BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. METABOLISM 224-249 (sid. 192-219)



Relevanta dokument
Översikt metabolismen

Cellens metabolism (ämnesomsättning) Kap8 Sidor i boken Enzymer: Metabolism: , , ,257,

Användning av kol och energikällor

Cellens metabolism (ämnesomsättning)

Metabolism och energi. Hur utvinner cellen energi från sin omgivning? Hur syntetiserar cellen de byggstenar som bygger upp dess makromolekyler?

ENERGI FLÖDEN AV MATERIAL OCH ENERGI ÄMNESOMSÄTTNINGEN

Hur celler får energi från föda (Alberts kap. 13) Introduktion

Övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012

Citronsyracykelns reaktioner sker i mitokondriematrix. Mitokondrierna kan sägas vara cellens kraftstationer p g a den stora produktionen av ATP.

Kapitel Var är vi i kursen???

Svar: 3. a) Vid enzymkatalys binder enzymet in substratet/substraten till aktiva ytan. Närhet och orientering är förutsättning för katalys.

Svar till övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012

Tentamen i Biokemi 2, 7 juni Hur samverkar katabolismen och anabolismen i en cell? Vad överförs mellan dessa processer?

hour Metabolism. Ett arbete i Biokemi kursen vt Sofia Bertolino Annlouise Mickelsen

Grunder i elektrontransportfosforylering (Alberts, kap. 14)

KARLSTADS UNIVERSITET KEMI

Integrerad metabolism

Institutionen för Laboratoriemedicin

Energiomsättning. ATP utgör den omedelbara energikällan ATP+H 2 0 ADP+Pi+energi ATP. Energi Muskelarbete Jontransport Uppbyggnad

Tentamen med svarsmallar Biokemi BI1032, 13:e jan 2011, Max poäng = 100 p. Slutliga betygsgränser: 3 = 52%; 4 = 70%; 5 = 85%.

1. a) Markera polära och icke-polära delar i nedanstående molekyl. Vilken typ av ämne är det, och vad heter molekylen? (2p)

Mitokondrier tillverkar ATP - adenosintrifosfat

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT PROTEINER OCH ENZYMER (sid )

Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3)

Så började det Liv, cellens byggstenar. Biologi 1 kap 2

Frågor. Behöver vi kunna processen för RNA för polymeras I,II och III? Eller räcker det att kunna vad de gör? Det räcker med att kunna vad de gör

Tentamen. Kurskod: MC1004. Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum Skrivtid 4h

1. a) Markera polära och icke-polära delar i nedanstående molekyl. Vilken typ av ämne är det, och vad heter molekylen? (2p)

Sluttentamen Bke2/KE0003, 29:e Oktober 2003, Max poäng = 94 p. Preliminär gräns för godkänd = 50 p (53 %).

Sluttentamen Biokemi KE7001p3, 15:e mars 2007, Max poäng = 76 p. Slutlig gräns för godkänd = 36 p (47 %).

Medquiz Nutrition, metabolism & elimination HT 2012 MEDQUIZ. T2 Nutrition, metabolism & elimination

Översikt metabolismen

Sluttentamen Biokemi BI1032, 14:e januari 2010, Max = 100 p. Preliminära gränser: 3 = 55p; 4 = 70p; 5 = 85p.

Modifierat av ÅRö , ÅRö+BiA VÄTTERNRUNDAN. Seminarieuppgifter i medicinsk kemi för tandläkarstuderande seminarium 4-5

Fråga nr. Sluttentamen Bke2/KE0003, 31:e Oktober 2001, Max poäng =123 p. Preliminär gräns för godkänd = 65 p (53%).

MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA

Tentamen Biologi BI1112 Termin och år: Klockan:

Cellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010

Fig 1-29 Alla celler har utvecklats från samma urcell för ca 3,5 miljarder år sedan Fem kungadömen och Tre domäner

Det gäller att vara tydlig!

Omtenta NMET2 (datum 4/2 2012) (totalt 63 p)

Sluttentamen med svarsmallar Bke2/KE0003, 31:e Oktober 2001, Max poäng = 123 p. Preliminär gräns för godkänd = 65 p (53 %).

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT Introduktion till cellens och organismers metabolism (sid )

Info r prov i cellbiologi Biologi B

Aerob och anaerob elektrontransport (Alberts kap. 14 och Madigan kap. 17)

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi

Tentamen i Medicinsk kemi för biomedicinare 2010:

Cellen och biomolekyler

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012

Provet kommer att räknas igenom under vt16 på torsdag eftermiddagar ca Meddelande om sal och exakt tid anslås på min kontorsdörr (rum419).

Helsingfors universitet Urvalsprovet Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten

TENTAMEN I MEDICINSK BIOKEMI (10 hp)

Tentamen NME T2 (datum: 22/ ) maxpoäng (84p)

Sjukvårdsperspektivet

Cellens energivaluta är främst ATP adenosintrifosfat. Finns även andra analoger till ATP, t ex UTP uridintrifosfat där kvävebasen adenin bytts mot

Kväve Metabolism. Elin Johansson, Maria Grahn och Beatrice Lundin. KE0026 Stefan Knight

Isomerer. Samma molekylformel men olika strukturformel. Detta kallas isomeri. Båda har molekylformeln C 4 H 10

Sluttentamen Biokemi KE7001p3, 20 mars 2006, Max poäng = 75 p. Slutlig gräns för godkänd = 38 p (51 %).

BIOKEMI BB1080/BB2380 KURS-PM VT 2013

Biomolekyler & Levande organismer består av celler. Kapitel 3 & 4

Sluttentamen Biokemi KE7001p3, 22 mars 2005, Max poäng = 70 p. Preliminär gräns för godkänd = 37 p (53 %).

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid ) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid )

d=236

Övningstentamen i Biologi 2, Basåret.

INSTITUTIONEN FÖR MEDICIN

ATP. Adenosin-Tri-Phosfat Utgör cellernas omedelbara bränsle Kroppens ATP-förråd: g Dygnsbehov: ~75 % av kroppsvikten

Frågor om intermediärmetabolismen med svar till vissa frågor

Biologi 2. Cellbiologi

Rättningsmall fråga 1: a) b) mellan N och Ca (0.5p); Ca och C (0.5p). c) vid ph 5: NH COOH (0.5p); vid ph 9: NH COO - (0.

Innehåll. Cellfysiologi och mikrobiologi. Humana cellers storlekar. Cellmembranets uppbyggnad Ambulans- och akutsjukvård

Ekosystemets kretslopp och energiflöde

Näringsämnen. Kolhydrater, fetter och proteiner

Tentamen med svarsmallar Biokemi BI1032, 13:e jan 2011, Max poäng = 100 p. Slutliga betygsgränser: 3 = 52%; 4 = 70%; 5 = 85%.

Näringsämnena och matspjälkning

Medicin, Molekylär cellbiologi, 15hp

Tenta i växtfysiologi (BL3005)

lördag den 4 december 2010 Vad är liv?

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen

Äter jag rätt när jag tränar?

TENTAMEN I MEDICINSK BIOKEMI (10 hp)

VI-1. Proteiner VI. PROTEINER. Källor: - L. Stryer, Biochemistry, 3 rd Ed., Freeman, New York, 1988.

Kemi A. Kap 9: kolföreningar

Dessa bildar i sin tur stärkelse som växten lagrar som näring.

NAMN:. PERSON NR:.. TERMIN DÅ KURSEN LÄSTES:

Insulin för muskeluppbyggnad OCH fettförbränning

Kroppens påverkan av fysisk aktivitet

Utmaningen. SEMINARIEUPPGIFTER och Instuderingsfrågor. TILL DFM1: MOMENT 2 (avsnitt 4-7) Namn: Grupp:

Biologiska membran Kap 10 fig10-1, 15, 18, 19 & med tillhörande beskrivningar. Övrigt är repetition.

Olika kolhydrater och deras påverkan på blodsockret. Niklas Dahrén

Musklernas uppbyggnad

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem?

RÄTTELSER Övningsuppgifter

Tentamen NMET2 HT2014 (7/ ) (Totalpoäng 56 p)

VARFÖR VÄLJA EQ ANTI AGE COLLAGEN. EQ Anti Age. kollagen- Premium

Cellbiologi. Maria Ankarcrona Nov

Del A. Endast kortfattade svar krävs. Helt rätt svar ger 1p annars 0p. 1. I ett experiment har man följande jämviktsblandning:

Matens kemi Uppdrag 1 Uppdraget var att man skulle prata med sina föräldrar angående mat förr i tiden och jämföra det med idag. Detta är vad jag kom

Frågor och svar till ordinarie tentamen för KE7001 period 4 (Biokemi, 10p) Totalpoäng: 70 p (24 frågor) Preliminär gräns för G: 37 p (53%)

Kunskapsmål ht (reviderade )

BIOLOGI. Vår fantastiska kropp

Transkript:

BASÅRET KEMI B BIOKEMI METABOLISM 224-249 (sid. 192-219)

Glukos har en central roll i metabolismen ett universalt bränsle för många olika organismer Protein Många vävnader är nästan helt beroende av glukos ex hjärnan och nervsystemet, fostervävnad och röda blodkroppar mfl Kolhydrater Fett Hjärnan behöver 120 g glukos per dag. Glykoneogenesen - syntes av glukos

METABOLISM AV TRE GRUPPER AV MOLEKYLER kolhydrater! lipider! proteiner! glukos! Fettsyror! glycerol! aminosyror! 1. Kolhydratmetabolism 2. Lipidmetabolism 3. Aminosyrametabolism acetyl-coa! katabolism - oxidation av kolatomer - exergona processer - frigör energi - nedbrytning 8 e -! citron! syra! cykeln! ATP! 2 CO 2! O 2! H 2 O! andningskedjan!

steg 1 Makromolekylerna spjälkas till sina byggstenar, som sedan kan kolhydrater lipider proteiner glukos fettsyror, glycerol aminosyror användas för att bygga upp cellegna proteiner, lagra glukos, som glykogen, lagra fettsyror som neutrallipider etc. etc. Om organismen behöver energi kommer byggstenarna att brytas ned och totaloxideras till koldioxid och vatten.

steg 2 glukos fettsyra (16 kol) aminosyra 2 acetylcoa 2 CO 2 2 ATP 4 NADH 8 acetylcoa 7 FADH 2 7 NADH urinämne o. NADH acetylcoa och/eller diverse andra molekyler Inte mycket ATP!!!!

steg 3 - citronsyracykeln acetylcoa 2 CO 2 3 NADH 1 FADH 2 1 ATP (GTP) alla kol har oxiderats, men fortfarande lite ATP!!!!

steg 3 - andningskedjan För att processerna ska kunna fortsätta måste alla de reducerade kofaktorerna återoxideras!!!! NADH + H + + 1/2 O 2 FADH 2 + 1/2 O 2 NAD + + H 2 O FAD + H 2 O ATP????

GLYKOLYSEN - nedbrytning av glukos sker i cytosolen (cytoplasman) glukos + 2 ADP + Pi + 2 NAD + 2 pyruvat + 2 ATP + 2 NADH Glukos omvandlas till pyruvat i 10 enzymkatalyserade reaktioner.

GLYKOLYSEN - i detalj Glykolysen kan indelas i två faser 1 1. Glukos omvandlas till fruktos-1,6-bisfosfat.

2. Trioserna omvandlas till pyruvat. Fruktos-1,6-bisfosfat spjälkas till två trioser, glyceraldehyd och dihydroxiacetonfosfat 2 Glykolysen är enda energikälla i tex röda Blodkroppar. Syntes av glukos är omvänd, utom i tre steg. Netto 2 ATP per glukos

Vad händer med pyruvat? beror på celltyp och förhållande God tillgång på O2 i cellen - koldioxid och vatten i mitokondrierna O2 brist i cellen - bildas laktat (mjölksyrans salt) ex muskelceller, röda blodkroppar, ost och yoghurt I jästceller som växer utan O2 - bildas etanol och koldioxid Ex. bak, brygga öl och göra vin

ENERGIMETABOLISM I MITOKONDRIER I mitokondrien sker CITRONSYRACYKELN ANDNINGSKEDJAN β-oxidationen som spelar en avgörande roll i cellens energimetabolism.

MITOKONDRIEN A B M IM OM = yttermembran IM = innermembran IMS = intermembranrum C = cristae membranflikar M = matrix C C IMS OM Ju mer energikrävande funktion, desto fler mitokondrier finns det i cellen och desto fler flikar. En levercell har ca 1000 mitokondrier I innermembranet sitter andningskedjans komponenter och matrix innehåller de enzymer, som behövs för citronsyracykeln och β-oxidationen O IM

Kopplingen mellan glykolysen och citronsyracykeln Vid god tillgång på O 2 i cellen 3 enzymer 5 kofaktorer 5 steg blir pyruvat acetyl-coenzyma i mitokondrien (matrix) Två andra sätt att bilda acetyl-coa är genom β-oxidationen och när aminosyror bryts ned.

CITRONSYRACYKELN (TCA-cykeln, Krebs-cykel) Glykolysen Acetyl-grupp Sker i mitokondriens matrix Substrat: acetyl-coa Alla föreningar, som deltar är dikarboxylsyror alla enzymer utom ett enzym finns i matrix I cykeln bildas: 3 NADH 1 FADH 2 1 ATP(GTP) 2 Co 2 avges

Citronsyra - viktig för industrin läsk - syrlig och fruktig smak antioxidant - bevara smaken på maten mer lysande färg Växter utsöndrar citrat till jorden, som binder metalljoner. Utsöndringen av citrat förhindrar växter att ta upp tex. aluminium.

ANDNINGSKEDJAN Består av 2 delar: - Elektrontransportkedjan - Oxidativa fosforyleringen

En koppling mellan citronsyracykeln och andningskedjan Andningskedja är en serie redoxreaktioner. Där komplex I, III och IV är sk. kopplingsställen En koppling mellan elektrontransport och ATP NADH FADH 2

Andningskedjan består av 4 proteinkomplex: som innehåller kofaktorer, som kan oxideras/reduceras Elektrontransport oxidativ fosforylering e- e- ATP oxidation reduktion oxidation - alla proteinkomplexen sitter i mitokondriens innermembranet. - en så kallad protongradient bildas över membranet när NADH och FADH 2 oxideras av syre. CYANID - ett klassiskt gift, som påverkar andningskedjan, binder till hemgruppen i komplex IV.

Elektrontransport Elektronerna förs genom andningskedjan spontant och det frigörs energi, som ger ATP /FAD II II /FADH 2 Elektronbärarna kopplar ihop glykolysen och citronsyracykeln med den oxidativa fosforyleringen. Bundna till enzymerna finns prostetiska grupper

HUR och VARFÖR? Samtidigt som andningskedjan transporterar elektroner, så pumpar komplex I, III & IV ut protoner från matrix. - skillnader i elektrodpotential mellan de olika komponenterna i andningskedjan kommer energi att avges vid de olika komplexen, dessa är sk kopplingsställen - energin används för att flytta protoner över det mitokondriella innermembranet - för att bygga upp en protongradient som kan användas för syntetisering av ATP från ADP.

OXIDATIV FOSFORYLERING Proton gradienten, som bildas över innermembranet utnyttjas för bildning av ATP elektrontransport - protongradient - ATP syntes = KEMIOSMOTISKA TEORIN Energin bevaras i pmf, som sedan utnyttjas för ATP syntes i ATP syntas, alias komplex V. pmf = proton-motive force

ATP syntas alias komplex V När protoner vandrar genom membrandelen, får den ATP syntasen att rotera. Rotationen får β-subenheten, där det aktiva centrumet sitter, att ändra struktur, vilket i sin tur leder till syntes av ATP. Gradient ger rotation, som ger ATP ADP + P + Energi ATP jmfr med en kvarn vid ett vattenfall - vi har här en molekylär motor!!!

BRUNT FETT - ETT VÄRMEELEMENT Björnen lagrar kroppsfett för att klara vintervilan, kroppsfett är deras enda bränsle och de sänker kroppstemperaturen till 32-35 C

NEDBRYTNING AV LIPIDER OCH AMINOSYROR

LIPIDMETABOLISMEN FETTSYRORNA TRANSPORTERAS TILL MITOKONDRIEN neutral-lipid/ fett FETTCELL hydrolys 3 st + MUSKELCELL glycerol fettsyra

VAD HÄNDER MED FETTSYRORNA I MITOKONDRIEN? I mitokondrierna bryts fettsyrorna ner via β-oxidation, en cyklisk process. CoA = coenzym A Palmitinsyra med 16 kolatomer ger 8 acetyl-coa Acetyl-CoA 1 acetyl-coa / 2 kolatomer Citronsyracykeln Biosyntes av fettsyrorna sker i cytosolen, i princip omvänd, men katalyseras av andra enzymer.

AMINOSYRAMETABOLISM NH 3 +! Gly! Leu! Val! Pro! Gly! Phe! Cys! COOH! Proteiner är uppbyggda av aminosyror sammanlänkade av peptidbindingar. Hydrolys av peptidbindningarna katalyseras av enzymer i magen och tarmen ex kymotrypsin. Aminosyrorna tas upp i tarmen till blodet för nedbrytning eller syntes av nya proteiner.

KATABOLISM Nedbrytning av aminosyror kan delas in i två steg: - aminogruppen omvandlas i levern till urinämne, som utsöndras med urinet - resterande delen av aminosyran oxideras i citronsyracykeln (mitokondrien) ANABOLISM Vissa aminosyror är essentiella/livsnödvändiga N = blå O = röd Arg His Iso Leu Lys Met Phe Thr Trp Val

SAMMANFATTNING Katabolismen Alla vägar bär till citronsyracykeln Syntes av ATP är cellens energivaluta, som driver anabolismen. När glukos omvandlas till CO 2 och H 2 O bildas 38 mol ATP per mol glukos. Fettsyror ger ca 2.4 gånger mer ATP än glukos. Fett är ett superbränsle!!! Kontrolleras genom fosfofruktokinas i glykolysen

Fotosyntesen

ENERGIMETABOLISM I KLOROPLASTER FOTOSYNTESEN - VÄRLDENS VIKTIGASTE REAKTION CO 2 + H 2 O O 2 + (CH 2 O) n - fotosyntesen sker i de fotosyntetiserande organismerna - det finns både prokaryota t ex cyanobakterier och eukaryota organismer, som har förmåga att ta upp ljusenergi och omvandla den till kemisk bunden energi i t ex kolhydrater

ENERGIFLÖDET I BIOSFÄREN De fotosyntetiserade organismerna är förutsättning för liv på jorden Icke-fotosyntiserande organismer

KLOROFYLL Alla fotosyntetiserande organismerna innehåller en speciell ljusmolekyl. Light-harvesting komplex eller antenna molekyl, 36 klorofyller Synligt ljus 380-750 nm Klorofyll a Ljusmolekylen tar upp den ljusenergi, som driver fotosyntesen

KLOROPLASTER Ljusfas - i tylakoidmembranet Lumen Mörkerfas - stroma Stroma I tylakoiderna finns enzymer och komponenter, som behövs för fotosyntesens ljusfas. Cyanobakterier Här tas ljusenergin upp och driver bildningen av ATP, NADPH och syre.

FOTOSYNTES - ÄR OMVÄNDNING AV ANDNINGSKEDJAN - elektrontransport - protongradient - ATP syntes

Fotofosforyleringen sker under ljusfasen (ATP bildas) ljus - elektrontransport - protongradient - ATPsyntes

Ljus- och mörkerfas Ljusfas - direkt ljusberoende Mörkerfas - behöver ej ske i mörker

RUBISCO - Världens vanligaste enzym Rubisco katalyserar den reaktion, som gör att ljusenergi kan föras vidare till alla livsformer på jorden. Rubisco har en molekylvikt på 550 000 Da och består av; 8 stora subunits, 8 små subunits substratet: ribulos-1,5-bisfosfat

ATP bildas på tre sätt i celler 1. Substratnivå fosforylering - t ex i glykolysen 2. Fotofosforylering - under fotosyntesen 3. Oxidativ fosforylering - t ex i andningskedjan

TACK!!! Lycka till med tentan!