Utbildningsplikt för deltagare med kort utbildning i etableringsprogrammet Återrapport 31 maj 2018
Arbetsförmedlingen Författare: Lillemor Hult och Andreas Gäfvert Datum: 2018-05-31 Diarienummer: Af-2018/0006 5978
Inledning Förord Arbetsförmedlingen har i myndighetens regleringsbrev för 2018 fått i uppdrag att till den 31 maj 2018, och i kommande årsredovisning, redovisa hur myndigheten arbetat och arbetar med införande och genomförande av utbildningsplikten: Arbetsförmedlingen ska senast den 31 maj 2018 och i samband med årsredovisningen för 2018 redovisa hur myndigheten systematiskt har arbetat med att öka antalet anvisningar för kvinnor och män till utbildning samt statistik om antalet deltagare som har påbörjat studier fördelat på utbildningsform och utbildningsnivå. Ett jämställdhetsperspektiv ska integreras i analysen. Arbetsförmedlingen ska även redovisa hur samverkan om implementeringen har skett mellan myndigheten och kommuner på lokal, regional och nationell nivå. Arbetsförmedlingen ska vidare också redovisa hur den systematiskt arbetar med deltagare som inte sökt anvisad utbildning eller som avvisat en utbildning som han eller hon har anvisats att söka och är antagen till. Huvudansvariga för uppdraget är enheten Integration och etablering, Förmedlingsavdelningen och Avdelningen rehabilitering till arbete, och denna återrapport har författats av Lillemor Hult och Andreas Gäfvert. Beslutande i ärendet har varit Mikael Sjöberg, generaldirektör. Mikael Sjöberg Lillemor Hult Andreas Gäfvert
Inledning Sammanfattning Många personer som idag är inskrivna hos Arbetsförmedlingen har ett behov av att ta del av utbildningsinsatser för att närma sig arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen arbetar systematiskt för att få fler arbetssökande att studera om den arbetsmarknadspolitiska bedömningen indikerar att sådana insatser behövs för att individen ska kunna etablera sig på arbetsmarknaden, ett särskilt fokus i arbetet finns för att arbetssökande med en kort utbildningsbakgrund ska ta del av utbildningsinsatser. Detta gäller för samtliga arbetssökande och inte bara för deltagare inom etableringsuppdraget. I denna rapport beskrivs arbetet med utbildningsplikten som är en del av Arbetsförmedlingens strategiska arbete för att fler nyanlända arbetssökande ska ta del av studier i syfte att etablera sig på arbetsmarknaden. Utbildningsplikten innebär att en arbetssökande med kort utbildningsbakgrund som deltar i etableringsprogrammet ska få en bedömning om huruvida hen kan matchas mot ett arbete under tiden, om den arbetssökande inte bedöms kunna matchas mot ett arbeta under tiden ska hen i huvudsak ta del av reguljära studier. Utbildningsplikten infördes i samband med att regelverket för det nya etableringsprogrammet trädde i kraft den 1 januari 2018. Detta innebär att denna återrapport således baseras på den korta tid som vid redovisningstillfället hunnit förlöpa. Arbetsförmedlingens arbete för att genomföra utbildningsplikten har mellan januari och april fokuserat på tolkning och tillämpning av regelverket på nationell, regional och lokal nivå. En bärande punkt i detta arbete har varit att ta fram ett stödmaterial för att förtydliga hanteringen av utbildningsplikten inom myndigheten och i samverkan med berörda externa parter. Stödmaterialet lanserades i mitten på april och har tagits fram i dialog med Skolverket, Sveriges kommuner och Landsting samt Delegationen för unga och nyanlända till arbete. Andra parterna som Arbetsförmedlingen fört en dialog med om utbildningspliktens genomförande är Samverkansdelegationen, Länsstyrelsen och Folkbildningsrådet. I slutet av april månad var 13 849 arbetssökande registrerade i etableringsprogrammets planeringsdel. Av dessa var 7 397 registrerade med en utbildningsnivå som understiger gymnasiekompetens, vilket innebär att de ska bedömas om de omfattas av utbildningsplikt eller ej. 3 335 personer hade i slutet av april 2018 fått bedömningen att de omfattas av utbildningsplikt Under 2018 fokuseras arbetet inom Arbetsförmedlingen liksom hos andra berörda aktörer, framför allt hos landets kommuner, på att implementera reformen och att bygga upp de organisationer och strukturer som behövs för att fler ska kunna ta del av reguljär vuxenutbildning eller motsvarande vid folkhögskola. För Arbetsförmedlingen fortsätter arbetet med att både internt liksom i samverkan med externa parter implementera utbildningsplikten. Vidare fokuseras
Inledning Arbetsförmedlingens arbete på att utveckla befintliga uppföljningsmöjligheter och på att fördjupa samverkan mellan framför allt Arbetsförmedlingen och kommuner samt folkhögskolor lokalt liksom nationellt.
Inledning Innehåll 1 Inledning 7 1.1 Disposition 8 2 Arbetsförmedlingens arbete för att öka antalet deltagare till utbildning 9 2.1 Vad är utbildningsplikt? 10 3 Arbetsförmedlingens införande av utbildningsplikten 12 3.1 Förtydligad tolkning och tillämpning av utbildningsplikten 12 3.1.1 Arbetsförmedlingens överväganden 13 3.1.2 Kvalitativ mätning av införandet av utbildningsplikten 14 4 Uppföljning av utbildningsplikten 18 4.1 Uppföljning av hela processen myndighetens nuläge och intention 18 4.1.1 Statistik 19 4.1.2 Stickprov 24 5 Samverkan 27 5.1 Samverkan på nationell nivå 27 5.1.1 Samverkansdelegationen 27 5.1.2 Särskild dialog med Skolverket, Delegationen för unga och nyanlända till arbete (Dua) och SKL 28 5.1.3 Dialog med Folkbildningsrådet 28 5.2 Samverkan på regional och lokal nivå 28 5.2.1 Informationsinsatser i samverkan med länsstyrelserna 29 5.2.2 Tillstånd som bör uppnås i den lokala samverkan 29 5.2.3 Lokala jobbspår för korttidsutbildade 30 5.3 Framtaget stödmaterial för samverkan avseende utbildningsfrågor 31 5.3.1 Dialogstöd för lokal samverkan i frågor som rör reguljär utbildning 31 5.3.2 Metodbeskrivning för framtagande av lokal prognos avseende utbildningsplikt 31 6 Arbete med deltagare som inte sökt anvisad utbildning eller som avvisat utbildning hen antagits till 33 6.1 Användningen av sanktioner 33 7 Plan för fortsatt arbete 35 7.1 Utveckling av uppföljningsmöjligheter 35 7.2 Vägledning och studiemotivation samt studieförberedelser 35 7.2.1 Vägledning 36 7.2.2 Studiemotiverande och studieförberedande insatser 37 7.2.3 Kvarstående utredningsarbete gällande tolkning och tillämpning 38 7.3 Jämställdhetsarbetet kopplat till utbildningsinsatser 38
Inledning 1 Inledning Arbetsförmedlingen har i myndighetens regleringsbrev för 2018 fått i uppdrag att till den 31 maj 2018, och i kommande årsredovisning, redovisa hur myndigheten arbetat och arbetar med införande och genomförande av utbildningsplikten: Regeringen inför från och med 1 januari 2018 en utbildningsplikt i enlighet med 14 förordningen (2017:820) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. Många nyanlända i etableringsuppdraget har kort utbildning och en del saknar tillräckliga kunskaper för att kunna matchas mot arbete under etableringsperioden. För att fler nyanlända med kort utbildning ska kunna stärka sina grundläggande kunskaper och färdigheter inom vuxenutbildningen har regeringen vidtagit åtgärder för att den ska kunna anpassas efter målgruppens behov av att ta del av svenska för invandrare (sfi) och grundläggande utbildning i matematik och andra kurser eller delar av kurser som kan vara relevanta. För att säkerställa implementeringen och möta utbildningsbehovet bland nyanlända kvinnor och män med kort utbildning ska Arbetsförmedlingen aktivt samverka med kommunerna och andra relevanta aktörer, bland annat genom att bidra till bättre lokala planeringsförutsättningar och genom att öka sin kunskap om det lokala och regionala utbudet av utbildning. Arbetsförmedlingen ska senast den 31 maj 2018 och i samband med årsredovisningen för 2018 redovisa hur myndigheten systematiskt har arbetat med att öka antalet anvisningar för kvinnor och män till utbildning samt statistik om antalet deltagare som har påbörjat studier fördelat på utbildningsform och utbildningsnivå. Ett jämställdhetsperspektiv ska integreras i analysen. Arbetsförmedlingen ska även redovisa hur samverkan om implementeringen har skett mellan myndigheten och kommuner på lokal, regional och nationell nivå. Arbetsförmedlingen ska vidare också redovisa hur den systematiskt arbetar med deltagare som inte sökt anvisad utbildning eller som avvisat en utbildning som han eller hon har anvisats att söka och är antagen till. Uppdraget är således uppdelat i fyra delar: - Redovisa hur myndigheten arbetar för att bidra till förbättrade lokala planeringsförutsättningar - Redovisa systematiskt arbete för att öka antalet deltagare till utbildning (statistik) - Redovisa samverkan om implementeringen mellan AF och kommuner på lokal, regional och nationella nivå
Inledning - Redovisa systematiskt arbete med deltagare som inte sökt anvisad utbildning eller som avvisat utbildning han eller hon antagits till. 1.1 Disposition I kapitel två beskrivs pågående arbete inom Arbetsförmedlingen för att möta de ökande behoven av utbildning inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. I kapitlet definieras också utbildningsplikt. I kapitel tre beskrivs Arbetsförmedlingen arbete med att införa utbildningsplikten. I kapitlet redogörs för myndighetens tolkning och tillämpning av gällande regelverk. Vidare ges också i detta kapitel en nulägesbild baserad på en kvalitativ intervjustudie som har genomförts i samverkan med Skolverket. I kapitel fyra redovisas en statistisk nulägesbild över utbildningspliktens första tre månader. I kapitlet beskrivs också av hur Arbetsförmedlingen idag följer upp utbildningsplikten och vilka uppföljande insatser som planeras framgent. I kapitel fem redogörs för hur Arbetsförmedlingen samverkar med externa aktörer i syfte att möjliggöra införandet av utbildningsplikten. I kapitel sex redogörs för hur Arbetsförmedlingen arbetar med sanktioner kopplat till utbildningsplikt. I kapitel sju beskrivs Arbetsförmedlingens plan för det fortsatta arbetet med utbildningsplikt.
Arbetsförmedlingens arbete för att öka antalet deltagare till utbildning 2 Arbetsförmedlingens arbete för att öka antalet deltagare till utbildning Många personer som idag är inskrivna hos Arbetsförmedlingen har ett behov av att ta del av utbildningsinsatser för att närma sig arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen arbetar systematiskt för att få fler arbetssökande att studera om den arbetsmarknadspolitiska bedömningen indikerar att sådana insatser behövs för att individen ska kunna etablera sig på arbetsmarknaden, ett särskilt fokus i arbetet finns för att arbetssökande med en kort utbildningsbakgrund ska ta del av utbildningsinsatser. Detta gäller för samtliga arbetssökande och inte bara för deltagare inom etableringsuppdraget. För att skapa förutsättningar för Arbetsförmedlingen att använda utbildning i arbetet med att matcha och vägleda till arbete har Arbetsförmedlingen tagit fram en strategi för Matchning till jobb genom utbildning. Utbildningsplikten 1 utgör en del av myndighetens övergripande arbete för att fler arbetssökande ska studera. Strategin skapar förutsättningar för att använda utbildning i arbetet med att matcha och vägleda till jobb, och bidrar därmed också till utbildningspliktens genomförande. Arbetsförmedlingen ska matcha till jobb genom utbildning genom att - samverka för att fler med kort utbildning ska påbörja reguljära studier - vägleda arbetssökande till arbete genom för individen rätt utbildningsinsats - använda den yrkesutbildning som bäst möter arbetsmarknadens behov - vara experter på utbildningens roll för arbetsmarknaden Arbetet med att införa strategin och att nå målen med den pågår alltjämt. I februari redovisade Arbetsförmedlingen en uppföljningsrapport till regeringen gällande införande och resultat av strategin matcha till jobb genom utbildning. I rapporten beskriver Arbetsförmedlingen fem positiva förflyttningar; stärkt samverkan på alla nivåer, ökat arbetsgivarfokus inom arbetsmarknadsutbildning, påbörjad organisationsförändring för en ökad specialisering och anpassning av organisationen för att möta behovet av vägledning- och -utbildningsinsatser, omfattande nationellt stöd till den taktiska och operativa nivån, övergripande positiv resultatutveckling 2. Den samlade bilden av utvecklingen som presenterades i rapporten är att det har skett en viss resultatförbättring inom flera områden, däribland övergångar till reguljära studier, nyttjande av studiemotiverande kurser och andel i arbete efter arbetsmarknadsutbildning. Vad gäller reguljära studier och studiemotiverande kurser så är det framförallt under det fjärde kvartalet 2017 som det går att se en förbättring av resultaten. Utvecklingen har i första hand drivits av ett ökat antal som 1 Arbetsförmedlingens strategi för matchning till jobb genom utbildning, Af-2016/0030 8007 2 Uppföljning av införande och resultat: Matchning till jobb genom utbildning, februari 2018, Arbetsförmedlingen
Arbetsförmedlingens arbete för att öka antalet deltagare till utbildning avaktualiserats till reguljära studier samt ett ökat antal med vuxenutbildning som aktivitet i etableringsplan 3. En viktig del av strategin handlar om myndighetens arbete för en ökad jämställdhet mellan könen. Arbetsförmedlingen har till uppgift att motverka könssegregeringen på arbetsmarknaden samt i övrigt genom sin verksamhet bidra till att regeringens jämställdhetspolitiska mål uppnås. Lika tillgång till arbete är ett fundament för ökad jämställdhet. Att Arbetsförmedlingen säkrar att arbetssökande, oavsett kön, har lika tillgång till arbetsmarknadspolitiska insatser bidrar till att regeringens jämställdhetspolitiska mål uppfylls. Utbildning är ett effektivt verktyg för att påverka den könssegregerade arbetsmarknaden. Både arbetssökande, arbetsgivare och arbetsförmedlare gör idag könsbundna utbildningsval. I arbetet med att matcha till jobb genom utbildning ska Arbetsförmedlingen påverka attityder och synliggöra beteenden som minskar individens utrymme att välja den karriärväg hen önskar 4. 2.1 Vad är utbildningsplikt? Den 1 januari 2018 trädde ett nytt regelverk gällande vissa nyanländas etablering ikraft, etableringsprogrammet. Detta regleras i lag (2017:584) om ansvar för etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare och i förordning (2017:820) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare samt i förordning (2017:819) om ersättning till deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser. Utbildningsplikten regleras enkom i förordning (2017:820) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. Utbildningsplikten reglerar Arbetsförmedlingens prioritering av insatser för arbetssökande som har en kort utbildning 5 och som därför inte bedöms kunna matchas till arbete inom tiden för etableringsprogrammet. Utbildningsplikten innebär att en arbetssökande med kort utbildningsbakgrund som deltar ska få en bedömning om huruvida hen kan matchas mot ett arbete under tiden. Om den arbetssökande inte bedöms kunna matchas mot ett arbete under tiden, och att detta beror på den arbetssökandes korta utbildningsbakgrund, så ska hen omfattas av utbildningsplikten och därmed i huvudsak ta del av reguljär vuxenutbildning inom ramen för sin planering. Att omfattas av utbildningsplikten innebär en tydligare styrning för mer exakt vad dessa arbetssökande ska ha för aktiviteter i sin planering och i vilken omfattning dessa ska äga rum. 3 Ibid 4 Arbetsförmedlingens strategi för matchning till jobb genom utbildning, Af-2016/0030 8007 5 Arbetsförmedlingen har gjort tolkningen att den som saknar avslutad svensk gymnasieutbildning eller motsvarande anses ha kort utbildningsbakgrund. Tolkningen baseras på att Arbetsförmedlingen sedan tidigare identifierat att en gymnasieutbildning är avgörande för att en individ ska etablera sig långsiktigt på den svenska arbetsmarknaden, diarienummer: Af-2016/0030 8007
Arbetsförmedlingens arbete för att öka antalet deltagare till utbildning En arbetssökande som deltar erhåller etableringsersättning enligt förordning (2017:819) om ersättning till deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser (ersättningsförordningen). I den nya ersättningsförordningen (2017:819) regleras individersättningen för samtliga deltagare i program och i detta regleras även sanktionsmöjligheterna för de arbetssökande som anvisas att söka utbildning, alternativt avvisar en utbildningsplats som hen antagits till. Gällande den enskildes ersättning gör ersättningsförordningen dock ingen skillnad mellan programdeltagare som helhet och de som bedöms omfattas av utbildningsplikten.
Arbetsförmedlingens införande av utbildningsplikten 3 Arbetsförmedlingens införande av utbildningsplikten Arbetsförmedlingens arbete med införande av utbildningsplikten kan beskrivas i två faser. Den första fasen pågick tills dess att det nya regelverket 6 trädde ikraft vid årsskiftet 2017/2018 och fokus för arbetet i denna fas var att förbereda ikraftträdandet av det nya etableringsprogrammet som helhet. Den andra fasen, arbetet från årsskiftet och framåt handlat om en fortsatt implementeringen av det nya etableringsprogrammet som helhet med ett extra fokus på utbildningsplikten. Det första kvartalet 2018 har myndigheten framför allt fortsatt arbeta med att förtydliga tolkningen och tillämpningen av utbildningsplikten. Införandet av utbildningsplikten har varit tredelat: - Myndigheten har genomfört ett arbete för att besluta om tolkning och tillämpningen av utbildningsplikten utifrån hur det regleras i det nya regelverket, - Införandet av utbildningsplikten skett i nära dialog med Skolverket, Sveriges Kommuner och Landsting (vidare SKL) och med landets kommuner via SKLs nätverk samt med delegationen för unga och nyanlända till arbete (vidare Dua), - Arbetsförmedlingen har genom utbildningsmaterial och stödmaterial möjliggjort för myndigheten att genomföra uppdraget. 3.1 Förtydligad tolkning och tillämpning av utbildningsplikten Genom dialog med Skolverket SKL samt genom löpande uppföljning av tillgänglig statistik (denna presenteras i kapitel fyra) framkom det under det första kvartalet 2018 ett behov av förtydliganden gällande Arbetsförmedlingens tolkning och tillämpning av utbildningsplikten. Det behov som framkom handlade om den operativa hanteringen av uppdraget med utbildningsplikt samt förtydligande av ansvar och befogenheter mellan Arbetsförmedlingen och utbildningsväsendet. För att möta detta behov har myndigheten under våren tagit fram ett stödmaterial som lanserades i mitten på april 7. Stödmaterialet togs fram i samverkan med SKL och Skolverket. Nedan presenteras de överväganden som den förtydligade tolkningen och tillämpningen bygger på. 6 Lag (2017:584) om ansvar för etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare och förordning (2017:820) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare 7 Beslut om stödmaterial gällande genomförande av utbildningsplikten, Af-2018/0006 5978-15
Arbetsförmedlingens införande av utbildningsplikten 3.1.1 Arbetsförmedlingens överväganden Nedan följer en beskrivning av ett antal överväganden som är viktiga för Arbetsförmedlingen i hanteringen av utbildningsplikten. Dessa överväganden har tillkommit efter intern beredning och i dialog med uppdragsgivaren samt SKL, och ligger till grund för den handläggningsprocess som beskrivs i nästa avsnitt: 1. Uppdraget måste genomföras i nära samverkan med kommun och folkhögskola. - Genomförandet av utbildningsplikten är avhängigt en nära samverkan med kommun, folkhögskola och andra berörda aktörer. Arbetsförmedlingen kommer att behöva ta fram lokala rutiner tillsammans med berörda parter för att säkerställa framgång i arbetet. 2. Arbetsförmedlingen ska verka för att nyanlända som omfattas av utbildningsplikt tar del av utbildning inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande eller gymnasial nivå eller motsvarande utbildning inom folkhögskolan, eller särskild utbildning för vuxna. Det är inte tillräckligt att dessa personer, under tiden som de bedöms omfattas av utbildningsplikten, enbart tar del av sfi och samhällsorientering. - Regeringens intention är att nyanlända som omfattas av utbildningsplikt ska ta del av reguljär vuxenutbildning, i kombination med sfi och samhällsorientering. Detta framgår bland annat av förarbetena till regelverket samt genom att Skolverket har givits i uppdrag att ta fram stödmaterial som ska underlätta för kommunerna att kombinera kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi) med andra delar av kommunal vuxenutbildning (komvux) för målgruppen 8. 3. Arbetsförmedlingen ska säkerställa att nyanlända som omfattas av utbildningsplikten snarast och formellt ansöker till reguljär utbildning, enligt ovan. - Uppdragsgivarens intention med utbildningsplikten är att nyanlända med kort utbildningsbakgrund, och som därför inte kan matchas mot arbete, skyndsamt ska ta del av reguljär utbildning. Arbetsförmedlingen behöver därför säkerställa att en ansökan till reguljär utbildning sker så snart som möjligt. - Regeringen har tydliggjort förväntningarna på arbetssökande inom etableringsprogrammet, genom införandet av sanktioner för gruppen i den nya ersättningsförordningen. Arbetsförmedlingen behöver därför säkerställa att myndigheten utfärdar sanktioner i de fall detta är aktuellt. 8 Uppdrag om utbildning för nyanlända med kort utbildning utveckling av kommunal vuxenutbildning, U2017/02921/GV, Regeringskansliet, Utbildningsdepartementet
Arbetsförmedlingens införande av utbildningsplikten - Kommunernas kapacitet och förmåga att erbjuda vuxenutbildning för nyanlända behöver prövas. Detta kan endast ske genom att den enskilde lämnar in en formell ansökan. - Det finns en risk att Arbetsförmedlingen lokalt tar ett för stort ansvar för att erbjuda insatser för nyanlända som i enlighet med utbildningsplikten ska ta del av reguljära studier. Principen minskar risken för att detta sker genom att det blir tydligt för alla parter i vilket skede en anvisning och en ansökan ska ske. 4. Arbetsförmedlingen har inte mandat och kan därför inte besluta om inriktning eller nivå för den enskildes studier inom det reguljära utbildningsväsendet. Arbetsförmedlingen kan erbjuda den enskilde vägledning, men beslutet ska tas av den enskilde i samråd med berörd huvudman. - Landets kommuner har ansvar för att erbjuda studie- och yrkesvägledning inför ansökan till kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå samt sfi 9. - Landets kommuner har ansvar för att ta fram en individuell studieplan för varje elev i vuxenutbildningen 10. 5. I det fall huvudmannen bedömer att individen saknar förutsättningar att tillgodogöra sig reguljära utbildningsinsatser eller då väntetider uppstår behöver Arbetsförmedlingen ha beredskap för att erbjuda studieförberedande och studiemotiverande insatser. Det bör upprättas lokala rutiner för hur dialogen med landets kommuner ska ske gällande sådana insatser. 6. Arbetsförmedlingen ska, även inom ramen för utbildningsplikten, säkerställa att myndighetens uppdrag kring arbetslivsinriktad rehabilitering omhändertas. - Arbetssökande som är i behov av särskilt stöd ska erbjudas utredande, vägledande, rehabiliterande eller arbetsförberedande insatser. Sådana insatser bör kunna erbjudas parallellt med studier. I detta sammanhang är Arbetsförmedlingens kompetens inom arbetslivsinriktad rehabilitering viktig att tillvarata. 3.1.2 Kvalitativ mätning av införandet av utbildningsplikten I syfte att studera hur införandet av utbildningsplikten har gått och att identifiera behov av utvecklingsområden har Arbetsförmedlingen tillsammans med Skolverket genomfört en kvalitativ semi-strukturerad intervjustudie med tio kommuner 11. Den 9 Skollagen (2010:800) 10 Förordning (2011:1108) om vuxenutbildning 11 Borås, Göteborg, Kalmar, Karlskrona, Kramfors, Malmö, Malung-Sälen, Stockholm, Valdemarsvik, Vilhelmina
Arbetsförmedlingens införande av utbildningsplikten information som framkom under studiens gång har tagits i beaktande i arbetet med den förtydligade tolkningen och tillämpningen som nämns ovan, men framförallt kom intervjusvaren att bekräfta de behov av utvecklingsområden som myndigheten identifierat i det initiala införandet av utbildningsplikten. Skolverket har intervjuat företrädare för berörda delar av kommunala förvaltningen samt ansvariga rektorer och Arbetsförmedlingen har intervjuat företrädare för de lokala enheterna. Intervjuerna genomfördes med hjälp av intervjuguider baserades på fyra temaområden: förberedelser, organisation och resurser, samverkan och behov av stöd. I majoriteten av fallen genomfördes intervjuerna över telefon under de två första veckorna i april. Intervjuerna genomfördes före det att Arbetsförmedlingen lanserade det förtydligande stödmaterialet. Arbetsförmedlingen genomförde intervjuer med samtliga tio enheter och Skolverket med nio av de tio kommunerna (Göteborg uteblev). De kommuner som valdes ut för intervjustudien valdes efter att hänsyn tagits till geografisk spridning, mottagande av nyanlända, befolkningsstorlek och den reguljära vuxenutbildningens organisation på orten. Arbetsförmedlingens resultat Arbetsförmedlingen drar följande slutsatser baserade på de intervjuer som genomförts med lokala arbetsförmedlingskontor: - Samtliga intervjuade kontor hade en övergripande bild av utbildningsplikten och dess innebörd, och företrädarna bedömde att de har tagit del av det informationsmaterial som hittills har levererats. Det framkom dock att den operativa handläggningen i vissa fall vid tidpunkten för intervjuerna fortfarande sågs som en utmaning. - Samverkan med kommunerna upplevdes på nio av tio orter som god, och i majoriteten av dessa fall bedömdes utbildningsplikten kunna hanteras inom ramen för befintliga samverkansstrukturer och där nämndes bland annat de lokala överenskommelserna (LÖK) och Dua-arbetet. - En utmaning i samverkan är möjligheterna att utbyta information om enskilda individer för att vid behov kunna integrera kartläggning och inte minst för att kunna följa den enskildes progression. - Flertalet intervjuade arbetsförmedlingskontor beskrev att det från kommunalt håll upplevs som en utmaning att möta målgruppens behov av studier, särskilt för de som är mycket kortutbildade. Utmaningar som nämndes var vidare bland annat svårigheter att rekrytera lärare, ovana hos lärare att arbete med kortutbildade vuxna, lokaler, språkstöd och möjligheterna att få till en parallellitet mellan sfi och andra kurser. - Flertalet kontor bedömer att motiverande insatser kommer att vara avgörande för att genomföra uppdraget, bland annat i relation till de individer som har tillfälliga uppehållstillstånd.
Arbetsförmedlingens införande av utbildningsplikten - Gällande fortsatt stöd nämns tre delar återkommande i intervjusvaren; kompetenshöjning om motiverande insatser för arbetsförmedlare och likaså ett utökat behov av motiverande insatser, system/stöd för att följa den enskilde när hen är i kommunala insatser på heltid och ytterligare stöd om hur utbildningsplikten ska förhålla sig till variabler såsom exempelvis ålder för den arbetssökande. - Majoriteten av kontoren lyfter vikten av, och möjligheterna med, att samtliga berörda (kund, Arbetsförmedlingen och kommun/folkhögskola) ska kunna planera långsiktigt för den enskildes studieprogression. Skolverkets resultat Skolverket redovisade sin del av intervjustudien i ett PM 12 den 4 maj 2018. Baserat på de intervjuer som Skolverket genomfört presenterar de följande slutsatser och resultat: - Samtliga kommuner hade vid intervjutillfället kännedom om utbildningsplikten och intentionen med denna, men flera önskade mer information om framför allt den operativa hanteringen från Arbetsförmedlingens sida. - Endast någon kommun hade vid tid för intervjun påbörjat arbetet med att ytterligare anpassa vuxenutbildningen med anledning av utbildningsplikten. I flera fall pågick dock sedan tidigare ett sådant anpassningsarbete. - Det var en stor variation mellan kommunerna gällande huruvida nyanlända elever idag läser kurser parallellt med sfi. Organisation och stöd för att möjliggöra parallellitet i studierna var även det mycket varierat. - Generellt upplevde kommunerna att samverkan med Arbetsförmedlingen är god, men utvecklingsbehov finns bland annat med anledning av utbildningsplikten. Exempelvis handlar detta om att kommunerna kände sig osäkra på vilka grunder Arbetsförmedlingen bedömer om en arbetssökande omfattas av utbildningsplikten eller ej. - Gällande kartläggning av individen var bilden skiftande. I vissa fall fungerar det bra i samverkan, i andra upplevs det förekomma dubbelarbete. - Framgångsfaktorer för genomförande av utbildningsplikten som lyftes var god samverkan och flexibilitet. Gemensamt för kommunerna är att de ser en tydlig utmaning, om än i något varierande grad, att möta utbildningsbehoven hos gruppen nyanlända generellt och inte minst dem med kort utbildningsbakgrund som har mer omfattande behov av utbildning och över längre tid. 12 PM: Utbildningsplikten kommuners förberedelser och arbete, Skolverket, 4 maj 2018. Dnr 5.1.3-2018:840.
Arbetsförmedlingens införande av utbildningsplikten Slutsatser intervjustudie På ett övergripande plan ger både Arbetsförmedlingen och kommunerna en relativt samstämmig bild av arbetet med införandet av utbildningsplikt. Båda parter upplever att de vet vad utbildningsplikt är, men att det kvarstår utmaningar i den operativa hanteringen av den. På de flesta orter är de lokala företrädarna för både kommun och Arbetsförmedlingen också positiv till ökade satsningar i utbildningsfrågan. Båda parter är också införstådda i vikten av en god samverkan för att kunna hantera detta uppdrag och den absoluta majoriteten upplever också ett gott samverkansklimat lokalt. En tydlig utmaning som framkom i studien var bristande resurser och hur detta påverkar möjligheterna att genomföra uppdraget. I detta lyfts särskilt lärarbristen fram. Sekretesslagstiftningen lyftes av båda parter som en utmaning inom ramen för samverkan. Det finns ett behov av att utbyta information om de arbetssökande som omfattas av utbildningsplikt för att kunna följa dennes progression, alternativt behov av stöd. I dagsläget råder det dock en stor osäkerhet hur detta informationsutbyte kan ske på ett rättssäkert och ändamålsenligt sätt. Vidare lyfter båda parter fram behovet av anpassning av vuxenutbildning för målgruppen kortutbildade. Det finns behov av kompetensutveckling inom lärarkåren för att möta vuxna nyanlända med en kort utbildningsbakgrund och brister i svenska språket. Sammanfattningsvis gav intervjustudien bekräftelse av den bild Arbetsförmedlingen haft av nuläget under kvartal ett 2018. Många av de utmaningar som lyfts omhändertas i det stödmaterial som lanserades i april och tagits fram i dialog med bland annat SKL. Detta gäller bland annat tydliggörande av den operativa hanteringen av utbildningsplikt, samt tydliggörande av ansvarsfördelningen mellan Arbetsförmedlingen och utbildningsväsendet.
Uppföljning av utbildningsplikten 4 Uppföljning av utbildningsplikten I detta kapitel redovisar Arbetsförmedlingen hur myndigheten avser följa upp utbildningsplikten, samt vad som under det första kvartalet 2018 varit möjligt att statistiskt följa upp. Då utvecklingen av systemstöden har fortsatt under våren 2018 är den tillgängliga verksamhetsstatistiken avseende utbildningsplikten ännu inte heltäckande. Därför presenteras och analyseras, utöver befintlig statistik, också en stickprovsstudie som ett komplement till befintlig statistik. Utifrån nuvarande förutsättningar är följande uppföljningsbart via systemstöden: - Om den arbetssökande ska bedömas mot utbildningsplikten - Om den arbetssökande bedömts omfattas av utbildningsplikten eller bedömts inte omfattas av utbildningsplikten - Om den arbetssökande påbörjat studier - Om den arbetssökande har ett sanktionsärende Det som inte är uppföljningsbart via systemstöden i dagsläget är: - Om den arbetssökande fått aktiviteten anvisning att söka reguljär utbildning i sin planering - Om den arbetssökande antagits till den utbildning hen sökt 4.1 Uppföljning av hela processen myndighetens nuläge och intention Arbetsförmedlingens intention är att via systemstöden kunna följa deltagarens hela process på dennes väg mot en etablering på arbetsmarknaden, så också för de som bedöms omfattas av utbildningsplikten alternativt bedöms inte omfattas av utbildningsplikten. I stora drag innebär detta en uppföljning från anvisning till etableringsprogrammet via kartläggningen och bedömningen till anvisning till studier, den enskildes ansökan om studier, antagningsbesked, påbörjande av studier och den enskildes progression i de insatser som hen tar del av. Därtill är det myndighetens intention att via systemstöden kunna följa upp användandet av sanktionsreglerna för de fall att den enskilde inte följer sin planering. Nedan illustreras uppföljningsmöjligheterna i nuläget:
Uppföljning av utbildningsplikten Flödesbilden illustrerar att steg 1, 3a, 3b och en version av steg 3c med hjälp av systemstöden är uppföljningsbara under första kvartalet 2018. 4.1.1 Statistik Nedan presenteras den statistik som idag kan hämtas ur Arbetsförmedlingens operativa förmedlingssystem 13 och därifrån kan bearbetas ur Arbetsförmedlingens datalager. Detta rör bland annat hur många arbetssökande som är inskrivna i etableringsprogrammet, hur många av dessa som har en utbildningsnivå som understiger gymnasiekompetens, kön, om arbetssökande bedömts omfattas av utbildningsplikt eller ej med mera. I den statistiska redovisningen nedan beskrivs ett antal begrepp kopplat till utbildningsplikten. Dessa begrepp bygger på de data som inhämtas från databasen där statistiken inhämtas och är de som redovisas i de olika tabellerna nedan. De begrepp som avses är: Omfattas av utbildningsplikt; Detta gäller de arbetssökande där arbetsförmedlaren har gjort bedömningen att den arbetssökande ska omfattas av utbildningsplikt. Omfattas ej av utbildningsplikt; Detta gäller de arbetssökande där arbetsförmedlaren har gjort bedömningen att den arbetssökande inte ska omfattas av utbildningsplikt. Ej beaktat; Om handläggaren av någon anledning inte kan värdera om den arbetssökande kommer att kunna matchas mot arbete, ska hen utifrån nuvarande 13 Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik ska inte förväxlas med den officiella arbetsmarknadsstatistiken som tillhandahålls av Statistiska centralbyrån (SCB). SCB:s aktuella uppgifter om bland annat sysselsatta, arbetslösa och arbetskraften utgår från månatliga arbetskraftsundersökningar (AKU).
Uppföljning av utbildningsplikten instruktion, under en kortare utredningsperiod registrera ej beaktat. En sådan hantering ska dock endast tillämpas i undantagsfall. Till kommande systemversioner pågår det ett utvecklingsarbete i syfte att nå en systemlösning där det enbart ska vara möjligt att registrera om en sökande omfattas av utbildningsplikt eller ej, och antalet sökande som i denna statistik redovisas utifrån ej beaktat kommer då att fasas ut. Ej aktuellt; Arbetsförmedlingens system är byggt så att handläggaren manuellt måste fylla i att den arbetssökande omfattas av den nya lagen inom etableringsuppdraget, (2017:584) 14. Om handläggaren inte fyller i att den arbetssökande tillhör det nya regelverket så blir inte möjligheten att bedöma om den arbetssökande omfattas av utbildningsplikt eller ej valbar. Till kommande systemversioner kommer denna manuella hantering vara åtgärdad och antalet sökande som i statistiken redovisas utifrån ej aktuellt fasas ut. I slutet av april månad var 13 849 arbetssökande registrerade i etableringsprogrammets planeringsdel 15. Av dessa var 7 397 registrerade med en utbildningsnivå som understiger gymnasiekompetens 16, vilket innebär att de ska bedömas om de omfattas av utbildningsplikt eller ej. Fördelningen mellan de som omfattas av utbildningsplikt eller ej framgår av figuren nedan. Vidare analys bygger enbart på de arbetssökande som har kort utbildningsnivå där en bedömning om den arbetssökande omfattas av utbildningsplikt eller ej ska ha gjorts. 14 Till och med den 31 december 2019 hanterar Arbetsförmedlingen parallellt två olika regelverk för vissa nyanländas etablering i enlighet med övergångsbestämmelserna i Förordning (2017:820) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare 15 Etableringsprogrammet består av två delar; en kartläggnings- och en planeringsdel. Planeringsdelen är den arbetssökandes planering (handlingsplan) med aktiviteter. 16 Sökande som inte har gymnasieutbildning registreras i Arbetsförmedlingens register utifrån tre nivåer; Förgymnasial utbildning 9 (10) år, Förgymnasial utbildning kortare än 9 år samt saknar formell grundläggande utbildning. Av de sökande med kort utbildning tillhör den största andelen de som har förgymnasial utbildning kortare än 9 år (46 %). Sökande som har förgymnasial utbildning 9 (10) år utgör 35 % och sökande som saknar formell grundläggande utbildning 19 %.
Uppföljning av utbildningsplikten Figur 1. Antal arbetssökande med kort utbildningsbakgrund och bedömning av om de omfattas av utbildningsplikt eller ej. April 2018 Källa: Arbetsförmedlingen, Datalager Som framgår av figuren ovan har 3 335 personer i april 2018 fått bedömningen att de omfattas av utbildningsplikt och 142 sökande fått bedömningen att de är matchningsbara och därför inte bedöms omfattas av utbildningsplikten. I 1 237 ärenden framgår det att arbetssökande är Ej aktuell för utbildningsplikt. I ytterligare 2 683 framgår att det att handläggaren Ej beaktat utbildningsplikt. Det finns således 3 920 fall i april 2018 där inte går att utläsa om den arbetssökande bedöms omfattas av utbildningsplikt eller ej. Till stora delar bedöms detta bero på oklarheter kopplat till metod- och systemanvändning gällande utbildningsplikten. I och med lanseringen av det nya stödmaterialet som ska stödja arbetsförmedlarna i tolkning och tillämning och kontinuerlig utveckling av systemstöden bedömer vi att merparten av de sökande framöver kommer registreras i någon av kategorierna Omfattas av utbildningsplikt eller Omfattas ej. 17 17 I juni 2018 lanseras en uppdaterad version av systemstödet som kommer kräva att arbetsförmedlaren gör en bedömning av samtliga arbetssökande med kort utbildning inom etableringsprogrammet.
Uppföljning av utbildningsplikten Könsskillnader Figur 2 Andel sökande med kort utbildningsbakgrund per kön. April 2018. Källa: Arbetsförmedlingen, Datalager I figuren ovan framkommer det att kvinnor i högre grad än män bedöms omfattas av utbildningsplikt. Männen har samtidigt i högre grad fått en bedömning att de inte omfattas av utbildningsplikt samt att det är vanligare att männen hamnar i kategorierna Ej aktuellt och Ej beaktat. Antal som påbörjat reguljär utbildning I tabellen nedan framgår de aktiviteter som de arbetssökande som bedöms omfattas utbildningsplikt hade i sin planering i april 2018.
Uppföljning av utbildningsplikten Figur 1. Aktiviteter. Arbetssökande som i april 2018 bedöms omfattas av utbildningsplikt 18 Källa: Arbetsförmedlingen, Datalager I figuren ovan framkommer det att den vanligaste aktiviteten för arbetssökande som omfattas av utbildningsplikt är aktiviteter utanför programförordningen. Den vanligast förekommande aktiviteten är att arbetssökande är i olika typer av studieoch arbetsförberedande aktiviteter. Syftet med dessa är att förbereda den sökande inför studier och arbetsliv, och kan till exempel innebär att den arbetssökande bedriver körkortsstudier, det kan även vara läxhjälp eller deltagande i en studiecirkel. Vidare har vi genom stickprov fått indikationer om att flera som har aktiviteter utanför programförordningen läser SFI eller annan reguljär utbildning. Det är 48 arbetssökande, av de som omfattas av utbildningsplikt, som har aktiviteten Reguljär utbildning registrerad vilket visar på att det är få av de som bedömts omfattas av utbildningsplikt som ännu studerar. Detta kan förklaras med att de arbetssökande som bedömts omfattas av utbildningsplikten under de första månaderna av 2018 per den sista april i mycket få fall hunnit med att ansöka, blivit antagna till och därtill haft möjlighet att påbörja studier. Processen för handläggningen av utbildningsplikten har i vissa avseenden varit oklar för både kommuner och för Arbetsförmedlingen, oklarheter som mötts upp med det stödmaterial som lanserades inom Arbetsförmedlingen i mitten av april. 18 Totalen av dessa aktiviteter uppgår till 4 279, således mer än antalet arbetssökande som bedöms omfattas av utbildningsplikt. Orsaken till detta är att en arbetssökande kan ha fler än en aktivitet samtidigt.
Uppföljning av utbildningsplikten 4.1.2 Stickprov Arbetsförmedlingen har i arbetet med denna återrapport genomfört ett antal stickprov gällande utbildningsplikten för att komplettera befintligt statistiskt underlag. Det bör dock observeras att stickprovet utgör ett urval av de arbetssökande som bedömts omfattas av utbildningsplikt eller ej och att resultaten som redovisas nedan ska läsas med försiktighet. Metod stickprov Stickproven togs fram genom att myndigheten gjorde ett urval av de arbetssökande som den sista mars 2018 hade fått bedömningen att de omfattades av utbildningsplikt. Av de totalt 2 293 arbetssökande som omfattades gjordes ett slumpmässigt urval på 462 individer, alltså drygt 20 % av alla som omfattades av utbildningsplikten. Av dessa var 218 kvinnor och 244 män. Ungefär 6 % av de arbetssökande var inte längre aktuella för etableringsprogrammet vid tidpunkten för stickprovet varför dessa har räknats bort i resultatredovisningen. För de arbetssökande som bedömts inte omfattas av utbildningsplikten gjordes ett totalturval, vilket innebar att det gjordes stickprov på 88 individer, 23 kvinnor och 67 män. I stickproverna för de som omfattades av utbildningsplikten studerades om den: - arbetssökande hade en aktivitet anvisning att söka reguljär utbildnings i sin planering, - arbetssökande i sådana fall hade sökt reguljär utbildning, - arbetssökande hade påbörjat studier, - arbetssökande hade pågående rehabiliteringsinsatser, - arbetssökande som bedömts inte omfattas av utbildningsplikt hade en tydlig motivering till varför denna bedömning gjorts, - arbetssökandes ärende blivit föremål för sanktionsutredning. Omfattas av utbildningsplikten Det som myndigheten särskilt ville undersöka genom stickproven var i vilken omfattning de arbetssökande som fått en bedömning att de omfattades av utbildningsplikten har en aktivitet i sin planering att de skulle söka anvisad utbildning. Detta undersöks genom att man studerar vilka aktiviteter som finns i den arbetssökandes planering och om denna aktivitet återfinns i planeringen. I tabellen nedan framgår resultatet av detta. Tabell 1. Andel arbetssökande som har aktivitet "Sök anvisad utbildning" i sin planering. Alternativ Totalt Kvinnor Män Ja 11% 9% 13%
Uppföljning av utbildningsplikten Nej 89% 91% 87% Totalt 100% 100% 100% Källa: Arbetsförmedlingen, Stickprov I tabellen ovan framgår att 11 procent av de arbetssökande som innefattas i stickprovet och bedömts omfattas av utbildningsplikt har aktiviteten söka anvisad utbildning i sin planering. Det är således en majoritet av de arbetssökande som inte har aktiviteten sök anvisad utbildning registrerad i sin planering. Av de arbetssökande som hade denna aktivitet i sin planering är det 22 procent som redovisat att de sökt utbildning. I detta bör det dock poängteras att det är osäkert om alla arbetssökande har hunnit aktivitetsrapportera gällande att de sökt utbildning vid tiden för stickprovet 19. Merparten av de arbetssökande som fått bedömning att de omfattas av utbildningsplikt deltar i svenska för invandrare (sfi) (drygt 60 %) och lite drygt en fjärdedel har påbörjat samhällsorientering, (so). Utöver sfi och so är det ovanligt med andra aktiviteter i planeringen för de arbetssökande som bedömts omfattas av utbildningsplikt. Stickproven indikerar att aktiviteter såsom praktik, förberedande utbildning (FUB) och jobbsökaraktiviteter förekom i viss mån. Omfattas ej av utbildningsplikten Arbetsförmedlingen har också genomfört stickprov på de 88 arbetssökande som i mars hade fått bedömningen att de inte omfattades av utbildningsplikten. När en arbetssökande med kort utbildningsbakgrund inte bedöms omfattas av utbildningsplikten ska det tydligt framgå varför handläggaren gjort den bedömningen. I stickproven har det studerats om det är tydligt i dokumentationen på vilka grunder denna bedömning gjorts, och i 87 % av de studerade ärendena var det tydligt varför den arbetssökande inte bedömts omfattas av utbildningsplikten. I stickproven har det vidare studerats om dessa arbetssökande har en planering som bygger på bedömningen att de bedöms som matchningsbara. Detta har gjorts genom att se över vilka aktiviteter de arbetssökande har i sin planering. Den vanligast förekommande aktiviteten var SFI följt av arbetspraktik, vilket cirka 30 % hade som aktivitet i sin planering. För arbetssökande som bedömdes omfattas av utbildningsplikt var motsvarande siffra ca 8 % som hade arbetspraktik i sin planering. Då arbetspraktik är en arbetsnära insats indikerar resultatet att det finns en mer arbetsnära planering för arbetssökande som inte bedöms omfattas av utbildningsplikt än för de som omfattas av utbildningsplikt. Resultat för båda grupperna utifrån stickproverna För de som bedömts omfattas av utbildningsplikt indikerar stickproven är det få som kommit i utbildning och det är även få som fått en planering som innebär att söka utbildning. För de som bedömts att de inte omfattas av utbildningsplikt framkommer 19 Arbetssökande aktivitetsrapporterar för föregående månad mellan den 1-14:e nästföljande månaden. Ex rapporterar en arbetssökande för aktiviteter genomförda i april mellan den 1-14:e maj.
Uppföljning av utbildningsplikten det i majoriteten av fallen en tydlig motivering till varför denna bedömning gjorts och i relativt många av dessa fall har en arbetsnära planering gjorts. Att få som bedömts omfattas av utbildningsplikten vid stickprovens genomförande hade en aktivitet i sin planering om att söka utbildning visar på ett behov av att förtydliga hanteringen av utbildningsplikten i myndigheten. Den statistiska redovisningen och stickprovsgranskningen ovan bygger på data som fanns att tillgå till och med april 2018. Myndighetens uppdaterade stödmaterial gällande utbildningsplikten lanserades i april 2018 och genomlysningen som gjorts till denna återrapport fångar därför inte upp hur handläggningen har påverkats i och med detta.
Samverkan 5 Samverkan Utbildningsplikten innebär ett gemensamt åtagande för Arbetsförmedlingen och landets kommuner och folkhögskolor. För att utbildningsplikten ska få avsedd effekt är det viktigt att ansvarsfördelningen mellan parterna på lokal nivå är tydlig samt att en god samverkan präglar arbetet. Utbildningsplikten ställer också krav på ett väl fungerande samarbete mellan berörda parter på central nivå. Arbetsförmedlingen, SKL, Skolverket, Folkbildningsrådet och övriga utbildningsmyndigheter behöver ha samsyn kring hur utbildningsplikten ska tolkas och tillämpas. Parterna behöver också bidra till att information, kunskaper och stödmaterial tas fram och sprids, så att det operativa arbetet kan få framfart. Arbetsförmedlingen har under hösten 2017 och våren 2018 tagit ett antal samverkansinitiativ för att säkerställa att införandet av utbildningsplikten ska kunna ske på ett bra sätt. 5.1 Samverkan på nationell nivå Under det senaste året har samverkan mellan Arbetsförmedlingen, SKL, Skolverket och övriga utbildningsmyndigheter stärkts. Idag finns upparbetade kontakter och forum för dialog samtidigt som förtroendet och förståelsen för varandras uppdrag har ökat. Detta skapar förutsättningar för att från nationellt håll kunna stödja kommuner och lokala arbetsförmedlingsenheter i införandet av utbildningsplikten. Arbetsförmedlingen har löpande fört dialog med berörda parter på central nivå i arbetet. Arbetsförmedlingens bedömning är att parterna har samsyn kring hur uppdraget ska förstås och tolkas. Utöver den löpande dialog som har förts under hösten 2017 och våren 2018 vill Arbetsförmedlingen lyfta fram ett antal forum som på ett konkret sätt har bidragit till att utbildningsplikten har kunnat införas. 5.1.1 Samverkansdelegationen På nationell nivå samverkar Arbetsförmedlingen, Migrationsverket, Försäkringskassan, SKL och länsstyrelserna sedan 2007 inom ramen för en nationell samverkansdelegation kring frågor som rör mottagande och etablering av asylsökande, ensamkommande barn och nyanlända invandrare. Arbetsförmedlingen har sedan hösten 2017 kontinuerligt informerat om utbildningsplikten i detta sammanhang, och parterna i delegationen är överens om att fortsätta följa frågan under innevarande år. Därtill har Samverkansdelegationen under våren 2018 reviderat framtaget metodstöd för lokala överenskommelser om nyanländas etablering (LÖK). Metodstödet erbjuder
Samverkan vägledning för de lokala parterna i arbetet med att ta fram och utveckla lokala överenskommelser som främjar en effektiv etablering av nyanlända invandrare. Syftet med revideringen har varit att anpassa metodstödet efter de nya regler för etableringsprogrammet som trädde ikraft den första januari 2018. I det reviderade metodstödet identifieras ett antal frågor som parterna på lokal nivå behöver komma överens om i förhållande till utbildningsplikten. 5.1.2 Särskild dialog med Skolverket, Delegationen för unga och nyanlända till arbete (Dua) och SKL Under våren 2018 bjöd Arbetsförmedlingen in Skolverket, Dua och SKL till ett dialogmöte i syfte att skapa samsyn kring utbildningsplikten samt identifiera gemensamma aktiviteter som kan bidra till att arbetet med utbildningsplikten kan genomföras på ett framgångsrikt sätt. Parterna kunde identifiera ett antal åtgärder som ska genomföras enskilt eller gemensamt. Till sådana åtgärder hör bland annat framtagande av gemensamt informationsmaterial, spridande av goda exempel, gemensam översyn av framtagna jobbspår för kortutbildade samt dialog kring medverkan vid regionala/lokala konferenser och forum. Parterna har en löpande dialog i genomförandet av dessa aktiviteter och kommer att träffas igen under hösten 2018 för uppföljning av arbetet. 5.1.3 Dialog med Folkbildningsrådet I de fall en kommun bedömer att en person som omfattas av utbildningsplikt saknar förutsättningar att tillgodogöra sig reguljära utbildningsinsatser behöver Arbetsförmedlingen säkerställa att studieförberedande/-studiemotiverande insatser kan erbjudas. Sådana insatser kan också behöva erbjudas i fall då det uppstår väntetider inför kommunens kursstarter. Arbetsförmedlingen har därför fört dialog med Folkbildningsrådet under hösten 2017 om de särskilt anpassade sammanhållna utbildningar på folkhögskolor som anordnas för nyanlända inom etableringsuppdraget (så kallade etableringskurser på folkhögskola). Syftet med dialogen har varit att anpassa etableringskursen så att denna rör sig mot att i högre utsträckning vara studieförberedande i stället för att, som tidigare, ha som syfte att förbereda den arbetssökande inför arbete. Dialogen har medfört att Arbetsförmedlingen och Folkbildningsrådet har reviderat framtaget samarbetsavtal i denna riktning. 5.2 Samverkan på regional och lokal nivå Även på lokal nivå har Arbetsförmedlingen en konstruktiv och framåtsyftande samverkan med berörda parter inom ramen för arbetet med nyanländas etablering på