Yvonne Nilsson Hirsch 2014-11-27 Redovisning Villkor 1: En jämställd sjukskrivningsprocess - Sjukskrivningsmiljarden 2014 Inledning Enligt Överenskommelse mellan staten och Sverige Kommuner och Landsting (SKL) om en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess 2014-2015 ska landstingen bl.a. åta sig att genomföra åtgärder för en jämställd sjukskrivningsprocess (villkor 1) för att få ta del av avsatta medel för detta villkor i överenskommelsen. Härmed redovisas genomförda analyser och åtgärder inom Örebro läns landsting (ÖLL) utifrån 2013 års handlingsplan för en jämställd sjukskrivningsprocess, inkl. mål och implementeringsstrategier inför 2015. Vidare har ÖLL även vidtagit åtgärder för att integrera sjukskrivningsprocessen i landstingets ledningssystem för god och patientsäker vård. I ledningssystemet redovisas identifierade och dokumenterade sjukvårdsprocesser i verksamheten. Sjukskrivningsprocessen är en av de identifierade och dokumenterade processerna. För respektive process redovisas planering, ansvar och ledning samt fastställda riktlinjer, rutiner och uppföljningar. Riktlinjer och handlingsplaner finns även framtagna inom ämnesområdet våld i nära relation. Inom Örebro läns landsting sker ett nära samarbete mellan processledaren för sjukskrivningsmiljarden, projektledaren för Rehabiliteringsgarantin, Jämställdhetsstrategen och Kvinnofridssamordnaren i syfte att integrera områdena Jämställd vård och behandling och Våld i nära relation och kvinnofrid i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen. Jämställdhetsstrategen och Kvinnofridssamordnaren erbjuder även metod- och kunskapsstöd inom sina områden. Örebro läns landsting arbetar i huvudsak med två åtgärdsområden för att uppnå en mer jämställd vård, behandling och sjukskrivning, dels med att höja kompetensnivån hos vårdpersonalen kring genusfrågor, dels med att ge arbetsverktyg som stärker förutsättningarna för vårdprofessionerna att ge jämlik vård, behandling och sjukskrivning. Bakgrund Trots att sjukfrånvaron minskat kraftigt sedan inledningen av 2000-talet är kvinnor fortfarande mer sjukskrivna än män. Denna skillnad har dessutom ökat under senare år i takt med att sjukskrivningarna åter börjat öka. Det är särskilt de psykiska diagnoserna som åter ökar och då framför allt hos kvinnor. Sjukpenningtalet 1 var i oktober 87 procent högre för kvinnor än för män (13,4 dagar för kvinnor och 7,1 dagar för män). Ohälsotalet, som även inkluderar antal utbetalda nettodagar med sjukersättning/aktivitetsersättning (tidigare kallat 1 Antal utbetalda nettodagar per år med sjukpenning eller rehabiliteringspenning per registrerad försäkrad i åldrarna 16-64 år (exklusive försäkrade med hel Sjuk-och Aktivitetsersättning).
förtidspension/sjukbidrag), var 37 dagar för kvinnor och 24 dagar för män (i riket 32/22). Inom Örebro län står kvinnor för 66 procent av alla pågående sjukfall. Av samtliga pågående sjukfall i länet är 40 procent sjukskrivna för psykiska diagnoser (det gäller framför allt stressrelaterade besvär, lätt/medelsvår ångest eller depression) och 24 procent för muskuloskeletala sjukdomar (i huvudsak diffus smärtproblematik i axlar, nackeoch rygg). Dessa två sjukdomsgrupper kan i många fall sägas vara två sidor av samma mynt, eftersom den psykiska stressen ofta resulterar i smärta i axlar, nacke och rygg. När det gäller kvinnor är sjukskrivning för psykiska besvär som allra högst mellan 30-49 år. Det samma gäller för män, men på en något lägre nivå. När det gäller sjukskrivningar för muskuloskeletala sjukdomar tenderar dessa att öka med åldern, såväl för kvinnor som för män. Skillnaderna kan till viss del förklaras av medicinska orsaker. Kvinnor och män insjuknar i och dör av olika sjukdomar och kvinnor i fertil ålder har också specifika vårdbehov som är relaterade till graviditet och förlossning. Studier har dock visat att det även finns omotiverade skillnader mellan kvinnor och män i vård, behandling och bemötande. Vårdmötet mellan patient och vårdpersonal är enligt Myndigheten för vårdanalys en viktig faktor bakom omotiverade skillnader mellan befolkningsgrupper (t.ex. mellan män och kvinnor). I den rapport som myndigheten nyligen publicerat, En mer jämlik vård är möjlig, lyfts tre mekanismer fram som kan förklara detta:1) otillräcklig kompensation och anpassning efter patienters egenskaper/förutsättningar; 2) tillämpning av information om patienter på gruppnivå för beslut om enskilda patienter (generaliseringar); 3) omedvetet beteende med grund i normer och värderingar från vårdpersonalens sida. Tidigare studier har också visat att det finns tendenser till att patienter oavsiktligt bemöts, behandlas och sjukskrivs olika bl.a. beroende på sitt kön. I vårdmötet får kvinnor ofta frågor kring den sociala situationen/familjesituationen men sällan kring yrke. Män får sällan frågor om familjesituation däremot om yrket. Kvinnliga patienter lyfter också själva lättare fram sin familjesituation än vad män har. Barnen blir därmed kvinnans bekymmer och ansvar och kvinnors rehabilitering blir också mindre fokuserad på återgång i arbete. Mäns rehabiliteras oftare utifrån arbete och får därmed tidigare och fler rehabiliteringsinsatser, inkl. större stöd av arbetsgivare. Kvinnor sjukskrivs också oftare för psykiska eller psykosomatiska besvär till följd av livets bekymmer. Männen får en mer somatisk inriktning på sin diagnos eftersom det finns en tendens att missa mäns psykiatriska diagnoser. Att sjukskrivningarna för psykiska diagnoser är som högst mellan 30-49 år tyder på att sjukfrånvaron är starkt förknippat med förekomsten av barn. Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) har också analyserat skillnaderna i sjukskrivningar mellan könen. Man konstaterade då att kvinnornas sjukfrånvaro var ungefär dubbelt så hög som männens efter första barnets födelse. IFAU drog slutsatsen att det ökade arbetsutbudet bland kvinnor i kombination med föräldraskap är den huvudsakliga orsaken till den ökande skillnaden över tid mellan könen. 2 (9)
Försäkringskassan har också tittat på kvinnors sjukfrånvaro och sett att kvinnor har en högre risk än män att bli sjukskrivna i ett sjukfall längre än 14 dagar både före och efter första barnets födelse. En betydande riskökning för sjukfrånvaro för kvinnor ses två år efter andra barnets födelse vilket sannolikt sammanfaller med att båda föräldrarna åter börjat förvärvsarbeta och den dubbla arbetsbördan i familjen är som störst. Effekten av den dubbla arbetsbördan kan antas ha blivit ännu större under senare år för kvinnor mot bakgrund av att de till stor del finns inom yrken där anställda upplever att de fått en alltmer pressad arbetssituation, dvs. inom skola, vård och omsorg. Inom dessa yrken (kontaktyrken som ställer höga fysiska och psykiska krav) finns också enligt färska studier ökad risk för sjukskrivning. Arbetsförhållanden har enligt forskningen stor betydelse för hälsa och arbetsförmåga. Kvinnor har också ofta mer repetitiva arbetsuppgifter och är mer styrda på arbetet än vad män är vilket bidrar till sämre arbetsförhållanden. Tilläggas kan dessutom att kvinnor fortfarande oftast tar ett större ansvar för hem och barn. Ytterligare en faktor att beakta är att det finns studier som pekar på att kvinnor har en högre känslighet för att drabbas av psykiska besvär i situationer med ökad stress och höga krav. Det finns dock även andra aspekter som kan ligga bakom att kvinnor i högre utsträckning blir sjukskrivna för psykiska besvär och diffus smärtproblematik. Vid journalgranskningar har man funnit att kvinnor som sökt vård för dessa besvär i högre utsträckning än vad man tidigare trott varit utsatta för våld. Våld i hemmet drabbar nästan enbart kvinnor och barn men endast 15-25 % av kvinnorna anmäler detta. Även våld och hot om våld på arbetsplatsen drabbar främst kvinnor. I den svenska prevalensstudien Slagen Dam uppger 11 % av kvinnorna att de lever i en relation där det förkommer våld, detta inkl. alla former av våld (Obs! Svårt få fram färska siffror kring detta). En annan aspekt är missbruksproblem. Det är ofta mer tabubelagt att fråga kvinnor om deras drickande. För att öka jämlikheten i vård och behandling till följd av kön föreslår Myndigheten för vårdanalys att man bör öka kunskapen om vad som händer i mötet mellan patient och vårdpersonal, dvs. det behövs bl.a. mer kunskap om vilken roll värdegrund, normer och förutfattade meningar spelar i vårdmötet och om hur sådana faktorer påverkar behandlingsbeslutet. Myndigheten anser också att man bör stärka förutsättningarna för vårdprofessionerna att bedriva en mer jämlik vård. Örebro läns landsting arbetar med att öka kunskapen om vilken roll värdegrund, normer och förutfattade meningar spelar i vårdmötet samt att stärka förutsättningarna för vårdpersonalen att ge en jämlik vård, behandling och sjukskrivning, bl.a. genom utbildningsinsatser för att höja kompetensen kring genus och våld i nära relation samt att ge konkreta arbetsverktyg (se Genushanden) för att förhindra att förutfattade meningar och omedvetna beteenden påverkar bemötande, diagnossättning, behandling, rehabilitering och sjukskrivning. Satsningar för att öka personalen kompetens inom arbetshälsa och arbetslivsinriktade interventioner är också grundläggande, eftersom arbetsförhållanden har stor betydelse för hälsa och arbetsförmåga. Se vidare redovisning villkor 4 Psykisk ohälsa. 3 (9)
Genomförda åtgärder inom ÖLL utifrån 2013 år handlingsplan samt mål och strategier för det fortsatta arbetet Utbildningsinsatser för att höja kompetensen kring genus och våld i nära relation samt ge ökade förutsättningar för att bedriva en jämställd och jämlik vård, behandling och sjukskrivning 1) Utbildningsinsats Tänk tvärt om för en jämställd sjukskrivning m.h.a. Genushanden Syftet är att vårdpersonalen ska få kännedom och kunskap om risken för genusbias inom de områden som symboliseras av Genushandens fingrar, dvs.; familjesituation, våldserfarenhet, somatisk eller psykiatrisk diagnos, riskbruk, rehabiliteringsplan. Vårdpersonalen ska vara uppmärksam och ställa frågor inom dessa områden till såväl kvinnor som män och även ställa sig frågan hade jag tänkt/beslutat annorlunda om patienten varit av ett annat kön? Våld i nära relation, problem inom familjen och riskbruk är ofta bidragande orsaker till att personer söker vård för olika depressions-, ångest-, och stresstillstånd samt diffus smärtproblematik. Det finns i dag en tendens till att mäns depressioner missas och att man i stället fokusera på och behandla deras somatiska besvär. Detta kan bl.a. bero på att män har svårare att ge uttryck för sin depression. Forskningen pekar också på att den manliga depressionen har atypiska symptom som aggressivitet, bristande impulskontroll, antisocial beteende och drogmissbruk. Att bättre fånga upp mäns depressioner är viktigt även ur aspekten att minska riskerna för våld i nära relation och riskbruk hos män. För att komma till rätta med det våld som kvinnor utsätts för krävs även insatser som syftar till att minska våldsanvändandet hos den aktuelle partnern. Att ensidigt fokusera på brottsoffret löser inte problemet på lång sikt. Landstinget har tillsammans med Örebro kommun därför initierat ett arbete i syfte att utveckla insatser riktade till den som använder våld. I avvaktan på utvecklandet av en permanent samverkansstruktur för detta arbete avsätter landstinget därför medel för att finansiera Örebro mansmottagning, som erbjuder behandling för män med vålds- och aggressionsproblematik. Genomförda åtgärder Runt årsskiftet 2011/12 distribuerades ett utbildningspaket till samtliga vårdcentraler och kliniker på sjukhusen, inkl. psykiatrin som hanterar sjukskrivningar. Paketet innehöll utbildningsmaterialet Tänk Tvärtom för en jämställd sjukskrivningsprocess, ÖLL:s handlingsprogram för omhändertagande av våldsutsatta kvinnor i den kliniska vardagen i patientarbetet (inkl. frågeformulär att ställa frågor om våld) samt ett antal inplastade kort i A-5 format av Genushanden, tänkt att kunna ha med sig i den kliniska vardagen. En inbjudan bifogades också, med rek. kring utbildningsupplägg samt hänvisning till resurspersoner (jämställdhetsstrategen och kvinnofridssamordnaren) som kan delta vid genomförandet av utbildningen på vårdenheten. Inbjudan ligger fortsatt på webbsidan för sjukskrivning: http://www.orebroll.se/sv/halsa-och-vard/forvardgivare/sjukskrivningar1/sjukskrivningar---jamstalldhet/ 4 (9)
Så gotts som samtliga vårdcentraler har genomfört utbildningsaktiviteten kring jämställd sjukskrivning i enlighet med uppföljningskrav i Krav- och kvalitetsbok Hälsoval Örebro län 2012. Samtliga berörda enheter inom psykiatrin samt ett antal kliniker inom specialistvården har också tagit del av utbildningsinsatsen utifrån krav i Överenskommelserna om hälso- och sjukvård för 2013 (mellan Nämnden för specialistvård och sjukhusen samt mellan Nämnden för psykiatri, habilitering och hjälpmedel och psykiatrin). Information kring Genushanden ges även inom det försäkringsmedicinska inslaget på AToch ST-utbildningen. Fortsatta åtgärder Vid primärvårdens uppföljning och utvärdering av utbildningsinsatsen hösten 2012 var den övervägande andelen av dem som genomfört utbildningen positiv. Det framfördes bl.a. att det är bra att lyfta fram detta ämne eftersom man sitter fast i mer könsrollstänkande än man tror. Genushanden ansågs också lätt att tillämpa i verksamheten. Mot bakgrund av detta arbetar Örebro läns landsting vidare med Genushanden som ett av huvudspåren för att uppnå en jämställd behandling, rehabilitering och sjukskrivning. I och med den pressade situation som råder inom många verksamheter krävs ihärdighet och tid för genomförande av utbildningsinsatser inom verksamheterna. Denna utbildningsinsats bör därför erbjudas fortlöpande i verksamheten, dels till vårdenheter som ännu inte hunnit genomföra utbildningsinsatsen, dels till vårdenheter som behöver fräscha upp kunskaperna t.ex. till följd av ny personal. 2) Utbildningsinsats kring våld i nära relation (VINR) inkl. Genushanden I maj 2014 genomfördes en landstingsövergripande utbildningsdag om våld i nära relation, Att ställa frågan om våld- när, hur och varför? En tanke med denna utbildningsinsats var förutom att lyfta det viktiga och angelägna ämnet våld i nära relation även att blåsa liv i Genushanden. Den person som utvecklat Genushanden, Kerstin Jigmo, distriktsläkare i Region Skåne, var en av föreläsarna på denna utbildningsdag. Genushanden tar bl.a. upp frågan om våld som en naturlig del av anamnesen hos patienter på vårdcentralen. Utbildningsdagen behandlade även ÖLL:s riktlinjer för omhändertagande av patienter som utsatts för våld i nära relation. Se vidare bifogad inbjudan. Inbjudan VINR.docx ÖLL kommer att fortsätta att erbjuda denna utbildning till flera enheter. Utbildningsinsatser kring VINR genomförs även årligen på Hälsoakademin och Sjuksköterske- och ambulansprogrammet på Örebro Universitet samt för AT-läkarna och till de som efterfrågar. 5 (9)
3) Utbildningsdag för distriktsläkare gällande VINR I september 2014 genomfördes en utbildning om våld i nära relationer på distriktsläkardagarna. Totalt deltog ca75-80 distriktsläkare, ST läkare och några AT-läkare. Se vidare bifogad inbjudan. utb distriktsldagar VINR sept-14.pdf 4) Genderbudgetering och personalutbildning kring genus Tillsammans med ett antal kommuner i länet har en tvåårig kompetensutvecklingsinsats genomförts inom Gender budget. 2012 deltog personal från Karlskoga lasarett. På lasarettet har en kartläggning av patienter med stroke, hjärtinfarkt och diabetes genomförts. Ett stort antal variabler av betydelse för vård och behandling har kartlagts och kostnader kan redovisas. Arbetet redovisades vid jämställdhetskonferens i mars 2013. Tillsammans med förvaltningen för habilitering och hjälpmedel har Jämställdhetssamordnaren genomfört analys av hur resurser fördelas på kvinnor och män med avseende på rehabiliteringsinsatser i syfte att uppnå jämställd rehabilitering. Med stöd av SKL- medel har förskrivningsmönster också kartlagts och prissatts i syfte att öka genusmedvetenheten och främja jämställdhet vid förskrivning av hjälpmedel och därigenom förbättra brukarnas livskvalitet. En analys av kostnader för manuella el-rullstolar har genomförts. Metoden har därefter spridits till Audiologiska kliniken och Syncentralen. För närvarande granskas förskrivning av kognitionshjälpmedel. En metodbok håller på att utarbetas. Den skall kunna användas på alla enheter inom Örebro läns landsting. De delar av utvecklingsarbetet som finansierats med stöd från SKL redovisades vid en slutkonferens våren 2014. I augusti 2013 höll Jämställdhetsstrategen och Kvinnofridssamordnaren en utbildningsdag om Genus och HBT på Rehabiliteringsmedicinska kliniken, USÖ. Analys av vård, behandling och undersökning ur ett genusperspektiv Analyser av de stora sjukdomsgrupperna, bl.a. stroke, diabetes, hjärtinfarkt, demens och depression har hittills inte visat på några anmärkningsvärda skillnader i resultat eller vårdinsatser utifrån kön. Sjukhusen ska fortlöpande analysera resultat i kvalitetsregistren för diabetes, stroke, RiksHia, inkl. ev. skillnader mellan könen och förklara vad de beror på. Inom Hälsoval Örebro län kan data ur Nationella diabetesregister redovisas könsuppdelat på vårdcentralsnivå. Även andra data kan redovisas könsuppdelat. Arbete pågår med att utveckla system som möjliggör uttag av data könsuppdelat. Resultaten i Öppna jämförelser (ÖJ), inkl. oförklarliga/ orimliga skillnader i resultat mellan kvinnor och män, analyseras också fortlöpande i verksamheterna. 6 (9)
Läkemedelsenheten har analyserat könsrelaterat val av behandling med läkemedel vid några av våra största folksjukdomar. Man kunde i vårt landsting inte påvisa en direkt koppling mellan patientens kön och val av läkemedel. Rättspsykiatrin har rapporterat om hur kvinnliga patienters behov av vård tas tillvara i vården. Mål, riktlinjer, handlingsplaner, strategier och rutiner till grund och stöd i arbetet med en jämställd vård, behandling och sjukskrivningsprocess Jämställdhetsstrategi för ÖLL Landstingets jämställdhetsstrategi 2012-2015 fastställer att Örebro län skall vara ett län där alla, oavsett kön, har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter genom hela livet. All verksamhet inom landstinget skall präglas av ett genusperspektiv och bygga på kunskap om genus, hur genus påverkar våra liv. Jämställdhet ska vara en naturlig del i verksamheten och genuskunskap ska vara en del i kvalitetsarbetet. Kunskapsunderlag ska baseras på könsuppdelad statistik. Dokumentet belyser prioriterade områden för landstingets jämställdhetsarbete, samt delmål för hur långt arbetet ska ha nått 2015. Utvecklingsarbetet fortsätter, innebärande bl.a. att kompetens och kunskap inom dessa områden ska vidareutvecklas och spridas i organisationen. För att sätta ytterligare fokus på hur de gemensamma resurserna fördelas har arbete med genusbudgetering (Gender budget) inletts. Utvecklingsarbete har bland annat genomförts vid habiliteringsförvaltningen och på Karlskoga lasarett (se vidare redovisning ovan). Under 2014 har arbete pågått med att sprida dessa erfarenheter i organisationen. Förvaltningarna ska ta fram och följa upp aktiviteter som vävs in i ordinarie verksamhetsplaner och följs upp med årlig avrapportering. Jämställdhetsstrategen inom Örebro läns landsting driver på detta arbete, och har möjlighet att bistå med olika former av stöd. Kunskap om Genus och jämställhet ingår i de obligatoriska utbildningarna för nya chefer, ST-läkare och PTP-psykologer. Därutöver sker regelbundet utbildning för kliniska omvårdnadsadjunkter och personal vid länets familjecentraler. Jämställdhetsstrategen utbildar dessutom på distriktssjuksköterske- och hälsoutvecklarprogrammen vid Örebro Universitet. Se landstingets webbsida kring Jämställdhet, genus och folkhälsa: http://www.orebroll.se/sv/halsa-och-vard/folkhalsa/jamstalldhet-genusperspektiv-ochfolkhalsa/ Riktlinje för omhändertagande av patienter som utsatts för våld i nära relation Riktlinjen beskriver landstingets roll och ansvar i arbetet med Handlingsplanen för att motverka våld i nära relationer i Örebro län (som är en gemensam avsiktsförklaring mellan kommun, landsting, polis och länsstyrelse). 7 (9)
En utmaning är bl.a. att upptäcka och identifiera våldsutsatta patienter och erbjuda ett adekvat medicinskt och psykosocialt omhändertagandet av dessa patienter. Riktlinjen ska ge basal vägledning till yrkesverksamma i arbetet med patienter som varit eller är utsatta för våld i nära relation och vara ett stöd och en trygghet till professionen i arbetet med dessa patienter. Riktlinjen ska kompletteras med verksamhetsanpassade vårdrutiner som tas fram utifrån de lokala och specifika förhållanden som gäller för respektive verksamhet och arbetsplats. Kvinnokliniken på USÖ har nu en rutin för att ställa frågor om våld. Karlskoga lasarett är på gång. Lindesbergs lasarett och Akutmottagningen på USÖ följer efter i början på nästa år. Riktlinje vid VINR.pdf Riktlinje vid våld i nära relation.pdf Dokument som ligger till grund för riktlinjen ligger på webb-sida om våld i nära relation: http://www.orebroll.se/sv/halsa-och-vard/folkhalsa/sa-arbetar-landstinget-forkvinnofrid/ Riktlinjer, mål och rutiner gällande sjukskrivningsprocessen inom ÖLL Riktlinjer för sjukskrivningsprocessen inom Örebro läns landsting antogs av landstingsstyrelsen mars 2010. Samtliga verksamheter som handlägger sjukskrivningar av patienter har fastställt mål och rutiner för sitt kvalitetsarbete med sjukskrivningar i enlighet med mall som ligger som bilaga till riktlinjerna. Landstinget ska ha en väl fungerande sjukskrivningsprocess. Detta innebär att skrivningen ska vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig, säker, patientfokuserad, effektiv, jämlik, ges i rimlig tid samt rättssäker. När det gäller jämlik sjukskrivning så ska bedömning av sjukskrivningsbehov ske på lika villkor Mål på verksamhetsnivå - Det ska inte finnas några skillnader i sjukskrivningsmönster som beror på kön som inte har sin förklaring Uppföljning: Genushanden tillämpas i relevanta situationer Verksamhetscheferna ansvarar för att verksamhetens mål nås och rapporterar måluppfyllelse i samband med verksamhetsuppföljningar samt i delårsrapporter och bokslut. Dokumenten ligger på landstingets webbsida för sjukskrivning: http://www.orebroll.se/sv/halsa-och-vard/for-vardgivare/sjukskrivningar1/ledningstyrning-kompetens/ 8 (9)
Mål och uppföljningsbara indikatorer 2015 I och med att den nya nationella Intygstjänsten är igång sedan mitten på oktober 2014 som mellanstation för de elektroniska läkarintygen, innan de skickas vidare till Försäkringskassan, kommer landstinget framöver även att kunna ta del av den nya nationella statistiktjänsten som är kopplad till Intygstjänsten. Detta kommer att göra det lättare att följa sjukskrivningsmönster inom de olika vårdenheterna i landstinget. Ett arbete har startats i landstinget (via SSK) för att närmare granska vilken statistik som den nationella statistiktjänsten kommer att kunna erbjuda i relation till den statistik som landstinget redan får fram i landstingets Uppföljningsportal, vilka beslut som måste fattas kring behörigheter för att få tillgång till statistiken, vilka mål, indikatorer och nyckeltal som bör följas på landstingsnivå resp. vårdenhetsnivå samt hur implementeringen av statistiktjänsten ska ske i verksamheterna. Redan idag finns således färdiga rapporter i Uppföljningsportalen som redovisar sjukskrivna patienter över 30 dagar per vårdenhet och läkare. Dessa rapporter har tagits fram för att underlätta arbetet på vårdenheterna med att fånga upp patienter som riskerar att bli långtidssjukskrivna och säkerställa att det finns en planering för dessa patienter. Denna statistik går även att få fram könsfördelad. När nämnda kartläggning är klar kommer SSK presentera ett förslag till Ledningsstöd inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen, som har det övergripande ansvarar för uppföljningen av kvalitet, produktion etc. inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Beslut fattas därefter i Ledningsgruppen för hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Efter beslut i Ledningsgruppen kommer ett arbete vidta med att implementera statistiktjänsten inom verksamheterna, komplettera med ev. nya mål kring jämställd sjukskrivning i mallen för mål och rutiner på verksamhetsnivå, inkl. indikatorer/nyckeltal som ska följas för att visa på måluppfyllelse. För Örebro läns landsting Pia Öijen Ordförande i Sjukskrivningskommittén 9 (9)