsaka övergödning (eutrofiering) i sjöar, vilket i sin tur kan ge upphov till syrebrist vid nedbrytning av växter. Fossila bränslen Bränslen baserade på organiska kol- och väte föreningar från sediment eller sedimenterad berggrund främst kol, olja och naturgas. Halvkemisk massa (NSSC-massa) Massa där fibrerna frilagts genom en kombination av kemisk och mekanisk bearbetning (raffinering). Indunstning Med hjälp av värme drivs vatten och andra flyktiga ämnen av från exempelvis svartlut, varigenom torrhalten höjs. ISO 14001 Internationella standardiseringsorganisationen ISO:s standard för uppbyggnad av miljöledningssystem. Kondensat Ämnen som vid kylning övergått från gasform till flytande form, till exempel ånga som har övergått till vatten. Kontrollprogram Dokument som beskriver vilken egen kontroll en verksamhetsutövare ska utföra för att följa upp att utsläppsvillkor och andra lagkrav klaras. Kväve (N) Ett grundämne som ingår i veden. För mycket kväve i vattnet kan orsaka övergödning (eutrofi ering), som i sin tur kan ge upphov till syrebrist vid nedbrytning av växter. Lakvatten Det vatten (huvudsakligen regnvatten) som lakar ut från till exempel en deponi. Lignin Vedämne som utgör cirka 30 % av det totala vedinnehållet. Huvuddelen av ligninet löses ut i kokningsprocessen vid massatillverkning och ingår tillsammans med utlösta kolhydrater i svartlut. Luftad damm Biologisk reningsmetod som minskar halterna av bland annat COD, BOD och AOX i avloppsvattnet. 16
Lövved Vanligen björk. Har kortare fibrer än barrved. Viktigaste råvaran vid framställning av fluting samt skrivoch tryckpapper. Mesaugn Viktig del i sulfatfabrikens kemikalieåter vinning. I denna ugn bränns mesan (kalciumkarbonat) om till kalk (kalciumoxid). MG-papper (monoglättat) Papper som torkas på stor högglanspolerad Yankeecylinder och blir blankt på ena sidan. Används bland annat till förpackningar med höga renhetskrav. Miljöaspekter De utsläpp och den resursförbrukning som verksamheten förorsakar. Miljökonsekvensbeskrivning Utredning av vilka konsekvenser en viss verksamhet får för miljön. NO X (Kväveoxider) En grupp gaser bestående av kväve och syre som bildas vid förbränning. I fuktig luft omvandlas kväveoxider till salpetersyra, som faller ner som surt regn. Har även en gödande effekt. PEFC och FSC Två olika internationella system för certifiering av skogsbruk. Recipient Den del av en anläggnings närmiljö, till exempel luft och vatten, som tar emot utsläpp. Renseri Den anläggning i massa- och pappersbruket där inkommande ved barkas och flisas innan kokning. Rödlut Namn på den förbrukade kokvätskan vid tillverkning av halvkemisk massa. Skrubber Anordning för tvättning av gas. Ett vätskeflöde tar upp partiklar och lösta ämnen, exempelvis svaveldioxid, från gasen. SO 2 (Svaveldioxid) En gas bestående av svavel och syre som bildas vid förbränning av svavelhaltiga bränslen som svartlut och olja. I kontakt med fuktig luft omvandlas svaveldioxid till svavelsyra och faller ner som surt regn. Sodapanna En ångpanna med en kemisk reaktor i botten. Det organiska materialet i luten (vedresterna) bränns vid mycket hög temperatur. Ånga genereras medan det oorganiska materialet bildar en smälta på botten av pannan. Smältan omvandlas sedan till kokkemikalier igen. Sulfatmassa Kemisk massa som tillverkas genom att ved kokas under högt tryck och vid hög temperatur med så kallad vitlut. Svartlut Namn på den förbrukade kokvätskan vid sulfatmassatillverkning. Svartluten förbränns i sodapannan varvid de utlösta vedämnena (främst lignin) ger energi till ång- och elproduktion. De förbrukade kemikalierna i svartluten återskapas i sulfatfabriken till nya kokkemikalier vilket är en förutsättning för både miljö och ekonomi. SÄ Suspenderade ämnen i vatten, bestående av fibrer och andra partiklar som till stor del kan avlägsnas genom filtrering. Säckpapper Papper med hög hållfasthet framställt av barrvedssulfatmassa. Vitlut Namn på den kokvätska som används vid sulfat massatillverkning. Vitlut innehåller natrium hydroxid och natriumsulfid. Wellpapp Wellpapp tillverkas genom hoplimning av vanligtvis två plana skikt (liner) med ett vågformigt skikt (fluting) emellan. 17
Verksamhets- och miljö beskrivningen kan beställas från: Billerud Skärblacka AB Monica Lundgren, Informatör Tfn 011 24 53 01 E-post monica.lundgren@billerud.com Kontaktpersoner: Eva-Lena Strömberg, Processutvecklings- och miljöchef TFN 011 24 57 87 E-POST eva-lena.stromberg@billerud.com Lars Johansson, Miljöingenjör Tfn 011 24 55 49 E-post lars.g.johansson@billerud.com www.billerud.se