Yara N-Sensor ger högre skörd med en jämnare kvalitet mindre liggsäd och högre tröskkapacitet bättre kväveutnyttjande av stallgödsel, förfrukt och mull effektivare svampbekämpning, tillväxtreglering och blastdödning en god prognos av proteinhalt och skördevariation möjlighet att behovsanpassa t ex PK efter markkartan
1998 var första året vi körde med N-Sensorn i Sverige då hade den en 15 meter lång bom fram på traktorn. 1999 ändrades detta till en låda på taket med fyra ögon som ser snett ner åt fyra riktningar för att minska effekten av att solen kommer in från sidan. 2000 kom den traditionella Yara N-Sensor som vi känner den idag. Det finns med än 75 Yara N-Sensorer i Sverige idag 2006 uppgraderas den traditionella Yara N-Sensor till att bli Windowsbaserad. 2006 Nya Yara N-Sensor ALS med aktivt ljus. Det finns 3 aktiva sensorer i Sverige Utvecklingen av olika tillämpningar i Yara N-Sensor har gjorts i sammarbete mellan POS (PrecisionsOdling i Sverige), Lantmännen och Yara
N-Sensor och N-Sensor ALS mäter den aktuella N status grödan genom att mäta och analysera ljuset som reflekteras från grödan. N-Sensor kommersiell produkt sedan 2000 analyserar solljuset som reflekteras från grödan (passivt system utan egen ljuskälla). samtidig mäts solinstrålningen för att korrigera för förändrade ljusförhållanden tex. Moln N-Sensor ALS lanserades som en kommersiell produkt 2006 den är oberoende av omgivande ljus på grund av att den har egen ljuskälla (aktivt system med halogen blixt lampa) agronomiska kalibrering algoritmer är de samma för båda systemen
Yara N-Sensor ser Yara N-Sensor ser både i det synliga ljuset 450 720nm och i det nära infraröda. Grafen är ett exempel på tre olika gödslingsnivåer på samma plats. Färg skillnaden mellan gödselnivåerna är mycket mindre i det synliga ljuset än i det nära infraröda.
Totala kvävegivans storlek bestäms bl a utifrån kvalitetsmål och förväntad skörd. Vid bedömningen av förväntad skörd tas hänsyn till: Sort: Årsmån: Nya sorter behöver inte mer kväve än gamla för att uppnå en viss skörd Däremot kan nya sorter, t ex Harnesk, ge en högre skörd och av den anledningen behöva mer kväve Kväveoptimum varierar mycket mellan åren Det är inte ovanligt med ett ekonomiskt optimum som ligger 50 kg N över respektive under rekommenderad N-giva! Rekommenderad giva vid en viss skördenivå är alltså ett medeltal för ett antal år med olika förutsättningar och därför endast vägledande
Årsmån: Kväveoptimum varierar mycket mellan åren Digrammet visar att ekonomiskt optimum ofta avviker från rekommenderad giva pga årsmånsvariationerna. Det är inte ovanligt med ett ekonomiskt optimum som ligger 50 kg N över respektive under rekommenderad N-giva! Rekommenderad giva vid en viss skördenivå är alltså ett medeltal för ett antal år med olika förutsättningar och därför endast vägledande!
Stor variation på kvävetillgång i fältet Normalt sprider vi samma mängd kväve på hög producerande ytor och låg producerande och till och med på hopplösa delar. Det finns alltid variation i markens kväve minneraliseringsförmåga, det kan vara ett tiotal kilo upp till flera hundra kilo kvävevariation. Den sammanlagda mängden kväve som grödan har tillgängligt kan därmed variera inom fältet och mellan åren mellan en 30 100 kg N/ha. De två nollrutorna på bilderna är från samma fält samma dag. På den nedre syns nästan ingen skillnad mellan nollrutan och fältet runtom. I den andra nollrutan syns ett stort behov av kväve.
Omfördelning av kvävet inom fältet Där marken har en hög kvävelevererande förmåga kan man spara på mängden tillförd kväve. Därigenom minskas risken för liggsäd. På dela av fält där jordens kvävelevererande förmåga är lägre kan det behövas en större mängd tillförd kväve för att få optimal skörd. Den största skördeöknings potentialen finns på delar av fältet där skördenivån ligger straks under medelnivå. Genom behovsanpassad kvävetilldelning jämnar man även ut kvalliten på den skördade varan.
Efter spridning med N-Sensor får man två kartor. a. En biomassekarta som visar på beståndstäthet i fältet. b. En kvävekarta som visar på det varierande kvävebehovet. 11
Gödsling I spannmål och raps har vi främst använt sensorn till huvudgiva och kompletteringsgivan men den går också att använda till tidig bestockningsgiva i höstsädd och höstraps. Till majs finns också en kalibrering för kompletteringsgiva. I halland har man med framgång kört kompletteringsgiva i potatis 5 veckor efter uppkomst.
Kalibreringen skall göras i varje fält. Den kan ske på en liten yta med hjälp av egen erfarenhet, KS-mätaren i den aktuella grödan och sorten. Genom att köra med kalibreringen fram och tillbaka på fältet får man fältets medeltal. Det är ett säkert sätt att kalibrera på. Man vet då också hur mycket som kommer att gå åt på fältet.
14
I figuren ser vi att vid gödsling över ekonomiskt optimum stiger restkvävemängden ganska brant, men under optimum är linjen nästan vågrät. Detta betyder att överoptimal gödsling bör förhindras, medan en underoptimal giva bara ger en marginell effekt i form av minskad utlakning. Att sänka kvävegivorna under ekonomiskt optimum är således ingen effektiv metod för att minska kvävet i Östersjön. I det program som används av Jordbruksverket och Greppa Näringen, STANK in MIND, används sambandet i figuren vid utlakningsberäkningar. 15
Genom att en årlig behovsanpassning görs i varje fält med hjälp av kalksalpetermätare eller nitratstickor, blir den genomsnittliga gödslingsnivån betydligt mer optimal. Vissa år behöver man gödsla mer, andra mindre. På en växtodlingsgård bör genomsnittliga givan kunna sänkas med ca 5 kg N/ha. Detta motsvarar en utlakningsminskning på 1 kg N/ha. På en djurgård bör nivån kunna sänkas med ca 20 kg N/ha med en utlakningsreduktion på 4 kg N/ha. En optimal fördelning av kvävet inom fältet med hjälp av Yara N-Sensor har som genomsnitt för ett stort antal försök inneburit en merskörd på 4,4 kg N/ha. Detta bör kunna minska läckaget med 1 kg N/ha. En optimal fördelning av kvävet inom fältet ger ett betydligt jämnare restkväveinnehåll. Det bör kunna minska läckaget med ca 1 kg N/ha på spannmålsgårdar på lerjord och 3 kg N/ha på djurgårdar med lätta och varierande jordar. Om man antar att tekniken att använda Kalksalpetermätare och Yara N-Sensor skulle användas på Sveriges hela höstsädesareal blir effekten relativt stor jämfört med flera av de åtgärder som föreslås av Jordbruksverket. Summan av de tre punkterna ovan har räknats fram i tabellen. Några få kilo per hektar ser kanske inte ser så mycket ut, men sammantaget blir effekten stor. Tekniken att variera och optimera gödslingen inom och mellan fält samt mellan år kan naturligtvis användas också i andra grödor såsom vårsäd och oljeväxter. Summan av den minskade rotzonsutlakningen blir då ännu större. 16
Minskning av utsläppen Tabell 1 visar hur mycket växtnäringsutsläppen behöver minska för att vi ska nå målsättningen att Östersjön ska bli opåverkad av övergödning till år 2021. Eftersom Sverige redan gjort mycket för att minska utsläppen under senare år, bland annat med hjälp av Greppa Näringen, har vårt utsläppsbeting reducerats med 6834 ton kväve och 30 ton fosfor. Sverige måste alltså minska med ytterligare 10466 ton kväve och 229 ton fosfor. 17
Skörd Vi kommer till nästa säsong att ha en proteinprognos inbyggd i Yara N- Sensor
Behovsanpassad gödsling kan göras på två sätt! Styrning efter karta Skall man styra efter en karta så måste man: 1. skapa en behovskarta på kontoret 2. som man flytta ut i styrdatorn i traktorn som sedan styr spridaren. Styrning efter sensor När man använder en sensor har man inget förarbete med att skapa någon karta. Men man måste däremot: 1. göra en kalibrering av sensorn i fältet. 2. sedan styr sensorn spridaren 3. efter spridningen kan man få ut en karta på resultatet
Producera styrfiler före spridning Från markkarteringen räknar man fram vad behovet är på varje markkartetings punkt. Sedan interpolerar man det till ett rutnät över fältet som man exportetar i ett format som passar till den aktuelle styrdatorn man använder. 20
Omfördela av växtnäringen inom fältet Principen för omfördelning av fosfor är att följa rekomendationen för fosforgödsling beroende på P-AL i det enskilda jordprovet. Där det är ett högt P-AL tal så kan man minska eller till och med låta bli att sprida med fosfor. Där det är ett lågt P-AL tal är det desto viktigare att inte lägga för lite fosfor eftersom det generellt också är där man tar en högre skörd en normalt vilket innebär att man snabbare kommer till en bristsituation än för resten av fältet. En strategi kan vara att lägga en låg medelgiva av fosfor på hela fältet varje år och sedan till grödor som svara bra på fosfor gödsling ge en extra giva P20 enbart på de platser på fältet med låga P-AL tal.
Försöken visar att mer skörden för mer fosfor är störst på låga P-AL tal 23
Försöken visar att kombi sådd P20 och bredspridd P20 på hösten har mycket god effekt till höstvete på jordar med låga P-AL tal. 24
Sprutning Förutom den normala kvävegödslingen i spannmål, oljeväxter och potatis kan vi också använda sensorn till att styra svampbekämpningen av bladmögel och septoria.
Diagram förklaring Y-axel Dos 1,0 = 100% eller medeldos, 0,2 = 20% dos av medeldos X-axel Beståndståthet = Biomassa, 8,0 = tätgröda, 4,0 = glesgröda Z-axel Bladnivå 0= övergrödan därefter första andra och tredje bladet. Medel dos Sprutare man 1,0 eller 100% övergrödan i glesgröda (4,0) kommer det ner 0,7 eller 70% till bladnivå 3. Och i tätgröda (8,0) kommer det bara ner 0,2 eller 20% till bladnivå 3. Varierad dos För att få ner samma dos på tredje bladet måste man variera dosen. Vinkel på dos stegringen kan bero på vilken sprutteknik man använder. I exemplet sprutas 1,3 eller 130% dos i tät bestånd för att få ner 0,4 eller 40% av dosen till bladnivå 3. Samtidigt som det räcker med 0,7 eller 70% i det glesa beståndet för att få ner 0,4 till bladnivå 3. Referenser Secher, B. J.M. 1998. Justering af dosering i forhold til afgrødetæthed et nyt koncept for dosering af svape- og insektmidler. Dansk Planteværnskonference Skadedyr og sygdome. Danmarks Jodbrugsforskning rapport no. 3, 145-150 Bjerre, K, D. 1999 Disease Maps and site-specific fungicide application in winter wheat. Proceedings of The 2 nd European Conference on Precision Agriculture, Odense 1999
Svampbekämpning på Brandstad gård 2003 För mjöldaggsbekämpning sommaren 2003 användes biomassekartan från sista kvävegödsling samma år. Fältet sprutades två gånger med varierad dos, först med Stereo sedan med Comet. Tillsammans med rådgivaren Dave Servin bestämdes nivå för fältet. Sedan använde vi samma princip för variation som man använt i Danmark dvs. 10% högre biomassa ger 10% högre dos. Vid första sprutningen med Stereo var medeldosen 1 l/ha. Dosen varierades från 0.75 till 1.25 liter/ha. Vid andra sprutningen med Comet var medeldosen 0.6 l/ha. Lantbrukaren Bo Mårtensson kommenterar att det känns helt rätt att göra så här. Man får ut full dos på de tjocka delarna utan att lägga för mycket där det är tunt.
Normal N-Sensor spridning!
Normal N-Sensor spridning + avvikelsekarta som kan vara en eller flera skördekartor eller en karta med torkkänslighet.
Sensor med fastvärdeskarta som tex. kan vara normal sensorspridning i höstvete med insådd vårvete i utvintrade fläckar där man har lagt in en karta med varierande eller fast giva till vårvetet.
Tilldelningskarta Styrfilen kan innehålla vad som helst! Tex. N, P, K, Mg, Cu och kalk OSV. Man behöver inte ha på sensorn på taket bara sensor terminalen i hytten med styrfil på ett USB-minne
Ekonomisk vinst vid använding av Yara N-Sensor i höstvete Här visas det ekonomiska överskottet som lantbrukaren kan uppnå genom att använda Yara N-Sensor för kompletering i höstvete. Normalt så sprids både huvudgiva och kompleteringgiva med sensor och därigenom blir skördeökningen alternativ gödselbesparingen högre än vad försöken visar. Kostnaden är vad det kostnader att äga en sensorn Spridningskostnaden är inte med i denna kalyl (för sprida skall man ju göra ändå). Kostnaden varierar beroende på maskin och fältets storlek etc.
Måste finnas comport på baksidan! Igen i Sverige Måste finnas comport på baksidan! Igen i Sverige
För att kunna ge en effektiv support under säsong så finns det tekniker utspridda i Sverige. Ansvarig för Yara N-Sensor Knud Nissen 0510-888 19 Lantmännen PrecisionsSupport 070-537 46 99 531 87 Lidköping knud.nissen@lantmannen.com Regionala Yara N-Sensor specialister Fredrik Andersson 016-17 76 01 Växtråd 070-328 97 95 630 08 Eskilstuna fredrik.andersson@lantmannen.com Anders Krafft 0171-265 31 Växtråd 070-335 65 31 745 84 Enköping anders.krafft@lantmannen.com Johan Martinsson 0514-291 19 DataVäxt AB 070-574 41 14 467 95 Grästorp jm@datavaxt.se Lars Wijkmark 035-465 16 Hushållningssällskapet i Halland 070-661 92 84 Eldsberga 310 31 lars.wijkmark@vxa.se Per-Anders Algerbo 046-71 36 30 Hushållningssällskapet Malmöhus 070-816 10 30 237 91 Bjärred per-anders.algerbo@hush.se