Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

Relevanta dokument
Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

Yara N-Sensor ger. högre skörd med en jämnare kvalitet. mindre liggsäd och högre tröskkapacitet

Knud Nissen Lantmännens PrecisionsSupport. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

Agronomisk kalibrering

Maltkorn och Yara N-Sensor

Maltkorn och Yara N-Sensor

Bättre anpassad kvävegödsling - Försöken visar att det är fullt möjligt, men det kräver engagemang!

Agronomisk kalibrering av Yara N-Sensor

Instruktion till kalkylerna

Exempelgården Potatis och svin

UTLAKNINGSPROBLEMATIK I MAJS

Spruta med Yara N-Sensor

Utlakningsförsöken i Mellby

Träffa rätt med kvävet MALTKORN

Syfte Att visa på behovet av kaliumtillförsel i äldre ekologiska vallar på lättare mineraljordar vid låg nivå på stallgödseltillförsel.

INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER.

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård

Jordbruksinformation Starta eko Potatis

Bilaga B Behov och effekt av medelgiva av P, K och kalk sammanställning av data från 32 gårdar i Mellansverige

Andra årets erfarenheter angående projektet Utforskning av optimala odlingsstrategier för ekomajs till mjölkgårdar från 2009

Jordbruksinformation Starta eko. Potatis

N-Sensor Windows Based Software and N-Sensor ALS News & Updates for 2007

DOKUMENTATION AV VÄXTODLINGEN VÄXTODLINGSPLAN VÄXTODLINGSJOURNAL

N-tester. Nya Yara N-Tester. Greppa näringen

Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson

Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad

KVÄVESTYRNING BAKGRUND BL A FRÅN KVÄVEKONFERENS 19 JAN

Bild: Bo Nordin. Kvävegödsling utifrån grödans behov. Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken

Jordbruksinformation Starta eko Växtodling

Kvävestrategi i höstvete

Växtplatsanpassad odling Precisionsodling i praktiken på Bjertorp

Bibliografiska uppgifter för Selektivitet för gräsherbicider i höstvete

VÄXTODLINGSPLAN. Gård. Brukare. Foto: Henrik Nätterlund

Träffa rätt med kvävet HÖSTVETE

Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell

Ekonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage

Svårtydda mätresultat och dags att fundera på komplettering

Redovisning av projekt: Hur påverkar ympning växtnäringsupptagning och avkastning i ekologisk växthusgurka?

Vad kostar förebyggande åtgärder inom växtskyddet?

Ammoniakmätning vid kompostering av hästgödsel i Wången.

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan

Alternariaförsök 2013

Kvävegödsling till höstraps

Nu är höstvetet i axgång

Generellt. Befolkning 4,5 milj. Lantbruksareal 1 milj. ha. Antal aktiva Lantbruk Medelareal 15 ha. Ekologisk 1,8 %

Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet

Fosforgödsling till spannmål - favorit i repris eller nya landvindningar?! SVEA-konferensen Brunnby Ingemar Gruvaeus, Yara

Radhackning från sådd till skörd i lantbruksgrödor. Foto: Per Ståhl

Fina höstveten och varierande kväveupptag

Foto: Per-Erik Larsson. Mekaniskt Vallbrott

SKÖTSEL Höanalys - Få koll på vad ditt hö innehåller

Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö. Råd i praktiken

Integrerad växtodling på Logården

Markens mineralisering högre än normalt

Fosforeffekter i Maltkornsmästaren och försök. Ingemar Gruvaeus, Yara,

Ekologisk vallodling på Rådde gård December 2008 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad

Herren behöver dem. Av: Johannes Djerf

Orienterande gödslingsförsök med rötade sjöpungar. Lars Olrog, Erling Christensson, Fredrik Norén

TAOP88/TEN 1 OPTIMERING FÖR INGENJÖRER

Försöksplaner startade 1995 eller senare

Inledning. Material och metoder. Tester på MAT och INDUSTRI POTATIS. Potatis (tidig mat sort)

Tema Linjär optimering

Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Teknik kommande och förekommande

Kväveupptaget fortsätter med god fart

SVAVEL- OCH KALIUMGÖDSLING TILL EKOLOGISK BLANDVALL, L3-2298

Kvävestrategi i höstvete, L3-2290, Uddevalla jan Ingemar Gruvaeus

Resultat kväveförsök Höstvete och Maltkorn Ingemar Gruvaeus, Yara

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LRF Skåne. Konsekvensanalys vattenskyddsområden i Skåne

Fortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag

Ser du marken för skogen?

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Ökad storlek. Kenneth Olsson. Vad krävs för ökad lönsamhet? ALNARP 27 februari 2013

Goda råd om STALLGÖDSEL OCH GÖDSLING

Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd

Klippträda istället för svartträda

Augustiutskick I hamnen hölls traditionsenligt midsommarfirande med god uppslutning. Ett stort tack riktas till arrangörerna av firandet.

Kompletteringsgödsla eller inte det är frågan

Kväveupptag i nollrutor, Uppland/Västmanland, vecka 18

Översvämning i Hallsbergsområdet

Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket

Vad är precisionsodling? Vi börjar med den enkla definitionen! Det är ju precis det samma som gäller när man skall medverka på en konferens!

LYCKA TILL. Att tänka på.

Sådd av salix etablering och tillväxt efter plantering med liggande sticklingar. Projekt H Projektledare Ioannis Dimitriou, SLU.

1. Månens rörelser. Övning 1: Illustrera astronomiska fenomen

KURS I GROVFODERVERKTYGET

Hjälp från Syngenta till effektivare. Jordgubbsodling

Nordkalk Aito KALKNINGSGUIDE. Nordkalk Aito Kalkningsguide

Manual för E-tjänsten Statsstödsrapportering

Lathund för Svenska Celiakiungdomsförbundets, SCUF:s medlemsföreningskassörer

Trycket beror på ytan

KVÄVEBEHOV TILL HÖSTVETE MED OLIKA MARKFÖRUTSÄTTNINGAR

Hur odlar vi och vad behöver ändras?

Packningens påverkan på infiltration

Sortförsök i höst- och vinterpotatis Av Jannie Hagman, SLU, Uppsala

Bilaga 2: Beräkning av utsläpp av ammoniak till luft samt utsläpp av kväve och fosfor till vatten

Yara N-Prognos Absolut kalibrering av Yara N-Sensor. Carl-Magnus Olsson Gunilla Frostgård

Praktisk provning av Ekoskär och släckt kalk

Transkript:

Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

Sensorer i Sverige 2012 I Sverige fanns säsongen 2012 97 N-Sensorer varav 7 är ALS

N-Sensor eller N-Sensor ALS alla med samma funktion Sedan 2012 Sedan 2000 Sedan 2006 Beräkning av kvävebehovet

N-Sensor eller N-Sensor ALS alla med samma funktion N-Sensor passivt system behöver dagsljus 10-12 timmar per dag

N-Sensor eller N-Sensor ALS alla med samma funktion N-Sensor N-Sensor ALS passivt system behöver dagsljus 10-12 timmar per dag aktivt system egen ljus källa 24 timmar per dygn OBS igen sensor fungera med dagg på bladen

Spektral Respons kurva Reflektion 0.6 Synligt Ljus Inte synligt Ljus 0.5 0.4 200 kg/ha 120 kg/ha 60 kg/ha 0.3 0.2 Blå Grön Röd Fallande pga. klorofyll koncentration Stigande pga. biomass produktion 0.1 Near Infra-Red 0 450 500 550 600 650 700 750 800 850 Våglängd /nm

Principbild av systemet

Rakt ner ser man både jord, stubbrester och ogräs Snett ut ser man nästa bara grönmassa

Gödsling Behovsanpassad kvävegödsling Spannmål Sensorn fungerar i utvecklingsstadier 21 49 Från tidig bestockningsgiva i höstsäd Till huvudgiva och komplettering Proteinstyrning i maltkorn Raps Förstagivan på våren i höstraps Andragivan, stadium 31 55 Absolutkalibrering i höstraps Majs Komplettering Potatis Komplettering 5 veckor efter uppkomst

Hopplösa områden Gödsling Omfördela av kvävet inom fältet! 100 + 150 = 250 kg N/ha Risk för liggsäd Hög produktion Medel skörd Låg produktion Nollgödslad ruta Båda nollrutorna är från samma fält Foto: Thord Karlsson 150 kg N/ha 100 kg N/ha 100 kg N/ha 100 kg N/ha Normal kväve giva Foto: Thord Karlsson 50 kg N/ha 20 kg N/ha Nollgödslad ruta 100 + 50 = 150 kg N/ha 100 + 20 = 120 kg N/ha

Nollgödslad ruta Hopplösa områden Gödsling Omfördela av kvävet inom fältet! Minskad risk för liggsäd Hög produktion Medel skörd Låg produktion Total N (N-min + N-giva) Nollgödslad ruta Båda nollrutorna är från samma fält Foto: Thord Karlsson Foto: Thord Karlsson

Medelgivan är bortkastad på 13% av arealen En enda giva är alltid fel 70 60 Givan sorterad efter mängd 50 40 Medelgiva 30 20 10 0 Medelgivan ger för mycket på 27% av arealen Medelgivan är rätt på 20% av arealen Medelgivan ger för liten på 40% av arealen 1 51 101 151 201 251 301 351 401 451 501 551 601 651

Möjligheter att minska kväveutlakningen genom att anpassa kvävegödslingen till variationer inom stråsädesfält Under diskussionen skriver Cecilia Nilsson I mina beräkningar, med ekonomiskt optimum 100 kg N per ha, ger fördelningarna för lätt jord en total utlakningsvinst mellan 0,5 och 3,8 kg N per ha och för leror över 40 % lerhalt blir utlakningsvinsten 0,2-1,6 kg N per ha. Det är inte så stora mängder per hektar, men om åtgärder kan genomföras på ett nationellt plan kan det resultera i stora utlakningsminskningar. Exempel på hur olika kvävegivor påverkar utlakningen då den optimala givan satts till 100 kg N/ha. (Källa: Aronsson, H, Torstensson G. Beräkningar av olika odlingsåtgärders inverkan på kväveutlakningen. Ekohydrologi 78, 2004. SLU)

Gödsling efter markkarta Fosfor Kalium Koppar Magnesium Kalk

Behovsanpassa flytgödseln efter P-AL i markkartan Och rätta till kväve givan med Yara N-Sensor P-AL 3,4 till 9,6 Fosforvärden enligt markkartan Varierad flytgödselgiva utifrån fosforbehovet i markkartan Första komplettering med Yara N-Sensor 26 april 5,3 till 28,3 M 3 nöt flytgödsel /ha 40 till 80 kg N/ha 22 maj Andra komplettering med Yara N-Sensor 20 till 40 kg N/ha 17 juni

Behovsanpassa bekämpningen efter biomassan Sprutning Sprutning Anpassad svampbekämpning efter biomassa Tillväxtreglering Blastdödning i Potatis

Kalkyl för Yara N-Sensor Finns att hämta på www.lantmannenlantbruk.se under Växtodling Odla med sensor Med 200 ha blir visten 62kr/ha om man bara räknar på skördeökningen på 3,1% Även med 100 ha kan det bli vinst om man räknar in fler nyttor

Vad kostar N-Sensorn Yara N-Sensor, Standard sensor (kräver dagsljus) 176 500 kr* Yara N-Sensor ALS, Med aktiv ljuskälla (kan användas dag och natten) 317 500 kr* Rabatter Försäsongsrabatt är 5 000 kr för den gråa och 10 000 kr för den vita, vid order före den 30 december 2012 Vid köp av ny N-Sensor före 28/2 2013 får man en värdecheck på 7000 kr till köp av minst 72 ton kvävegödsel. Kan användas under detta gödselår, även retroaktiv. Vid köp av ny N-Sensor före 28/2 2013 får man en rabatt på 7 000 kr på ny Bogballe spridare. Lämnas av Lantmännen Maskin. Försäsongsrabatten, värdecheck på gödsel och rabatt på Bogballe kan alla kombineras. *Efter första året tillkommer en kostnad för obligatorisk användarlicens med mjukvareuppdatering och fri telefonsupport, år 2 10000 kr, år 3 8000 kr, år 4 6000 kr och år 5 och framåt 5000 kr/år.

Tack för er uppmärksamhet! Behovsanpassad gödsling med Yara N-Sensor ger Skördeökning 3,1 % högre skörd (enligt 186 försök) Liggsädesproblemen minskar ger enklare skörd och säkrare skördekvalitet Jämnare kvalitet och jämnare proteinhalt det blir lättare att nå önskad kvalitetsmål Gödselkostnaderna kan blir lägre 4,4 kg kväve/ha i högre kväveupptag (enligt 82 försök) Anpassad kvävegödsling minskar kväveutlakningen 1-4 kg kväve/ha i minskad utlakning beroende på jordart Anpassad fosforgödsling minskar fosforutlakningen det kan ge bättre och jämnare skördekvalitet Anpassad flytgödseln efter markkarten minskar risken att få för höga markvärden vid nästa markkarteringstillfälle