Busstrafik 1922-1991 Den första busslinjen i Arvika startades 1922 till Gunnarskog. Den följdes ganska snart av linjer till Töcksfors och Bogen. Standarden på bussar ökade snabbt och redan 1924 annonserades det om lyxomnibuss med plats för tjugo passagerare till Karlanda. Bilstationen 1928. Foto Arvika kommun. Busstrafiken hade från början sin första fasta utgångspunkt från torgets västra del. Lokaler för gods hyrdes i en byggnad som ägdes av sparbanken. Lokalerna och utrymmet för bussarna blev så småningom för litet och en nybyggd busscentral vid Marielund 1 togs i bruk den 1 oktober 1935. 2 Torget med bussparkeringen cirka 1930. Vykort. Godslokalen fanns i huset bakom Jösseforsbussen längst till höger i bild. I december 1929 hade busstrafiken vid torget blivit så besvärande att en lokal trafikkungörelse utfärdades. Bussarna var tvungna att lämna torget i det sydvästra hörnet mot Järnvägsgatan. De fick bara svänga åt höger efter utfart så om de skulle österut så fick de runda torget medsols innan de kunde fortsätta. 3 1 Området där biblioteket och en del av palmvikens parkering finns 2011. 2 AN 19710426. 3 AN 19291214. 1
Busscentralen omkring 1940. Vykort. Konkurrensen från landsvägstrafiken om passagerare verkar i Arvika ha kommit först från taxiägarna. I augusti 1930 annonserade Carl Olsson på Arvika bilstation om tvådagarsturer till Oslo för 10 kronor. 4 Bara någon dag senare framträder järnvägsstyrelsens rädsla för konkurrens tydligt. Chauffören Karl Hall hade ansökt hos länsstyrelsen om att få inrätta en busslinje Arvika- Edane-Högboda-Kil-Karlstad. Det avstyrkte järnvägsstyrelsen å det bestämdaste eftersom Statens Järnvägar redan ansåg sig ha en god täckning på den linjen med sina tåg. 5 Etableringen hade också varit stor. På trettiotalet fanns ibland mer än tjugo bussar parkerade på torget samtidigt. Vid tiden för flyttningen från torget 1935 fanns det 19 busslinjeföretag med Arvika som stationsort. 6 För att möta den ökande busstrafiken så försökte 1936 Bergslagernas Järnvägar, BJ som var huvudman bakom DVVJ att samordna den privata busstrafiken med järnvägen. Syftet var att få bussarna som ett komplement och inte en konkurrent. 7 Något utökat samarbete mellan de privata bussägarna och det privata järnvägsbolaget blev det inte. Det hela slutade med att BJ köpte upp flera bussbolag i västra Värmland med tillsammans mer än tjugo bussar. Ytterligare köp längs nordmarksbanan diskuterades och genomfördes senare under året. 8 Busstrafik till Arvika inleddes samma år. 9 Statens Järnvägar följde efter en tid Bergslagernas Järnvägs förebild och började köpa upp konkurrenterna. I Skåne och på västkusten tog uppköpen sin början 1936. I Arvika dröjde det ytterligare två år. Ett bolag med sex bussar och en lastbil som trafikerade området Eda, Skillingmark, Köla och Ny köptes hösten 1938. Som det verkar var det första affären i SJ:s regi i regionen. Trafiken skulle fortsätta under de nya statliga ägarna som öppet deklarerade att affären genomfördes för att undvika konkurrens. I slutet av mars 1939 köptes också linjer mot Edane, Skog och Mangskog upp. De skulle från sommaren utsträckas till Kil och Karlstad. 10 4 AN 19300816. 5 AN 19300819. 6 AN 19560803. 7 AN 19360117. 8 AN 19360720, 19360923 och 19361012. 9 AN 19560803. 10 AN 19361012, 19380902, 19380912 och 19390329 19390424 19350508 19390717. 2
AN 19390901. Buss tillverkad vid Arvika karosserifabrik på trettiotalet. Bild ur katalog. Trafiken i SJ:s regi inleddes den 15 maj på en del linjer. Från den 4 september justerades en del turer, samtidigt som en ny kölatur med anslutning till Charlottenberg skulle startas. Ett snälltågsstopp i Edane drogs nu in och ersattes med buss, detta annonserades den 1 september. Enda problemet var att järnvägsledningen inte visste att andra världskriget skulle bryta ut i samband med omläggningen. I tidningen den 4 september infördes annons att flera av de nyinrättade turerna drogs in i bränslebesparingssyfte redan från samma dag.11 Våren och sommaren 1940 drogs ytterligare linjer in samtidigt som avgifterna höjdes på grund av dyrare bränsle, oljor och däck. Kristiderna medförde också att inget tillstånd gavs för linjen till Karlstad, utan den sköts på framtiden.12 BJ:s bussar drabbades naturligtvis av samma problem, delvis löstes det med gengasdrift. I slutet av 1940 hade 112 av BJ:s bussar konverterats till gengasdrift. Även SJ och de privata bussägarna tvingades samtidigt att investera i gengasaggregat.13 11 AN 19390519, 19390901 annons plus artikel, 19390904 och 19390908. AN 19400401, 19400610 och 19410519. 13 AN 19401209. 12 3
BJ annons. AN 19401209. Bergslagernas Järnvägar som hade ett förhållandevis stort antal bussar i trafik i arvikaregionen hade svårigheter med uppställning och reparationer. I april 1942 fick de tillstånd att köpa kvarteret väster om Hagaskolan vid Järnvägsgatan. Ett modernt bussgarage skulle uppföras där. Tjugofem år blev bussgaragen i kvarteret Spaken använda av BJ som senare blev GDG. Arvika bilvekstad köpte lokalerna 1969 och var kvar där in på 1980-talet. Då revs byggnaderna och bostadsrättsföreningen Spaken kom i deras ställe. 14 Volvobuss från tiden runt 1950 med säfflekaross i GDG-färger. Foto Staffan Sävenfjord. Om Statens Järnvägar från början fick använda busstationen vid Marielund har inte bekräftats. Ingen annan plats finns omtalad så möjligen fick bussarna som övertagits från privata företagare fortsätta att utgå från busstationen. En egen dieselpump för tankning av bussarna hade SJ. Den fanns längst österut på bangården där det nu finns en asfalterad parkering. Pumpen användes av både räls och landsvägsfordonen. 14 AN 19420224 och 19690908. 4
Volvo 1948 i SJ:s färgsättning. Foto okänd bussentusiast. Efter världskriget märktes en allt större avtappning av passagerare på grund av privatbilismen. Läget stabiliserades efter några år och 1956 fanns 40 bussar och 13 lastbilar i trafik hos GDG i Arvika. De gjorde sammanlagt 60 turer per dag. En flyttning av busscentralen ner till Palmviken planerades redan då, men det kom att dröja åtskilliga år innan det blev verklighet. 15 Från 1948 förstatligades BJ och Trafikförvaltningen Göteborg-Dalarna-Gävle (GDG). 16 Samtidigt så inordnades från den 1 september 1948 SJ Biltrafik i Arvika under GDG som i sin tur då var ett dotterbolag till Statens Järnvägar. 17 Bussarna som tillhörde SJ fick då tillgång till BJ-garagen vid Järnvägsgatan. Under sent 1960-tal samlades busstrafiken till Marielund och som nämnts så upphörde garageverksamheten vid Järnvägsgatan. Scania CR 110 fotograferad av Peter Ödén 1970. SJ Buss levde kvar i andra delar av landet men 1990 bildades Swebus genom sammanslagning av SJ Buss och GDG i hela landet. SJ Buss upphörde som företagsnamn 1991 med något litet undantag och all verksamhet lydde under Swebus. 18 www.arvikahistoria.se 15 AN 19560803. 16 Wikipedia. 17 AN 19560725. 18 Wikipedia. 5