Hedersdoktorer Nya professorer Pristagare

Hedersdoktorer Nya professorer Pristagare Årshögtiden vid Umeå universitet 20 oktober 2007

Hedersdoktorer Stefan Andersson 11 N. Katherine Hayles 12 Thomas A. Kunkel 6 Rudolf Lindberg 7 Lars-Göran Nilsson 9 Sune Rosell 8 Wim J. van der Linden 10 Pavel Zgaga 13 NYA PROFESSORER PRISTAGARE Fredrik Almqvist 26 Per Ambrosiani 37 Martin Berggren 27 Jonas Carlquist 38 Leif Carlsson 16 Sven Carlsson 17 Per-Anders Esseen 28 Bengt Hallberg 18 Jonny Hjelm 39 Monica Holmberg 19 Vaughan Hurry 29 Frank Johansson 30 Pasi Koivisto 20 Anders Lidström 32 Lars Lindholm 21 Tom Madell 33 Dieter K. Müller 34 Steven Nordin 35 Lars Nyberg 22 Asta Pellinen-Wannberg 31 Louise Rönnqvist 36 Birgitta Stegmayr 23 Karin Taube 43 Lars Weinehall 24 Ingo Vetter 40 Ola Winsö 25 Florian Zeyfang 41 Anders Öhman 42 Mikael Alexandersson 60 Matti Anniko 49 Niklas Arnberg 52 Marina Aspholm 62 Kjell Asplund 63 Marianne Berglund 61 Sylvia Benckert 64 Partha Dasgupta 58 Ludvig Edman 53 Jörgen Hellström 54 Jonny Holmström 57 Erik Johansson 50 Ulf Lekholm 48 Eric Maskin 59 Marie Stoklund 51 Lars-Eric Thornell 56 Lotta Vikström 55

HEDERSDOKTORER vid Umeå universitet 2007 5

Medicine hedersdoktor vid medicinsk fakultet Thomas A. Kunkel Thomas A. Kunkel är född 1949 i Cincinnati, Ohio, USA. Han disputerade 1977 vid University of Cincinnati. Efter en postdoktorsvistelse vid University of Washington, Seattle, anställdes han 1982 som Senior Staff Fellow vid National Institute of Environmental Health Sciences (NIEHS), NIH, North Carolina, USA. Han är numera Director of the Environmental Biology Program, Chief of the Laboratory of Structural Biology, samt leder DNA Replication Fidelity Group in the Laboratory of Molecular Genetics. Thomas A. Kunkel har publicerat närmare 300 artiklar, de allra flesta i mycket högt ansedda tidskrifter. Han har mottagit en rad prestigefyllda priser för sitt arbete, till exempel Environmental Mutagen Society Award for Basic Research 1997 och Mutation Research Award 1998. Förändringar i arvsmassan Thomas A. Kunkel har gett en detaljerad beskrivning av sambandet mellan DNA-polymerasets struktur och noggrannheten med vilken det kopierar arvsmassan. Detta har åstadkommits genom att studera DNA-polymerasers biokemiska aktiviteter, genom att byta ut viktiga aminosyror och studera deras roll för hur bygg stenar väljs ut vid uppbyggandet av arvsmassan, samt för korrekturläsning hos vissa DNA-polymeraser. Han har även bidragit med ny kunskap om hur cellen korrigerar fel som begåtts av DNA-polymeraset. Alla dessa studier är av stort medicinskt intresse eftersom misstag vid kopieringen av arvsmassan ligger bakom ett stort antal sjukdomar, bland annat cancersjukdomar. Thomas A. Kunkel har under senare år samverkat med flera forskningsgrupper vid institutionen för medicinsk kemi och biofysik. Ett samarbete mellan honom och Erik Johansson (se Fernströmpriset) som nyligen publicerats i Science, visade för första gången vilket DNA-polymeras som kopierar arvsmassans ledande DNA-sträng. 6

Medicine hedersdoktor vid medicinsk fakultet Rudolf Lindberg Rudolf Lindberg är född 1927 i Villanäs nära Umeå. Han examinerades från tandteknikerutbildningen som kursetta i Göteborg 1952. När Tandläkarhögskolan etablerades i Umeå anställdes han där fram till 1958. Rudolf Lindberg insåg tidigt att behovet av tandtekniska tjänster skulle bli stort vid Umeå universitet, och han initierade då Umeå Dentallaboratorium. Verksamheten expanderade till ett femtiotal anställda. Verksamheten omfattade allt som kan sättas in i munhålan. Laboratoriet blev det största norr om Stockholm och är det fortfarande. Fokus i arbetet låg på framställning av proteser, guldbryggor, porslinsarbeten, guldkronor och implantat. När det gäller implantat var laboratoriet först med detta norr om Stockholm. Rudolf Lindberg engagerade sig påtagligt i vidareutbildning inom tandteknikeryrket. Under sina aktiva 30 år som tandtekniker och företagare deltog han parallellt med verksamheten där i omfattande vidareutbildning. Kursverksamheten har varit protetik med alla sina varianter, där teori och praktik alltid varit integrerade. Verksamheten bedrevs tillsammans med bland andra professor Rune Söremark och professor Bo Bergman. Rudolf Lindberg har deltagit i ett extensivt internationellt utbud av kurser, han har då aktivt undervisat om arbetsmetoder inom tandteknikeryrket, färglära och kommunikation mellan olika personalkategorier. På grund av sin undervisningsverksamhet blev Rudolf Lindberg den förste tandtekniker att inväljas i SSPD, Scandinavian Society of Prostetic Dentistry. Rudolf Lindberg har vid sidan av att han byggt upp norra Sveriges största dentallaboratorium, visat prov på utpräglat entreprenörskap och varit en pionjär avseende nya tandtekniker i norra Sverige. Han har också, under en 30-årsperiod, aktivt engagerat sig i vidareutbildning av tandläkare, tandtekniker och tandsköterskor. 7

Filosofie hedersdoktor vid teknisk-naturvetenskaplig fakultet Sune Rosell Sune Rosell föddes 1932 i Borlänge. Han studerade medicin vid Karolinska Institutet och blev medicine doktor och legitimerad läkare 1962. Han var postdoktor vid National Institutes of Health, Bethesda, USA, och utnämndes till professor i farmakologi vid Karolinska Institutet 1975. År 1992 blev han Astrakoncernens forskningschef och 1997 dess vetenskapliga chef. Han är en av grundarna av UmanGenomics AB och Innate Pharmaceuticals AB i Umeå. Sune Rosell är medlem av styrelserna för Wenner-Gren Center och Carl Tryggers Stiftelse. Han är ledamot av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin och hedersdoktor vid Griffith University, Australien. Stor betydelse för läkemedelsutvecklingen Sune Rosell påbörjade sin forskningsbana som farmakolog. Hans forskning rörde sig om den nervösa regleringen av det perifera blodflödet samt om neurotensin och andra kroppsegna peptiders fysiologiska effekter. Vid Astra AB var han ansvarig för uppbyggnad av bioteknikbolagen i Indien och Australien. Vid den tiden kom han även i kontakt med de Umeåforskare som grundat bioteknikföretaget Symbicom vilket ledde till Astras första långsiktiga kontrakt med ett bioteknikbolag. Affärsidén var att använda grundvetenskapliga upptäckter inom området molekylär mikrobio logi. Att Umeå universitet i dag är ledande inom det nya kemiska forskningsområdet biologisk kemisk genetik är till stor del Sune Rosells förtjänst. Idag är han verkställande direktör för Innate Pharmaceuticals AB, som utvecklar nya antibakteriella substanser. Företaget samarbetar med flera forskare vid Umeå universitet och stödjer även universitetets teknikplattform för läkemedelsutveckling. 8

Filosofie hedersdoktor vid samhällsvetenskaplig fakultet Lars-Göran Nilsson Lars-Göran Nilsson föddes 1944 i Trönö, Hälsingland. Han disputerade 1973 vid Uppsala universitet. Han är ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien, Academia Europaea, Suomalainen Tiedeakatemia och Deutsche Akademie der Naturforscher Leopoldina. Han är också hedersdoktor vid Åbo universitet och hedersprofessor vid kinesiska vetenskapsakademin. Forskning om minnet Lars-Göran Nilssons vetenskapliga fokus gäller forskning om minnet. Forskningen har genomförts vid universiteten i Uppsala, Toronto, Umeå samt i Stockholm där han nu är verksam. Vid Umeå universitet startade han 1988 ett forskningsprojekt om minne, åldrande och hälsa. Projektet kallade han Betula, eftersom det genomförs med deltagare från björkarnas stad Umeå och Betula är det latinska namnet på björk. Projektet har till syfte att kartlägga hur minnet och hälsan utvecklas i vuxen liv och hög ålder, att hitta tidiga tecken och riskfaktorer för demens samt att försöka bestämma vad som karaktäriserar det goda åldrandet. Betula- projektet har fått genklang i hela det internationella vetenskapssamhället. Några viktiga resultat som man kommit fram till är att det finns olika grader av försämring i det normala åldrandet för olika minnessystem. Till och med episodminnet, som anses vara det som är mest sviktkänsligt med ökande ålder, är relativt intakt upp till 60 65 års ålder, när man utnyttjar longitudinella mätningar. I tidigare forskning, som nästan uteslutande baserats på tvärsnittsmätningar, har man påvisat en nästan linjär minnesförsämring redan från 20-årsåldern. Ett annat nytt fynd är att personer som utvecklar demens visar ett avvikande datamönster i minnesprestation redan 10 15 år innan demensdiagnosen. Forskningen inom Betula-projektet har under senare år även inkluderat genetik och hjärnavbildning. 9

Filosofie hedersdoktor vid samhällsvetenskaplig fakultet Wim J. van der Linden Wim J. van der Linden föddes 1948 i Apeldoorn, Nederländerna. Han disputerade i psykologi vid Amsterdams universitet 1980. 1983 blev han professor i Measurement and Data Analysis vid beteendevetenskapliga fakulteten, Twente universitet, en tjänst som han fortfarande upprätthåller. Han har varit gästforskare på ett flertal orter i USA, Japan och Kanada. Wim J. van der Linden har erhållit bland annat The Career Achievement Award 2006 från the Association of Test Publishers i USA, The Career Achievement Award 2005 av the National Council on Measurement in Education (NCME) och NCME s Award for an outstanding example of application of educational measurement technology 1996. Testteori och dess tillämpning Wim J. van der Lindens vetenskapliga verksamhet täcker det mesta inom fältet testteori och beteendevetenskapliga mätningar och han har publicerat artiklar i alla större internationella tidskrifter inom området. Han har varit författare, medförfattare och redaktör till ett flertal böcker. Han har ägnat stort intresse åt datoriserade adaptiva test, i vilka uppgifternas svårighetsgrad anpassas efter provtagarnas individuella förmåga. Andra intresseområden är optimal sammansättning av test och modeller för att fastställa svarstid, det vill säga hur lång tid det tar för olika individer att besvara en uppgift och hur det påverkar resultatet. Han har presenterat modeller för hur man kan avgöra om testresultat har åstadkommits genom fusk. Ett område, där han har gjort betydande insatser är testekvivalering, statistiska metoder som kan användas för att göra resultat från olika versioner av samma test jämförbara. Han har ägnat sig åt statistisk beslutsteori och hur den kan användas. Wim J.van der Linden har varit ledamot i högskoleprovets vetenskapliga råd sedan det bildades 1992. 10

Filosofie hedersdoktor vid humanistisk fakultet Stefan Andersson Stefan Andersson är född 1947 i Umeå. Han har varit verksam som gallerist sedan 1980 och är en av de enskilda aktörer som starkt bidragit till att utveckla Umeå till en uppmärksammad kulturstad. Med stor energi, entusiasm och kunskap har han byggt upp ett konstcentrum med mycket gott renommé. Det galleri som han driver på Umedalen i Umeå, sedan 2001 tillsammans med Sara Sandström Nilsson, är inriktat mot internationell samtidskonst, särskilt skulptur, har blivit mycket uppmärksammat. Internationell konst av högsta klass Umedalen Skulptur startade 1994 som ett samarbete mellan Galleri Stefan Andersson och Krister Olsson, Balticgruppen, och har utvecklats till en skulpturpark av hög internationell klass, där många internationellt betydande konstnärer varit representerade genom åren. Skulpturparken bedrivs numera som biennal, det vill säga med utställningar vartannat år. Varje år köper Balticgruppen ett eller flera verk som bygger vidare på en permanent samling av samtida konst av högsta internationella klass. Konstnärer som Anthony Cragg, Louise Bourgeois, Antony Gormley, Miroslav Balka och Anish Kapoor är några av de mest betydande internationella konstnärerna som visar verk i skulpturparken, vilka ingår i den permanenta samlingen. Umedalen är i dag förvandlat till ett centrum där de nuvarande verksamheterna samspelar med röster och minnen från det förflutna. Detta bildar magiska rum och laddade platser för den samtida konsten det gör Umedalen till ett spännande område som skapar mening och möten, som ger rika upplevelser av skulptur med en variationsrikedom i formspråk, material och idébakgrund. 11

Filosofie hedersdoktor vid humanistisk fakultet Katherine Hayles Katherine Hayles föddes 1943 i Saint Louis, Missouri, USA. Hon har utbildning i kemi från California Institute of Technology (1969) och disputerade 1977 i engelsk litteratur vid University of Rochester. Hennes forskning har bland annat belönats med Rene Wellek Prize for the Best Book in Literary Theory (1998 1999) och Susanne Langer Award for Outstanding Scholarship (2002). Katherine Hayles är sedan 1992 professor i engelska och media/design vid University of California i Los Angeles. Sommaren 2008 blir hon professor vid Duke University. Mötet mellan människa och teknik Katherine Hayles är en världsledande forskare inom området humaniora och informationsteknik, med speciell inriktning på gränslinjen mellan litteraturen och det digitala. Hon har varit tongivande för den forskning kring cyberteori som växt fram under de senaste femton åren. Hennes forskning berör bland annat mötet mellan människa och teknik, kroppens roll i virtuella miljöer och elektronisk litteratur. Hennes kunskaper om och insikter i både humanistisk och naturvetenskaplig forskning gör att hon fungerat som en brobyggare mellan vad man brukar kalla de två kulturerna. Hennes idéer om komplexitet i litteratur, informationsteknik och genetik har idag stor aktualitet. I en mycket omfattande vetenskaplig produktion märks bland annat böckerna How We Became Posthuman: Virutal Bodies in Cybernetics, Literature and Informatics (1999) och My Mother was a Computer: Digital Subjects and Literary Texts (2006). I februari 2008 kommer boken Electronic Literature: New Horizons for the Literary. Katherine Hayles har spelat en viktig roll i uppbyggnaden av Umeå universitets HUMlab och hon medverkar nu i den stora satsning som görs för att stärka forskningsområdet humaniora och informationsteknik vid universitetet. 12

Filosofie hedersdoktor vid fakulteten för lärarutbildning Pavel Zgaga Pavel Zgaga är född 1951 i Jesenice, Slovenien. Han är professor vid pedagogiska fakulteten vid universitetet i Ljubljana, Slovenien. Han är filosofie doktor i filosofi (1989) och har varit dekan vid den pedagogiska fakulteten (2001 2004). För närvarande är han direktor för ett utvecklings- och forskningscentrum, Centre for Educational Policy Studies (CEPS) vid samma fakultet. Lärarutbildningen i europeiskt perspektiv Under 1990-talet hade Pavel Zgaga uppdrag i den slovenska regeringen, bland annat som utbildningsminister för högre utbildning (1992 1999) och ansvarig för arbetsgruppen Education, Training and Youth under landets EU-förhandlingar 1998 1999. Efter att han återvänt till akademien har han varit engagerad i Bolognaprocessen, inte minst med fokus på lärarutbildningens plats i den högre utbildningen, bland annat som rapportör (2002 2003) och i styrelsen för Bologna Follow-up group (2004 2005). Han har samarbetat med förre svenske utbildningsministern i egenskap av rapportör i en workshop, Joint degrees further development, 2004. Pavel Zgagas forskning och undervisning är huvudsakligen inriktad mot utbildningsfilosofi och utbildningspolicy, med särskilt fokus på högre utbildning, inte minst lärarutbildning. Han är engagerad i en rad forskningsprojekt, som berör utvecklingen av den hög re utbildningen i Slovenien och Europa. Han är medlem i redaktionen för Theory and Research in Education och Journal of Education Policy. Bland hans böcker kan, förutom hans avhandling From Renaissance to the Crisis of Marxism som enbart är publicerad på slovenska, nämnas titlarna The Prospects of Teacher Education in South-east Europe och Looking Out: the Bologna Process in a Global Setting. On the External Dimension of the Bologna Process, som illustrerar hans intresse för lärarutbildningens utveckling i ett europeiskt perspektiv. 13

NYA PROFESSORER vid Umeå universitet 2007 15

Professor i molekylär medicin 1 november 2006 Leif Carlsson Leif Carlsson föddes i Sandviken 1962. Han avlade filosofie kandidatexamen 1987 och disputerade 1992 vid Umeå universitet. Han var 1993 1994 gästforskare vid National Jewish Research Center i Denver, USA, med stipendium från dåvarande Medicinska forskningsrådet. 1994 återvände han till Umeå universitet där han 2000 blev utsedd till docent. Leif Carlsson innehar sedan 2004 en särskild forskartjänst i medicin från Kungliga Vetenskapsakademien, finansierad av Tobias Stiftelsen. Återskapa förstörd vävnad Leif Carlssons forskning är inriktad mot den regenerativa medicinen, den del av medicinen som syftar till att utveckla terapier som bygger på att återskapa förstörd vävnad genom att transplantera nya celler eller stimulera återbildning av skadad vävnad från befintlig vävnad. För att utveckla framgångsrika terapier inom detta fält måste man förstå de grundläggande molekylära mekanismer som reglerar stamceller och vävnadsbildning och de mekanismer som styr sjukdomsutveckling. Leif Carlsson har identifierat en gen kallad Lhx2 som är aktiv i dessa processer i olika vävnader (levern, blodsystemet, storhjärnan, ögon, luktorganet, hår, armar, ben). För att studera funktionen av Lhx2 har han bland annat använt sig av embryonala stamceller som i provrör kan bilda de flesta av kroppens vävnader. Han har visat att om genen Lhx2 aktiveras i blodbildande vävnad går det att odla fram blodstamceller i provrör som kan funktionellt transplanteras motsvarande en benmärgstransplantation. Han har också visat att Lhx2 är viktig för levern under fosterutvecklingen och att Lhx2 kan bromsa utvecklingen av skrumplever. Lhx2 verkar vara en gen som är involverad i regleringen av stamceller, vävnadsutveckling och sjukdomsutveckling. Ökad förståelse för funktionen av genen skulle kunna leda till utvecklandet av terapier inom den regenerativa medicinen. 16

Professor i medicinsk kemi 1 november 2006 Sven Carlsson Sven Carlsson föddes 1952 i Alingsås. Han avlade filosofie kandidatexamen 1976 vid Uppsala universitet och påbörjade 1977 forskarutbildning i medicinsk och fysiologisk kemi vid Umeå universitet. Han disputerade 1984 och var därefter under två år postdoktor vid La Jolla Cancer Research Foundation i Kalifornien. Han anställdes som forskarassistent 1986, antogs som docent 1987 och har sedan 1991 varit universitetslektor vid institutionen för medicinsk kemi och biofysik, Umeå universitet. Han har delat sin tid mellan cellbiologisk grundforskning och undervisning på läkar-, tandläkar- och biomedicinutbildningarna. Han erhöll Medicinska föreningens pedagogiska pris Doctori Optimo 2001 och Corpus pedagogiska pris 2004. Hur förflyttas molekyler i cellen? Sven Carlssons forskning syftar till att förstå hur proteiner och andra molekyler förflyttas inuti cellen. Cellen har ett högt utvecklat och dynamiskt system av lipidmembran. Ämnen som ska tas upp eller förflyttas inom cellen omsluts av membran och därigenom bildas små blåsor eller tuber som transporteras genom cellsaften till respektive målplats. En förutsättning för att denna process ska kunna ske är att membranet skulpteras till rätt form. Forskargruppen har identifierat flera proteiner som spelar en viktig roll för att böja membranet till rätt geometri. De membranskulpterande proteinerna sätts vid bindning till membranet ihop på ett sätt som tvingar membranet in i en viss form. Proteinet SNX9 är en av de huvudsakliga membranskulpterande komponenterna vid upptag av substanser från cellytan. En viktig del av forskningen fokuseras på hur detta protein är reglerat i sin funktion. Obalans i upptaget från cellytan är intimt förknippat med uppkomsten av olika sjukdomstillstånd och forskningen kan ge infallsvinklar för nya behandlingsmetoder. 17

Professor i experimentell patologi 1 september 2007 Bengt Hallberg Bengt Hallberg föddes 1956 i Malmö. Han disputerade 1991 vid Umeå universitet. Efter en postdoktoral period vid Cancer Research, London, återvände han till Umeå universitet 1996 där han blev docent år 2000 vid institutionen för cell- och molekylärbiologi. År 2001 antog han erbjudande om ett universitetslektorat vid institutionen för medicinsk biovetenskap, enheten för patologi. Sedan 2002 är Bengt Hallberg redaktör för den vetenskapliga tidskriften Biochemical Journal. Ras; livsviktig för cellen Bengt Hallberg studerade under sin postdoktor-utbildning förändringar i cellen som styrs av den ständiga biologiska och kemiska kommunikation som sker celler emellan. Den kommunikationen är nödvändig för att upprätthålla organismens normala funktion. Störningar kan leda till sjukdom. Han intresserade sig för det lilla intracellulära GTP-bindande proteinet Ras, som är livsviktig för cellen, utan dess aktivitet dör cellen. Om Ras däremot har för hög aktivitet uppstår olika typer av cancersjukdomar. Vid Umeå universitet har Bengt Hallbergs forskning fokuserats på hur en typ av receptorer på cellens yta, receptor tyrosinkinaser, överför signaler från cellytan, via Ras, till proteiner som styr transkriptionsmaskineriet i cellkärnan. En del av forskningen rör sjukdomen cystisk fibros och toxiner som produceras av bakterien Pseudomonas aeruginosa. Forskningen visar att ett av dessa toxiner, Exoenzym S, modifierar Ras så att Ras-aktiviteten hämmas. Bengt Hallberg har tagit detta betydelsefulla fynd vidare och identifierat ett specifikt protein (14-3-3) med vars hjälp Exoenzym S hämmar Ras. Biologiska och strukturella studier påvisar sambandet mellan toxinet och 14-3-3 och dess sjukdomsframkallande egenskaper. Denna del av forskningslinjen leder till kunskap om den funktionella mekanismen med vilken Exoenzym S förstör cellens normala funktion. 18

Professor i medicinsk genetik 1 april 2007 Monica Holmberg Monica Holmberg (f. Ohlsson) föddes 1961 i Sandviken. Hon avlade filo sofie kandidatexamen i mikrobiologi vid Umeå universitet 1982 och disputerade i molekylär bioteknologi 1992. Hon var postdoktor vid Hopital Salpetriere, Paris, Frankrike, 1997. Monica Holmberg var under tiden 1998 2001 anställd som forskarassistent vid institutionen för mikrobiologi, Umeå universitet. Hon blev docent 2001 och lektor i medicinsk genetik vid samma universitet 2003. Under perioden 2000 2003 var hon forskningschef och sedermera VD för UmanGenomics AB. Gener och sjukdom Monica Holmbergs forskning har huvudsakligen varit inriktad mot att identifiera genetiska faktorer bakom olika neurologiska tillstånd. Identifiering av den eller de gener som orsakar en viss sjukdom är ett första steg mot att hitta lösningen på hur sjukdomen uppkommer och vad man kan göra för att bota, lindra eller rentav stoppa processen innan sjukdomen bryter ut. Senaste åren har hennes forskning fokuserats på en sjukdom där de drabbade lider av avsaknad av djup smärta. Detta tillstånd resulterar i kroppsliga trauman då patienterna inte uppfattar den varningssignal som smärta utgör. Det resulterar bland annat i upprepade frakturer. De allvarligast drabbade patienterna bär på två uppsättningar av den felaktiga genen. Monica Holmberg har visat att den gen som orsakar detta tillstånd kodar för en nervtillväxtfaktor. Hos patienterna finns fel i en av byggstenarna i genen för denna tillväxtfaktor. Det betyder att de nervtrådar som förmedlar smärta inte utvecklas som de ska och att smärtimpulsen vid till exempel överbelastning av ett ben aldrig når hjärnan och smärtupplevelsen uteblir likväl som det kroppsliga svaret på smärta. 19

Professor i klinisk genetik 27 februari 2006 Pasi Koivisto Pasi Koivisto föddes 1969 i Nokia, Finland. Han studerade medicin vid Tammerfors universitet och avlade läkarexamen 1994. Efter disputation 1997, blev han docent och specialistläkare i klinisk genetik 2001 vid Tammerfors universitet. Under 2004 avlades utbildningsprogrammet för administrativ ledning. Sedan 2000 har han som gruppledare bedrivit sin egen forskning rörande prostatacancer. Hormonkänslig prostatacancer Var tionde man drabbas av prostatacancer. Av dem har 20 30 procent prostatacancer spridd utanför prostata. För denna grupp finns i dagsläget inga fungerande terapier. Hormonbehandling är den dominerande behandlingsmetoden men en fjärdedel av patienterna svarar inte på hormonbehandling och nästan alla utvecklar ett hormonokänsligt tillstånd. Kunskapen om hormonokänslig prostatacancer är otillräcklig. Androgenreceptorn är ett signalprotein som finns i cellerna och som svarar på signaler från manligt könshormon. Pasi Koivistos forskningsgrupp har visat att ökad förekomst och mutation av androgenreceptorn är den viktigaste mekanismen för prostatacancers utveckling i en miljö som är okänslig för hormonstimulering. Gruppen fokuserar på att försöka etablera nya cellinjer som uppfyller kraven på en hög nivå av androgenreceptorer. Vävnad från prostatacancer som spritt sig trots hormonbehandling har samlats in och man försöker att etablera (odla upp och stabilisera) cellinjer i vilka androgenreceptorn är överrepresenterad. Det är viktigt att skapa nya cellinjer som skulle kunna användas som modeller för prostatacancer och som i förlängningen skulle kunna nyttjas i utvecklingen av nya läkemedel. I Pasi Koivistos laboratorium finns en prostatacancervävnad som visar hög förekomst av androgenreceptorn och kan därför anses vara en god kandidat till en framtida modell för hormon okänslig prostatacancer. 20

Professor i hälsoekonomi 1 mars 2007 Lars Lindholm Lars Lindholm föddes 1953 i Umeå. Han studerade kulturgeografi och nationalekonomi vid Umeå universitet och har examen från Socialhögskolans förvaltningslinje 1978. Han har arbetat som ekonom i flera landsting. Lars Lindholm blev doktorand vid Karolinska Institutet 1990 men flyttade 1993 över till Umeå universitet. Han disputerade 1996 och blev docent i folkhälsovetenskap 2000. Han har arbetat som hälsoekonom vid Västerbottens läns landsting och vid Socialstyrelsen. Sedan 2001 är han lektor vid Umeå International School of Public Health. Jämlik hälsa som utgångspunkt Lars Lindholm har framförallt arbetat med hälsoekonomiska analyser inom folkhälsoområdet. En central utgångspunkt har varit folkhälsopolitikens starka betoning av jämlik hälsa. Utvärdering av folkhälsoinsatser kräver därför hänsyn till flera mål. Det är inte bara effektivitet som är viktigt utan också jämlikhet, jämställdhet och respekt för den enskildes rätt att fatta beslut. Vidare är det önskvärt att hänsyn tas till variationer i sjukdomars förekomst mellan geografiska områden liksom skillnader i resurstillgång och kostnadsnivå. Lars Lindholm har därför utvecklat metoder för att bättra kunna använda data om sjukdomars förekomst vid planering av hälsooch sjukvården. Under senare år har en stor del av Lars Lindholms forskning handlat om hälsa och hälso- och sjukvård i låginkomstländer. Han har framförallt studerat det som kallas the medical poverty trap, det vill säga att sjukdomar eller skador kan leda till ökad fattigdom. Både kostnader för behandling av sjukdomen och inkomstförluster till följd av den måste huvudsakligen bäras av det enskilda hushållet vilket kan medföra att till exempel jordbruksmark och redskap måste säljas. Med ökande fattigdom ökar risken för ytterligare sjukdom och så vidare. 21

Professor i neurovetenskap med inriktning mot studier av den mänskliga hjärnan med funktionella avbildningstekniker 1 januari 2006 Lars Nyberg Lars Nyberg föddes 1966 i Bollstabruk. Han disputerade 1993 och blev antagen som docent vid Umeå universitet 1996, där han under åren 1999 2005 var professor i psykologi. Sedan 1 januari 2006 är han professor i neurovetenskap vid samma universitet. Lars Nyberg har arbetat som sakkunnig för Högskoleverket, varit medlem i beredningsgrupp för Vetenskapsrådet, suttit i styrelsen för Centrum för idrottsforskning samt NevroNor i Norge, och han har en bistillung som professor vid universitetet i Bergen. Han erhöll 2007 Göran Gustafssonpriset i medicin för sin forskning om hjärnans funktioner. Studerar hjärnans funktioner Lars Nybergs huvudsakliga forskningsområde faller inom fältet kognitiv neurovetenskap och handlar om att studera kopplingen mellan hjärnans funktioner och olika kognitiva funktioner som uppmärksamhet, minne och medvetande. Modern teknik i form av så kallad funktionell hjärnavbildning, huvudsakligen med MRIkamera, används i forskningen. En forskningslinje bedrivs inom ramen för Betula-projektet som är en studie av åldrande, minne och hälsa. Betula-projektet har utsetts som starkt forskningsområde av Vetenskaps rådet och ingår i Linné-miljön Åldrande och levnadsvillkor vid Umeå universitet. Här studeras till exempel hur hjärnans struktur och funktion med stigande ålder förändras hos personer med stor respektive liten minnesförsämring. En annan forskningslinje handlar om studier av kognitiv kontroll, som förmågan att reglera uppmärksamhet, att plocka fram minnen och om emotionella reaktioner. Dessa studier görs inom ramen för ett Nordic Centre of Excellence som har utsetts av de nordiska forskningsråden och som leds av Lars Nyberg. 22

Professor i kardiovaskulär epidemiologi 1 februari 2007 Birgitta Stegmayr Birgitta Stegmayr föddes 1947 i Sundsvall. Hon disputerade 1996 vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, och utnämndes till docent 2000. Hon erhöll ett forskningslektorat 2001 i ämnet kardiovaskulär epidemiologi och har sedan dess arbetat som lektor vid enheten för medicin. Birgitta Stegmayr ingår i flera nationella och internationella styrelser och nämnder. Hon är ordinarie medlem i etikprövningsnämnden vid Umeå universitet, samt ordförande för Svensk epidemiologisk förening. Avancerad strokeforskning Birgitta Stegmayr har forskat inom området stroke, stroke-epidemiologi och riskfaktorer genom att följa trender i insjuknande och död i stroke liksom de vanligaste riskfaktorerna för hjärt- och kärlsjukdomar i norra Sverige (Norrbotten och Västerbotten) under drygt 20 år. Hon är ansvarig för Norra Sveriges MONICA-projekt. Genom den plattform som projektet hittills utgjort har data, blodprover och resultat, helt eller delvis, genererat 34 doktorsavhandlingar. Idag avlider färre personer i stroke jämfört med för 20 år sedan. Dessutom börjar man skönja en trend som visar att antalet personer yngre än 75 år som drabbas av stroke blir färre. Genom att göra upprepade undersökningar har man sett att norrlänningarnas blodfetter gått ner, färre män och kvinnor röker, färre har högt blodtryck men vikten ökar. Den sammantagna riskprofilen är gynnsam vilket visas genom den minskande risken att insjukna och avlida i stroke och hjärtinfarkt. Dessa sjukdomar är också ett resultat av ett komplext samspel av arv och miljö. Birgitta Stegmayr och hennes medarbetare studerar bland annat familjer med ansamling av strokesjukdom. Ett euro peiskt samarbetsprojekt kring kardiovaskulär genetik är etablerat och Umeå-delen är ansvarigt för strokekomponenten. 23

Professor i allmänmedicin och epidemiologi 1 juli 2007 Lars Weinehall Lars Weinehall är född 1948 i Varmvattnet, Umeå. Han avlade läkarexamen 1977, disputerade 1997, är specialist i allmänmedicin och blev docent vid Umeå universitet 2002. Han är medicinsk koordinator för Västerbottens hälsoundersökningar (VHU) och knuten till Statens folkhälsoinstitut som ordförande i dess Vetenskapliga Råd för hälsoorientering av hälso- och sjukvården. Lars Weinehall är enhetschef för epidemiologi och folkhälsovetenskap inom institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet. Ett av världens största hälsoprogram Lars Weinehall har undersökt primärvårdens roll i befolkningsinriktat hälsoarbete. Den modell som utvecklades i Norsjö kommun i mitten av 1980-talet visade sig vara särskilt verksam för att minska kortutbildades risk att drabbas av hjärtinfarkt. Modellen innebär bland annat hälsoundersökning det år man fyller 40, 50 och 60 år och tillämpas sedan början av 1990-talet i samtliga kommuner i Västerbotten. VHU är numera ett av världens största program i sitt slag. Lars Weinehall har bedrivit egen forskning samt handlett doktorander i forskning med hjärt-kärlsjukdomsförebyggande profil. Tidiga markörer för hjärt- och kärlsjukdom och diabetes har identifierats. Han har visat hur VHU-data kan nyttjas för att utvärdera effektiviteten i exempelvis blodtrycks- och blodfettsbehandling. Han initierade 1996 ett svensktamerikanskt forskningssamarbete och han har varit verksam som handledare inom ramen för forskningssamarbeten mellan Umeå och universitet i Indonesien och Vietnam. Lars Weinehall kommer under kommande år bland annat att delta i forskningssamarbeten kring global hälsa samt kring uppbyggnad av hälso- och sjukvårdsforskning vid Umeå universitet 24

Professor i anestesiologi och intensivvård 1 februari 2007 Ola Winsö Ola Winsö föddes i Lund 1952. Han tog läkarexamen 1977 vid Göteborgs universitet och blev legitimerad läkare 1979. Han återvände till Göteborg och anestesikliniken, Östra sjukhuset. Där engagerade han sig i forskning och undervisning. Han disputerade 1985 och blev docent i anestesiologi och intensivvård 1992. 1998 tillträdde Ola Winsö en kombinationstjänst som universitetslektor vid Umeå universitet. Han delar sin tid mellan klinisk verksamhet på IVA inom ramen för Operationscentrums verksamhet och universitetsuppdrag med grundutbildning, forskarhandledning och egen forskning. Kroppens reaktion på akut svår sjukdom Ola Winsös forskningsintresse började under en forskarutbildningskurs i cirkulationsfysiologi. Intresset sammanföll med de blivande handledarnas (Björn Biber och Jan Martner), vilket resulterade i avhandlingen Control of Splanchnic and Renal Circulation during Anaesthesia 1985. Där visades att regionala cirkulationsomställningar sker under anestesi och intensivvård. Fokus har bland annat legat på samspelet mellan övertrycksandning med respirator och tarmfunktion, ett tema som har belysts i flera avhandlingar där Ola Winsö varit handledare. Gruppen har bland annat visat att det drivande blodtrycket över tarmkärlbädden är av stor betydelse för tarmens välbefinnande och att tarmen vid normal blodfyllnad klarar modern respiratorbehandling bra. På senare tid har intresset fokuserats på kroppens omställningar vid sjukdomar som kräver intensivvård. Vid många akuta svåra sjukdomstillstånd som blodförgiftning och bukspottkörtelinflammation reagerar kroppen med ett systeminflammatoriskt svar (SIRS). Reaktionen karaktäriseras av vätskeförlust från blodbanan som leder till lågt blodtryck och påverkan på flera av kroppens organsystem. Ola Winsös forskning fokuserar på detta tillstånd. 25

Professor i organisk kemi 21 augusti 2007 Fredrik Almqvist Fredrik Almqvist föddes 1967 i Skellefteå. Han disputerade i organisk kemi vid Lunds universitet 1996 och året därpå tilldelades han ett stipendium från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse för en gästforskarvistelse vid Washington University i St. Louis, USA. 1998 började han vid Umeå universitet där han året därpå blev lektor och docent 2003. Fredrik Almqvist är vice ordförande i sektionen för organisk kemi vid Svenska kemistsamfundet och är sedan 2005 invald i Nationalkommittén för kemi vid Kungliga vetenskapsakademien. Det senaste året har han tjänstgjort som forskningssamordnare för inriktningen biologisk kemi vid kemiska institutionen. Frisörmolekyler Ett nytt sätt att avväpna sjukdomsframkallande bakterier Efter att antibiotika introducerades trodde många att vi hade kontroll över dödliga infektionssjukdomar. Verkligheten har hunnit ikapp oss och den ökade bakterieresistensen är allmänt utbredd. Fredrik Almqvist har fokuserat sin forskning kring design och syntes av helt nya antibakteriella substanser som angriper bakteriernas sjukdomsframkallande egenskaper och på så vis gör det svårare för bakterier att utveckla resistens. Många sjukdomsframkallande bakterier behöver till exempel hår för att fästa vid värdorganismen och starta en infektion. En substanstyp som utvecklats gör att håriga bakterier blir hårlösa. Dessa frisörmolekyler har även använts för att ge detaljkunskap om det komplicerade maskineri som bygger upp hår i bakterier. Fredrik Almqvists forskning har också resulterat i substanser som kan hindra bildandet av amyloider, proteinaggregat som har en koppling till bland annat Alzheimers sjukdom. I båda forskningsprogrammen pågår ständig syntesmetodutveckling och forskargruppen har etablerat en mängd syntesmetoder av generellt intresse. 26

Professor i beräkningsteknik 1 september 2007 Martin Berggren Martin Berggren är född 1956 i Skellefteå. Efter utbildning till och några års arbete som musiklärare, bytte han bana och disputerade 1995 i tillämpad matematik vid Rice University i Houston, USA. Han tilldelades 1995 års studentpris från den amerikanska branchorganisationen Society for Industrial and Applied Mathematics för en artikel baserad på avhandlingsarbetet. Han har haft anställning som forskare vid FOI i Stockholm och vid Sandia National Laboratories i Albuquerque, USA. 1999 anställdes Martin Berggren som lektor vid institutionen för informationsteknologi vid Uppsala universitet, där han 2004 antogs som docent. Beräkningsbaserad design Martin Berggrens forskning är framförallt inriktad på designoptimeringsproblem inom naturvetenskap och teknik. Målet är att bestämma ett objekts geometriska utformning eller materialsammansättning så att en uppsättning givna systemkrav uppfylls. För att lösa sådana problem används upprepade simuleringar kombinerade med en datoralgoritm som systematiskt modifierar objektets utformning så att systemets egenskaper successivt förändras i önskad riktning. Forskningen har framförallt behandlat system som karaktäriseras av strömnings- eller vågrörelsefenomen. Metoder och programvara som Martin Berggren och hans medarbetare utvecklat används inom ett stort europeisk forskningsprojekt som utvecklar förslag till framtida flygplanskoncept. I samarbete med en högtalartillverkare tillämpas liknande metoder för att utforma prototyper till synnerligen effektiva högtalarhorn. Designoptimeringsproblem är ofta beräkningstunga, varför det finns ett stort behov av effektiva beräkningsmetoder som fullt ut utnyttjar existerande hårdvara. Martin Berggren och hans medarbetare har visat att beräkningskraften hos ett modernt grafikkort kan användas för att effektivt lösa vissa materialoptimeringsproblem. 27

Professor i ekologisk botanik 19 juni 2007 Per-Anders Esseen Per-Anders Esseen föddes 1953 i Dorotea. Han tog filosofie kandidatexamen i biologi 1976 vid Umeå universitet och disputerade 1983. Per-Anders Esseen anställdes som forskarassistent 1985 och som lektor i ekologisk botanik 1992. Han blev docent 1998 och arbetar nu vid institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap. Sedan 2002 är han även forskningsledare vid Sveriges lantbruksuniversitet, Umeå. Lavars ekologi i barrskogar Per-Anders Esseens forskning är inriktad på växters ekologi i nordliga skogar i olika rumsliga och tidsmässiga skalor. Studieorganismer är främst epifytiska (trädlevande) lavar men även mossor, kärlväxter och träd. Syftet är att förstå de faktorer som reglerar lavars mängd och dynamik på bestånds- och landskapsnivå utifrån populationsprocesser (tillväxt, mortalitet, spridning) och störningsfaktorer. Data samlas in från inventeringar och experiment i barrskogar men även genom modellering. Forskningen visar att epifytiska lavar regleras av ett komplicerat samspel mellan olika faktorer, framförallt substrat, skogens struktur, mikroklimat och störningar. Hänglavar utvecklas långsamt och påverkas därför negativt av skogsbruk. Per-Anders Esseen har även utvecklat metoder för att studera epifytiska lavar och påvisat deras betydelse för ekosystemfunktion. Han har utfört grundläggande studier över skogskanters påverkan på hänglavar och visat att de är känsliga indikatorer på ändrat mikroklimat i hyggeskanter. Forskningen kan användas för att förstå lavars och andra växters dynamik och funktion i skogsekosystem samt för att utforma ett långsiktigt hållbart skogsbruk. 28

Professor i växtfysiologi 1 juli 2007 Vaughan Hurry Vaughan Hurry föddes 1960 i Coffs Harbour, New South Wales, Australien. Han doktorerade i bioteknik vid University of Western Ontario, Kanada, 1992. Han var postdoktor både vid Umeå universitet och Australian National University i Canberra, innan han mottog ett Alexander von Humboldt-stipendium 1996 för vidare studier vid Botaniska institutet vid Heidelbergs universitet. Han återvände sedan till Umeå universitet som forskare vid institutionen för fysiologisk botanik 1998 där han blev docent 2002 och universitetslektor 2003. Tillväxt i ogynnsamma miljöer Vaughan Hurrys forskning fokuserar på att fastställa de underliggande fysiologiska och biokemiska förändringar som sker i växter när de acklimatiseras till svåra tillväxtförhållanden. Dessa förändringar gör det möjligt för växten att inte bara växa under ogynnsamma förhållanden, men också att överleva extrema händelser som frost. Responsen från grundläggande metaboliska processer som fotosyntes och respiration vid fluktuationer i växtens omgivning spelar därför en viktig roll när det gäller att definiera en rad agrikulturella och ekologiska fenomen; från individuella plantors produktivitet och avkastning till arters avpassning till särskilda miljöer och därmed artbeståndet i olika biotoper. Därför är en förståelse av de underliggande mekanismerna som ansvarar för acklimatisering till abiotiska stressorer, som till exempel låga temperaturer, nödvändig för att till fullo visa hur växter upprätthåller tillväxt i kyla och hur de utvecklar frosttålighet och bibehåller en basal metabolism och reparationsprocesser under övervintring. Genom att förstå sådana mekanismer förstår vi också de underliggande mekanismerna som kommer att driva framtida fenotypiska byten som svar på klimatförändringar. 29

Professor i ekologi med inriktning mot evolution av morfologioch livshistorieplasticitet hos akvatiska organismer 13 februari 2007 Frank Johansson Frank Johansson är född 1959 i Helmstedt, Tyskland. Han avlade filosofie kandidatexamen i biologi 1985 och disputerade i ekologisk zoologi vid Umeå universitet 1993. Han har varit postdoktor vid University of Kentucky i Lexington, USA, och University of Toronto i Kanada. Frank Johansson blev docent 1998. Han innehade därefter en forskarassistenttjänst vid institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet och anställdes där som universitetslektor 2004. Organismers förmåga att anpassa sig till miljöförändringar Frank Johanssons forskning är inriktad på evolution av fenotypisk plasticitet. Fenotypisk plasticitet är en organisms förmåga att svara på och anpassa sig till miljöförändringar. En klassisk fråga inom biologin är hur mycket arv respektive miljö påverkar en organisms egenskaper: fenotypisk plasticitet är resultatet av miljöns påverkan. Frank Johansson arbetar med två modellsystem för att förstå evolutionen av fenotypisk plasticitet. I det ena studeras hur trollsländelarver försvarar sig mot rovdjur i vattenmiljöer genom att ändra sin kroppsform. Resultaten visar att närvaro av rovfiskar i miljön resulterar i formförändringar. I det andra modellsystemet studeras grodors omvandling från ägg till groda med avseende på vilken miljö de kommer ifrån. Forskningen visar att grodor från en mer variabel miljö har större förmåga att förändra sin utvecklingshastighet. Skillnaden mellan grodpopulationer har utvecklats snabbt (några hundra år). Frank Johansson använder en kombination av fältstudier, fältexperiment, laboratorieexperiment och DNA-analyser för att lösa sina frågor. Forskningen bidrar till att förstå hur miljöförändringar påverkar organismers förmåga att anpassa sig. Därigenom kan vi också lära vi oss vilka populationer och miljöer vi bör bevara. 30

Professor i fysik 28 november 2006 Asta Pellinen-Wannberg Asta Pellinen-Wannberg är född 1953 i Helsingfors, Finland. Hon avlade filosofie kandidatexamen i kärnfysik 1980 samt grundskole- och gymnasielärarexamen i matematik och fysik 1981 vid Helsingfors universitet. 1982 fick hon anställning som forskningsassistent och 1983 som forskningsingenjör vid Institutet för rymd fysik i Kiruna. Hon påbörjade samtidigt doktorandstudierna vid Umeå universitet och disputerade 1995. Asta Pellinen-Wannberg anställdes som lektor i fysik vid Umeå universitets rymdfysikinstitution 1996 och blev docent i rymdfysik 2000. Vetenskapsrådet utsåg henne 2002 som Sveriges ledamot i styrelsen för EISCAT Scientific Association. Stjärnfall och stoft i rymden Asta Pellinen-Wannberg studerar stoft i rymden med hjälp av känsliga instrument som avslöjar okända egenskaper hos stoftpartiklarna. Partiklarna kan kallas meteorer eller stjärnfall. Forskarna i Kiruna var först med att använda spridningsradar för meteorstudier för 17 år sedan. Med hjälp av EISCAT, European Incoherent Scatter Facility, som är en av världens mest avancerade radaranläggningar, studerar och bestämmer man bland annat partiklarnas riktning, banor och ursprung. Man uppskattar också partiklarnas massa och storlek som tillsammans ger dess täthet. Med hjälp av det optiska nätverket ALIS, Auroral Large Imaging System, var man i Kiruna först med att observera signaler från en molekyl i meteorspektrat. Meteorforskning bidrar till ny kunskap om solsystemets ursprung och utveckling, vilket är av intresse i sökandet efter nya beboeliga världar. Kunskap om stoftet är viktig, speciellt inför planeringen av baser på månen och Mars. 31

Professor i statsvetenskap 1 februari 2007 Anders Lidström Anders Lidström föddes 1953 i Norsjö. Han har en masterexamen från Institute of Local Government Studies, Birmingham University, och disputerade i statsvetenskap vid Umeå universitet 1991. Vid statsvetenskapliga institutionen anställdes han som forskarassistent 1995 och universitetslektor 1999. Han antogs som docent i statsvetenskap samma år. Anders Lidström är för närvarande forskarutbildningsansvarig vid statsvetenskapliga institutionen och ordförande i styrelsen för Centrum för utvärderingsforskning. Han har varit socialdemokratisk landstingspolitiker och var 1998 2006 landstingsfullmäktiges ordförande i Västerbotten. Lokaldemokratins lösningar i olika länder Hur och varför ser den lokala och den regionala demokratins och självstyrelsens villkor olika ut i olika länder? Vilka förändringar pågår och varför? I vad mån berörs Sverige? Anders Lidströms forskning under senare år har i hög grad gällt just frågor om lokal och regional politik och förvaltning i andra länder men också i Sverige. Hans bok Kommunsystem i Europa har utkommit i två upplagor. Jämförande studier har även handlat om skolpolitik i Sverige och Storbritannien, lokala valsystem i Europa, Nordamerika och Australien samt kopplingen mellan kommunernas ställning och välfärdssystemens utformning i olika länder. För närvarande bedriver han ett av Vetenskapsrådet finansierat projekt om hur man i europeiska länder diskuterar fördelning av det politiska ansvaret mellan olika nivåer. Anders Lidström har ett omfattande samarbete med ledande lokaldemokratiforskare runt om i världen. Aktuella studier gäller frågan om varför människors förtroende för lokal politik varierar så starkt mellan olika kommuner och varför pendling till jobbet ibland för med sig att medborgare i högre grad är politiskt aktiva. 32

Professor i rättsvetenskap 1 oktober 2007 Tom Madell Tom Madell föddes 1966 i Verdal, Norge, men är uppväxt i Åre. Han avlade juris kandidat-examen 1993, disputerade 1998 på en avhandling om det allmänna som avtalspart och utnämndes till docent i civilrätt 2003. Han har vela tiden varit verksam som lärare och forskare vid Umeå universitet. Våren 2006 var han gästforskare vid Flinders University, Adelaide. Han har haft ett flertal olika uppdrag som sakkunnig och är bland annat ledamot (suppleant) i Europarådets Group of independent experts on the European Charter of Local Self-Government, the Congress of Local and Regional Authorities. Samspelet mellan offentlig rätt och privaträtt Tom Madells forskning rör sig huvudsakligen i gränstrakterna mellan offentlig rätt och privaträtt och olika typer av offentlig-privata samarbetsformer. Han har bland annat analyserat olika rättsfrågor som kan uppstå vid avtal mellan kommuner och enskilda, till exempel frågor om kommuners kompetens att ingå avtal, rättsliga konsekvenser av att avtal ingåtts, det allmännas möjlighet att ställa villkor på motparten samt möjligheterna till ensidiga ändringar av avtalen från det allmännas sida, utifrån såväl de offentligrättsliga som de civilrättsliga regelverken. Han ingår i flera nordiska forskarnätverk och fokuserar för tillfället på så kallade offentlig privata partnerskap och den offentliga förvaltningen i marknadsstaten, alltså spänningsfältet mellan demokratisk styrning, effektiv konkurrens och avtalsfrihet. Han driver även ett projekt om kommunen som association, med fokus på kommunmedlemmarnas ställning och befogade förväntningar på en offentlig sektor i förnyelse. Forskningen ligger i skärningspunkten mellan en mängd olika rättsområden och inkluderar såväl offentlig rätt, marknadsrätt och privaträtt som EG-rättsliga regler, till exempel statsstöd, konkurrensrätt och offentlig upphandling. 33

Professor i kulturgeografi 1 juni 2007 Dieter K. Müller Dieter K. Müller föddes 1968 i Würzburg, Tyskland. 1992 avlade han filosofie kandidatexamen vid Umeå universitet och 1999 blev han filosofie doktor i kulturgeografi. Efter en tid vid turismforskningsinstitutet Etour, Mittuniversitetet, erhöll han en tjänst som universitetslektor i kulturgeografi 2001. 2004 antogs han som docent i kulturgeografi. Han är ledamot i styrelsen för Vaartoe, Centrum för samisk forskning, Umeå universitet, samt medlem i Restauranghögskolans advisory board. Han är också medlem av redaktionskommittéerna för Current Issues in Tourism, Scandinavian Journal of Hospitality and Tourism, Tourism and Hospitality Management och Aurora. Fritidshusturism och nordliga rum Utgifter för turistresor tillhör de största posterna i många hushålls budget. Turism förväntas ge positiva ekonomiska effekter för destinationer inte minst i perifera områden. Dieter K. Müllers forskning berör speciellt fritidshusturismens betydelse för regional utveckling. I studier av tyskars förvärv av fritidshus i Sverige har han undersökt vilka motiv och restriktioner det finns för köpen. Dieter K. Müllers forskning belägger att fritidshusturism i hög grad bidrar till den regionala ekonomin trots att den ofta betraktas som en utmaning och belastning för lokalsamhällena. Fritidsboendet framstår som ett fenomen mellan migration och turism. Många hushåll väljer så småningom att bosätta sig permanent i fritidshuset. Med hänsyn till denna mobilitet är en viktig fråga huruvida dagens sätt att räkna befolkning lyckas spegla var människorna befinner sig i geografin. Vid sidan av fritidshusturism har hans forskning berört samisk turism, kulturarvsturism, turismens arbetsmarknad, naturturism och dess betydelse för regional utveckling, i synnerhet i det nordliga rummet. 34