Markanvändning och Marktäcke

GEODATASPECIFIKATION Markanvändning och Marktäcke Version Denna specifikation är ej längre gällande enligt Lantmäteriets Beslut_SvGeo_LM2018_000290. Mer information på Lantmateriet.se, Nationella specifikationer Bild Vatten Markanvändning och Marktäcke Markdetaljer Höjd Väg och Järnväg Byggnad Adress Stompunkter

LANTMÄTERIET SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING UPPHOVSMAN DOKUMENTANSVARIG Åsa Sehlstedt DOKUMENTNUMMER DOKUMENTDATUM BETECKNING 505-2016/3030 VERSION FASTSTÄLLD VERSION DOKUMENTDATUM ÄNDRING NAMN 1.0 2014-11-12 Grundversion framtagen 2.0 2016-06-30 Slutversion från projektet Svensk geoprocess. 3.0 2017-11-01 Informationsutbytesmodell som utökning av Inspire Land Use och Inspire Land Cover. Reviderade kodlistor. Ändringar efter remissynpunkter. 3.1 2018-03-15 Korrigeringar i kodlista för markanvändning. Korrigeringar i kodlista för markanvändning och marktäcke. Uppdragsledare: Olov Johansson (Metria AB) Arbetsgrupp: Ida Brännäng (Eskilstuna kommun) Thomas Åkerholm (Lunds kommun) Matilda Sörell (Lantmäteriet) Jimmy Svensson (Lantmäteriet) Kerstin Johansson (Lantmäteriet) Inger Persson (Lantmäteriet) Olov Johansson (Metria AB) Åsa Sehlstedt (Lantmäteriet) Lars Andersson (Lantmäteriet) Åsa Sehlstedt (Lantmäteriet) Åsa Sehlstedt (Lantmäteriet) Projektet avslutades juni 2016 och Samverkan ansvarar nu för förvaltning och vidareutveckling av geodataspecifikationerna. XML-scheman finns tillgängliga för tester på hemsida www.lantmateriet.se/svenskgeoprocess

1 (134) Styrgruppen Samverkan I samverkansprojektet har geodataspecifikationer för nio utvalda geodatateman utarbetats. Målet med arbetet har varit att kunna utbyta enhetliga geodata oavsett administrativa gränser, vilket bidrar till enklare och effektivare myndighetsutövning för till exempel planarbete, fastighetsbildning och bygglovshantering, miljö- och krisarbete samt infrastrukturbyggande. Figur 1. Enhetliga geodata bidrar till enklare myndighetsservice För att nå målen ingår även en samverkansprocess där samverkansaktiviteter beskrivits och där geodataspecifikationen använts i processtegen. Arbetet med att utforma och förvalta specifikationerna bedrivs i samverkan mellan kommuner, Lantmäteriet och för temat andra berörda myndigheter.

2 (134) Styrgruppen Introduktion till Geodataspecifikation Markanvändning och Marktäcke Specifikationens dokumentation baseras i stort på standarden SS-EN ISO 19131:2008, Geografisk information Specifikation av datamängder även om avsteg görs. Specifikationerna utnyttjar både internationella och svenska standarder samt är i möjligaste mån överensstämmande med Inspire:s dataspecifikationer för motsvarande geodatateman. Inspire är ett EU-direktiv med regler för hur infrastruktur för geodata i EU ska byggas upp. Geodataspecifikationen är ett dokument som tagits fram i samverkan mellan SKL, Lantmäteriet och kommunerna. Specifikationen innehåller informationsutbytesmodell och krav på utbyte av geodata som beskriver pågående markanvändning och marktäcke. Skillnaden mellan markanvändning och marktäcke kan exemplifieras med golfbana. Golfbana är en typ av markanvändning men det sker på marktäcketyperna gräs, sand och vatten. Markanvändning är inte en ytmässigt sett heltäckande datamängd och överlappande objekt kan förekomma. Markanvändning enligt plan behandlas inte i denna specifikation. Marktäcke är en ytmässigt sett heltäckande datamängd. Det innebär att även vattenytor såsom sjöar, vattendrag och hav ingår i Marktäcke. Specifikationerna för Vatten, Markanvändning/Marktäcke och Markdetaljer kan presentera samma företeelse ur olika perspektiv. Ett exempel på detta är en bassäng. Bassängen redovisas som vattenyta i Vatten och i Marktäcke och kan preciseras till bassäng. I Markanvändning redovisas området för bassängen och tillhörande byggnader, mark och detaljer som bassängbad om bassängen är en simbassäng, eller annan markanvändning där bassänger kan finnas såsom reningsverk, industri etc. I Markdetaljer kan bassängkant redovisas som en detalj. Geodataspecifikationen skildrar tillsammans med processen ett framtida scenario av temat som ett arbetsflöde där flera aktörer samverkar för att effektivisera samhällsbyggnadsprocessen. Processen som tagits fram inom innehåller en vision av hur samverkan kring insamling, lagring och tillhandahållande kan gå till. Geodataspecifikationen avser de geodata om som Lantmäteriet, kommunerna och övriga aktörer t.ex. entreprenörer och andra statliga myndigheter utbyter information om. Hur strukturen på de geodata ska se ut för att utbytet ska fungera presenteras i informationsutbytesmodeller två för markanvändning och två för marktäcke. Utbytet kan ske som ytor alternativt som centroidpunkt med kantlinjer. Informationsutbytesmodellerna redovisas i avsnitt 5 samt i Bilaga B. Fullständig informationsutbytesmodell och i Bilaga C. Objekttypskatalog. Informationsmodellerna innehåller en grafisk i UML (Unified Modelling Language) samt en objekttypskatalog med ingående objekttyper, deras attribut och relationer till andra objekttyper. Vilka objekttyper och attribut som är obligatoriska eller frivilliga framgår såväl av UML-modellen som av objekttypskatalogen.

3 (134) Styrgruppen Från och med version 3.0 av specifikationen är informationsutbytesmodellerna utformad som en utökning av Inspires dataspecifikationer för markanvändning (Land Use) och marktäcke (Land Cover). Det innebär att datamängder som utbyts enligt Svensk geoprocess utbytesmodeller också är godkända som Inspire-datamängder. Specifikationer, informationsmodeller och XML-scheman som tas fram i är tänkta att kunna användas för utbyte av geodata i många olika sammanhang. Detta medför att de i mångt och mycket har karaktären av en bruttolista av allt som kan tänkas utbytas enligt specifikationernas teman. Verksamhetsregler som i många fall kan ses som tekniska realiseringar av avtal eller överenskommelser är inte en del av då det skulle begränsa möjliga användningsområden för specifikationer med mera. Detta innebär dock att man i många fall kommer att behöva göra begränsningar av vad ur specifikationer som får utbytas och tydligare regler kring hur detta ska ske. Visar det sig att samma begränsningar och striktare regler kring utbyte återkommer i många fall nationellt sett så är det en fråga för Samverkan att besluta om dessa begränsningar och striktare regler ska införlivas i specifikationer, informationsmodeller och XML-scheman. Krav på data enligt denna specifikation uttrycks i respektive tillämpligt avsnitt av specifikationen. Numreringen kan skilja sig åt mellan olika specifikationer, då specifika krav och rekommendationer kan tillkomma eller utgå. Krav skrivs på egen rad med fet stil i röd färg undantaget datakvalitetskrav. Rekommendationer skrivs på egen rad med fet stil i blå färg. Datakvalitetskrav uttrycks i tabellform enligt den internationella datakvalitetsstandarden SS-EN ISO 19157:2013, Geografisk information Datakvalitet under avsnitt 7 i geodataspecifikationen. Denna geodataspecifikation är tillgänglig som ett dokument (.pdf) från www.lantmateriet.se/svenskgeoprocess.

4 (134) Styrgruppen 1 GEODATASPECIFIKATIONENS OMFATTNING 6 2 ÖVERSIKT 6 2.1 Information om geodataspecifikationen 6 2.2 Information om 12 3 MARKANVÄNDNINGS OCH MARKTÄCKES OMFATTNINGAR 14 3.1 Omfattning A 14 Delomfattning B - Markanvändning 14 3.3 Delomfattning C - Marktäcke 16 4 IDENTIFIERING AV MARKANVÄNDNING OCH MARKTÄCKE 18 5 DATAINNEHÅLL OCH STRUKTUR 19 5.1 Beskrivande text 19 5.2 Informationsutbytesmodell 20 5.3 Beskrivning av basmodell 22 5.4 Beskrivning av 27 5.5 Ordning på attribut och associationer 41 6 REFERENSSYSTEM 42 7 KVALITETSKRAV 43 7.1 Datakvalitet 43 8 METADATA 45 9 TILLHANDAHÅLLANDE 45 10 DATAFÅNGST OCH UNDERHÅLL 46 11 PRESENTATIONSREGLER 46

5 (134) Styrgruppen 12 ÖVRIG INFORMATION 46 13 REFERENSER 46 13.1 HMK Handbok i mät- och kartfrågor 46 1 Standarder och tekniska rapporter utgivna genom SIS 46 13.3 Övriga referenser 47 BILAGA A. TEST AV SPECIFIKATIONSÖVERENSSTÄMMELSE 48 BILAGA B. FULLSTÄNDIG INFORMATIONSUTBYTESMODELL 50 BILAGA C. OBJEKTTYPSKATALOG 53 Markanvändning 53 Marktäcke 59 Inspire Land Use 65 Inspire Land Cover 76 BILAGA D. KODLISTOR 82 Bilaga D1. Kodlista markanvändning 82 Bilaga D2. Kodlista marktäcke 116 BILAGA E. KRAV OCH REKOMMENDATIONER 126 Bilaga E1. Krav 126 Bilaga E2. Rekommendationer 127 BILAGA F. FÖRÄNDRINGSFÖRTECKNING 128 Förändringar från och med version 128 Förändringar från och med version 3.1 130 Förändringar från och med version 3.0 130

6 (134) Styrgruppen 1 Geodataspecifikationens omfattning Detta dokument utgör en gemensam geodataspecifikation för utbyte av data om pågående markanvändning och marktäcke som framställs på uppdrag av Lantmäteriet, kommunerna, SKL och andra myndigheter. 2 Översikt 2.1 Information om geodataspecifikationen Titel Geodataspecifikation Datum Ansvarig part Lantmäteriet i samverkan med kommuner och SKL Lantmäteriet, Division Geodata, enheten Geografisk information Adress 801 82 Gävle Telefon 0771 63 63 63 E-post svenskgeoprocess@lm.se URL http://www.lantmateriet.se Språk Svenska Ämnesområde 010 Arealtäckande bilder och baskartor Ämnesområde ur den nationella metadataprofilen (tabell 33). Syfte Specifikation av de nationella krav som ställs på utbyte av Markanvändning och Marktäcke mellan kommuner, leverantörer, myndigheter och andra aktörer. Utbyte kan avse både från producent till informationsägare och från informationsägare till användare. Med utbyte Markanvändning avses utbyte av information med klassificering av pågående markanvändning. Med utbyte Marktäcke avses utbyte av information med klassificering av marktäcke. tillhör samma tema i Svensk geoprocess, men har separata utbytesmodeller och XML-scheman.

7 (134) Styrgruppen Denna geodataspecifikation riktar sig i första hand till dataproducenter, systemleverantörer och systemutvecklare som ansvarar för att utbyta datamängder enligt denna specifikation. Geodataspecifikationen ska också kunna vara ett stöd för användare av data i att få större förståelse för datamängders användbarhet, kvalitet och tillförlitlighet. 2.1.1 Termer och definitioner Termerna är uppdelade i två tabeller. Tabell 1 beskriver termer från denna specifikation, Tabell 2 innehåller generella termer som används i flera specifikationer. Källa om annan än anges inom hakparentes [ ] efter. Tabell 1. Termer för i Term Markanvändning Marktäcke Centroid Centroidpunkt Beskrivning (och eventuella kommentarer) Information som visar användning för ett markområde. Informationen behöver inte vara heltäckande. Överlappande information kan förekomma. Kommentar: I denna specifikation behandlas endast befintlig markanvändning, inte markanvändning enligt plan såsom detaljplan. Heltäckande ytskikt som visar markens fysiska och biofysiska egenskaper. Matematisk beräknad centrumposition för en figur. En centroid geometriskt representerad som en punkt. Kommentar: En centroid för en starkt böjd yta kan hamna utanför den avsedda ytan. En centroidpunkt ska ligga inuti den figur den ska representera och måste i förekommande fall flyttas. Tabell 2. Generella termer i Term Abstrakt klass Applikationsschema Association klass som inte motsvarar en verklig företeelse [Ekvator] Kommentar: representerar gemensamma egenskaper för klasser t.ex. attribut och associationer. formell av datastruktur, regler och innehåll för information inom ett visst tillämpningsområde [Ekvator] samband mellan klasser Kommentar: beskrivs med roller i

8 (134) Styrgruppen Term Attribut Attributtyp Baskarta Baskarteområde Begreppsmodell Coverage Datamodell Egenskap Företeelse Företeelsetyp egenskap för en klass beskriven genom de värden den kan anta [Ekvator] Kommentar: Ett värde som representerar det observerade värdet av en Egenskap hos en Företeelse typ av karakteristik eller för en objekttyp [Ekvator] karta som har ett för ändamålet anpassat innehåll och som utgör underlag för fortsatt kartframställning vid planering, projektering och redovisning [Ekvator] område som ajourhålls med storskalig kartinformation, t.ex. inom tätortsområde eller inom område där kartunderlag för grundkarta, nybyggnadskarta eller förrättningskarta tas fram. modell som beskriver begrepp, deras egenskaper och inbördes relationer [Ekvator] termen coverage i samband med geografisk information har ingen allmänt spridd svensk översättning. I ISO 19123 definieras coverage på följande sätt: Feature that acts as a function to return values from its range for any direct position within its spatial, temporal or spatiotemporal domain. Exempel som anges är rasterbild, polygon-lager, digital höjdmatris. Det pågår arbete inom SIS att ta fram en svensk term och definition. Begreppet blir tillgängligt i termdatabasen Ekvator när det är färdigt. på logisk nivå över hur data är organiserade i en databas [GIS-ordbok] specifikation av värdedomän och de operationer som är tillåtna på värdena [Ekvator] Kommentar: I UML representeras en datatyp av en klass vars dataförekomster inte har egen identitet Exempel: SG_Namn, String (textsträng), Integer (heltal), Boolean (sant/falskt) inneboende karakteristik hos en företeelse som kan användas för att beskriva företeelsen och/eller särskilja en företeelse från en annan egenskap någonting som finns i den verkliga världen eller en tänkt värld och som kan avgränsas som en egen enhet [Ekvator] grupp av Företeelser med samma egenskaper

9 (134) Styrgruppen Term Generic Conceptual Model Geodataspecifikation Informationsmodell Kvalitetsmått (engelska, quality measure) Datakvalitetsegenskap (engelska, quality element) Kategorier av datakvalitetsegenskaper (engelska, data quality element category) Kodlista Metadata Modellelement Multiplicitet Objekt Objekttyp Objekttypskatalog Roll motsvarande basmodell i Inspire som beskriver gemensamma objekttyper, datatyper och kodlistor ett dokument som beskriver alla krav som ställs på datamängder. Krav avser struktur på data vid utbyte, obligatoriska element samt datakvalitetskrav begreppsmodell som beskriver de olika objekttyper som är av intresse för en viss verksamhet [Ekvator] kvantitativ bestämning som ligger till grund för utvärderingen av en datakvalitetsegenskap detaljerad indelning av geodatakvalitetens olika aspekter; grupperas ihop till kategori av datakvalitetsegenskaper och mäts med kvalitetsmått Kommentar: Motsvaras av termen Kvalitetsparameter i HMK övergripande indelning av geodatakvalitetens olika aspekter (aktualitet, fullständighet, användbarhet etc.); delas in i datakvalitetsegenskaper, som mäts med kvalitetsmått Kommentar: Motsvaras av termen Kvalitetstema i HMK diskret värdedomän där varje värde tilldelats en inom listan unik beteckning [Ekvator] data som definierar och beskriver andra data [Ekvator] Kommentar: Metadata kan förekomma både på datamängdsnivå och objekttypsnivå samt av tjänster komponent som bygger upp en modell Exempel: Objekttyper, associationer och datatyper. anger hur många förekomster som ska eller kan förekomma representation av en företeelse i den verkliga världen [Ekvator] abstraktion av en grupp av företeelser med likartade egenskaper [Ekvator] förteckning över objekttyper samt deras attribut- och sambandsanalyser [Ekvator] beskriver associationens funktion för en objekttyp till en annan objekttyp i en utbytesmodell Kommentar: implementeras som attribut i XML

10 (134) Styrgruppen Term Yttäcke ett rumsligt objekt som genom sin funktion returnerar värden från sin värdemängd för alla direkta positioner inom sin rumsliga, och/eller tidsmässiga utsträckning. [ISO 19123:2007] [Inspire 1089/2010 tillägg 1289] Kommentar: Den svenska översättningen av Coverage kan ge syftningsfel. Även linje- och punktformat kan förekomma. Tabell 3. Källor för termer Källa GIS-Ordbok Beskrivning GIS-Ordbok SIS/STANLI (TK 323) Samverkande GIS med ISO 19100 En handbok om tekniskt ramverk för geografisk information, utg 1, 2004 HMK-Ordlista HMK-Ordlista och förkortningar 2017 Inspire 1089/2010 Ekvator förordning (EU) nr 1089/2010 om genomförande av direktiv 2007/2/EG vad gäller interoperabilitet för rumsliga datamängder och datatjänster termdatabas med geodatarelaterade termer från svenska standarder, tekniska rapporter, tekniska specifikationer och andra rapporter på geodataområdet samt översatta termer från ISO/TC 211 Multi-lingual glossary of terms. Exempel: Svensk standard (SS), för geografisk information i serien 63 70 00 och tekniska rapporter (TR) utgivna av SIS, t.ex. 23, 24, 25, 26 2.1.2 Förkortningar Tabell 4. Förkortningar som används i Förkortning BSAB DGNSS EPSG Beskrivning Byggandets Samordning AB, kodsystem för beteckning av byggdelar eller produktionsresultat Differentiell GNSS. Relativ GNSS-mätning där korrektioner för systematiska felkällor beräknas på referensstation och sänds till mobila GNSS-mottagare, som korrigerar sina mätningar. European Petroleum Survey Group, allmänt använd databas med koder över referenssystem [HMK-Ordlista modifierad] http://www.epsg-registry.org/

11 (134) Styrgruppen Förkortning Beskrivning EVRS GALILEO GLONASS GML GNSS GPS GUID GUM HILUCS HMK Nätverks-RTK OGC European Vertical Reference System. Europeiskt höjdsystem. [HMK-Ordlista] Europeiskt satellitbaserat positioneringssystem [HMK-Ordlista] Globalnaja navigatsionnaja sputnikovaja sistema. Ryskt satellitbaserat positioneringssystem. Geographic Markup Language En profil av XML med fördefinierad hantering av geometrier och referenssystem med mera. http://www.opengeospatial.org/standards/gml Global Navigation Satellite System. Samlingsbegrepp för satellitbaserade navigations- och positioneringssystem [HMK-Ordlista] Global Positioning System Amerikanskt satellitbaserat positioneringssystem [HMK-Ordlista] Globally Unique Identifier. Version av UUID Guide to the Expression of Uncertainty in Measurement. Internationell standard för mätosäkerhet. [HMK-ordlista] Hierarchical Inspire Land Use Classification System. Kodlista för markanvändning som skapats för Inspire Land Use. Handbok i mät- och kartfrågor. Samverkan mellan Lantmäteriet och andra myndigheter, främst kommuner och Trafikverket, som arbetar för enhetlig och standardiserad insamling av geodata i form av handböcker. Se HMK:s hemsida http://www.lantmateriet.se/hmk Bärvågsmätning i realtid med flera permanent placerade referensstationer som samverkar för att optimera hanteringen av felkällor The Open Geospatial Consortium. Internationell standardiseringsorganisation för geodata. [HMK-Ordlista] RH 2000 Rikets höjdsystem 2000. Det nya riksnätet i höjd och den svenska realiseringen av EVRS. [HMK-Ordlista] RMS Root Mean Square, en typ av (kvadratiskt) medeltal [HMK-Ordlista]

12 (134) Styrgruppen Förkortning RTK SKL Beskrivning Real Time Kinematic. Bärvågsmätning i realtid. Sveriges Kommuner och Landsting SWEREF 99 SWEREF 99 TM SWEREF 99 dd mm URI UUID XML Swedish Reference Frame 1999. Det nya, globalt anpassade nationella referenssystemet; den svenska realiseringen av det europeiska ETRS89, med epok 1999. [HMK-Ordlista] Swedish Reference Frame 1999 Transversal Mercator. Nationell kartprojektion till SWEREF 99. [HMK-Ordlista] Swedish Reference Frame 1999. Transversal Mercator. Lokala projektionszoner i (svenskt tredimensionellt) referenssystem där dd anger grader och mm minuter. Uniform Resource Identifier, identifierare av resurs Universal Unique IDentifier extensible Markup Language Ett textbaserat överföringsformat för data där man själv definierar struktur och regler för data med hjälp av ett XML-schema (.xsd). I huvudsak avsett för att vara maskinläsbart men kan även läsas av människor. 2.2 Information om Namn Förkortning - Beskrivning av innehåll Markanvändning beskriver pågående användning och funktion av marken. Markanvändningstypernas geometrier kan vara överlappande och behöver inte vara heltäckande. Marktäcke beskriver markytans den fysiska och biofysiska egenskaper. Ett marktäcke har heltäckande icke överlappande geometrier, vilket innebär att även vattenytor ingår och våtmarker ingår. Vatten och vattenrelaterade företeelser beskrivs i en egen specifikation som innehåller fysiska hydrografiska objekt samt en nätverksmodell. Det innebär av vattenytor och våtmarker ingår i såväl Vatten som Marktäcke. Detta harmoniserar med avgränsningen mellan Inspire Hydrography och Land Cover.

13 (134) Styrgruppen För samhällsbyggnadsprocessen har lagakraftvunnen markanvändning enligt plan stor betydelse. Den omfattas inte av denna specifikation utan beskrivs i SS637040:2010, detaljplanestandarden, och i dpbl som utvecklas av Boverket och SKL. Däremot har användningsslag ur detaljplanestandarden beaktats i framtagandet av denna specifikation för att bland annat möjliggöra uppföljning av detaljplaners realiserande. enligt denna specifikation kan utbytas som ytor eller alternativt som centroidpunkter och kantlinjer. Utsträckning i tid och rum Uppgifterna beskrivs i de metadata som följer leveransen Syfte beskriver data om pågående markanvändning och marktäcke som behövs som underlag vid framförallt planering, bygglovshantering, miljöarbete, krisarbete, infrastrukturbyggande och fastighetsbildning. Tillsammans med andra geodataspecifikationer ska möjliggöra en kommunal baskarta. Baskartan ska utgöra grund för framställning av kommunens olika kartprodukter, t.ex. nybyggnadskarta och grundkarta för detaljplanering samt kunna tillgodose förrättningsverksamhetens krav på information från baskartan. Genom enkelt tillgängliga och väl beskrivna data ökar möjligheterna att både snabbt och effektivt fatta rätt beslut och minimera riskerna att felaktiga beslut fattas i brist på underlag eller på grund av att underlaget tolkas fel. kan också bidra till att annan myndighetsutövning underlättas. Datakällor Beskrivs i levererande organisations egen dokumentation eller i teknisk specifikation för upphandling. Produktionsprocesser Beskrivs i levererande organisations egen dokumentation eller i teknisk specifikation för upphandling. Ajourhållning Beskrivs i levererande organisations egen dokumentation eller i teknisk specifikation för upphandling.

14 (134) Styrgruppen 3 Markanvändnings och Marktäckes omfattningar Detta kapitel beskriver hur kan delas in i olika delar, delomfattningar, vilket medför att olika krav kan ställas på de olika delarna ur olika aspekter. Omfattningarna kan användas som hänvisning vid specificering av egna krav som påverkar kvaliteten i levererade datamängder liksom koppling till metadata tillhörande leverans. Förutom hela så har sex delomfattningar identifierats som beskrivs nedan. Delomfattningarna är gjorda utifrån de noggrannhetskrav som specificerats av HMK och relaterar sig till användningsområden. 3.1 Omfattning A Identifiering av omfattning Hierarkisk nivå 005 Datamängd Namn på hierarkisk nivå Beskrivning av hierarkisk nivå Datamängd beskrivande pågående markanvändning samt marktäcke. Utsträckning Data förekommer över hela Sverige. Coverages - Ingående omfattningar Delomfattning B Markanvändning Delomfattning B1 Markanvändning Översiktlig Delomfattning B2 Markanvändning Detaljerad Delomfattning C Marktäcke Delomfattning C1 Marktäcke Översiktlig Delomfattning C2 Marktäcke Detaljerad Delomfattning B - Markanvändning Identifiering av omfattning Hierarkisk nivå Markanvändning 005 Datamängd

15 (134) Styrgruppen Namn på hierarkisk nivå Markanvändning Beskrivning av hierarkisk nivå Utsträckning Data om befintlig markanvändning Data förekommer spritt över hela Sverige men är inte heltäckande. Överordnad omfattning A.1 Delomfattning B1 Markanvändning Översiktlig Identifiering av omfattning Markanvändning översiktlig kartering/planering (HMK Standardnivå 1) Hierarkisk nivå 005 Datamängd Namn på hierarkisk nivå Beskrivning av hierarkisk nivå Markanvändning Översiktlig Data om befintlig markanvändning i noggrannhet anpassad för översiktlig kartering/planering Utsträckning Data förekommer spritt över hela Sverige men är inte heltäckande, exempelvis Lantmäteriets anläggningsområden. Överordnad omfattning B Markanvändning.2 Delomfattning B2 Markanvändning Detaljerad Identifiering av omfattning Markanvändning detaljerad kartering/planering (HMK Standardnivå 2) Hierarkisk nivå 005 Datamängd Namn på hierarkisk nivå Markanvändning Detaljerad

16 (134) Styrgruppen Beskrivning av hierarkisk nivå Data om markanvändning som samlas in av kommunal verksamhet i samband med detaljplanering, fastighetsbildning eller bygglovshantering eller annan kommunal verksamhet. Utsträckning Data förekommer spritt över hela Sverige men är inte heltäckande. Vanligtvis finns kommunala data inom respektive kommuns baskarteområde (vanligen där kommunalt vatten och avlopp finns) men även i små öar utanför baskarteområde där exempelvis fastighetsbildning skett eller nybyggnadskarta upprättats Överordnad omfattning B Markanvändning 3.3 Delomfattning C - Marktäcke Identifiering av omfattning Hierarkisk nivå Marktäcke 005 Datamängd Namn på hierarkisk nivå Beskrivning av hierarkisk nivå Utsträckning Marktäcke Data om marktäcke. Data är rikstäckande. Överordnad omfattning A 3.3.1 Delomfattning C1 Marktäcke Översiktlig Identifiering av omfattning Marktäcke översiktlig kartering/planering (HMK Standardnivå 1) Hierarkisk nivå 005 Datamängd Namn på hierarkisk nivå Beskrivning av hierarkisk nivå Marktäcke Översiktlig Data om marktäcke med noggrannhet anpassad för översiktlig kartering/planering

17 (134) Styrgruppen Utsträckning Data förekommer inom de områden som omfattas av Fastighetskartan. Fastighetskartan förekommer i tre versioner, fullständig version, grundversion (som saknade tidigare uppdelning mellan skog och öppen mark) samt förenklad version (som även saknade redovisning av sankmarker). Detta är numera kompletterat via särskild insats. Omfattningarna fyller i stället en funktion i kvalitetsredovisningen eftersom insamlingsmetoderna är annorlunda. Bland annat har information hämtats från vägkartan i skala 1:100 000. En kvalitetsmätning har ännu inte genomförts. Därför är det osäkert vilken kvalitetsnivå från HMK som uppfylls i de reviderade versionerna. Överordnad omfattning C Marktäcke 3. Delomfattning C2 Marktäcke Detaljerad Identifiering av omfattning Marktäcke detaljerad kartering/planering (HMK Standardnivå 2) Hierarkisk nivå 005 Datamängd Namn på hierarkisk nivå Beskrivning av hierarkisk nivå Marktäcke Detaljerad Data om marktäcke som samlas in av kommunal verksamhet i samband med detaljplanering, fastighetsbildning eller bygglovshantering eller annan kommunal verksamhet. Utsträckning Data förekommer spritt över hela Sverige men är inte heltäckande. Vanligtvis finns kommunala data inom respektive kommuns baskarteområde (vanligen där kommunalt vatten och avlopp finns) men även i små öar utanför baskarteområde där exempelvis fastighetsbildning skett eller nybyggnadskarta upprättats. Överordnad omfattning C Marktäcke

18 (134) Styrgruppen 4 Identifiering av Titel Alternativ titel Versionsnummer Sammanfattning Syfte Ämnesområde Metod för rumslig representation Rumslig upplösning Geografisk utsträckning Kompletterande information beskriver befintlig markanvändning respektive marktäcke med olika detaljeringsnivåer. representeras med ytor eller med kantlinjer och centroidpunkter. Markanvändning är inte ytmässigt heltäckande och överlappande geometrier kan förekomma. Marktäcke är ytmässigt heltäckande representerat utan överlapp. beskriver befintlig markanvändning och marktäcke som behövs som underlag vid planering, bygglovshantering, miljöarbete, krisarbete, infrastrukturbyggande och fastighetsbildning. Tillsammans med andra geodataspecifikationer ska möjliggöra en kommunal baskarta. Baskartan ska utgöra grund för framställning av kommunens olika kartprodukter, t.ex. nybyggnadskarta och grundkarta för detaljplanering samt kunna tillgodose förrättningsverksamhetens krav på information från baskartan. Genom enkelt tillgängliga och väl beskrivna data ökar möjligheterna att både snabbt och effektivt fatta rätt beslut och minimera riskerna att felaktiga beslut fattas i brist på underlag eller på grund av att underlaget tolkas fel. Markanvändning och Marktäcke kan också bidra till att annan myndighetsutövning underlättas. 010 Arealtäckande bilder och baskartor Ämnesområde ur den nationella metadataprofilen. 001 Vektor Ur den nationella metadataprofilen. - Beskrivs i metadata medföljande leveransen. -

19 (134) Styrgruppen 5 Datainnehåll och struktur 5.1 Beskrivande text innehåller av två informationsutbytesmodeller vardera för markanvändning respektive marktäcke. De är utformade som nationella utökningar till Inspires dataspecifikationer Land Use och Land Cover. Modellerna hanterar enskilda objekt och hur de sätts samman till en datamängd för utbyte. I organisationer där man inte hanterar ytor utan linjer som geometrisk representation för yt-utbredda företeelser förekommer kantlinjer ofta tillsammans med en centroidpunkt och topologier för att avgränsa en företeelses utbredning. Centroidpunkten tillsammans med kantlinjer kan användas för att konstruera en yta vid behov. För att stödja dessa två alternativ har separata utbytesmodeller och XML-scheman tagits fram för vardera innehållande objekttyper för ytor respektive centroidpunkter och kantlinjer. Kantlinjerna hämtas från marklinjer i tema Markdetaljer. Marklinjerna som omfattar såväl kantlinjer, mittlinjer och andra typer av linjer kan även utbytas separat i utbytesmodellen för Markdetaljer. Överlapp kan förekomma i Markanvändning men aldrig i Marktäcke. Om det i verkligheten finns flera höjdnivåer såsom broar, viadukter och dessa broar eller viadukter redovisas som ytor är det översta lagret som ska redovisas. Det innebär att vattnet under en bro inte redovisas i Marktäcke men däremot i tema Vatten. Om vägsystemet som korsar vatten representeras med linjegeometrier i mer småskaliga system kan vattenytan redovisas i sin helhet i Marktäcke. Markanvändningstyper och marktäcketyper finns i var sin hierarkisk kodlista med olika detaljeringsnivåer. Kodlistan för markanvändning är baserad på Lantmäteriets data om anläggningsområden och på kommunernas klassificering av markanvändning. Kodlistan innehåller en mappning till Inspires HILUCS-kodlista (Hierarchical Inspire Land Use Classification System) som används i Inspire-temat Land Use. Se Bilaga D1. Kodlista markanvändning. Kodlistan för marktäcke är baserad på internationella system och standard för marktäcke och kompletterad med typer på detaljnivå för att passa kommunal verksamhet. Se Bilaga D2. Kodlista marktäcke. I avsnittet Informationsutbytesmodell nedan beskrivs i detalj alla ingående objekttyper, attribut och associationer som ingår i. Beskrivning sker med hjälp av förklarande text, figurer (UML-diagram, www.uml.org) i detta avsnitt samt i Bilaga B. Fullständig informationsutbytesmodell och en objekttypskatalog i Bilaga C. Objekttypskatalog. På webbplatsen presenteras även en fullständig modell och objekttypskatalog för alla teman. Informationsmodellen är dokumenterad med UML (www.uml.org) och är framförallt avsedd att vara läsbar för människor och är därför i vissa avseenden inte konsekvent eller tekniskt korrekt modellerad. Se bilaga B i Specifikation för Basmodell för information om hur UML har använts i.

20 (134) Styrgruppen Förändringar som gjorts i olika versioner av specifikationen redovisas i Bilaga F. Förändringsförteckning. 5.1.1 Avgränsningar mot andra teman inom Avgränsningen mellan olika teman i är i första hand tematisk, inte beroende på vilken organisation som förvaltar data. I tema Vatten ingår vatten och andra vattenrelaterade företeelser, bland annat våtmark. Även i Marktäcke ingår ytvatten och våtmarker för att skapa ett heltäckande ytskikt. I informationsutbytesmodellen Vatten är olika typer av ytvatten samt våtmark egna objekttyper. Motsvarande typer är i Marktäcke olika värden i kodlistan för marktäcketyper. I modellen för marktäcke kombineras våtmark med olika typer av marktäcke på såväl öppen mark, skog och kalfjäll. Det finns även ett samband med utbytesmodellen för Markdetaljer och objekttypen ML_Marklinje. I kodlistan ML_MarklinjeTyp finns värden som anknyter till företeelser i Markanvändning, Marktäcke och andra teman. 5.2 Informationsutbytesmodell Inom finns nio teman Bild, Vatten, Markanvändning/Marktäcke, Markdetaljer, Höjd, Väg/Järnväg, Byggnad, Adress samt Stompunkter. Varje temas informationsutbytesmodell är indelad i ett eller flera paket. Utöver detta finns även ett gemensamt paket som används av alla informationsmodeller och beskrivs i specifikation Basmodell. informationsmodeller är ursprungligen skapade för att visa informationen utifrån ett verksamhetsperspektiv vilket redovisats i tidigare versioner av specifikationerna. För att kunna skapa datautbytesmodeller i form av XML-scheman motsvarande informationsmodellerna har en del avgränsningar och uppdelningar behövt göras. Dessa nya informationsutbytesmodeller är de som från och med version 3 redovisas i specifikationen. Informationsutbytesmodellerna beskriver hur utbytet av information sker och tillhandahålls tillsammans med XML-scheman via projektets hemsida www.lantmäteriet.se/svenskgeoprocess. Informationsutbytesmodellen är uppdelad i flera figurer för att belysa de olika delarna av modellen. Fullständig informationsmodell inklusive objekttypskatalog återfinns på webbplatsen www.lantmäteriet.se/svenskgeoprocess med kopia i Bilaga B. Fullständig informationsutbytesmodell och i Bilaga C. Objekttypskatalog. Informationsutbytesmodellerna beskriver hur strukturen ser ut i utbytet av information. I objekttypskatalogen för temat ingår endast klasser (objekttyper, datatyper och kodlistor) och importerade klasser skapade för Markanvändning och Marktäcke eller klasser som inte beskrivs i dokumentet Basmodell. Gemensamma klasser för och importerade objekttyper, kodlistor och datatyper från standarder och Inspire Generic Conceptual Model beskrivs i dokumentet Basmodell.

21 (134) Styrgruppen Kodlistorna är utökningsbara men för att datautbyte ska kunna ske smidigt inom Samverkan ska egna versioner av kodlistor avstämmas med intressenter för samsyn. Färgsättning av modellelement görs enligt Figur 2 - vita klasser för temats information, grå klasser andra temans och beigefärgade klasser för importerade klasser från standarder och Inspire. class Färgsättning «featuretype» AnnanObjekttyp «datatype» Annan «codelist» AnnanKodlista «featuretype» TematsObjekttyp «datatype» Temats «codelist» TematsKodlista «featuretype» ImporteradObjekttyp «datatype» Importerad «codelist» ImporteradKodlista Figur 2. Färgsättning av klasser i diagram. Krav 1. Informationsmodellens obligatoriska attribut och associationer ska finnas med i datamängd enligt denna geodataspecifikation. Krav 2. Informationsmodellens angivelser om multiplicitet ska följas för datamängder enligt denna geodataspecifikation. Krav 3. Endast värden från kodlistor ska användas för attribut vars typ är en kodlista. Krav 4. Kodlistor är utökningsbara. Utökad kodlista ska tillhandahållas av ansvarig part. Krav 5. Koder/värden i utökade kodlistor ska inte stå i konflikt med värden i ursprunglig kodlista.

22 (134) Styrgruppen Krav 6. Utökning av kodlistor ska ske i samverkan mellan alla identifierade intressenter. Rekommendation 1. Gemensamma kodlistor ska förvaltas av Lantmäteriet. 5.3 Beskrivning av basmodell För att skapa enhetlighet bland de specifikationer som tas fram inom har en uppsättning gemensamma objekttyper, datatyper och kodlistor skapats som kan användas av alla specifikationer. Gemensamma klasser, datatyper och kodlistor har prefixet SG_. Det finns även en geometrimodell med prefix GE. De gemensamma klasserna medför att identifierare, livcykelinformation, geometrier och av datamängder och metadata hanteras enhetligt. De gemensamma modellerna beskrivs tillsammans med importerade element från Inspire i specifikationen Svensk Geoprocess Basmodell med motsvarande numrering. 5.3.1 SG_Basklass SG_BasKlass är en abstrakt klass som äger de mest grundläggande attributen som krävs vid utbyte av geodata. Attributen i SG_BasKlass är desamma som finns i Inspires objekttyper id (inspireid), beginlifespanversion och endlifespanversion. SG_BasKlass tillför via arv dessa attribut till objekttyper som inte är en utökning av Inspire såsom objekttyper tillhörande Markdetaljer och vissa objekttyper i andra teman. Informationsutbytesmodellerna för har utformats som en utökning av Inspire Land Use och Land Cover och därmed fungerar Inspires objekttyper som basklasser. SG_BasKlass används inte i detta tema. 5. Identifierare Alla objekt som levereras enligt Svensk Geoprocess ska ha en unik identitet som inte byts ut under dess giltighetstid. Med objekt menas realisering av den verkliga företeelsen. Vid förändringar av objektet behålls den unika identiteten men objektet representeras av en ny version. Svensk Geoprocess utnyttjar Inspires datatyp Identifier som med namespace och localid bygger upp en unik identitet. UUID är en universellt unik identifierare bestående av 32 hexadecimala tecken separerade i fem grupper av bindestreck (-). Lantmäteriet har i sina Inspiretjänster valt att representera namespace med land.organisation.tema. Krav 7. Alla vektorobjekt i en datamängd enligt denna geodataspecifikation ska ha en identifierare (Id). Krav 8. Identifierare ska vara av typen Identifier [Inspire - Generic conceptual model BaseTypes].

23 (134) Styrgruppen Krav 9. Identifieraren ska vara unik och stabil över objektets livstid [Inspire Base Types:Identifier, note 3]. Rekommendation 2. LocalId som är ett attribut till typen Identifier ska vara av typen UUID [ISO/IEC 9834-8:2005]. 5.3.3 Livscykelinformation Vid nyskapande av objekt anges skapandedatum i beginlifespanversion. Om versionid i datatypen Identifier används ska 1 anges för den första versionen. Då en ny version skapas anges datum och tid för endlifespanversion på den utbytta versionen av objektet. I den nya versionen räknas talet i versionid upp +1 och beginlifespanversion får det datum när den nya versionen blir gällande. Denna version ska vara unik, localid och namespace behålls. Krav 10. Då attributet endlifespanversion förekommer får dess värde inte inträffa före värdet attributet beginlifespanversion. Krav 11. Om attributet versionid förekommer ska det anges i heltal och uppräknas ett steg efter varje version som tilldelas värde i beginlifespanversion. Rekommendation 3. Datum, för när objekt skapades i databas hos ansvarig part, ska användas för attributet beginlifespanversion och alla objekt i en datamängd enligt denna geodataspecifikation. 5.3.4 Textfält Det finns olika sätt att representera text. Vanlig text representeras av datatypen CharacterString. Inspire använder datatypen PT_FreeText där språkkod ska anges. 5.3.5 SG_Projekt Används inte i detta tema. 5.3.6 Kontaktuppgifter Ansvarig organisation registreras på olika sätt inom Svensk Geoprocess. För projekt inom flygbild, höjd och stompunkter kan uppgifter om ansvarig organisation anges för ägare, producent och uppdragsgivare. För levererade datamängder anges grundläggande metadata enligt den svenska metadataprofilen. För geometrierna kan ansvarig organisation och utförare anges för inmätningen. 5.3.7 Extern referens Används inte i detta tema.

24 (134) Styrgruppen 5.3.8 Okända värden För okända eller utelämnade värden används den inbyggda funktionen nillable från XML-schemaspecifikationen från W3C. Funktionen med nil ersätter det utelämnade värde och anges med booleanvärdet true och anledningen till utelämnandet enligt värdelistan nilreason. Anledningen visar t.ex. att värdet saknas eller är okänt. Alla obligatoriska element i XML-scheman är nillable utom identiteten. 5.3.9 Koordinatsystem För att hantera koordinatsystem används de inbyggda funktionerna i GML där varje geometri har ett koordinatsystem. För 2D-geometrier anges EPSG-kod för plansystem (se avsnitt 6) och dimension =2. För 3D-geometrier anges EPSG-kod för kombinationer av plan- och höjdsystem och dimension =3. Koordinatsystem för plan, höjdsystem och dimension anges även i attribut i SG_Datamangd. För Marktäcke/Markanvändning anges dessa attribut i temats egna objekttyper för datamängd. Värden för EPSG_koder finns i tabell i Basmodell avsnitt 6. 5.3.10 SG_Coclass CoClass ersätter under hösten 2017 BSAB 96. CoClass användningsområde är den byggda miljön. Om det finns en korresponderande CoClass-kod anges denna. Klassificering sker med 7 tabeller där tabellerna innehåller 3 generaliseringsnivåer. Attributet coclass och datatypen SG_CoClass används i Markanvändnings objekttyper. 5.3.11 Geometri behandlar geometri som en egenskap till en företeelse. Detta ger möjlighet att representera en företeelse med flera olika geometrier efter olika verksamheters behov. Ett dike kan ha både två kantlinjer, en mittlinje och en yta. Om det är en linje eller en yta ges istället av geometrin. Om det är en kantlinje eller en mittlinje anges av attribut för redovisningsläge på objektet. Det finns möjlighet att beskriva lägesosäkerheten för en enskild geometri i både plan och höjd. Specifika metadata för inmätningen kan anges för respektive geometri använder begreppet lägesosäkerhet för geometrier. Lägesosäkerhet uttrycks som standardosäkerhet, RMSEP/RMSE (plan resp höjd) och beskrivs i HMK-Geodatakvalitet. För kvalitetsrapportering används begreppet lägesnoggrannhet för att stämma överens med kvalitetsstandarden. Hur begreppen förhåller sig till varandra finns beskrivet på Lantmäteriets webbplats. Mätningsanvisningar är ett komplement till geodataspecifikationer och beskriver geometrisk representation vid utbyte. 5.3.11.1 Kropp Geometri som har utbredning i 3 dimensioner

25 (134) Styrgruppen 5.3.11.2 Ytgeometri Ytor kan representeras av informationsbärande polygoner med eventuella uteslutande inre polygoner (hål). Ytor kan även representeras av slutna linjegeometrier tillsammans med en informationsbärande centroidpunkt. Linjen kan i sig bära information och vara ett eget objekt. Centroidpunkten ska ligga inom ytan och det måste finnas omkringliggande kantlinjer runt centroidpunkten för att kunna bilda en yta. För att bilda en sluten yta där kantlinjer saknas används tätningslinje, dvs en fiktiv linje utan information. Markanvändning respektive Marktäcke har specifika informationsutbytesmodeller för att utbyta data bestående av kantlinjer och centroidpunkter vid sidan av de modeller som utbyter ytor. 5.3.11.3 Linjegeometri Linjeobjekt representeras av koordinatsatta brytpunkter sammanbundna med linjer. Kontinuerliga linjeobjekt t.ex. kurvor, cirkelbågar och klotoider transformeras till denna form för utbyte. Enbart utvalda linjer kan representera de objekt som i sig kan klassificeras som ytor men inte har krav på ytbildning. I specifikation för Markdetaljer finns exempel på mittlinjer och kantlinjer. 5.3.11.4 Punktgeometri Punktobjekt representeras geometriskt med ett koordinatpar samt med höjdvärde om det är 3D-representation. 5.3.11.5 Metadata för geometri Geometrins kvalitet beror till stor del på hur inmätning skett samt var på objektet inmätning skett, vilket anges med attribut. I dokumentet Mätningsanvisningar beskrivs hur objekten representeras geometriskt. I vissa fall kan en företeelse vara skymd, helt eller delvis, i en flygbild eller ett ortofoto och den som skapar geometrin gör en uppskattning av geometrin utifrån erfarenhet, regler och/eller andra indikatorer i bilden. När så inträffar skall attributet osakertlage sättas till True och attributet osakertlageanledning skall anges. Från och med version 3.1 av basmodellen ingår attributet geoidmodell i geometrimetadata. 5.3.12 Höjd och 3D Objektets höjd över havet och objekt beskrivna med 3 dimensioner beskrivs med olika modeller. Höjd mäts idag inom olika verksamheter och på olika sätt, allt ifrån enstaka objekt till flygburen laserskanning över stora områden. Höjd som ett attribut. Ett objekts höjd kan beskrivas på 2 sätt o o Absolut höjd beskriver objektets höjd över geoiden ( havet ). Relativ höjd beskriver höjdskillnad mellan två höjdlägen på ett objekt. Vanligen mellan objektets översta nivå och marken men andra höjdlägen förekommer. Geometri med höjdvärden. o Höjd kan anges som en höjdkoordinat på punkter och på brytpunkter ingående i en linje eller en yta (2,5D).

26 (134) Styrgruppen o Höjd kan representeras av en tredimensionell geometri, s.k. kropp (3D). I de fall mer yttäckande höjddatainsamling görs rekommenderas att resultatet uttrycks som en höjdmodell enligt geodataspecifikationen Höjd. För mer information om punkthöjder som referenshöjder se geodataspecifikationerna Höjd och Stompunkter. Hur höjd redovisas på objekt beskrivs i dokumentet Mätningsanvisningar. 5.3.13 SG_Namn Ett gemensamt sätt för flera objekttyper att beskriva namn är genom SG_Namn. En datatyp som beskriver namnets status, språk och beslutande myndighet. 5.3.14 SG_Datamangd Geodata levereras som en datamängd som kan variera i storlek alltifrån enstaka objekt till större datamängder. Att leverera geodata via tjänster av fråga-svar-karaktär beskrivs inte i Svensk Geoprocess. SG_Datamangd används för vektordata men inte när en datamängd från Inspire ingår i modellen t.ex.. En identitet för datamängden är obligatorisk och metadata är obligatoriskt men innehållet rekommenderas se Basmodell. 5.3.14.1 Metadata för datamängd Grundläggande metadata i enlighet med svensk metadataprofil för datamängden ger en överblick över datamängden med syfte, ämnesområde samt identitet och kontaktuppgifter. Ett urval av metadata enligt metadatastandarden ISO 19115 redovisas i en länk till en websida eller till en fil. I Basmodell avsnitt 5.3.4.1 visas vilka metadata från standarden som ska anges enligt.

27 (134) Styrgruppen 5.4 Beskrivning av 5.4.1 Beroenden till andra specifikationer pkg MarkanvändningMarkanvändningPaketberoenden Base Types (from Generic Conceptual Model) Land Use SG_Bas Land Cover (from Annex III) (from Informationsutbytesmodell) (from Annex II) SS637040 MA_Markanvandning MT_Marktacke (from Svenska Standarder) (from Informationsutbytesmodell) (from Informationsutbytesmodell) VJ_VägJärnväg VT_Vatten (from Informationsutbytesmodell) ML_Markdetaljer (from Informationsutbytesmodell) (from Informationsutbytesmodell) Figur 3. Paketdiagram visande s (vitt) beroenden till andra paket i (grått) och importerade typer såsom Inspire och planstandarden (beige). utnyttjar andra standarder och modeller. Detta illustreras genom paketberoenden. Figur 3 visar dessa relationer som beroenden från till andra geodataspecifikationer inom. Beroendet kan vara av olika slag, såsom användandet av objekttyp eller datatyp från annat tema, arv från basmodell eller rent semantiska överensstämmelser.

28 (134) Styrgruppen 5.4.2 Beroenden av basmodell Tema använder en rad datatyper och kodlistor från Basmodell. Samtliga visas i Bilaga B. Fullständig informationsutbytesmodell, Figur 15. 5.4.3 Markanvändning class MarkanvändningÖversikt Surfaces «featuretype» Existing Land Use::ExistingLandUseDataSet +dataset +member «featuretype» Existing Land Use::ExistingLandUseObject 1 0..* «DataSet» MA_Markanv andningobjekttyper:: MA_Markanv andningdatamangdyta +markanvandningyta 1..* «featuretype» MA_Markanv andningobjekttyper:: MA_Markanv andningyta Labelpoints and curves «featuretype» Sampled Land Use:: SampledExistingLandUseDataSet +dataset 1 +member 0..* «featuretype» Sampled Land Use::ExistingLandUseSample «DataSet» MA_Markanv andningobjekttyper:: Markanv andningdatamangdpunktlinje «featuretype» MA_Markanv andningobjekttyper:: MA_Markanv andningcentroidpunkt +markanvandningcentroidpunkt 1..* +kantlinje 1..* +marklinje 1..* SG_BasKlass «featuretype» ML_MarkdetaljerObjekttyper::ML_Marklinje «codelist» Land Use Nomenclature::LandUseClassificationValue «codelist» MA_Markanv andningkodlistor:: MA_Markanv andningtyp Figur 4. Bilden visar schematiskt hur objekttyperna sätts samman till en datamängd för utbyte av ytor respektive centroidpunkter och kantlinjer inom respektive ram. Kodlistan nertill används i bägge fallen.

29 (134) Styrgruppen Markanvändning i denna specifikation avser pågående markanvändning. Exempel på markanvändning är jordbruk, rekreation, bebyggelse m.m. Här ingår även användning som berör vatten, såsom vattentäkt, bad, fiskodling och hamn. Utbyte av Markanvändning i kan ske av ytor eller alternativt med kantlinjer och centroidpunkt. För dessa alternativa utbyten finns separata modeller och XML-scheman. Markanvändning har gjorts som utökning till Inspire Land Use modellerna ExistingLandUse och SampledLandUse. Dessa två modeller är principiellt lika, med samma attribut men med olika geometrisk representation yta respektive punkt. Markanvändningsytor är en utökning av ExistingLandUse medan centroidpunkter och kantlinjer för markanvändning är en utökning av SampledLandUse. Id, versionshantering och geometri hanteras av Inspires objekttyper. Inspire kan hantera objekt med flera samtida markanvändningar med procentuell fördelning och alternativt uppräkning av typerna i fallande betydelse. I behöver endast en markanvändning anges per objekt men möjlighet finns att ange flera enligt Inspires koncept. 5.4.4 Markanvändning på objektnivå Objekttypen MA_MarkanvandningYta beskriver markanvändning på objektnivå när den geometriska representationen är yta. class MarkanvändningYta «featuretype» Existing Land Use::ExistingLandUseObject + inspireid: Identifier + geometry: GM_MultiSurface + hilucslanduse: HILUCSValue [1..*] «lifecycleinfo, voidable» + beginlifespanversion: DateTime + endlifespanversion: DateTime [0..1] «voidable» + hilucspresence: HILUCSPresence + specificlanduse: LandUseClassificationValue [1..*] + specificpresence: SpecificPresence + observationdate: Date + validfrom: Date [0..1] + validto: Date [0..1] «featuretype» MA_Markanv andningobjekttyper:: MA_Markanv andningyta + markanvandningtyp: MA_MarkanvandningTyp + namnmarkanvandningobjekt: SG_Namn [0..*] {ordered} + geometrimetadata: GE_GeometriMetadata [0..1] + coclass: SG_CoClass [0..1] «codelist» Land Use Nomenclature:: LandUseClassificationValue «codelist» Land Use Nomenclature::HILUCSValue «codelist» MA_Markanv andningkodlistor:: MA_Markanv andningtyp Figur 5. Klasser som beskriver markanvändning i form av ytor