ALNARPS MJÖLKDAG på Önnestadsgymnasiet

1 ALNARPS MJÖLKDAG på Önnestadsgymnasiet Mjölkproduktion utan importerad soja 17 november 2010 Lantbrukets byggnadsteknik och djurhållning (LBT) Partnerskap Alnarp Skånemejerier Skånesemin Partnerskap Alnarp

2 Välkommen till Alnarps mjölkdag som hålls i år på Önnestadsgymnasiet utanför Kristianstad Onsdag 17 november 2010 Mjölkproduktion utan importerad soja Arrangeras av Lantbrukets byggnadsteknik (LBT, SLU) i samarbete med Skånemejerier, Skånesemin och Partnerskap Alnarp. Alnarps Mjölkdag vänder sig i första hand till mjölkproducenter, rådgivare och studenteter. Program: 09:00 10:00 Registrering, kaffe 10:00 Välkomna Anders Herlin, LBT, SLU - Inledning: Konsumenterna och den importerade sojan Hur påverkar det varumärket? Caroline Olsson, marknadschef, Skånemejerier - Lång väg för mjölkkornas proteinfoder Christian Swensson, LBT, SLU & Svensk Mjölk - Erfarenheter av egna proteinfodergrödor Lantbrukare Olof Jansson, Kårtorp, Götene - Ärter och åkerbönor kontra soja i foderstaten biologi o ekonomi? Mia Davidsson & Eva-Maria Lidström, Skånesemin - Foderindustrin tar sitt ansvar Lars Hermansson, Svenska Foder 12:15 Lunch 13:15 Fortsättning: - Framgångsrik odling av proteingrödor Prof. Erik Steen Jensen, SLU-Alnarp - Proteinfoder forskningsresultat Lotten Wahlund, Institutet för jordbruks- och miljöteknik (JTI) och Christian Swensson, LBT, SLU & Svensk Mjölk - Hur uppnås miljömålen med närproducerat foderprotein? - Anna-Karin Modin- Edman, Svensk Mjölk 14:30 Paneldebatt 15.00 Kaffe och förfriskningar, avslutning Plats: Aulan, Önnestadsgymnasiet, Önnestad, Kristianstad Tid: 9 16 Partnerskap Alnarp

3 Innehållsförteckning Konsumenterna och den importerade sojan Hur påverkar det varumärket? Caroline Olsson, marknadschef, Skånemejerier Sida 5 Lång väg för mjölkkornas proteinfoder Christian Swensson, LBT, SLU & Svensk Mjölk 7 Erfarenheter av egna proteinfodergrödor Lantbrukare Olof Jansson, Kårtorp, Götene 11 Ärter och åkerbönor kontra soja i foderstaten biologi o ekonomi? Mia Davidsson & Eva-Maria Lidström, Skånesemin 13 Foderindustrin tar sitt ansvar Lars Hermansson, Svenska Foder 17 Framgångsrik odling av proteingrödor Prof. Erik Steen Jensen, SLU- Alnarp 29 Proteinfoder - forskningsresultat Lotten Wahlund, Institutet för jordbruks- och miljöteknik (JTI) och Anders Herlin LBT, SLU 39 Hur uppnås miljömålen med närproducerat foderprotein? - Anna-Karin Modin-Edman, Svensk Mjölk och Christian Swensson, Svensk Mjölk och LBT, SLU. 49

4 Hög konsumtion av dryckesmjölk Skånemejerier Konsumenterna och den importerade sojan eller Att skapa värde i den svenska mjölkproduktionen Caroline Olsson Marknadschef Mjölken är ett mycket nära och viktigt livsmedel för många svenskar Närheten till kon är central Mjölken har dock under allt för lång tid levt i anonymitet! Den svenska Mjölkbonden -utrotningshotad? Lönsamhet Källa: LRF Konsult? Här finns snart ingen svensk produktion kvar Mjölk är r premium! Priset påp mjölk ska upp! Men dåd måste man bygga värden! v Inte bara sänka s kostnader! Handeln trodde inte varumärke spelade någon roll Bergendahls Netto Axfood COOP Men då

5 Konsumentmakt!!! Facebook: COOP suger fett Facebook: Rädda Skånemejeriet bojkotta COOP www.jatillskanemejerier.se 48 880 st många fler STOLTHET Skånemejerier lyfte fram och visade många olika värdefulla aspekter av mjölkproduktionen Från pappbönder till riktiga bönder Bonden blir nu synlig!

6 Hur annonsen uppfattades Andel av obs Närmre konsument och mjölkbonde 100 93 90 77 80 72 73 72 68 67 70 58 57 54 57 60 50 50 43 % 40 30 20 10 0 Observation Noggrannhet Avsändarid Tidigare kännedom Vänder sig till mig Intressant Ny information Lättbegriplig Originell Helhetsbetyg Positiv Nytta Känslomässig reaktion Lönsamhet Källa: LRF Konsult Resultat av att lyfta fram värdet! Fler mjölkbönder vill vara med! Här finns snart ingen svensk produktion kvar Betydelse av olika faktorer vid val av mejeri - emotionella 1/2 15. Hur viktiga är följande faktorer när du väljer vilket mejeri/mjölkvarumärke du köper oftast? Att det är ett mejeri/mjölkvarumärke som Bas: Köper mjölk (n=411) Genomsnitt 4.24 Har mejeriprodukter av högsta kvalité 3% 1% 8% 39% 42% 7% Viktigt/mycket viktigt 81% Genomsnitt 4.15 Har god djuromsorg 5% 2% 12% 28% 45% 8% Viktigt/mycket viktigt 73% Genomsnitt 4.05 Är prisvärt 2% 2% 18% 41% 32% 6% Viktigt/mycket viktigt 72% Genomsnitt 3.86 Tar miljöansvar 7% 3% 16% 36% 30% 8% Viktigt/mycket viktigt 66% Genomsnitt 3.47 Är tryggt 10% 4% 23% 38% 15% 9% Viktigt/mycket viktigt 53% Genomsnitt Har total kontroll från ko till konsument 3.56 9% 5% 25% 33% 21% 7% Viktigt/mycket viktigt 53% Genomsnitt Värnar om bonden 9% 4% 27% 36% 14% 9% 3.45 Viktigt/mycket viktigt 50% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 1 = Helt oviktigt 2 = Mindre viktigt 3 = Varken eller 4 = Viktigt 5 = Mycket viktigt Vet ej

7 Vad kommer att öka värdet på mjölken framöver? Närproducerat Mjölkbondens engagemang Utegång för korna Frigående kor Foder! Kretslopp Viktigt är att tydliggöra värdena och ta betalt! Det finns en framtid för skånska och svenska mjölkbönder!

Sveriges lantbruksuniversitet 8 Alnarps mjölkdag 17 november Detta tänkte jag prata om Lång väg för mjölkkornas proteinfoder Christian Swensson Svensk Mjölk & LBT, SLU Alnarp Vad är problemet? Vilka proteinfoder använder vi? Sojamjölstrenden Närodlat vad menar vi? Vad finns det för alternativ? Vad kostar det? Odlingsekonomi Foderstatsekonomi Sammanfattning www.slu.se Sveriges lantbruksuniversitet www.slu.se Globala proteinfodermedel Problemet Sojamjöl är ett utmärkt proteinfoder Mycket protein, 40-45 % Bra aminosyrasammansättning Odlingen av sojabönor däremot är (GMO eller GMO-fri) OK Europa OK USA, Canada OK Indien Nja Argentina, Uruguay Tveksam Brasilien, Paraguay Priset - varierar men trenden är Sveriges lantbruksuniversitet www.slu.se Sveriges lantbruksuniversitet www.slu.se Granskningen i media fortsätter WWF 2002 SNF 2009 Swedwatch 2010 Sveriges lantbruksuniversitet www.slu.se Sveriges lantbruksuniversitet www.slu.se

Sveriges lantbruksuniversitet 9 Aftonbladet debatt 1 nars 2010 Fodrets klimatpåverkan Effekt av avskogning ej medräknad www.slu.se Data från SIKs fodermedelsdatabas, Flysjö mfl 2008, bearbetad av Maria Berglund HS Halland och Carin Clason, Växa Sveriges lantbruksuniversitet www.slu.se Sojakurvorna. ton per år Sojaimporten i relation till mjölkinvägningen Sveriges lantbruksuniversitet www.slu.se Sveriges lantbruksuniversitet www.slu.se Sojakurvan (SJV:s statistik, 90% av sojan till nötkreatur används av mjölkkor) Var kommer kornas protein ifrån? (2007 års statistik) Vall 33% Raps 17% Spannmål 16% Sockerbiprod. 15% Soja 10% Drank 3% Övrigt 6% Ärter 0,1% Åkerböna 0,1% Viktigaste proteingrödan är vallen Sveriges lantbruksuniversitet www.slu.se Sveriges lantbruksuniversitet www.slu.se

Sveriges lantbruksuniversitet 10 Borta eller hemma? Lång väg!? Härodlat egna gården eller grannen = ekologisk produktion Vi är här Närodlat inte bara Sverige - Annars klarar vi inte rapsmjölet Fjärrodlat prisfråga och klimat/miljöfråga www.slu.se Sveriges lantbruksuniversitet www.slu.se 160 mil vad hamnar man då? Mjölkproduktion finns även i Övertorneå - Var kommer fodret ifrån? Alternativen Styrs av politiska beslut Bubblare Solros Svensk sojamjöl Hampa? Sveriges lantbruksuniversitet www.slu.se Sveriges lantbruksuniversitet www.slu.se Lönsamheten för Proteingrödor? Räcker alternativen till? (Förslag från Lovangs Lantbrukskonsult AB) Efterkalkyler 2009 (Skåne), bäst lönsamhet raps och baljväxter! Både Lantmännen och Svenska Foder skriker efter åkerböna och ärter! Lantmännen garanterar 1,70 kr/kg för åkerböna i höst Hur gick det? Affärsmöjlighet Svensk animalieproduktion köper foder utanför Europa för närmare en miljard kronor! Mjölkproduktionen köper sojamjöl för cirka 300 miljoner kronor per år Nästan en tusenlapp per ko och år Sveriges lantbruksuniversitet www.slu.se Ja med rätt växtföljd! 1. Oljeväxter maxareal 175 000 ha, just nu 100 000 ha 2. Höstsäd 3. Vårsäd 4. Baljväxter åkerböna eller ärter maxareal 175 000 ha, just nu 20-25 000 ha 1. Höstsäd 2. Vårsäd Det är lätt att odla spannmål klarar du av att odla baljväxter?! Sveriges lantbruksuniversitet www.slu.se

Sveriges lantbruksuniversitet 11 Utfodringen hur är ekonomin? Ta risker År 2009 var det för de flesta lönsammare att använda närodlat koncentrat* (optimeringar med Norfor hösten 2009) Om man vågar! Unik Nära 2,44 per kg foder Unik 52 2,72 per kg foder År 2010 fortfarande billigare med Unik Nära om än inte lika mycket * närodlat = europeiska fodermedel www.slu.se Att odla majs: Startkostnader cirka 4800 kronor (utsäde 1300 kr, gödsel och kalk 2800 kr, ogräs 700 kr) 1 Det är en rolig gröda för den blir så stor (ATL 13.10.2009) Att odla åkerböna: Startkostnader 2250 kr (utsäde 1500 kr, gödsel 400 kr, ogräs 350 kr) 1 Blöta höstar är ett helv..tröska i september är inte kul Att odla korn: Start 1630 kr (Utsäde 530 kr, 900 kr, ogräs 200) 1 Det gäller bara att komma ihåg att så på våren 1 Bidragskalkyler Västra Götaland, 2009 Sveriges lantbruksuniversitet www.slu.se Baljväxtarealen och majsarealen är ungefär lika stor Sammanfattning Sojamjöl är ett bra proteinfodermedel Sojamjöl från Brasilien är problematisk Viktigaste proteingrödan är vallen Stor potential att odla mer svenska proteingrödor Ur lantbrukarsynpunkt Räkna på odling av baljväxter Räkna på användning av närodlade fodermedel Sveriges lantbruksuniversitet www.slu.se Sveriges lantbruksuniversitet www.slu.se

12

13

14

15

16

17

18

19

20 Ärter och åkerböna kontra soja i foderstaten biologi och ekonomi Mia Davidsson & Eva-Maria Lidström, Skånesemin Diskussionen om det importerade sojamjölets vara eller icke vara är högaktuell både ur klimatsynpunkt och ur etiska aspekter, men hur påverkas kornas hälsa och avkastning och därmed inte minst lönsamheten i mjölkproduktionen, om vi utesluter sojan ur foderstaten? Nedan har vi försökt att jämföra foderstater med i första hand ärter och åkerbönor som proteinkälla med foderstater innehållande soja. Vi har använt fodervärderingssystemet NorFor optimerar på den lägsta kostnaden inom satta biologiska ramar. Beräkningsunderlag Vi har i första hand utgått från konventionella foderstater, eftersom sydamerikanskt sojamjöl inte är aktuellt i ekologiska foderstater. Förutom klöver/gräsensilage med normala snittvärden i ett treskördesystem har vi förutom de vanligaste spannmålsslagen även tillåtit HP-massa, majsensilage och halm i såväl exemplen med närproducerade proteinkällor som i sojaalternativen för att illustrera en sydsvensk foderstat. Priserna på de inhemska proteinråvarorna var svåra att uppskatta, eftersom utbudet av konventionellt odlade ärter och åkerbönor ännu så länge är närmast obefintligt i foderhandeln. Vi har försökt att laborera oss fram till ett pris, som skulle kunna vara ett rimligt pris för en växtodlingsgård att sälja till en mjölkgård för, med hänsyn till risktaganden i odlingen, positiva förfruktseffekter och minskad åtgång av handelsgödselkväve, samt de lägre skördarna jämfört med höstvete. Korna i exemplet är av rasen Svensk Holstein och har mjölkat ca 150 dagar. För att renodla de olika råvarornas egenskaper på bästa sätt har vi valt att låta korna gå i lösdrift och få en fullfodermix med ingredienserna ovan. Mineraler och vitaminer ingår inte i beräkningen. I tabell 1 framgår använda priser och näringsvärden. Tabell 1. Använda priser och näringsvärden (enl. NorFors fodermedelstabell) Pris, kr/kg* Per kg torrsubstans NEL20 AAT20 PBV20 Råprotein Stärkelse NDF OE (SE) g/kg g/kg g/kg g/kg g/kg g/kg MJ Ensilage* 1,30 6,08 79 36 157 10 519 10,6 Halm 0,50 2,86 50-47 40 0 820 6,3 Majsens.* 1,15 6,03 81-39 90 294 416 11,2 HP-Massa * 1,10 7,11 91-46 99 0 288 12,8 Korn 1,30 7,18 99-22 122 518 229 13,2 Vete 1,40 7,94 113-44 121 644 138 14,1 Åkerböna 2,60 8,31 116 156 320 424 139 12,9 Ärter 2,20 8,27 113 83 241 478 109 13,8 Expro 2,65 7,20 192 120 394 6 248 12,2 Sojamjöl 3,85 8,48 231 244 535 49 109 14,6 *Per kg ts )

21 I tabell 2 framgår själva foderstaterna och foderkostnaden/ko och dag medan tabell 3 visar använda optimeringsinställningar och foderstatskontroller. Programmet väljer inte majsensilage, eftersom det har för lågt AAT och för låg energi jämfört med HP-massa om man ska klara kornas försörjning på billigaste sätt. Upp till 30 kg mjölk är det inget problem att näringsförsörja kon med enbart åkerböna som proteinfoder. Åkerbönan väljs före ärtan eftersom den har ett högre AAT och PBV och ett lägre stärkelseinnehåll. Hade man uteslutit HP-massa hade ärterna gått in p.g.a. av deras lägre pris, eftersom nedre gränsen på AAT och PBV inte hade tangerats. Vid 50 kg mjölk räcker inte heller åkerbönan till för att klara AAT- behovet, utan den optimeringen får en lösning först när 2 kg expro tillåts att ingå i foderstaten. Med de använda priserna blir alternativen med åkerböna dyrare än de med soja, men detta resultat är en aktuell bild och kan förändras inom relativt kort tid bl.a. med tanke på världsmarknadens utbud och efterfrågan samt på policyn hos de olika aktörerna på marknaden. Tabell 2. Foderstat Ärter/åkerböna Soja Kg ECM 30 50 30 50 Foderkostnad kr/ko och dag 30,67 51,09 28,23 50,49 Ensilage, kg ts 13,8 11,0 12,2 10,6 Majs, medel smb, kg ts 0,0 0,0 0,0 0,0 Halm, kg 0,0 0,0 0,0 0,0 HP-Massa, kg ts 0,5 4,0 2,7 4,0 Korn, kg 0,0 6,5 6,2 12,2 Vete, kg 4,9 0,0 0,0 0,0 Åkerböna, kg 2,1 7,1 0,0 0,0 Ärter. kg 0,0 0,0 0,0 0,0 Expro, kg 0,0 2,0 0,0 0,0 Sojamjöl, kg 0,0 0,0 0,4 4,3 Tabell 3.Foderstatskontroller Ärter/åkerböna Soja 30 50 30 50 Ts-intag 20,3 28,7 20,6 29,0 NEL-balans (100-101) 101 100 100 100 AAT/NEL (15-17,3) 15,0 15,9 15,0 17,6 PBV, gram/kg ts (10-40) 26 35 10 20 NDF, gram/kg ts (320-420) 400 330 407 330 Stärkelse, gram/kg ts ( 200 g) 180 200 141 200 Vombelastning, g/g NDF ( 0,45) 0,34 0,36 0,24 0,42 Stärkelse + socker g/ kg ts ( 250) 210 226 170 238 Tuggningsindex, ( 32 min/kg ts) 53 38 53 40 Råprotein, gram/kg ts (140-180) 162 191 146 185 Fyllnadsbalans (>80) 100 100 100 100 Svensk Mjölks rekommenderade gränsvärden inom parantes, optimeringsinställningar är dessutom med fetstil.

22 Ensilagekvaliteten mycket viktig! Eftersom NorFor tar hänsyn till ammoniumkvävets och organiska syrors inverkan på mikrobsyntesen i vommen har vi höjt ensilagets ammoniumkväve från standardvärdet 50 g/kg N till 100 g och fermentationsprodukterna (organiska syror + etanol) från 75 till 130 g/kg ts. Det finns tyvärr väldigt många ensilagepartier med dessa höga värden i analysstatistiken. Med de högre värdena räcker AAT resp. energi inte till för de olika avkastningsnivåerna med det inhemska proteinet och optimeringen får ingen lösning. I praktiken betyder det, att korna inte hade nått den förväntade avkastningsnivån eller råkat ut för utfodringsbetingade sjukdomar eller fruktsamhetsproblem o.d. Representativa och fullständiga analyser samt god ensileringsteknik är alltså av yttersta vikt för att kunna nå en hög produktion med friska djur utan soja i foderstaten. Slutsats Att nå en hög produktion med god djurhälsa med ärter, åkerbönor och raps är alltså biologiskt fullt möjligt, om vallfodret är av god kvalitet. F.n. blir dessa lösningar dyrare än de med soja. Majsensilage passar inte lika bra i sojafria foderstater, inte heller om man tillåter drank som proteinkälla, men även det kan fungera med olika partier vallensilage varav ett bör innehålla lusern med ett intakt protein. Betprodukter passar däremot utmärkt tack vare deras höga AAT-innehåll och den lättsmälta fibern. PBV och råproteininnehåll blir högre i de sojafria alternativen för att kunna täcka AAT och energibehovet. I de ekologiska foderstaterna har vi inte betprodukterna som hjälp att få upp AAT-nivåerna, men med god kvalitet och höga proteinnivåer i ensilaget kan vi dra motsvarande paralleller som i de konventionella foderstaterna.

23 Ärter och åkerbönor kontra soja i foderstaten- biologi och ekonomi Eva-Maria Lidström och Mia Davidsson 2010-11-17 Tabell 1. Använda priser och näringsvärden (enl Norfors fodermedelstabell) Pris, kr/ kg, *= per kg ts NEL 20 g/kg AAT20 g/kg PBV20 g/kg Per kg ts Råprot g/kg Stärkels e g/kg NDF g/kg OE(SE) MJ Ensilage 1,30* 6,08 79 36 157 10 519 10,6 Halm 0,5 2,86 50-47 40 0 820 6,3 Majsens. 1,15* 6,03 81-39 90 294 416 11,2 Hpmassa 1,10* 7,11 91-46 99 0 288 12,8 Korn 1,30 7,18 99-22 122 518 229 13,2 Vete 1,40 7,94 113-44 121 644 138 14,1 Åkerböna 2,60 8,31 116 156 320 424 139 12,9 Ärter 2,20 8,27 113 83 241 478 109 13,8 Expro 2,65 7,20 192 120 394 6 248 12,2 Sojamjöl 3,85 8,48 231 244 535 49 109 14,6

24 Förutsättningar i foderstatsberäkningen Ras: Svensk Holstein Laktationsdag: ca 150 Stallsystem: varm lösdrift Utfodringssystem: fullfoder Konventionell drift Mineraler och vitaminer ingår inte i denna foderstatsberäkning Tabell 2. Foderstat Ärtor/åkerböna/ Expro Soja Kg ECM 30 50 30 50 Foderkostnad, kr/ko och dag 30,67 51,09 28,23 50,49 Ensilage, kg ts 13,8 11,0 12,2 10,6 Majs medel smb, kg ts 0 0 0 0 Halm, kg 0 0 0 0 Hp-massa, kg ts 0,5 4 2,7 4 Korn, kg 0 6,5 6,2 12,2 Vete, kg 4,9 0 0 0 Åkerböna, kg 2,1 7,1 0 0 Ärter, kg 0 0 0 0 Expro, kg 0 2 0 0 Sojamjöl, kg 0 0 0,4 4,3

25 Tabell 3. Foderstatskontroller (Svensk Mjölks rekommenderade värde inom parantes, optimeringsinställningarna dessutom med fet stil) Ärtor/åkerböna/ Expro Soja Kg ECM 30 50 30 50 Ts-intag 20,3 28,7 20,6 29,0 NEL-balans (100-101) 101 100 100 100 AAT/NEL (15-17,3) 15,0 15,9 15,0 17,6 PBV, g/kg ts (10-40) 26 35 10 20 NDF, g/kg ts (320-420) 400 330 407 330 Stärkelse g/kg ts ( 200 g) 180 200 141 200 Vombelastningstal, g/gndf ( 0,45) Stärkelse + Socker, g/kg ts ( 250) 0,34 0,36 0,24 0,42 210 226 170 238 Tuggningsindex, ( 32 min/ kg ts) 53 38 53 40 Råprotein, g/kg ts (140-180) 162 191 146 185 Fyllnadsbalans (>80) 100 100 100 100 Ekonomi i nuläget Priserna på ärter och åkerbönor är ett försök att illustrera prisbilden vid ett mellangårdsavtal eftersom utbudet i handeln är obefintligt. För närvarande blir alltså alternativen med ärter och åkerböner dyrare än de med soja. Framtiden -?

26 Ensilagekvalitet Vid förhöjda värden av fermentationsprodukter och ammoniumkväve ökar fyllnadsvärdet och energi och AAT sjunker. Ligger fermentationsprodukterna på 130 g/kg ts och ammoniumkväve på 100 g/kg N (ca det dubbla värdet mot tabellvärdet) får foderstaterna med ärter och åkerböna ingen biologisk acceptabel lösning. Ensilagekvaliteten är alltså A och O för funktionen av sojafria foderstater. Slutsats Det är biologiskt fullt möjligt att nå en hög produktion och god djurhälsa med ärter, åkerbönor och raps som proteinkälla. Men en förutsättning är att vallfodret håller ett lämpligt näringsinnehåll och god hygienisk kvalitet. Majsensilage passar inte lika bra i sojafria foderstater däremot hävdar betprodukterna väl genom sitt höga AATinnehåll och höga andel lättsmält fiber. På de ekologiska gårdarna ställer man ofta inte lika höga avkastningskrav på korna och därför är det godtagbart att ligga lite lägre i näringskraven.

27 Foderindustrin tar sitt ansvar Lars Hermansson Svenska Foder AB

28 Foderindustrin tar sitt ansvar Råvaruförsörjningen inom EU Hur är situationen i Sverige Varför använder vi sojamjöl idag Alternativa proteinfodermedel Goda förutsättning för inhemskt protein Sammanfattning EUs självförsörjningsgrad på protein är endast 28 % Sojamjöl Rapsmjöl/kaka 14% Solrosmjöl/kaka 6% Baljväxter 3% Övrigt 11% 66% (mest import)

29 Råvaruförbrukning i Sverige 2009 ton % rp ton rp % Rapsfrö 20519 18 3693 Rapskaka 34 101 30 10 230 Rapsmjöl 250 121 33 82 540 96 464 42 Sojabönor 13 496 36 4 859 Sojamjöl 213 210 47 100 209 Sojaproteinkonc. 3442 60 2 065 107 132 47 Ärtor 8 055 22 1 772 Åkerböna 1 674 27 452 2 249 1 Industritillverkat foder 2009 Foder Rapsprod. Sojamjöl Rapsprod. Sojamjöl 1000 ton 1000 ton 1000 ton % % Nötkreatur 915 212 90 23 10 Grisar 377 53 31 14 8 Fjäderfä 534 38 91 7 17 Övriga 257 1 1 0 0 Totalt 2083 304 213 15 10

30 Varför använder vi så mycket sojamjöl? Mycket bra protein-fodermedel Hög proteinhalt Bra proteinkvalitet Smakligt Få begränsningar Oftast prisvärt Alternativ till sojamjöl - 1 Högvärdiga alternativ, men ej realistiska Fiskmjöl Mjölkprotein Potatisprotein Köttmjöl

31 Alternativ till sojamjöl - 2 % rp Rapsmjöl 33 Nära maxinblandning Solroskaka 28 Kan vara intressant Palmkärnsexpeller 16 Låg proteinhalt Drank 32 Tveksam framtid Majsgluten 59 För dyrt Förbjud Fulsojan men ta inte bort sojamjöl generellt Det finns soja tillgänglig som är certifierad för hållbarhet (ansvarsfullhet) Hänsyn tas till klimat, miljö, arbets- och sociala förhållande ProTerra: GMO-fri och Hållbar RTRS: Hållbar

32 Vallfoder Viktigaste proteinkällan till mjölkkor Satsa på vallar med hög baljväxtandel Satsa på intensiva vallblandningar som är gjorda för flera skördar Högre näringsvärde Bättre ekonomi Men Ökar behovet av svårlösligt protein med bra aminosyrakvalitet Odlingen av raps kan öka! 1980 170 tusen hektar 2001 44 tusen hektar 2009 100 tusen hektar Men Ersätter framför allt import från Östersjöområdet

33 Odlingen av baljväxter borde öka! Lönsam odling för växtodlare med dagens priser Ännu mer lönsamt med förfrukts-värdet inräknat Priset på kväve lär stiga i framtiden Men Fortfarande fördomar om odlingssvårigheter Svalnande intresse med stigande spannmålspriser Baljväxter rp lys met lys/rp met/rp Ärtor 20,7 1,49 0,20 7,2 1,0 Åkerbönor 26,8 1,72 0,19 6,4 0,7 Lupiner 34,1 1,66 0,27 4,9 0,8 Sojabönor 35,2 2,18 0,53 6,2 1,5 Rapsfrö 19,1 1,19 0,41 6,2 2,2

34 Scandinavian Seeds sojabönor Försöksodling på Gotland 2009 Skörd Mognad Protein kg/ha datum % av ts Merlin 1920 1 okt 42,4 Cordoba 2512 15 okt 41,2 Malaga 3024 1 nov 44,0 Scandinavian Seeds lupiner Officiella ekologiska försök 2008-2009 Skörd Mognad Protein kg/ha datum % av ts 2008 Probor 3580 18 aug 38,5 2009 Probor 4710 19 aug 40,9 Vi bruksutsäde till våren 2011 till försäljning!!!

35 Baljväxter för alla jordtyper Lupiner passar på lätta jordar Åkerbönor passar på styva jordar Ärtor passar på varma mellanjordar Vad är baljväxterna värda i en foderoptimering? Kornpris 1,02 kr/kg, sojamjölspris 2,84 Max-pris (kr/kg) för att börja gå in i olika foder: Gris Fjäderfä Nöt Ärtor 1,51 1,51 1,22 Åkerbönor 1,63 1,54 1,37 Lupiner 2,00 1,73 1,57

36 Vad är baljväxterna värda i en foderoptimering? Kornpris 1,75 kr/kg, sojamjölspris 3,30 kr/kg, Max-pris (kr/kg) för att börja gå in i olika foder: Gris Fjäderfä Nöt Ärtor 2,10 2,54 1,70 Åkerbönor 2,00 2,95* 2,00 Lupiner 2,30 3,09* 2,21 *mycket liten förbrukning till detta pris Vi är köpare av baljväxter!!! Vi betalar 40-50 kr mer per 100 kg än för foderkorn Vi tar in ärter och åkerböna i såväl skörd som eftersäsong i Åhus, Hällekis och Västerlösa Vi tar in ärter i Tågarp på eftersäsong

37 Sammanfattning Sojamjöl är ett mycket bra fodermedel med få begränsningar Certifierad soja är OK Alternativa råvaror har oftast begränsningar eller är orealistiskt dyra Förbjud inte sojamjöl, utan stimulera i stället den inhemska odlingen av baljväxter och rapsmjöl Lupiner, åkerbönor och ärtor är alla intressanta för foderindustrin till ett värde som bör göra odlingen intressant Baljväxter är mer värda i foder till grisar och fjäderfä än till nötkreatur Fasutfodera mjölkkorna och använd importerade proteinråvaror där de gör störst nytta, dvs till högmjölkare och i tidig lakation

38 Framgångsrik odling av trindsäd Alnarps mjölkdag 2010 Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet 1 Disposition Baljväxter framtidens multifunktionelle afgröder for udvikling af det hållbare jordbruk Trindsädsodling i Europa Utmaningar för produktionen Prioritering för framtiden 2

39 Fordele ved trindsäd i odlingssystemet Produktion af foder och livsmedelprotein Biologisk fixering af N 2 och reduceret behov for handelsgödning i odlingssystemet Øget planlagt diversitet i systemet og dermed mindre behov for pesticid (forfrugtværdi) Uafhængighed af proteinimport Reduceret fossilt energiforbrug Reduceret emission av växthusgasser 3 Europäisk SWOT analyse 2007 Strenghts (styrker) Energieffektivitet N 2 fixation Reduceret växthusgas emission Forfrugtvärdi Protein og stivelseskilde Weaknesses (svagheder) Udbyttevariation fra år til år Trindsäd kan erstattes af soyabönner Få växtforädlere og foderstofvirksomheder med interesse for trindsäd For små volumener AEP, 2007 4

40 SWOT II Opportunities (muligheder) Stor europäisk forsknings og udviklingskapacitet Voksende fossil energi priser Behov for större miljömässig hållbarhet Miljöskat? Stötte for ekosystemtjänster Treats (trusler) Mangel på interesse fra producenter Eller fra foderstofproducenter Ikke tilsträkkelig forädlingsindsats AEP, 2007 5 Andel af trindsæd i Europa 2007 Canada: 12.5% USA: 32% EU: 3.3% Portugal: 2.5% Ireland : 0.6% UK: 6% BeNeLux: 0.7% France: 4.5% Sweden: 2.5% Denmark: 2% Germany: 2% Spain: 6.5% Italy: 5.5% Switzerland: 4% Malta: 16.8% www.grainlegumes.com Finland, Latvia, Estonia : <1% Lithuania: 3% Poland: 1.2% Czech R.: 2% Slovakia: 2.3% Hungary: 1.5% Austria: 4.5% Slovenia: 1% Greece: 1.4% Cyprus: 1% 6

41 Se också: www.grainlegumes.com Schneider, 2008 (AEP) 7 Utmaninger Skördvariation inom fält og mellem år Avsätning 8

42 Reduceret variation i skörd Sikre vandforsyning fra blomstring till baljfyldning. Bedre forfrugt til trindsäden Sikre effektiv sanering af ärtrotröta ved lang växtföljd Sund utsäd Samodling med cerealier, bl.a. for större stråstyrke. 9 Variation i total mark N och fosfor inom 10 ha Fosfor (Pt) % total N in soil 0.35 0.32 0.29 0.26 0.23 0.20 0.17 0.14 0.11 3.80 3.60 3.40 3.20 3.00 2.80 2.60 2.40 2.20 2.00 1.80 1.60 1.40 1.20 0.08 Plant and Soil: Hauggaard-Nielsen et al 2010 10

43 Variation i N 2 fixering och skörd av ärt på 10 ha (a) 200 175 150 N 2 fixering Kg N/ha 125 100 75 (b) 7000 50 6500 6000 5500 5000 4500 4000 3500 3000 Ärt skörd kg/ha 2000 Plant and Soil: Hauggaard-Nielsen et al 2010 2500 11 Schneider, 2008 12

44 Samodling 13 Ärt korn samodling (medelvärde 3 år) 400 DK UK FR Pea Barley 300 Grain yield (g DM m -2 ) 200 100 0 400 300 GE IT Mean 200 100 0 P100 B100 P100B50 P50B50 P100 B100 P100B50 P50B50 Cropping P100 B100 P100B50 P50B50 14

45 Effekt av samodling på ogräs 200 DK UK FR Weed biomass production (g DM m -2 ) 150 100 50 0 200 150 100 50 0 GE IT Mean P100 B100 P100B50 P50B50 P100 B100 P100B50 P50B50 Cropping P100 B100 P100B50 P50B50 15 Kvalitet av samodlat vete Gooding et al. 2006 16

46 Effekt av samodling på protein innehåll i korn Grain N concentration (%) 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 (a) Sole cropping (b) Intercropping + = 50 kg N ha -1 B1 B1+ B2 B2+ B1 B2 B1 B2 B1 B2 Pea Faba Lupin Species 17 Förslag till framtidens prioriteringar Forskning i större udbyttestabilitet samt forandring af holdningen til anvendelse af trindsäd i odlingssystem. Hvad er optimale forfrugter for trindsäd? Prioritering af trinsäd ved valg af jordtyp och arbejdsplanlägning Större viden om at baljväxter er et biologisk samspil mellem to organismer i en symbiose, som er vanskeligere at styre kväver kompetens. Revitalisering af samodling av trindsäd og cerealier Öget interesse fra växtforädling og svensk foderindustri for anvendelse af svenskt produceret protein. 18

47 Tack för uppmärksamheten 19

48 Proteinfoder - Forskningsresultat Lotten Wahlund JTI Anders Herlin LBT, SLU Alnarp Disposition Begrepp kring proteinutfodring Genomgång av inhemska proteinfodermedel Varför används importerad soja? Hur ökar vi andelen svenskodlade proteingrödor? Pågående forskningsprojekt

49 Begrepp kring proteinutfodring Proteinutfodring aminosyror till mjölkproteinsyntes & kroppsfunktioner Två ursprung hos idisslare Våmstabilt foderprotein Mikrobprotein Begrepp kring proteinutfodring forts. Fodrets EPD värde (effective protein degration) uppskattar kons proteinintag EDP är % av totalprotein som blir till ammoniak i våmmen (resten är våmstabilt protein) Låga EPD värden efterstävas till höglakterande kor (sojamjöl har ett lågt värde) Balanserade foderstater ca 16 18 % råprotein av ts

50 Fodervärden för några proteinfodermedel Fodermedel Råprotein g/kg ts EPD värde % AAT g/kg ts Ensilage <25 % bv 134 80 69 Ensilage 25 50 % bv 140 80 69 Sojaböna 400 79 69 Sojamjöl (soypass) 475 30 292 Sojamjöl 510 64 182 Rapskaka (kallpressad) 315 74 80 Rapskaka värmebehandlad 339 40 171 Rapsmjöl 400 72 112 Rapsmjöl värmebehandlad 389 35 221 Ärter (kärna) 226 80 97 Åkerböna (kärna) 273 80 79 Lupin (gul, frö) 453 72 139 Spörndly, R. 2003. Fodertabeller för idisslare. Vallfoder 140 g/kg ts råprotein 69 g/kg ts AAT 80 % EPD Ensilage 25 50% bv. Basen i utfodring till mjölkkor! Minskad andel vallfoder senaste åren Störst potential av fodermedlen att öka enligt flera studier Högt EPD värde kring 80 % Nya analysvärden indikerar på lägre värden Väl konserverade ensilage har visat på lägre värden

51 Ärter 226 g/kg ts råprotein 97 g/kg ts AAT 80 % EPD Viktigaste proteingrödan i ekologisk produktion Hög andel stärkelse! begränsande Praktiska erfarenheter av utfodring positiva Äldre utfodringsförsök (30 % av kraftfodret) gav något lägre mjölkavkastning Förbättrat proteinvärdet Värmebehandling Rostning lovande resultat från Norge men kostnad? Åkerböna 273 g/kg ts råprotein 79 g/kg ts AAT 80 % EPD Äldre sorter antinutrionella substanser nyare sorter lägre halter Svensk utfodringsrekommendation: <3kg/dag Praktiska exempel: 3 4 kg/dag eller 35 % av kraftfoderandelen utan synliga problem Extremfall med 6 kg Svenska försök jämförelse åkerböna kontra ärter inga skillnader i mjölkproduktion och hälsa lägre åtgång av åkerböna i kg ts

52 Rapsprodukter 389 g/kg ts råprotein 221 g/kg ts AAT 35 % EPD Värmebeh.mjöl Hög fetthalt ca 45 % i frö begränsning Glukosinater tidigare begränsande men växtförädling har minskat innehållet Värmebehandlad rapskaka höjer proteinvärdet smaktest visat god smaklighet Svensk utfodringsrekommendation Helt frö 1 kg/ko & dag Rapskaka totalfoderstaten sätter gränsen Rapsprodukter forts. 389 g/kg ts råprotein 221 g/kg ts AAT 35 % EPD Värmebeh.mjöl 3 4 kg rapsprodukter inga negativa effekter på djurhälsa, fertilitet och produktkvalité Svenska studier med rapskaka 4 kg raps kontra koncentrat jämförbar mjölkavkastning 36 och 34,7 kg ECM Finska studier med 4,5 kg rapsmjöl ingen begränsning vid allsidig foderstat Danska utfodringsförsök 2002 2 kg rapskaka kontra korn oförändrad mjölkproduktion (rapskaka med högt EDP värde)

53 Lupin Råproteinhalten och EPD värdet skiljer mellan studier både i Sverige och utomlands Råprotein 340 453 g/kg ts %, EPD 55 80 % Alkaloider & proteasinhibitorer i äldre varianter nyare lågt innehåll Åsikterna går isär vad gäller smakligheten Studier med värmebehandling har sänkt EPD värdet men inte syrabehandling I fullfoder krossas alt. malas 340 453 g/kg ts råprotein? g AAT 55 80 % EPD Lupin forts. 340 380 g/kg ts råprotein? g AAT 55 80 % EPD 2,5 kg/dag utfodrats i Sverige utan problem Rostning högre mjölkavkastning än rå Extruderad högre mjölkavkastning än sojabaserat proteinkoncentrat 10 % lupinfrö i foderstaten samma mjölkavkastning som med sojamjöl

54 Produktion och mjölksammansättning i utfodringsförsök med blålupin och ärt till mjölkkor. Råproteinhalten utjämnad med kornkross Lupinfoderstat (blå) Ärtfoderstat Mjölk, kg 22,36 21,51 ECM, kg 24,28 23,22 Fetthalt, % 4,72 4,63 Proteinhalt, % 3,45 3,52 Laktoshalt, % 4,57 4,52 g mjölkfett/d 1053 995 g mjölkprotein/d 769 756 g laktos/d 1021 973 Cellhalt 1000/ml 46 45 Mjölkurea, mm 5,14 4,79 Eriksson m.fl. 2005. Blålupin till mjölkkor jämförelse med ärter. Slutredovisning Drank Bioprodukt från etanoltillverkningen 310 g/kg ts råprotein 87 g/kg ts AAT 82 % EPD Utfodras både blöt och torr Komplettera med annat proteinfoder till hög och medelavkastarna gärna raps 10 15 kg (8 9 % ts) i bland eller fullfoder OK Jämförande studie 15 % agrodrank (av kraftfodret) kontra soja ingen skillnad i produktionsresultat Jämförande studie drank kontra raps signifikant lägre mjölkavkastning för drank

55 Helsädesensilage Används i liten skala i Sverige brist i fodervärdering en orsak? Råprotein? AAT? % EPD Utländska studier visar på goda resultat Ärtbaserade ensilage har bra smaklighet Svenska studier 2008 med korn, havre, råg och rågvete Korn & rågvete bästa kemisksammansättning och smältbarhet Svenska försök med ärthavreensilage ersätta vallensilage till viss del & spara 30 % kraftfoder Svensk soja 427 g/kg ts Råprotein 75 g/kg ts AAT 79 % EPD Försöksodlingar pågår i Skåne och Öland 2010 2013 (JTI) Tidigare odling 2008 2009 visar på 43 % råprotein och 79 % EDP Lantbrukare i södra Sverige odlar och utfodrar svensk soja hög smaklighet

56 Intervju med rådgivare och mjölkproducenter Varför används soja? Vanan, prisvärt, hög proteinkvalité, säkert kort! Egen odling? Odlingsmöjlighet vilka sorter/arter? Areal brist, hur många hektar behövs? Foderberedning vilken teknik, hur, när? tork, kross, kvarn, press? Lagringsutrymmen och anpassat utfodringssystem Vallfodret är en viktig faktor! Svenskodlat proteinfoder nya vanor krävs! Bryta invanda föreställningar Bredare angreppssätt foderegenskaper + odling + ekonomi + teknik Hög mjölkproduktion + hög fodergiva eller Lägre mjölkproduktion + lägre fodergiva? Vem skall odla och var?

57 Pågående forskningsprojekt Stiftelsen lantbruksforskning, beviljat 2007 2010 Totalt ca 19 pågående projekt med proteinfoder, närodlat och vallfoder till nötkreatur, exempel på projekt: Mer protein och minskat ogrästryck genom samodling av majs och åkerböna i ekologisk odling - Eva Stoltz, HS Konsult AB Klimatsmarta mjölkprodukter från stora mjölkkobesättningar hur går vi vidare? - Christian Swensson, SLU Blandningar av ärt/havreensilage med vallensilage till mjölkkor: en väg till kraftfodersparande foderstat i mjölkproduktionen - Tomas Rondahl, SLU Svensk sojaodling för inhemsk proteinfoderförsörjning - Provodling i Skåne och på Öland 2010-2013, Sorter, radavstånd & såtider, Odlingsrekommendationer - Fredrik Fogelberg & Lotten Wahlund JTI Närproducerat foder fullt ut - Helhetsgrepp kring närproducerat foder till Svenska Mjölkkor - Anders H Gustafsson Svensk Mjölk Tack för uppmärksamheten! Frågor? Fler frågor? Kontakta gärna Lotten.wahlund@jti.se 010-516 69 45 Besök gärna vår hemsida www.jti.se Gratis prenumeration av vårt nyhetsbrev!

58 Alnarps mjölkdag 17 november 2010 Hur uppnås miljömålen med närproducerat foderprotein? Christian Swensson Anna-Karin Modin Edman Sveriges miljökvalitetsmål

59 Begränsad klimatpåverkan Koldioxid, lustgas och metan Klimatpåverkan redovisas ofta per kilo/liter Foder en central fråga Foderodling Fodersmältning Framgångsrika åtgärder: Hög avkastning (friska djur) näringsförsörjningen central Hög fodereffektivitet väl balanserad foderstat Bra kvalitet på grovfodret grunden till låg klimatbelastning! Liten användning av soja konkurrenskraftiga alternativ krävs Liten användning av handelsgödsel kräver effektiv cirkulation på gården Bara naturlig försurning Utsläpp av försurande kväveoxider och svaveloxider från förbränning av fossila bränslen Ammoniakförluster från lagring och hantering av stallgödsel 22 % minskning av utsläppen (1995-2007) innebär att målet för jordbrukets utsläpp nåtts med råge Framgångsrika åtgärder: Sparsam körning hög avkastning, både foder och mjölk, per insatt liter diesel Effektiv stallgödselhantering (täckta gödselbehållare) Bättre balanserad utfodring (minska N-överskott)

60 Giftfri miljö Bekämpningsmedel riskerar att belasta den omgivande miljön Antibiotikaanvändningen kan påverka miljömålet negativt Bekämpningsmedel har även en negativ påverkan på miljömålet Ett rikt växt- och djurliv Framgångsrika åtgärder: Ingen eller liten användning av bekämpningsmedel växtföljden viktig Ansvarsfullt användande utan spill - utbildning Ingen övergödning Kväve och fosforförluster påverkar negativt Växtnäringsbalanserna på svenska mjölkgårdar visar låga överskott per hektar i en internationell jämförelse Stora inköp av N i handelsgödsel lägre N-effektivitet Win-win möjligheter (miljö och ekonomi) Framgångsrika åtgärder: Resurseffektiv utfodring välbalanserad foderstat Låga förluster i stallgödsellagring, hantering och spridning växtnäringsbalanser och lämpliga åtgärder (Greppa Näringen)

61 Ett rikt odlingslandskap Mer än en miljon fotbollsplaner hålls öppna i i Sverige tack vare mjölkproduktionen Redan mycket stor andel inhemskt foder Ökad inhemsk foderodling enbart positivt! Bidrar till variation i jordbrukslandskapet genom naturbetesmarker och odlingen av både vall och andra fodergrödor Framgångsrika åtgärder: Bibehållen mjölkproduktion i Sverige är en förutsättning Hävdandet av naturbetesmarker med sin stora artrikedom samt vallodlingen bidrar positivt, särskilt i slättbygderna Ett rikt växt- och djurliv Naturbetesmarkerna tillhör de mest artrika naturtyper vi har i Sverige Många av arterna i naturbetesmarkerna är hotade om naturtypen minskar ytterligare Bekämpningsmedel påverkar miljömålet negativt Fjärilar hotas av tidiga vallskördar, liksom vissa markhäckande fåglar Framgångsrika åtgärder: Fortsatt hävdande av naturbetesmarkerna bete! Minimerad bekämpningsmedelsanvändning - växtföljder

62 Slutsatser OBS! Det är inte självklart att det blir miljömässigt bättre med inhemskt foderprotein det beror på vad man jämför med För att det ska vara miljömässigt bättre krävs: Resurseffektivitet i både odlingsled och utfodringsled