Samverkanskoncept för biogasproduktion inom lantbruket

Samverkanskoncept för biogasproduktion inom lantbruket - minimering av risker i realiserade projekt M ars 2013

Rapporten är framtagen på uppdrag av Biogas Öst som en del av projektet Mångdubbla biogasen i Uppsala län - förverkliga lantbrukets potential Framsida: flygfoto över biogasanläggningen som drivs av SBI Katrineholm AB. Projektet drivs med stöd från:

Samverkanskoncept för biogasproduktion inom lantbruket Minimering av risker i realiserade projekt I samarbete med Johan Benjaminsson Gunnar Benjaminsson Gasefuels AB

Sida 2 av 27 Innehåll 1 Inledning... 3 2 Samverkanskoncept... 4 2.1 Biogas Brålanda... 4 2.2 Biogasanläggningen vid Valla gård, Katrineholm... 9 2.3 Wrams Gunnarstorp...12 2.4 Falkenberg Biogas...13 2.5 Sävsjö Biogas...14 2.6 Viken Biogas...15 2.7 Biogas på Gotland...16 2.8 Vårgårda-Herrljungas kommande biogasanläggning...18 3 Marknadsvärde på biogas...20 4 Jämförelse mellan samverkanskoncept...21 4.1 Substrat...21 4.2 Anläggningsstorlek...21 4.3 Ägande...22 4.4 Investeringsstöd...22 4.5 Avsättning för biogas...22 5 Rekommendationer om samarbeten...24 6 Referenser...25

Sida 3 av 27 1 Inledning Biogas Öst driver ett projekt som syftar till att öka biogasproduktionen från lantbrukssektorn i Uppsala län. Den ekonomiska risken i biogasprojekt har identifierats som en viktig anledning till att lantbruksbaserade biogasprojekt har svårt att realiseras trots den stora biogaspotentialen som finns i lantbruket. För att minska den ekonomiska risken kan lantbrukare samarbeta med andra aktörer och i denna utredning kartläggs olika koncept för befintliga samverkansformer. Följande aspekter är viktiga för att realisera ett biogasprojekt: - Tillgång till substrat. Lantbruket kan här erbjuda gödsel, grödor och halm. - Avsättning för biogödsel. Lantbruket kan erbjuda spridningsarealer och lagringskapacitet. - Avsättning för biogasen. Detta kan erbjudas av gasdistributionsföretag men även av kommuner som satsar på biogas. - Teknisk kompetens för att projektera och bygga en biogasanläggning. - Juridisk kompetens för att skriva avtal om bolagsbildning, substratleveranser, avsättning för biogödsel, försäljning av biogas, inköp av en biogasanläggning samt etablering av en driftorganisation, företagsledning och styrelse. Kompetens för att hantera miljötillstånd och bygglov. - Kapital för projektering, byggnation, planering, driftsättning och bolagsbildning. Med ovanstående faktorer på plats går det att etablera en biogasanläggning. I grunden är lantbruket med i alla biogasprojekt genom att mottaga biogödsel från biogasanläggningar. Utöver detta engagemang finns även exempel på projekt med lantbrukare som substratleverantörer, delägare och som huvudmän för biogasproduktion, uppgradering, distribution och försäljning. Inom föreliggande rapport utvärderas större biogasprojekt som kräver en nära samverkan mellan olika marknadsaktörer för att kunna realiseras. Mindre biogasprojekt som endast omfattar kraftvärmeproduktion är inte inkluderade i denna studie.

Sida 4 av 27 2 Samverkanskoncept I detta kapitel beskrivs åtta stycken biogasprojekt som realiserats eller som är i byggnation. Projekten har utvärderats utifrån följande faktorer: 1. Initiativtagare till projektet. 2. Projektets aktörer och samverkansformer. 3. Ägandestruktur och i vilka steg som bolagsbildning utförts. 4. Finansiering av förstudie, projektering, tillståndshantering, bolagsbildning, avtalshantering, byggnation och driftsättning. 5. Säkerhet för avsättning, vem som kontrakterats att köpa biogasen och grundläggande faktorer för hur biogasen värderas. 2.1 Biogas Brålanda Biogas Brålanda är ett samverkansprojekt där 4 biogasanläggningar idag är sammankopplade med ett biogasnät som leder till en uppgraderingsanläggning där gasen renas och antingen komprimeras till mobila gaslager eller säljs vid tankstation. Rågas leds även till en gaspanna som värmer det närliggande Dahlbergs slakteri. Driftsättning har skett i etapper under 2012 och anläggningen är från januari 2013 i full drift. Se översikt över systemet i Figur 1. Figur 1 (1) Biogasanläggningar kring Brålanda sammankopplade med ett gasnät till uppgraderingsanläggning Initiativtagare till de ursprungliga idéerna kring Biogas Brålanda är Hushållningssällskapet, lantbrukare och Vänersborgs kommun som började skissa på projektet under 2005. Kontakter med det regionala utvecklingscentret Innovatum initierades, som sedan administrerade en ansökan till Jordbruksverket om projektstöd. Stöd beviljades från Landsbygdsprogrammet för att utveckla projektet, i storleksordningen ett par miljoner kronor. Hushållningssällskapet har varit en viktig partner för att utveckla projektet, men även andra konsulter har varit inblandade. De fyra biogasanläggningar som matar in biogas på rågasnätet, för distribution av biogasen till den centrala uppgraderingsanläggningen, finns sammanställda i Tabell 1. Tre av anläggningarna har en ägare och en anläggning har sex delägare. Alla anläggningar förutom Qvantenburg rötar även gödsel från en annan

Sida 5 av 27 näraliggande gård. Till samtliga anläggningar förutom Bergungen levereras slakteriavfall som hygieniserats centralt på Dahlbergs slakteri. Den sammanlagda biogasproduktionen är 13 15 GWh/år. Tabell 1 Produktionsanläggningar som levererar till biogasnätet (2) Biogasanläggning Ägare GWh/år Substrat Bergungen 1 st, Bergs 1,6 Svingödsel från Suggpool AB Bergungens svinstallar Investering (Mkr) i.u Inv.bidrag (%/Mkr) i.u Pumpning av gödsel från Bergs Suggpool 2,7 km Sylves Lantbruk 1 st, Sylves Lantbruk HB 3,7 Egen svingödsel Grannens nötgödsel 8,5 21 % 1,8 Mkr Slakteriavfall och godis Espesäter 6 st gårdar har bildat Grinstad Gårdsgas AB 3,5 Svingödsel och nötgödsel från de sex ägarna. Slakteriavfall 8,5 21 % 1,8 Mkr Qvantenburg Qvantenburg s Säteri AB 4,3 Egen svingödsel Slakteriavfall i.u i.u. Summa 13 En 19 km lång rågasledning sammankopplar biogasanläggningarna med en gaspanna på slakteriet och med en uppgraderingsanläggning. Från uppgraderingsanläggningen, som ligger i anslutning till biogasanläggningen Bergungen, går en 6 km lång rengasledning till stationen för påfyllning av mobila gaslager samt tankstationen. Den ursprungliga tanken var att rågasnätet skulle innefatta något fler lantbruksenheter vilket kan bli aktuellt genom en förlängning av gasledningen. Figur 2 visar bilder från byggnationen av gasledningar, uppgraderingsanläggning och tankstation.

Sida 6 av 27 Figur 2 Bilder på byggnation av gasnät, uppgraderingsanläggning och tankstation (1) (3) (4). 2.1.1 Affärsmodell och samverkan Intresserade lantbrukare bildade Biogas Dalsland Ekonomisk Förening där ägare till de fyra biogasanläggningarna samt övriga lantbruk och substratleverantörer ingår. Under hösten 2012 har det även varit möjligt för privatpersoner att teckna förlagsinsatser 1 om 10 000 kr per insats. Totalt bjuds 300 förlagsinsatser ut vilket som mest kan ge 3 Mkr i tillskott till den ekonomiska föreningen. En viktig anledning till att privatpersoner bjuds in är för att ge incitament för privatpersoner att skaffa en gasbil som kan tankas på den lokala tankstationen. Avkastningen på förlagsinsatserna är utlovad till 5 % under förutsättning att den ekonomiska föreningens resultat tillåter detta. Biogas Brålanda AB är ett företag som äger, kontrollerar och driver inmatningsutrustning för rågas till gasnätet, uppgraderingsanläggning samt den kombinerade tankstationen och fyllningsstationen för mobila gaslager. Biogasen säljs av Biogas Brålanda AB direkt till slutkunder vid en publik tankstation i Brålanda och där hyrs rättigheten av Q star att få ha en betalpelare och dispenser för biogas. All gas som inte går åt till slakteriets gaspanna eller försäljs vid den lokala tankstationen säljs till Trollhättan Energi. Den ekonomiska föreningen Biogas Dalsland Ekonomisk Förening äger 1/3 i Biogas Brålanda AB medan Trollhättan Energi äger 2/3, se ägarfördelning i Figur 3. Den ekonomiska föreningen äger även gaspannan på slakteriet varifrån värme köps av slakteriet. 1 Genom förlagsinsatser kan ekonomiska föreningar skaffa kapital utan att behöva ta in nya medlemmar. Förlagsinsatsen ger en fordringsrätt.

Sida 7 av 27 Biogas Brålanda AB Biogas Dalsland Ek Förening 33% Trollhättan Energi AB 66% Figur 3 Ägande av driftbolaget Biogas Brålanda AB Biogas Brålanda AB är i sin tur delägare i Nätaktiebolaget Biogas Brålanda AB. Totalt har ca 7 Mkr (5) investerats i gasledningar och huvudägare till detta bolag är Mellerud och Vänersborg Kommun. Se ägarfördelning i Nätaktiebolaget Biogas Brålanda AB i Figur 4. Nätaktiebolaget Biogas Brålanda AB Biogas Brålanda AB 9% Melleruds Kommun 18% Vänersborgs Kommun 73 % Figur 4 Ägarstruktur för Nätaktiebolaget Biogas Brålanda AB Hur de olika aktörerna, Biogas Dalsland Ekonomiska Förening, Biogas Brålanda AB och Nätaktiebolaget Biogas Brålanda AB, samverkar och en översikt över det totala projektets affärsmodell och dess ingående avtal visas i Figur 5.

Sida 8 av 27 Lantbruk 1 Lantbruk 2 Nätaktiebolaget Biogas Brålanda AB (Drift och underhåll rörledningsystem) Samarbetsavtal (hyra rörsystem) Biogas Brålanda AB (Uppgradering, in- och utleverans) Lantbruk 3 Lantbruk 4 Aktieägaravtal avs. Nätaktiebolaget Biogas Brålanda AB Leveransavtal med Trollhättan Energi Lantbruk n Vänersborgs kommun 73% Melleruds kommun 18% Brålanda Biogas AB 9% Leverans till egen tankstation Stadgar & regler för Biogas Dalsland Ekonomisk Förening Leveransavtal rågas Aktieägaravtal avs. Biogas Brålanda AB Biogas Dalsland Ek Förening 1/3 Trollhättan Energi AB 2/3 Leveransavtal rågas från jordbruk till Biogas Dalsland Ekonomisk Förening Leveransavtal med slakteri Figur 5 Affärsmodell för samverkan om gasleveranser och ägande av bolag Samverkan mellan bolag illustreras med blå linje och gasleverans illustreras med röd linje. Biogas Dalsland Ekonomisk Förening, som består av främst lantbruksföretag men även av privatpersoner, har åtaganden om gasleverans till Dahlbergs slakteri och till Biogas Brålanda AB. Biogas Brålanda AB har i sin tur åtagande om att producerad gas säljs till Trollhättan Energi. Biogas Brålanda AB har ett samarbetsavtal med Nätaktiebolaget Biogas Brålanda AB angående att hyra gasnätet. 2.1.2 Finansiering Biogas Brålanda är ett koncept med rötning av främst gödsel, slakteriavfall och godis. Förstudie, projektering och biogasanläggningar har till stor del bekostats av Landsbygdsprogrammet medan gasnät, uppgraderingsanläggning och tankstation har erhållit 30 % bidrag från Naturvårdsverkets tidigare investeringsstöd Klimp. För byggnation av gasnät mellan biogasanläggningarna, uppgraderingsanläggning, kompressorstation och tankstation beviljades projektet år 2008 ett Klimp-bidrag om 12 Mkr, till den totala investeringen på 41 Mkr (6). Detta bidrag delades därefter upp på två separata bolag, ett nätbolag som byggde gasnätet och ett driftbolag som ansvarar för inmatning av biogas, uppgradering och tryckhöjning. Trollhättan Energi har kontrakterat ett gaspris med Biogas Brålanda AB som är tillräckligt högt och långsiktigt för att lantbrukare skulle kunna få banklån till sina biogasanläggningar samt för att investera i den ekonomiska föreningen. Trollhättan Energi har avtal med bussoperatören Nobina om gasleverans.

Sida 9 av 27 2.2 Biogasanläggningen vid Valla gård, Katrineholm Biogasanläggningen vid Valla Gård i Katrineholm producerar på årsbasis ca 30 GWh biogas (7). Under 2013 planeras för att stegvis öka produktionen till 40 GWh biogas/år. Substraten som används i anläggningen är i huvudsak kyckling- och svingödsel men anläggningen har även möjlighet att ta emot industriellt livsmedelsavfall och energigrödor som vall och helsädesensilage. Produktionen av biogas på anläggningen kom igång december 2010 och uppgraderas innan den distribueras vidare mot Stockholm via lastbil med lastväxlarflak (8). Figur 6 visar biogasanläggningen och fyllningsstation för mobila gaslager vid Valla gård i Katrineholm. Figur 6 Biogasanläggning och fyllningsstation för mobila gaslager i Katrineholm Utredning om förutsättningarna för biogasproduktion kring Katrineholm initierades av projektgruppen Khnorr & Winge år 2005. I projektgruppen var 11 lantbrukare, Kronfågel i Valla och Katrineholm Energi AB (KEAB) medverkande. Utredningen ledde till att Katrineholms kommun ansökte om Klimp-bidrag, där den första åtgärdspunkten var att upprätta ökad fordonsgasproduktion i Katrineholm. Åtgärdspunkten bestod dels i att bygga en uppgraderingsanläggning vid Katrineholms reningsverk, dels i att bygga en ny biogasanläggning för rötning av gödsel- och slakteriavfall. Under 2007 tog kommunstyrelsen i Katrineholm beslut om att KEAB skulle ges ansvaret för att uppföra en uppgraderingsanläggning vid den redan existerande biogasproduktionen vid Rosenholm. Därmed ansökte kommunen hos Naturvårdsverket om att låta KEAB stå som åtgärdsägare för uppförande av uppgraderingsanläggning vid reningsverket (9). För att bygga en ny biogasanläggning inkom Katrineholms Kommun under 2009 med en begäran till Naturvårdsverket om att byta huvudman för byggnationen av biogasanläggning i Katrineholm från KEAB till Swedish Biogas International Katrineholm AB. Samtidigt begärs att få ändra inriktning på biogasproduktionen, främst genom ändrade substratval. Skälet till ändringar uppges vara att Kronfågel hoppat av projektet och kontrakterat sitt slakteriavfall på annat håll, vilket ledde till att de ursprungliga lantbrukarna bildade ett bolag tillsammans med Swedish Biogas International (10). 2.2.1 Affärsmodell och samverkan En sammanfattande bild över ägarstruktur och samverkan mellan parterna involverade kring biogasanläggningen vid Valla Gård i Katrineholm ges av Figur 7.

Sida 10 av 27 Leveransavtal AGA Gas Växtodlare KLIMP Banklån Uppgraderad, komprimerad biogas Swedish Biogas International Katrineholm AB Fosforrik fastgödsel Gödsel Kväverik flytgödsel Swedish Biogas International AB 51 % (55 %) Ericsbergs säteri 13 % (15 %) Åkerö säteri 13 % (15 %) Fors säteri 13 % (15 %) Lantbruksgas i Sörmland AB 10% (0 %) Aktieandel (Vinstandel) 7 lantbrukare Figur 7 Ägarstruktur och åtaganden om gödsel och biogödsel (11) Biogasanläggningen vid Valla gård i Katrineholm, som inkluderar rågasproduktion såväl som uppgradering av biogasen, ägs och drivs av Swedish Biogas International Katrineholm AB. Detta produktionsbolag ägs i sin tur av Swedish Biogas International AB (51 %) och lantbrukare (49 %). Ägarfördelningen bland lantbrukarna fördelar sig på Ericsberg Säteri (13%), Fors Säteri (13%), Åkerö Säteri (13%) samt Lantbruksgas i Sörmland AB (10%) (7) (8). Lantbruksgas i Sörmland AB, i vilket de i produktionsbolaget tre delägande lantbruken samt 7 andra lantbrukare ingår, har i utbyte mot kontrakt om levererade gödselmängder fått 10 % av aktierna i Swedish Biogas International Katrineholm AB. Lantbruksgas i Sörmland AB är ett rent gödselföretag, genom vilket de delägande lantbrukarna ger Swedish Biogas International Katrineholm AB rätt att röta deras gödseln i utbyte mot förädling av gödseln samt att den körs ut till den plats de önskar. Förädlingen av gödseln sker genom att den utgående biogödseln delas upp i två flöden; ett fast och ett flytande. Den fasta fraktionen kan köras till åkermark med behov av främst fosfor (6). I de djurtäta bygderna kring Katrineholm, medförande god tillgång på fosforrik naturgödsel, får lantbrukarna därigenom ut ett större värde av sin gödsel så att de kan köra den fasta fraktionen dit den gör bäst nytta. Swedish Biogas International Katrineholm AB bekostar samtliga transporter. Den till fordonskvalitet uppgraderade biogasen säljs sedan via ett 15-årigt avtal till AGA Gas i Stockholm för vidare distribution och försäljning till slutkund. 2.2.2 Finansiering Biogasanläggningen vid Valla gård i Katrineholm har finansierats med statliga investeringsstöd, kapital från aktieägarna och banklån i kombination med långsiktiga leveransavtal för den producerade biogasen. En betydande del av finansieringen av biogasanläggningen vid Valla gård härstammar från ett av Katrineholm Kommun beviljat Klimp-stöd till bland annat byggnation av uppgraderingsanläggning och biogasanläggning. Katrineholm Kommun var programägare till det nämnda klimatinvesteringsprogrammet. Den nya biogasanläggningen i Katrineholm, exklusive det bidrag som gått till uppförandet av uppgraderingsanläggning i KEABs regi, beviljades slutligen cirka 14 Mkr, motsvarande 25 % av investeringen, i Klimp bidrag (12). Utöver Klimp-bidrag har även ägarna till Swedish Biogas International Katrineholm AB gått in med totalt 8,2 miljoner kr, fördelade enligt Tabell 2, medan resterande del är lån.

Sida 11 av 27 Tabell 2 Fördelning av aktieandelar, kapitaltillskott och rätt till vinstdelning i Swedish Biogas International Katrineholm AB (11) Swedish Biogas International AB Ericsbergs Säteri Åkerö Säteri Fors Säteri Lantbruksgas i Sörmland AB Aktieandelar 51 13 13 13 10 % Kapitaltillskott 4,6 1,2 1,2 1,2 0 Mkr Vinstdelning 55 15 15 15 0 % Swedish Biogas International har i egenskap av insättare av största kapitaltillskott, huvudman för de beviljade Klimp-åtgärderna, huvudman till avtal om gasförsäljning till AGA samt besittare av teknisk kompetens blivit Swedish Biogas International Katrineholm ABs största ägare. Swedish Biogas International äger också rätten till den största vinstdelningen. Även de tre större lantbruken Ericsbergs, Åkerö och Fors säteri har gått in med kapital i anläggningen och har därigenom försäkrat sig om 13 % av aktierna och 15 % av vinstdelningen vardera. Lantbruksgas i Sörmland AB har inte någon rätt till vinstdelning.

Sida 12 av 27 2.3 Wrams Gunnarstorp Biogasanläggningen vid Wrams Gunnarstorp ägs och drivs av Söderåsens Bioenergi AB som bildades 2005. Byggnationen av biogasanläggningen i Wrams-Gunnarstorp påbörjades i februari 2006 och färdigställdes på hösten samma år (13). Anläggningen producerar cirka 25 GWh biogas per år. Den producerade biogasen uppgraderas på Wrams Gunnartorps gård och leds vidare till naturgasnätet för distribution och försäljning (14). Anslutningen till naturgasnätet säkerställer att gasen finner avsättning över hela året, men det innebär också en extra kostnad för propantillsats för att den uppgraderade biogasen ska få naturgaskvalitet. 2.3.1 Affärsmodell och samverkan Ägarstrukturen och hur de olika aktörerna är knutna till Söderåsens Bioenergi AB visas i Figur 8. E.ON Biofor Sverige AB tankstationer uppgraderad biogas E.ON Gas Sverige AB uppgradering, propantillsats, nätanslutning biogas Biogödsel Gödsel Söderåsens Bioenergi AB biogasproduktion Livsmedelsindustri Wrams- Gunnarstorp 24,5 % E.ON Gas Sverige AB 51 % Bigadan A/S 24,5 % Figur 8 Ägarstruktur och affärsmodell för Söderåsens Bioenergi ABs biogasanläggning Ägarna till Söderåsens Bioenergi AB är E.ON Gas Sverige AB, Wrams Gunnarstorp och Bigadan. Bigadan är en dansk tillverkare av biogasanläggningar och var den entreprenör som anlade Söderåsens biogasanläggning. Uppgradering, propantillsats och nätanslutning ägs och drivs av E.ON Gas Sverige AB. All gas som produceras i anläggningen köps av E.ON genom dess gasdistributionsbolag E.ON Biofor Sverige AB. Substraten är främst avfall från Findus samt svingödsel. Den producerade biogödseln förs ut till godset och till andra lantbrukare i närheten (14). 2.3.2 Finansiering Investeringskostnaden på 55 miljoner kronor finansierades av de tre ägarna samt en extern finansiär. Uppförandet av anläggningen kunde genomföras med lönsamhet helt utan bidrag (14).

Sida 13 av 27 2.4 Falkenberg Biogas Falkenberg Biogas AB producerar biogas från gödsel och organiskt industriavfall. Totalt produceras ca 40 GWh biogas per år, där den producerade gasen uppgraderas och tillförs naturgasnätet som passerar genom Halland (15) (16). På samma sätt som i Wrams Gunnarstorp säkerställer anslutningen till naturgasnätet att gasen finner avsättning över hela året, men det innebär också en extra kostnad för propantillsats för att den uppgraderade biogasen ska få naturgaskvalitet. 2.4.1 Affärsmodell och samverkan Ägarstruktur och hur de olika bolagen samverkar kring biogasproduktionen vid Falkenberg Biogas AB framgår av Figur 9 (15). E.ON Biofor Sverige AB Uppgraderad biogas Klimp Falkenberg Biogas AB Gödsel Lantbrukare Falkenbergs kommun (20 %) E.ON Gas Sverige AB (65 %) Gekås Ullared (15 %) Figur 9 Ägarstruktur i Falkenberg Biogas AB Falkenberg Biogas AB ägs av E.ON Gas Sverige AB, Falkenbergs kommun och Gekås Ullared. Den producerade biogasen säljs sedan till E.ON Biofor Sverige AB som säljer gasen vid tankstationer till slutkund. En samverkan sker mellan lantbrukarna och Falkenberg Biogas AB genom utlåning av gödsel som efter rötning återfås som biogödsel (17). 2.4.2 Finansiering Falkenberg Biogas AB erhöll drygt 21 Mkr i KLIMP-bidrag 2004, vilket gav projektet en bidragsandel på nära 30 %. Arbetet med anläggningen påbörjades i januari 2008 och färdigställdes i oktober samma år (6).

Sida 14 av 27 2.5 Sävsjö Biogas Sävsjö Biogas AB driver en biogasanläggning med en årsproduktion om ca 19 GWh biogas, där substratet till anläggningen i huvudsak består av gödsel från 18 gårdar i närheten (18) (19). 2.5.1 Affärsmodell och samverkan En övergripande bild över hur ägarstrukturen och affärsmodellen ser ut för Sävsjö Biogas AB och hur den är uppbyggd framgår av Figur 10. DONG Energy AB Göteborg Energi AB Fordonsgas Sverige AB E.ON Biofor Sverige AB Klimp Sävsjö Biogas AB Gödsel Biogödsel Göteborgs Energi AB 90,5 % Vrigstad Fjärrvärme AB 9,5 % Lantbrukare 5 st 13 st Figur 10 Ägarstruktur och affärsmodell för biogasproduktionen i Sävsjö Biogas AB Av de 18 gårdar som levererar gödsel till Sävsjö biogasanläggning är 5 av dem också ägare i Vrigstad Fjärrvärme AB som äger 9,5 % av Sävsjö Biogas AB. Resterande 90,5% av Sävsjö Biogas AB ägs av Göteborgs Energi AB. Bönderna som bidrar med gödsel får biogödsel tillbaka från biogasproduktionen (19) (20) (21). Gasen som produceras uppgraderas och flakas till konsumenten genom Fordonsgas Sverige AB och E.ON Biofor Sverige AB. Under våren 2013 förväntas även en tankstation bli klar i Sävsjö (19) (22). 2.5.2 Finansiering Under 2008 beviljades Sävsjö Biogas AB 19,5 Mkr i Klimp-bidrag (6). Totalt var miljöinvesteringen på 67,8 Mkr vilket innebär att Klimp-bidraget motsvarade en bidragsandel på nära 29 %.

Sida 15 av 27 2.6 Viken Biogas Biogasanläggningen på Viken utanför Falköping är en biogasanläggning med rötning av nötgödsel som producerar 2 GWh biogas årligen. En rågasledning förbinder biogasanläggningen med en redan befintlig uppgraderingsanläggning vid reningsverket i Falköping. 2.6.1 Affärsmodell och samverkan Strukturen för affärsmodellen och hur de olika aktörerna agerar kring Viken Biogas framgår av Figur 11. DONG Energy AB Göteborg Energi AB Fordonsgas Sverige AB Fordonsgas Göteborg Energi AB Uppgraderingsanläggning Drift Falköpings Kommun Rågas Klimp Viken Biogas Gödsel/ biogödsel Drift Nötcenter Viken AB Göteborg Energi AB 100 % Lantmännen Lantbruks Figur 11 Ägarstruktur och affärsmodell för biogasproduktionen vid Viken Viken Biogas utanför Falköping ägs av Göteborg Energi AB. Biogasanläggningen ligger vid Nötcenter Viken AB som ägs av Lantmännen Lantbruks. Mellan Göteborg Energi AB och Nötcenter Viken AB finns ett avtal som ger Göteborg Energi AB rätten att nyttja gödsel för produktion av biogas samt köp av daglig tillsyn av anläggningen. Göteborg Energi äger anläggningen och distributionsnätet. (23). Den producerade rågasen går i ett rågasnät till en uppgraderingsanläggning som ägs av Göteborg Energi AB, men som driftas av Falköping Kommun (24). Den uppgraderade gasen säljs sedan till Fordonsgas Sverige AB som distribuerar gasen till slutkund. 2.6.2 Finansiering Göteborg Energi beviljades KLIMP-bidrag 2008 till biogasanläggning och rågasledning (6). Totalt beviljades 2,5 Mkr vilket motsvarar ca 19 % av den totala investeringen på 12,7 Mkr.

Sida 16 av 27 2.7 Biogas på Gotland På Gotland producerar idag anläggningen Brogas AB 20 GWh biogas/år. Biogasen leds via en 8 km lång gasledning till en uppgraderingsanläggning och till Arlas gaspanna som ligger 500 m från uppgraderingsanläggningen. I samband med att sockerbetsodlingen upphörde på Gotland avsattes cirka 35 Mkr, som en del av Landsbygdsprogrammet, i ett så kallat omstruktureringsstöd för att stödja omstrukturering av de företag som tidigare hade odlat sockerbetor. En omfattande förstudie genomfördes av Gotlands Betodlarförening för att undersöka möjligheten att bygga en etanolproduktionsanläggning med sockerbetor som bas. Studien visade dock att en sådan gemensam investering för de gotländska betodlarna inte var möjlig att genomföra. Av omstruktureringsstödet användes istället cirka 28 Mkr som investeringsstöd till enskilda betodlare och cirka 7 Mkr som ett investeringsstöd till Brogas AB, med cirka 20 lantbrukare som delägare, som investerade i en biogasanläggning. Den totala investeringskostnaden för biogasanläggningen som driftsattes under 2012 blev omkring 33 Mkr. 2.7.1 Affärsmodell och samverkan Affärsupplägget och samverkan mellan de olika parterna knutna till biogasproduktionen vid Brogas AB framgår av Figur 12. Publik tankstation Bussar Region Gotland Gaspanna Arla Leveransavtal Biogas Gotland AB (Uppgradering, tankstation) Leveransavtal Restprodukter Investeringsstöd landsbygdsprogrammet Brogas AB (Biogasproduktion, gasledning) Biogödsel Majs, gödsel Triventus Biogas AB 2/3 20 lantbrukare 1/3 Livsmedelsindustri Figur 12 Ägarstruktur och samarbeten för Brogas AB och Biogas Gotland AB Brogas AB är ett produktionsbolag för biogas som ägs av ca 20 lantbrukare som tillsammans med Triventus Biogas AB investerat i anläggningen. Till Brogas ABs biogasanläggning levererar även lantbrukare majsensilage och gödsel som substrat och får tillbaka biogödsel. Även livsmedelsindustrin verkar som substratleverantörer till biogasanläggningen. Biogasen levereras ut på en gasledning som leder till Arlas gaspanna och till en uppgraderingsanläggning tillhörande Biogas Gotland AB, ett företag helägt av lantbrukarna Ilse Hallgren och Magnus Ahlsten. Uppgraderad biogas säljs till en publik tankstation och till stadsbussarna i Region Gotlands busstrafik.

Sida 17 av 27 Gotlands kommun, namnbyte till Region Gotland år 2011, handlade år 2009 upp leverans av fordonsgas från biogas för 2010-2015 till bussar och tjänstefordon. Denna upphandling vanns av Biogas Gotland AB. En utmaning idag är att regionen sedan avtalet ingicks, inte lyckats öka andelen transporter med gasfordon till de volymer som angavs i upphandlingsunderlaget. Brogas produktion ersätter olja hos Arla i Visby. Men Arla har också gått med på att vara det dragspel som behövs medan fordonsgasmarknaden på ön byggs upp. Arla kan i princip ta hand om all gas som Brogas levererar, men det krymper underlaget för gasmacken. (25) 2.7.2 Finansiering Produktionsbolaget Brogas AB har genom Triventus Biogas AB och de 20 delägande lantbrukarna tagit in kapital i företaget. Därtill har motsvarande ca 21 % av den totala investeringskostnaden för biogasanläggningen betalats ut i investeringsbidrag från Landsbygdsprogrammet.

Sida 18 av 27 2.8 Vårgårda-Herrljungas kommande biogasanläggning Projektet Vårgårda-Herrljunga Biogas påbörjade i januari 2013 byggnation. Efter färdigställande under året kommer anläggningen främst att producera biogas av gödsel och organiskt avfall från livsmedelsindustrin. Rötningen kommer att ske i separata linjer för ekologisk gödsel respektive konventionell gödsel. Denna åtgärd görs för att kunna röta avfallsfraktioner som inte är godkända som ekologisk biogödsel. Biogasprojektet hade det regionala utvecklingsföretaget Innovatum, tillsammans med lantbrukare i Vårgårda och Herrljunga, som initiativtagare. 2.8.1 Affärsmodell och samverkan Lantbrukare och lokala företag driver projektet inom VH Biogas Ekonomisk förening. Den ekonomiska föreningen är en plattform för att driva projektet framåt och där samverkansavtal kan inskrivas. Den ekonomiska föreningen äger dels Vårgårda-Herrljunga Biogas AB och dels Vårgårda-Herrljunga Biogödsel AB. Landsbygdsprogrammet har beviljat biogasprojektet 20 Mkr i bidrag dividerat på två separata utbetalningar. Dels har Vårgårda-Herrljunga Biogas AB erhållit 10 Mkr i stöd för uppförande av bland annat uppgraderingsanläggning och mottagningsanordning för substrat, dels har Saxtorps Gård AB erhållit 10 Mkr i bidrag för uppförande av rötkammare. (26) Bidragspengar från Landsbygdsprogrammet samt ägartillskott från de ägare som äger VH Biogas Ekonomisk förening sätts in till projekteringsbolaget Vårgårda-Herrljunga Biogödsel AB som betalar Swedish Biogas International AB för att uppföra anläggningen. Vårgårda-Herrljunga Biogas AB hyr uppgraderingsanläggning och biogasanläggning av den ekonomiska föreningens ägare. Upplägget för affärsmodell och samverkansformer för biogasproduktion i Vårgårda-Herrljunga framgår av Figur 13. (27) Fordonsgas Sverige AB (ägare till tankstationer) 10 - årigt leveransavtal Landsbygdsprogrammet 27 % 10 Mkr, diversifiering biogas Vårgårda-Herrljunga Biogas AB Mottagning, uppgraderingsanläggning Driftbolag Vårgårda-Herljunga Biogödsel AB Projekteringsbolag Swedish Biogas International AB Hyresintäkter Aktieutdelning VH Biogas Ekonomisk förening 11 lokala företag 35 % 22 lantbrukare 65 % Saxtorps Gård AB Rötkammare Landsbygdsprogrammet 30 % 10 Mkr, diversifiering biogas Figur 13 Upplägg för biogasproduktion i Vårgårda-Herrljunga Biogasanläggningen ägs av Vårgårda- Herrljunga Biogas AB som till 65 % kommer att ägas av 22 lantbrukare och till 35 % av 11 lokala företag, fördelade på totalt 60 ägarandelar. Lantmännen Doggy levererar restprodukter från sin hundfodertillverkning till biogasanläggingen. Företaget Vårgårda-Herrljunga Biogödsel AB har till uppgift att förse anläggningen med gödsel samt att transportera ut biogödsel. En fördel för lantbrukare är att de kan få gödsel utkörd till satellitbrunnar utan extra kostnad. Driftbolaget betalar biogödselbolaget för transportkostnader. Biogasanläggningen kommer att producera 20 GWh biogas per år och denna biogas säljs till Fordonsgas Sverige AB på ett 10-årigt avtal. Biogasen har ett indexrelaterat pris som till 50 % räknas upp enligt KPI