Fairtrade-rapporten 2011

Fairtrade-rapporten 2011 Gemensamma krafter mot barnarbete

Innehållsförteckning Förord... 3 Framsteg i arbetet mot barnarbete... 4 Vad är barnarbete?... 5 Barnarbetets orsaker och konsekvenser... 7 Utbildning... 8 Arbetslöshet... 9 Hälsa... 9 Landsbygdsutveckling... 9 Handel... 9 Behovet av oberoende och trovärdig certifiering... 12 Fairtrades syn på barnarbete... 12 Fairtrade-märkningen... 14 Föräldrar får förbättrade ekonomiska villkor... 14 Utveckling av lokalsamhället... 15 Kriterier för avskaffande av skadligt barnarbete... 17 Regelbundna oberoende kontroller... 19 Stöd och rådgivning till producentorganisationer... 20 Partnerskap och opinionsbildning mot barnarbete... 20 Fairtrade Internationals strategiska arbete mot barnarbete... 21 Vägen framåt!... 22 Fairtrade 2011 i siffror... 24 Fairtrade-rapporten 2011 är indelad i fyra delar. Den första delen visar att flera framsteg har gjorts i kampen mot barnarbete. Men så som utvecklingen ser ut just nu kommer de ambitiösa mål som satts upp av världssamfundet för att helt avskaffa de värsta formerna av barnarbete inte att uppnås. Mycket mer måste göras. Den andra delen beskriver hur Fairtrade arbetar för att minska förekomsten av barnarbete och stärka barns rätt till skolgång och utbildning genom att angripa barnarbetet som en del av ett bredare arbete för utveckling. Del tre utmanar beslutsfattare, företag och konsumenter att ta nya djärva steg för att avskaffa förekomsten av barnarbete och ge barn möjlighet till bättre levnadsvillkor. Rapporten avslutas med en årligen återkommande sammanställning av siffror kring hur arbetet med Fairtrade går framåt i Sverige och i resten av världen. Fairtrade-rapporten 2011 Fairtrade Sverige Text: Jon Bergeå Redaktör: Maria Granefelt Formgivning: Ann-Katrin Persson Foto: Fairtrade Sverige, Fairtrade Danmark, Linus Hallgren, Kennet Havgaard, Nathalie Bertrams, Kaare Viemose, Anders Nilsen, Lena Granefelt Tryck: Wikströms 2011

Förord Företag, beslutsfattare och konsumenter; slut upp bakom arbetet för barns rätt att leka och gå i skolan A tt barn arbetar istället för att leka och gå i skolan är ett av världssamfundets största misslyckanden och en väckarklocka för alla som engagerar sig för mänskliga rättigheter. Barnarbete är inte bara en grov kränkning av barns rättigheter utan även ett allvarligt hinder för länders och samhällens utveckling. Enligt FN:s siffror sitter 215 miljoner barn fast i barnarbete och av dem är mer än hälften utsatta för särskilt skadliga former av barnarbete med inverkan på barnets hälsa och skolgång till exempel genom arbete i gruvor, med kemikalier eller med bekämpningsmedel inom jordbruk, eller med farlig maskinell utrustning. 60 procent av de barn som arbetar gör det inom jordbrukssektorn. Bättre villkor och möjligheter för odlare och anställda inom jordbruket att förbättra sina levnadsvillkor är därför nödvändigt om det ska vara möjligt att minska förekomsten av barnarbete. Barnarbete går inte att skilja från andra utvecklingsproblem. Att vara med och motverka barnarbete är för mig och många konsumenter en av de viktigaste anledningarna till att vi väljer att handla Fairtrade-märkta varor. Årets Fairtrade-rapport handlar därför om barn, om deras rätt att gå i skolan, leka och skyddas från skadligt arbete och om hur Fairtrade är med och bidrar till att allt fler barn får sina rättigheter respekterade. Många rapporter har skrivits om barnarbete men det är först på senare tid som etisk handel och oberoende certifiering har lyfts fram som ett viktigt verktyg i arbetet för dess avskaffande. Årets Fairtrade-rapport förklarar hur och varför Fairtrade-märkningen är en del av lösningen för världens utnyttjade och kränkta barn. Vi vill därför, med denna rapport, utmana beslutsfattare, företag och konsumenter att tillsammans med Fairtrade arbeta för att avskaffa förekomsten av barnarbete och ge fler barn chansen att få bättre levnadsvillkor. Emma Rung, Tf generalsekreterare Föreningen för Fairtrade Sverige Du säger att barnet borde gå i skolan, men det finns inte någon skola. Alla odlare vill att deras barn ska gå i skolan. Det är vägen för att slippa fattigdom. Kwami Banson, Regional Coordinator West Africa, Fairtrade Africa Network 3

Framsteg i arbetet mot barnarbete Efter flera år av ökat engagemang och flera framgångar i kampen mot barnarbete, satte FN:s Internationella arbetsorganisation (International Labour organisation, ILO) år 2006 för första gången ett tidsbundet mål för barnarbetets avskaffande. Målet är att allt skadligt barnarbete ska vara avskaffat 2016. Sedan handlingsplanen antogs har flera framsteg gjorts. Nästan alla världens stater har skrivit under konventioner mot barnarbete. Dessutom har kunskapen om hur stor del av världens barn som arbetar, varför de arbetar och vilka konsekvenser det får för barns och hela samhällens utveckling ökat mycket. Men trots att det går åt rätt håll, går det alldeles för långsamt. Enligt FN:s siffror arbetar idag fortfarande 215 miljoner barn i världen och av dem är 115 miljoner utsatta för det som brukar kallas den värsta formen av barnarbete. Den senaste officiella sammanställningen uppskattar att förekomsten av barnarbete har minskat något under den senaste fyraårsperioden. 1 Yngre barns arbete har minskat mer än äldre barns arbete och det är de värsta formerna av barnarbete som har minskat mest, men minskningen har gått allt långsammare under den senaste tiden. Framstegen i arbetet mot barnarbete har till största del skett i Asien, Latinamerika och Karibien. I Afrika söder om Sahara, har barnarbetet totalt sätt ökat, även om utvecklingen även här skiljer sig mycket mellan olika länder. I Afrika söder om Sahara uppskattas ett av fyra barn vara fast i skadligt arbete vilket kan jämföras med ungefär ett av åtta i Asien och ett av tio i Latinamerika och Karibien. Uppskattning av antal barn i barnarbete per region (Barn i åldersgruppen 5 17 år, 2008) Totalt antal barn Barn involverade i ekonomisk produktiv sysselsättning Barnarbetare Värsta formen av barnarbete ( 000) ( 000) % ( 000) % ( 000) % Världen 1 586 288 305 669 19,3 215 269 13,6 115 314 7,3 Asien och Stillahavsområdet 853 895 174 460 20,4 113 607 13,3 48 164 5,6 Latinamerika och Karibien 141 043 18 851 13,4 14 125 10,0 9 436 6,7 Afrika söder om Sahara 257 108 84 229 32,8 65 064 25,3 38 736 15,1 Andra regioner 334 242 28 129 8,4 22 473 6,7 18 978 5,7 Källa: ILO 2010 1 Accelerating Action Against Child Labour, Global report, ILO, 2010. Rapportens uppskattning av barnarbetets omfattning är den mest citerade och trovärdiga som finns och bygger på siffror från världens alla kontinenter, insamlade 2008. 4

De flesta, 60 procent, av de barn som arbetar gör det inom jordbrukssektorn. 26 procent arbetar inom tjänstesektorn och 7 procent arbetar i industrin. Det är uppenbart att kampen mot barnarbete särskilt måste fokusera på jordbrukssektorn och de problem som finns där. Enligt statistiken arbetar pojkar mycket mer än flickor och det gäller särskilt för farligare former av barnarbete. Skillnaderna kan dock delvis bero på att sysslor som görs i hemmet och som flickor oftare utför än pojkar inte syns i statistiken. 2 Barnarbete per sektor (Inom åldersgruppen 5 17 år) Källa: ILO 2010 Odefinerad (7 %) Service & tjänster (26 %) Industri (7 %) Jordbruk (60 %) 215 miljoner barn i världen arbetar och av dem är 115 miljoner utsatta för värsta formen av barnarbete. Källa: FN Värsta formen av barnarbete minskar i världen, men i Afrika söder om Sahara ökar siffrorna, där är 1 av 4 barn fast i barnarbete. Källa: ILO 2010 Vad är barnarbete? Fairtrades arbete mot barnarbete är grundat i FN:s konventioner och den samlade kunskap som idag finns kring problematiken med barnarbete. De viktigaste dokumenten som reglerar och normerar barnarbete är ILO:s konventioner nr. 138 och nr. 182 samt FN:s konvention om barnets rättigheter. Utifrån dessa dokument följer att allt arbete som på något sätt är skadligt för barns hälsa och utveckling skall avskaffas. Detta inkluderar även arbete som hindrar barn från att leka och ha en meningsfull fritid samt arbete som håller barn borta från skolan eller minskar deras möjlighet att tillgodogöra sig utbildning. 2 Dorman, Peter, Child labour, education and health: A review of the literature. IPEC, ILO Geneva 2008. 5

FN-deklarationer om barnarbete ILO:s konvention 138 definierar olika minimiåldrar för arbete inom olika sektorer och konvention 182 behandlar de värsta formerna av barnarbete. Enligt konvention 182 är följande former av barnarbete särskilt allvarliga: a) Alla former av slaveri eller det som liknar slaveri, såsom försäljning av och handel med barn, skuldslaveri och livegenskap, tvångsarbete eller obligatoriskt arbete, inklusive obligatorisk eller tvångsrekrytering av barn till väpnade styrkor b) Prostitution eller pornografi c) Barn som arbetar i olaglig verksamhet som till exempel droghandel d) Arbete som på grund av sin natur eller de omständigheter under vilket det utförs riskerar att skada barnets hälsa, säkerhet eller moral. Dessutom uppmanar konvention 182 varje land att själv specificera vad som ryms under (d) med rekommendationen att de inkluderar; a) arbete som utsätter barn för fysisk eller psykisk eller sexuellt utnyttjande; b) arbete under marken, under vatten, på farliga höjder eller i begränsade utrymmen; c) arbete med farliga maskiner, utrustning och verktyg, eller som innebär bruk eller transport av tunga bördor; d) arbete i farliga miljöer där barnen till exempel kan utsättas för farliga substanser, personer eller processer, eller temperaturer, ljudnivåer, eller vibrationer som skadar deras hälsa; e) arbete under särskilt svåra omständigheter såsom arbete i långa skift på natten eller arbete där barnet på ett orimligt sätt är utlämnat till arbetsgivarens villkor. Även FN:s barnkonvention tar i flera artiklar upp frågor som har att göra med barnarbete: Artikel 32: Barnet har rätt att skyddas mot ekonomiskt utnyttjande samt mot hårt arbete som skadar eller hindrar barnets skolgång eller äventyrar barnets hälsa Artikel 24: Barnet har rätt till hälso- och sjukvård. Artikel 28: Barnet har rätt till gratis grundskoleutbildning. Artikel 31: Barnet har rätt till lek, vila och fritid. Artikel 34: Barnet har rätt att skyddas mot alla former av sexuella övergrepp och mot att utnyttjas i prostitution och pornografi. Barnkonventionen uppmanar dessutom länder att etablera en minimiålder för barn som arbetar, reglera arbetstid och arbetsvillkor för barn samt fastställa straff eller påföljder för dem som bryter mot reglerna. Majoriteten av länder i världen har ratificerat ILO:s konvention 182, om värsta formen av barnarbete, och konvention 138 om minimiålder för arbete. Men 1/3 av världens barn lever fortfarande i länder som inte ratificerat dessa konventioner. Källa: ILO 2010 6

Men allt arbete barn utför är inte skadligt. Det är vanligt att barn på olika sätt hjälper sina föräldrar när de jobbar, att barn bidrar till familjejordbruket eller utför vissa sysslor i hemmet. Sådant arbete kan vara en naturlig del av barns utbildning och uppfostran och ge viktiga kunskaper och erfarenheter som barnen får nytta av i livet. Att motverka sådant arbete skulle snarare skada än gynna barn. FN delar därför upp barns ekonomiska aktiviteter i tre grupper. 3 Den största gruppen är alla barn som är involverade i någon form av ekonomiskt produktiv sysselsättning, ILO uppskattar dem till 305 miljoner. Av dessa uppskattas 215 miljoner vara barnarbetare, de som utför sådant arbete som anses skadligt och som förbjuds enligt FN:s olika konventioner. Ur denna grupp kan man sedan bryta ut 115 miljoner barn som är utsatta för den värsta formen av barnarbete. Barnarbetets orsaker och konsekvenser Barnarbete kan inte förstås som ett problem skilt från andra utvecklingsproblem. En viktig slutsats av sambanden mellan barnarbete, utbildning, hälsa och arbetslöshet är att barnarbete inte bara drabbar enskilda barn. Det får också kraftigt negativa konsekvenser för samhället i stort och är ett allvarligt hinder för ekonomisk tillväxt och utveckling. 4 För att arbetet mot förekomsten av barnarbete ska bli effektivt och långsiktigt hållbart måste föräldrarnas möjlighet att påverka sina egna liv stärkas. Bland annat genom att de får förbättrade ekonomiska förutsättningar för att ta hand om sina barn. Ökad handel kan vara ett viktigt verktyg för att minska förekomsten av barnarbete om handeln sker på schyssta villkor. Det vill säga en handel där odlaren slipper pressa sina priser, sänka kraven på arbetsförhållanden samt sälja via flera mellanhänder som själva tar en stor del av förtjänsten. På de vackra bergssluttningarna i norra Peru ligger Montero, den största byn i närheten av Cidora Samaniego Yanallacos kaffeodling. De flesta av områdets 7000 invånare försörjer sig på att odla kaffe eller sockerrör. Sedan snart tio år tillbaka ingår många av odlarna i organisationen CEPICAFE som säljer Fairtrade-certifierat kaffe, kakao och råsocker. När Cidora började arbeta med att plocka kaffe ägdes hennes mark av en stor markägare. På den tiden var vi som slavar. Nu jobbar vi för oss själva. Men först hade vi dålig kunskap om kvalitet och kunde bara sälja lokalt till låga priser. Sedan vi organiserade oss har vi lärt oss mer om hur man kan odla kvalitetskaffe utan några kemikalier och då får vi också bättre betalt, berättar Cidora. För Cidora och de andra odlarna har medlemskapet i CEPICAFE och Fairtradecertifieringen inneburit att man har kunnat börja sälja sitt kaffe till den internationella marknaden. Cidora berättar att deras kaffe tidigare inte höll tillräckligt bra kvalitet och att de då bara kunde sälja det till lägre priser till mellanhänder på den lokala marknaden. Cidora Samaniego Yanallaco, kaffeodlare i Montero, CEPICAFE Peru 3 Accelerating Action Against Child Labour, Global report, ILO, 2010. 4 Joining forces against child labour - Inter-agency report for The Hague Global Child Labour Conference, ILO och Understanding Children s Work Programme, (Världsbanken, ILO och UNICEF) 2010. 7

Utbildning Tack vare de senaste årens omfattande forskning och statistikinhämtning är det nu väl dokumenterat att det finns starka samband mellan barnarbete och barns möjligheter till utbildning. 5 Forskningen visar att milleniemålen om utbildning för alla kommer att vara svåra, om inte omöjliga, att uppnå så länge skadligt Andelen barn i världen som börjar barnarbete inte avskaffas. Likaså är framsteg grundskolan ökar. I Afrika söder i arbetet för att avskaffa barnarbete beroende om Sahara ökade andelen från 58 av att fler barn ges möjlighet att gå i skolan och utbilda sig. Sannolikheten att ett barn procent 1999 till 76 procent 2008. som arbetar aldrig börjar skolan är högre än Men 30 procent har inte möjlighet för barn som inte arbetar. Barn som arbetar att fullfölja sin skolgång. slutför sällan sin skolgång, och de barn som Källa: UNDP 2010 arbetar och studerar samtidigt lär sig mindre än barn som inte arbetar. Att göra utbildning tillgänglig till rimliga kostnader är också en av de viktigaste faktorerna för att motverka barnarbete. När föräldrar får förbättrade möjligheter att skicka sina barn till skolan minskar risken att deras barn sätts i arbete. Framsteg kan göras både genom att på olika sätt minska kostnaderna för att skicka barn till skolan och genom att öka föräldrarnas ekonomiska trygghet och inkomster. Jag får ett mycket bättre kaffepris nu än tidigare, men vi skulle gärna se att det blev ännu bättre. Tack vare Fairtrade får jag ett bättre liv med högre inkomster och kan skicka mina barn till skolan. Med Fairtrade-premien har vi utvecklat hela vårt lokalsamhälle. Till exempel har vi byggt två nya skolor, köpt bänkar och stolar och installerat elektricitet. Dessutom har vi investerat premien i ett hälsocenter. Belaynesh Mamo, Sidama Coffee Farmers Cooperative Union, Etiopien 5 Se till exempel Joining forces against child labour - Inter-agency report for The Hague Global Child Labour Conference ILO och UCW 2010, kapitel 3 eller Dorman, Peter, Child labour, education and health: A review of the literature. IPEC, ILO Geneva 2008. 88

Mariamma Jebamali, är 34 år och har arbetet som teplockare på teplantagen Greenfield på Sri Lanka i 18 år. Fairtrade-certifieringen har betytt mycket för att hennes barn nu får en bra utbildning. Bland annat får de skolböcker som skolan inte står för. Dessutom har de möjlighet att få studiestipendier som Fairtrade-premien används till. Nästa projekt är att bygga en skola för plantagens anställda så att barnen inte behöver gå så långt till skolan varje dag. Mariamma Jebamali, teplockare på Greenfield, Sri Lanka Arbetslöshet Världsbankens, UNICEF:s och ILO:s forskning visar också på tydliga samband mellan ungdomsarbetslöshet och barnarbete. Barn som arbetar halkar efter och missgynnas på arbetsmarknaden. Sannolikheten är större att de blir arbetslösa, underbetalda eller tvingas ta jobb med dåliga arbetsvillkor som unga vuxna. Även här går orsakssambanden åt båda håll. När utsikterna att få ett bra arbete anses låga för de som har utbildning minskar föräldrars vilja att investera i utbildning för sina barn. Därmed ökar sannolikheten att föräldrar skickar sina barn att arbeta istället för till skolan. 6 Hälsa Forskningen visar också att barns hälsa påverkas negativt av barnarbete både på kort och lång sikt. 7 Arbete i jordbrukssektorn är särskilt farligt för barns hälsa, där tunga lyft, farliga verktyg, långa arbetsdagar och kontakt med kemikalier från gödningsmedel och besprutning är faktorer som drabbar miljoner barn varje dag. Den psykiska och fysiska ohälsa som barnarbetet utsätter barn för får i många fall konsekvenser som följer med upp i vuxen ålder. Landsbygdsutveckling Då jordbrukssektorn är den sektor där flest barn arbetar, är det extra viktigt att utveckla denna sektor och skapa möjligheter för barns skolgång och utbildning på landsbygden. Trots detta pekar Världsbankens, UNICEF:s och ILO:s kartläggning av barnarbete 8 på att just jordbrukssektorn är särskilt eftersatt i arbetet mot barnarbete. Den utelämnas ofta när länder tar fram strategier och lagstiftning för att motverka barnarbete. Lagarna efterlevs och upprätthålls ofta i mindre utsträckning på landsbygden och barns situation inom jordbrukssektorn uppmärksammas mindre av media än inom andra sektorer. 9 Fairtrade tillhör en av de aktörer som tagit problemen inom jordbrukssektorn på största allvar. Hittills har märkningen framför allt fokuserat på att ta fram kriterier för jordbruksprodukter. Handel Den största delen av allt barnarbete sker inom sektorer som inte är en del av världsmarknaden. Särskilt vanligt är barnarbete inom småskaligt familjejordbruk som producerar för lokala 6 Joining forces against child labour - Inter-agency report for The Hague Global Child Labour Conference, ILO och UCW, 2010 kapitel 4. 7 Ibid, sid 64-70. 8 Ibid. 9 Ibid sid 56. 99

marknader och husbehov. Ökad internationell handel kan därför antas vara ett bra sätt att bidra till utveckling och minska förekomsten av barnarbete. Men det vore överdrivet optimistiskt att hävda att ökad internationell handel automatiskt leder till minskat barnarbete. Det avgörande är naturligtvis hur handeln och produktionen ser ut, inte huruvida den är internationell eller inhemsk. De senaste årtiondenas ökade engagemang mot barnarbete har lett till en strid ström av rapporter om hur varor som sedan länge har varit en naturlig del av svenskars konsumtionsmönster produceras av barn i Latinamerika, Afrika och Asien. Inom många sektorer där produktionen nästan helt och hållet sker för de internationella marknaderna är barnarbete vanligt förekommande. De senaste åren har flertalet rapporter dokumenterat utbredd förekomst av olika former av skadligt barnarbete inom produktionen av till exempel kakao, 10 sportbollar, 11 bananer, 12 bomull, 13 snittblommor, 14 guld och andra metaller 15 samt kaffe 16 och te. Prispressen och konkurrensen på de internationella marknaderna är hård. För att de som producerar ska ha råd att satsa långsiktigt och storskaligt på etisk och miljömässigt hållbar produktion behöver efterfrågan på etiskt hållbart producerade varor öka. Medvetenheten om odlares och anställdas arbets- och levnadsvillkor måste bli större och engagemanget måste öka hos beslutsfattare, företag och konsumenter. I en värld som binds samman allt mer av internationell handel är Fairtrade ett sätt för producenter, företag och konsumenter att stärka barns rättigheter i länder som ofta ligger långt borta, men som vi ändå interagerar med varje dag genom vår konsumtion. Piura i norra Peru är känt för sin högkvalitativa, långfibriga bomull. Men trots det är förhållandena för bomullsodlarna svåra. Den internationella bomullsmarknaden med stora subventioner, gör det svårt för små odlare att klara konkurrensen, och priserna som odlarna får för sin bomull pressas nedåt. Digna och Rogelio Coronado lever ett enkelt liv. De äger tre hektar mark och odlar bomull för export. De bor i ett hus med lergolv och har varken elektricitet eller rinnande vatten. Förra året gick alla pengar från bomullsskörden till att betala tillbaks på lånen till banken, berättar Rogelio. Året innan fick Digna och Regelio lite pengar över och kunde köpa ett par skjortor till sig själva och till barnen. Förutom bomullen odlar de det mesta av den mat de själva konsumerar; majs, bönor, yuca och frukter av olika slag. Den yngste av Dignas sju barn, Rogelio, berättar blygt men stolt att han vill bli läkare när han blir stor. APAEM, som Digna och hennes man är medlemmar i, är ett kooperativ som varit Fairtradecertifierat sedan några år tillbaka. Att vi kunde börja exportera vår bomull var som en dröm. Det innebar väldigt stora förbättringar för oss. Framförallt att odlarna fick bättre betalt för sin bomull. I år har vi haft svårare att hitta en köpare, men vi har lärt oss att utveckling måste ske steg för steg, säger Rodolfo Piscoya Tejada som är ordförande för APAEM. 10 10 The dark side of Chocolate, dokumentärfilm av Miki Mistrati och U Roberto Romano, 2010, Our Guilty Pleasure: Exploitative Child Labour in the Chocolate Industry 10 Years on From the Harkin-Engel Cocoa Protocol, World vision, 2011. 11 Missed the Goal for Workers: the Reality of Soccer Ball Stitchers in Pakistan, India, China and Thailand, International Labour Rights Forum, 2010. 12 BANANAS!* dokumentärfilm av Fredrik Gertten 2009. 13 Signs of Hope: Child and Adult Labor in Cottonseed Production in India, International Labour Rights Forum, India Committee of the Netherlands and Stop Child Labor. 14 Findings on the Worst Forms of Child Labor, U.S. Department of Labor, 2001, (Washington, DC: USDOL, 2002), sid. 89; och Shakespeare, Jocasta, Colombia: Gardens of Shame, London Observer, July 9, 1995. 15 Child labour in gold mining: The problem, ILO/IPEC, http://www.ilo.org/ipec/areas/miningandquarrying/moreaboutclinmining/lang--en/index.htm. 16 SwedWatch, Kaffe från Brasilien - en bitter smak av orättvisa, 2005.

Familjen Coronado, APAEM, Peru. 11

Behovet av oberoende och trovärdig certifiering FN:s senaste utvärdering av hur handlingsplanen för att avskaffa de värsta formerna av barnarbete till 2016 ser ut, visar att framstegen är för små för att målet ska kunna uppnås. 17 Nya kreativa allianser måste byggas mellan stater, internationella organisationer, näringsliv och civilsamhälle. 18 Alla måste vara med och bidra. Fairtrade lyfter fram konsumentpåverkan som en av de krafter som kan utnyttjas mer och bättre för att komma vidare i arbetet. Få konsumenter vill vara med och bidra till barnarbete om de har möjlighet att låta bli. Här fungerar produktmärkningar och oberoende certifieringar som ett verktyg för konsumenten att påverka genom sina dagliga konsumtionsval. 74 procent av Sveriges konsumenter Nyligen avslutades en mångårig anser att oberoende certifieringar är utvärdering av arbetet med att avskaffa det bästa sättet att identifiera produkter barnarbete inom kakaoindustrin i Ghana med sociala och miljömässiga garantier. och Elfenbenskusten. Utvärderingen lyfter särskilt fram oberoende och trovärdig Källa: Globescan 2011 certifiering som en viktig väg framåt och pekar på Fairtrade som ett exempel på sådan certifiering. 19 Ideella organisationer som särskilt fokuserat sin verksamhet på att motverka barnarbete, kommer till samma slutsats. 20 Oberoende certifiering har visat sig fungera, men ännu är det långt kvar innan dess fulla potential att bidra till förändring har förverkligats. Inom kakaoindustrin är det till exempel ännu bara 3-5 procent av all kakao som certifieras av någon av de tre största etiska märkningarna (Fairtrade, Rainforest Alliance och UTZ). Beräkningar som bygger på märkningarnas egna ambitioner visar att upp emot 40 procent av kakaon kan komma att vara certifierad 2020. 21 Men då behöver intresset för och stödet till oberoende certifiering öka såväl från beslutsfattare, företag som konsumenter. Inom kakaoindustrin är endast 3-5 procent av all kakao certifierad av någon av de största sociala märkningarna. Källa: World Vison Fairtrades syn på barnarbete Fairtrade-märkningen ger oss möjligheten att agera i väntan på effektiv implementering av bättre nationella eller internationella lagar och regleringar eller en allmän välståndsökning i fattiga delar av världen. Arbetet för att barnarbete helt ska upphöra måste ske på flera olika nivåer och inom flera olika områden. Fairtrade och etisk konsumtion kan genom att sätta nya standarder, öka medvetenheten och ta allt större marknadsandelar, gå före och skynda på utvecklingen. Fairtrade strävar efter att anställda och odlare ska få större möjligheter att påverka sina egna liv. Samma empowerment-perspektiv genomsyrar också Fairtrades syn på barnarbete och hur det måste bekämpas. Utgångspunkten är att föräldrar vill sina barn väl. Att ge föräldrar resurser och möjligheter att försörja sina barn och garantera deras skolgång är den långsiktigt mest hållbara lösningen på problemet med barnarbete. Allt barnarbete, så som det definieras i ILO:s konventioner om minimiåldrar för olika yrken (138) och de värsta formerna av arbete (182), är förbjudet enligt de generella Fairtrade-kriterier 12 17 Accelerating Action Against Child Labour, Global report, ILO, 2010. 18 Joining forces against child labour - Inter-agency report for The Hague Global Child Labour Conference, ILO och UCW, 2010. 19 Oversight of Public and Private Initiative to Eliminate the Worst Forms of Child Labor in the Cocoa Sector in the Côte d Ivoire and Ghana, Tulane University, 2011. 20 Our Guilty Pleasure: Exploitative Child Labour in the Chocolate Industry 10 Years on From the Harkin-Engel Cocoa Protocol, World Vision, 2011. 21 Ibid.

som alla Fairtrade-certifierade producenter måste uppfylla. Dessa kriterier upprätthålls med hjälp av kontinuerliga och oberoende kontroller. Om det förekommer barnarbete hos en producent som är certifierad, vidtas särskilda åtgärder för att sörja för barnens behov när de inte längre får fortsätta som anställda. 22 Priserna på världsmarknaden för bananer har fallit kraftigt de senaste årtiondena, liksom för många andra råvaror. De sjunkande priserna drabbar framförallt de människor som odlar bananerna, bland annat genom låga löner, osäkra anställningsvillkor och risker vid hantering av hälso- och miljöfarliga kemikalier. Felicita Beltrez är 48 år och arbetar som bananodlare på Cooprobata i provinsen Azua i Dominikanska Republiken. Felicita Beltrez är fyrabarnsmor och morförälder till fyra barnbarn. Hon jobbar på bananodlingen sedan tio år tillbaka. Innan hon började arbeta på Cooprobata var hon anställd av regeringen och hennes livssituation var svår. Det var svårt att leva på en lön på 2 000 pesos per månad. Idag har hon en bättre livssituation och tjänar en märkbart bättre lön på 14 000-16 000 pesos i månaden. Felicita talar i varma ordalag om Fairtrade och betonar förändringarna som certifieringen inneburit för hennes och många andras liv. Hon poängterar vikten av Fairtrade-premien som leder till förbättringar i samhället. Bland annat har det lett till minskning av barnarbete i regionen, eftersom föräldrarna nu har bättre ekonomiska resurser för att betala nödvändigt skolmaterial till sina barn. Premien har också bidragit till ett hälsoprogram som har gjort att Felicita kunnat hjälpa sina döttrar med tandproblem, vilket är ett vanligt problem i Dominikanska Republiken. Utan premien hade Felicita inte haft denna möjlighet. Felicita Beltrez, bananodlare i Dominikanska Republiken 22 Fairtrade Labelling Child Labour Position Paper, Fairtrade International, 2010 sid 7. 13

Fairtrade-märkningen Ett unikt sätt att göra skillnad för barn i utvecklingsländer! Fairtrade är den enda produktmärkningen som har som uttalat mål att motverka fattigdom och stärka graden av medbestämmande och inflytande för människor i utvecklingsländer. Fairtrades arbete mot barnarbete är därmed inte begränsat till förbud och kontroller. Verksamheten är utformad med en medveten strategi för att undanröja barnarbetets bakomliggande orsaker. Det är positivt att allt fler företag och märkningar ställer krav på att barnarbete inte ska förekomma i produktionen. Samtidigt är det inte alltid helt enkelt för konsumenten att veta vad olika märkningar står för. Fairtrade-märkningen bygger på de internationella Fairtrade-kriterierna, som tas fram av Fairtrade International. Kriterierna ställer krav på att 100 procent av de ingredienser som kan vara Fairtrade-certifierade i en produkt skall vara det. På förpackningen måste det anges vilka ingredienser som är certifierade. För en Fairtrade-märkt produkt som bara består av en ingrediens, såsom te, måste 100 procent av teet vara Fairtrade-certifierat. En del andra märkningar godtar att endast en viss del av innehållet i produkten är certifierad för att den ska kunna märkas. Fairtrades strategi för att avskaffa barnarbetet kan sammanfattas i sex punkter. 1. Föräldrar får förbättrade ekonomiska villkor Barnarbete är i hög utsträckning en konsekvens av fattigdom. Barn som arbetar gör det ofta för att deras föräldrar inte har råd att skicka dem till skolan. Bara ett av fem barn som är fast i barnarbete får betalt för sitt jobb. Den överväldigande majoriteten jobbar med obetalt arbete i familjen (ILO 2010). Genom Fairtrade-certifieringen får odlare och anställda bättre ekonomiska villkor. Producentorganisationer får bättre tillgång till en internationell marknad och ökad försäljning. Detta ger bättre förutsättningar för barn att gå i skolan istället för att arbeta. Två decennier efter starten är Fairtrade fortfarande den enda produktmärkning som säkerställer att betalningen till odlarna som lägst ska täcka produktionskostnaden, ett så kallat minimipris. Minimipriset fungerar som en säkerhet för odlarna när världsmarknadspriserna sjunker till nivåer som inte går att leva på. Om världsmarknadspriset för en viss råvara vid något tillfälle överstiger Fairtrades minimipris för denna råvara, måste köparen betala enligt detta högre pris. Minimipriset fungerar just som en lägstanivå som inte får understigas. I förhandlingen mellan köparen och odlaren sätts ofta priset för den Fairtrade-certifierade varan högre eller långt högre än minimipriset, utifrån marknads- och produktfaktorer såsom sort, kvalitet, ursprung och volym. Dessutom är odlarna genom kriterierna garanterade ett ännu högre pris om råvaran också är ekologiskt certifierad. Minimipriset räknas ut av Fairtrade International och är baserat på information från producenter, handlare och externa rapporter med fokus på hållbar produktion (COSP, Cost of Sustainable Production). Fairtrade ger också odlarna möjlighet att efterfråga förfinansiering på upp till 60 procent av 14

Mitt i den indiska delstaten Madhya Pradesh lever och arbetar Ashok Rawal, 52 år. Han är bomullsodlare och är medlem i kooperativet Shiv Krishi Utthan Sanstha. De säljer så mycket de kan av sin skörd som Fairtradecertifierad bomull, till ett fastställt minimipris, som lägst. Dessutom utgår en Fairtrade-premie på försäljningen som går till olika projekt inom kooperativet. Resten av skörden säljs på den konventionella marknaden. Ashok Rawal har sett att mycket har hänt sedan kooperativet blev Fairtrade-certifierat, bland annat har de investerat Fairtrade-premien i plogar och livförsäkringar. Vi har sparat mycket onödiga kostnader. Förr var vi även tvingade att låna pengar till sådden och betala lånehajar över tio procent i ränta per månad för utsädet. Nu får vi utsäde av organisationen i förväg och betalar sedan tillbaka utan ränta när skörden är i hamn. Ashok Rawal menar att de nu också har större möjlighet att stötta sina barn på ett bättre sätt när de får ett högre pris för sin bomull. Jag började låta mina flickor gå till skolan och andra familjer följde mitt exempel. Några grannar sa: Du borde inte låta dem gå i skolan, de borde stanna hemma istället. Men utan utbildning kan de inte utvecklas, så jag låter folk säga vad de vill, och fortsätter se till att mina flickor får en utbildning. Ashok Rawal, bomullsodlare, Madhya Pradesh, Indien det avtalade priset. Denna möjlighet är viktig för odlare som är sysselsatta inom småskalig produktion eftersom tiden mellan investering och försäljning ofta är lång. Därtill ställs det krav på långsiktiga handelsavtal, vilket gör att odlaren i högre grad kan förutse sin ekonomiska situation på längre sikt och planera för framtiden. 2. Utveckling av lokalsamhället Fairtrade är den enda produktmärkningen som aktivt uppmuntrar gemensamma investeringar för att utveckla lokalsamhället. Som vi har sett ovan är sambandet mellan utbildning och barnarbete starkt. Utbildning är ett av flera exempel på investeringar som ofta kräver gemensamma satsningar för att de ska ge resultat, till exempel genom att föräldrar tillsammans bygger en skola eller finansierar en lärare. Fairtrade uppmuntrar sådana investeringar som gynnar hela lokalsamhället genom Fairtrade-premien. Uppköparen av en Fairtrade-certifierad råvara förbinder sig att betala en premie ett extra ekonomiskt tillskott till odlaren utöver minimipriset. Premien går till ett separat konto och används för investeringar i lokalsamhället, till exempel en ny skola, utbildning, nya bostäder, daghem och hälsovård, en ny brunn, eller projekt som gynnar fler människor än enbart dem som är sysselsatta inom produktionen. Men premien kan också användas för just utveckling av produktionen, såsom att öka produktiviteten, förbättra kvaliteten eller bekosta en omställning till ekologisk produktion. 15

Beslutet för hur premien ska användas tas gemensamt av odlarna, vilket är en viktig del i demokratiutvecklingen. Inom Fairtrade-certifierade kooperativ eller liknande organisationsformer tas dessa beslut vid årsmöten, medan man hos producenter med anställd arbetskraft fattar besluten i en demokratiskt vald premiekommitté. Vid besök hos Fairtrade-certifierade producentorganisationer syns ofta tydliga resultat av premieinvesteringarna. Viktigt att notera är att premien är en separat och extra inkomst utöver själva priset för råvaran. Andra certifieringar och företag har varianter av prispremier/bonusar, men då kopplat till råvarans beskaffenhet och ej med inriktning på demokrati- och samhällsutveckling. Sedan 2004 är sockerkooperativet Kasinthula i Malawi Fairtrade-certifierat, och måste därmed leva upp till de internationella Fairtrade-kriterierna. Ett krav är att en kommitté tillsätts, med uppdrag att ansvara för Fairtrade-premien. Christoffe Makasa är en av representanterna i premiekommittén och arbetet tar en hel del tid. Han träffar kommitténs övriga nio medlemmar två gånger i månaden. De samlar in förslag på vad premiepengarna ska investeras i och bjuder in samtliga Kasinthulas 282 medlemmar till ett stormöte där de får rösta om vad man ska satsa på. Jag har odlat sockerrör sedan 1999, men i början var det ett väldigt tungt arbete. Vi fick nästan inga pengar för vårt arbete, och husen i byarna där odlarna bodde var undermåliga. Tack vare Fairtrade har vi fått tillgång till en internationell marknad, och vi får mer pengar för vår skörd. Hittills har premien investerats i att borra brunnar, reparera husen, förbättra kliniken i området och att köpa in cykelambulanser för att underlätta för byborna att ta sig till kliniken. Man använder också pengarna till att investera i skördearbetet, samt till en fond för mikrolån. Christoffer Makasa, sockerodlare, Kashinthula, Malawi 16

3. Kriterier för avskaffande av skadligt barnarbete För att en produkt ska kunna Fairtrade-certifieras måste allt skadligt barnarbete i produktionen avskaffas och särskilda rutiner för intern kontroll och förebyggande arbete finnas på plats. De internationella Fairtrade-kriterierna som styr odling och tillverkning av alla Fairtrade-märkta produkter innehåller också flera punkter för att särskilt stärka och skydda barn i de fall då barnarbete ändå upptäcks och avslöjas i kontroller eller när barn finns i produktion som ställer om till Fairtrade-certifierad produktion. Alla Fairtrades kriterier som berör barnarbete bygger på ILO:s konvention 138 och 182 samt FN:s konvention om barnets rättigheter (se faktaruta på sidan 6). Kriterierna har tagits fram enligt ISEAL:s Standard-Setting Code efter breda konsultationer med alla berörda parter. Kriterierna utvärderas och justeras regelbundet av en kommitté som består både av Fairtrades egna representanter och externa experter. Fairtrade certifierar många olika sorters varor som produceras på väldigt olika sätt. Vissa produkter framställs främst av kooperativ eller odlare som själva äger sin mark medan andra främst produceras på plantager eller farmer med anställd arbetskraft. Fairtrades kriterier för barnarbete är anpassade efter dessa olika former av produktion. 23 Kaffe, kakao, bomull och ris är exempel på produkter som främst odlas inom småskaligt jordbruk, det vill säga av enskilda odlare som äger sin egen mark. Odlarna är ofta Inom jordbrukssektorn är bomull, organiserade i kooperativ, föreningar eller sockerrör, tobak, kaffe, ris och kakao liknande organisationsformer. För att ett de produktgrupper där barnarbete kooperativ eller en liknande organisationsform ska kunna erhålla Fairtrade-certifie- förekommer i flest länder. Källa: US Department of Labor 2010 ringen måste kriterierna 24 efterlevas. Här följer några exempel: Barn under 15 år får inte anställas. Medlemmarnas barn som är under 15 år får hjälpa till i jordbruket under särskilda förutsättningar. Kooperativet måste säkerställa att barnen i dessa fall bara arbetar efter skolan eller på skollov, att de bara gör arbete som lämpar sig för deras ålder, att de inte arbetar långa arbetspass och att de inte utsätts för farliga situationer eller situationer där de riskerar att utnyttjas. Barnen måste dessutom alltid vara under sina föräldrars uppsikt. Barn under 18 år får inte utföra någon form av arbete som kan äventyra deras hälsa eller säkerhet. Exempel på sådant arbete är arbete som sker under långa arbetspass eller arbete med farliga verktyg, maskiner eller gifter. Om barn tidigare anställts eller deltagit i produktionen måste det säkerställas att de inte hamnar i en ännu sämre situation när de inte får arbeta kvar. En motåtgärd kan vara att de erbjuds möjlighet att delta i utbildning. Om det finns risk för att barn kommer att utnyttjas i arbete måste organisationer senast tre år efter certifieringen ha tagit fram och implementerat specifika rutiner för att säkerställa att inte barnarbete förekommer. Dessa rutiner kan till exempel innebära upprättande av register över alla anställdas ålder, id-handlingar och andra relevanta data. 23 Läs mer om kriterier på Faitrade Internationals hemsida: http://www.fairtrade.net/standards.0.html. 24 Fairtrade International Generic Standards for Small Producer Organizations, 2011, kan laddas ner på: http://www.fairtrade. net/fileadmin/user_upload/content/2009/standards/documents/generic-standards/2011-06-08_spo_en_final.pdf. 17

Kooperativet Kuapa Kooko ligger mitt i kakaobältet, i Ghana, västra Afrika. Landet är världens näst största kakaoproducent. Här lever och arbetar Victoria Boamah and Appiah Kwarteng. De har sett konsekvensen av barnarbete på nära håll. I Ghana och grannstaten Elfenbenskusten beräknas cirka 1,8 miljoner barn arbeta inom kakaoindustrin. Tyvärr är barnarbete ett väldigt stort problem i Ghana, men här hos oss har det minskat. Kuapa Kokoo och Fairtrade arbetar aktivt mot det varje dag. Till exempel genom ett utbildningsprogram för föräldrar, byöverhuvuden, familjer och lärare med målet att öka kunskapen om de värsta formerna av barnarbete. Kuapa Kokoo, är idag ett stort kooperativ med 60 000 medlemmar som varit Fairtradecerifierade sedan 1995. Kooperativet är unikt eftersom det även är delägare i Devine Chocolate som förädlar kakaon och producerar finsmakarchoklad med hela världen som marknad, så även Sverige. Victoria Boamah and Appiah Kwarteng, kakaoodlare, Kuapa Kokoo, Ghana Te, bananer, vindruvor och blommor tillhör några av de produktgrupper som främst odlas på stora plantager/farmer. Därför har Fairtrade även utvecklat kriterier för anställd arbetskraft. För att en plantage eller en farm med anställd arbetskraft ska kunna erhålla Fairtrade-certifieringen krävs det att kriterierna 25 efterlevs. Nedan ges några exempel: Barn under 15 år får inte vara anställda. Om barn under 15 år varit anställda tidigare måste företaget hitta alternativ för dessa barn under det första året efter certifieringen. Deras rätt till utbildning fram till dess att de fyllt 18 år måste garanteras av företaget på ett av följande sätt: genom att den bekostas direkt, att familjen ges ersättning för förlorad inkomst eller att en äldre familjemedlem anställs och ges en sådan lön att han eller hon kan betala utbildningen. Anställda under 18 år får inte utföra någon form av arbete som kan äventyra deras rätt till skolgång, hälsa och säkerhet. Det innebär bland annat förbud mot nattskift och hantering av kemikalier. Inom ett år efter certifieringen måste företaget garantera att alla fast anställdas barn har tillgång till grundskoleutbildningen, och ledningen ska ta ansvar för att barn till de anställda får en bra utbildning. En handlingsplan för hur företaget ska uppmuntra och stödja dem att gå vidare till högre utbildningar ska även tas fram och implementeras. 25 Fairtrade International Generic Fairtrade Standards for Hired Labour, 2011 kan laddas ner på: http://www.fairtrade.net/fileadmin/user_upload/content/2009/standards/documents/generic-standards/2011-05-11-hl_en_01.pdf. 18

4. Regelbundna oberoende kontroller Alla som producerar Fairtrade-certifierade produkter certifieras och kontrolleras regelbundet av FLO-Cert, ett oberoende internationellt certifieringsorgan med ISO65-ackreditering. 26 ISO65 innebär att det finns en extern kontroll som säkerställer att FLO-Cert följer de riktlinjer som är uppsatta för certifieringsorgan och att det finns goda rutiner för certifiering och kontroller. FLO-Cert arbetar med ett globalt nätverk av särskilt utbildade och ackrediterade inspektörer som bor och verkar i de länder de arbetar. Inspektörerna rekryteras lokalt och känner väl till de lokala produktionsförhållanden, språk och kulturer som råder där de verkar. Certifierade odlingar eller plantager kontrolleras som regel en gång om året. 27 Om barnarbete upptäcks finns ett åtgärdssystem som genast vidtas. I allvarliga fall kan Fairtradecertifieringen dras tillbaks, i mindre allvarliga fall åläggs organisationen eller företaget att rätta till problemen inom en viss tid varefter en återkontroll genomförs. Om barnarbete med barn under 15 år upptäcks stängs producentorganisationen omedelbart av tills missförhållandena rättats till. Om barnarbete fortfarande förekommer vid återkontrollen förlorar organisationen eller företaget helt sin certifiering. FLO-Cert har inte möjlighet att ständigt närvara och kontrollera produktionen, därför måste varje företag och producentorganisation även ha egna interna kontrollmekanismer för att säkerställa att inget barnarbete förekommer. Om barn deltar i arbe- Bananplantage är inte en bra miljö för barn, de ska gå i skolan, säger Domingo som arbetar på det Fairtradecertifierade och ekologiska plantagen Paso Robles i Dominikanska Republiken. Här existerar inte barnarbete, säger han. Domingo är 44 år, trebarnsfar och har länge arbetat med bananodling i Dominikanska Republiken. När Paso Robles 2002 blev en Fairtrade-certifierad plantage innebar det många fördelar i Domingos liv och för lokalsamhället där han och hans familj bor. Han betonar i synnerhet tryggheten på arbetsplatsen som en viktig faktor. På tidigare plantager var lönen lägre och osäker, det fanns perioder då lönen uteblev helt om det inte fanns arbete. Som anställda på Paso Robles har vi idag bättre livskvalitet, vårt arbete är säkert och vi har fast lön, vilket ger trygghet. Vi får också förmåner, till exempel i form av transport, dricksvatten, medicinsk hjälp och andra vinster som premien för med sig, säger Domingo. Den Fairtrade-premie som odlarna garanteras vid försäljningen av bananerna, satsas bland annat på utbildning, hälsa och mödravård för de anställda. Men premien når också utanför plantagen, bland annat till hjälp för de allra mest ekonomiskt utsatta barnen i samhället, som får hjälp med skolmaterial. Domingo, bananodlare på Paso Robles, Dominikanska Republiken 26 ISO65 är den ledande internationella kvalitetsnormen för certifieringsorganisationer: http://www.iso.org. 27 Undantag ges producenter som 1) inte haft någon större anmärkning, 2) haft mindre än 5 mindre anmärkningar vid senaste kontroll, 3) mottagit mindre än $40 000 i Fairtrade-premie. Dessa producenter inspekteras två gånger på tre år. 19

tet, till exempel genom att hjälpa sina föräldrar efter skoltid, så måste den interna kontrollen se till att det inte strider mot Fairtrades kriterier (se ovan). Att Fairtrades arbete fungerar bevisades bland annat under 2009, då FLO-Cert genom en av sina regelbundna inspektioner upptäckte den värsta formen av barnarbete på ett mindre antal enskilda kakaoodlingar inom en Fairtrade-certifierad producentorganisation. Upptäckten av värsta formen av barnarbete hade inte gjorts om inte FLO-Cert hade varit på plats och utfört inspektionen. Följden blev i enlighet med internationella Fairtrade-kriterier att producentorganisationen temporärt stängdes av. Ett arbete för att komma till rätta med problemen följde, varpå avstängningen senare kunde hävas och de kunde återfå sin certifiering. Istället för att ovillkorligen bestraffa och utesluta de producentorganisationer som bryter mot kriterierna vilket pressar tillbaka odlarna in i en djupare fattigdom och sätter barnen i en ännu värre situation strävar Fairtrade alltid efter att skapa förutsättningar för förbättringar och att sätta igång en utvecklingsprocess. Vi hade en inspektion här för en månad sedan. Vilket jobb! Inspektionen tog en vecka och krävde mycket arbete av oss för att visa att alla våra papper är i ordning. De intervjuade premiekommittén, de olika arbetsgrupperna och de anställda. Inspektörerna gick runt och talade med folk i produktionen en hel dag. Caleb Kiptoo, personalchef vid Ravine Rosodling, Kenya 5. Stöd och rådgivning till producentorganisationer Fairtrade arbetar inte bara med kontroller utan har också regionalt anställda representanter som hjälper producentorganisationer att erhålla och ha kvar sin certifiering och förbättra sin verksamhet. Det kan bland annat handla om stöd vid framtagande av handlingsplaner och åtgärdsprogram mot barnarbete. Fairtrade Internationals regionala representanter fungerar även som brobyggare mellan producenter och experter, internationella organisationer och andra aktörer som arbetar med att motverka och förebygga barnarbete. Fairtrade International har nyligen satt ett extra fokus på barn genom att bland annat rekrytera ny personal som är specialiserad på frågor som rör skydd för barns rättigheter. Organisationen har också satsat på intern kompetensutveckling och utbildning samt tagit fram en ny uppförandekod, Fairtrade Child Protection Code of Conduct, som innehåller riktlinjer för bedömning och hantering av de värsta formerna av barnarbete, inklusive trafficking. Uppförandekoden innehåller även tydliga bestämmelser kring processen vid rapportering av missförhållanden. Fairtrade satsar också på mer direkt utbildning och stöd till de Fairtradecertifierade producentorganisationerna för att de själva ska kunna motverka och förhindra förekomsten av barnarbete. 6. Partnerskap och opinionsbildning mot barnarbete Som ett led i att förstärka kapaciteten och kunna erbjuda mer stöd till producentorganisationerna arbetar Fairtrade också för att stärka samarbetet med ledande internationella utvecklingsorganisationer som specialiserar sig på lokalt arbete för att motverka den värsta formen 20