>>HANDLEDNINGSMATERIAL >>SYSTRAR FÖR LÄRARE OCH ANDRA VUXNA. Affischbild: Pia Nilsson Grotherus



Relevanta dokument
> > O C H NÅGON BLEV I N T E K NIVHUGGEN

Varma hälsningar, Susanna Vildehav och Mia Kjellkvist, skådespelare och konstnärliga ledare.

F Ö R L ÄR AR E O C H A N D RA VUXNA. Foto: Micke Sandström F N I SS V Ä R L D E N S T RÅKIGASTE PJÄS UP PSALA>>> > ST ADSTEATE R

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Samla eleverna och diskutera följande kring boken: Grupparbete/Helklass

Säg STOPP! Ett samarbete mellan Kulturskolan, föreningen DuD och barn och ungdomsprojektet i Katrineholms kommun

När livet gör oss illa Mitt i vardagen inträffar händelser som vänder upp och ned på tillvaron!

Bonusmaterial Hej Kompis!

Lärarmaterial. Det skulle varit jag dansteater av Birgitta Egerbladh. VästmanlandsTeater

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr -11: Författare: Gertrud Malmberg

Övning: Dilemmafrågor

HANDLEDNINGSMATERIAL UPPSALA>>>> STADSTEATER FÖR LÄRARE OCH ANDRA VUXNA BRÖDERNA LEJONHJÄRTA. Foto: Micke Sandström

Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig.

Namn: Det här är jag (Här kan du rita eller skriva)


Illustrationer: Hugo Karlsson, Ateljé Inuti Projektledare: Elinor Brunnberg. Mälardalens högskola Text: Kim Talman, Jeanette Åkerström Kördel, Elinor

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Författare: Morten Dürr

Utvärdering 2015 deltagare Voice Camp

Svara på frågorna/diskutera med dina klasskamrater när du har läst kapitlet!

Lärarmaterial BROTT PÅ NÄTET. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Christina Wahldén

Övning 1: Vad är självkänsla?

MATERIAL TILL EFTERARBETE MED BARN

Inför föreställningen

PASCALE VALLIN JOHANSSON & EDITH HELSNER

Lgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Pedagogiskt material till föreställningen

Familjetema: STJÄRNFAMILJEN Vi är alla stjärnor. Allra bäst på att vara just den vi är!

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör

INSPIRATIONSMATERIAL ATT GÅ PÅ TEATER

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Eleverna tränar följande förmågor:

Skolår 2 Läsförståelse Svarshäfte

självmålet analysera LÄRARHANDLEDNING

Storyline Familjen Bilgren

PEDAGOGMATERIAL till föreställningen Peka Trumma Dansa Urpremiär december 2014

Övertorneå kommun. Krisplan. Förskola, grundskola och gymnasieskola

Det handlar om arbetslivsinriktad rehabilitering. Målet är att du ska kunna försörja dig själv.

Lilla förskolepaketet

Formulera sig och kommunicera i tal och skrift. Läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften.

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Övningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut

Avundsjuka och Besvikelse. Besvikelse Jag kanske blandar ihop besvikelse med sorg ibland, men jag tror att båda har en närhet av varandra i våra liv.

En tjuv i huset VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR PÅ FÖLJANDE FÖRMÅGOR LGRS11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS

Sociala berättelser 1

om detta talar man endast med kaniner Text och bild: Anna Höglund

Lärarmaterial. Erik tävlar. Vad handlar boken om? Mål och förmågor från Lgr 11: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Torsten Bengtsson

Vandrande skolbussar Uppföljning

KRISPLAN FÖR ECKERÖ SKOLA

Likabehandling och trygghet 2015

Sanning eller konsekvens LÄS EN FILM. En lärarhandledning. Rekommenderad från åk. 3-6

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 8

Allan Zongo. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Henrik Einspor

Handlingsplan vid krissituationer. Bobygda skola

Songkids Vi är Songkids Songkids Vi är Songkids. Songkids Vi är Songkids Songkids Vi är Songkids

Kidnappandet. Jag är 20 år och jag heter Nesrin jag älskar djur och choklad och jag kommer från Dijon i som ligger i Frankrike, plus jag röker.

LITTERÄR FÖRLAGA FÖRST VAR DET MÖRKT... BOLLONGEXPEDITIONEN. JIMS VINTER

Fjäderns Bokslut 2015

Berättelsen om Tugummi von Bubbelgum

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2013

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013

Lära känna varandra. För äldre barn kan man ställa sig upp och passa bollen med fötterna.

Till dig som inte ammar

Molly brukade vara en så glad och sprallig tjej, men idag förändrades allt. Molly stirrade på lappen någon hade lagt i hennes skåp.

Parkour! Lärarmaterial

Kattens Janssons månadsbrev

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Barn på sjukhus FÖRBEREDELSETIPS FRÅN BARN- OCH UNGDOMSSJUKVÅRDEN, SUS

DRÖMTYDNING AV ROBERT NILSSON

Santos visste att det bara var en dröm men han fortsatte ändå att leka med bollen varje dag för det fanns inget han älskade mer.

Vad handlar boken om? Vem passar boken för? Mål från Lgr 11: ring mig Lärarmaterial. Författare: Thomas Halling

Boken om svenska för 3:an

av Marie Helleday Ekwurtzel Illustratör: Lena Furberg

Pedagogiskt material i anknytning till Smid medan järnet är varmt

Barn för bjudet Lärarmaterial

Mellan dig och mig Mårten Melin

konfirmand 2010/2011 Nu är det din tur

Lärarhandledning. till dansföreställningen. Foto: Elin Svensén

Likabehandlingsplanen = Plan mot kränkande behandling

Ge aldrig upp. Träning

Tema: 24-timmarsdygnet

Har du funderat något på ditt möte...

Slippa-bada-vecka. Publicerat med tillstånd Ellen, Sorken och hemligheten Text Maria Frensborg Bild Tomas Nilsson Bonnier Carlsen 2012

Lektionshandledning till filmen Tusen gånger starkare

Vi hoppas att ni har glädje av berättelsen om Undra och Lollo som ska träna sina krångelhänder så de blir hjälparhänder!

Lgrs 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas:

40-årskris helt klart!

Text & Musik Hans Isacsson. Emma Mobbare En tuff tjej som mår dåligt. Elak.

Min dagbok. Av: Iris Frick

Språket är konkret och enkelt. Alla kan känna igen sig i de varma känslorna som förmedlas.

Musen Martina vinner en baktävling

En dokumentär av Anna Klara Åhrén, Charlotta Copcutt & Anna Weitz

Många har fått lära sig att inte ta skit från någon. Annika R Malmberg säger precis tvärtom: Ta skit!

Kapitel 8: Hantverk. fn:s barnkonvention, artikel 31 Vila och fritid 8:1


BARNHEMMET. En liten berättelse om en tid då man sålde barn som arbetskraft ROLLER FÖRESTÅNDARINNAN SYSTER SARA. Barnen STINA GRETA IDA LOTTA

Berättarstunden. Termin 1: Tidsresan. - levande berättelser från Bibeln. Söndagsskolmaterial

JAG MÅLAR MIN HIMMEL ORANGE

POJKPAKETET Handledningar Varför Pojkpaketet?

Det bästa jag gjort! Tim meier

ALI, SARA & ALLEMANSRÅTTAN

7 steg från lagom till världsklass - 7 tips som berikar Ditt liv

Transkript:

>>HANDLEDNINGSMATERIAL FÖR LÄRARE OCH ANDRA VUXNA >>SYSTRAR Affischbild: Pia Nilsson Grotherus

>>VÄLKOMNA Vad kul att du har valt att se Systrar på Uppsala stadsteater med din klass. Vi är stolta över att kunna erbjuda bra teater på en riktig teaterscen helt kostnadsfritt till Uppsala kommuns skolor och skolor i Uppsala läns övriga kommuner. För en del elever kan det här vara det allra första teaterbesöket, vi är därför särskilt måna om att detta ska bli en bra upplevelse för alla. Det här materialet består av tips på hur du kan förbereda och efterarbeta temat i föreställningen samt själva teaterbesöket. Det består både av samtalsfrågor och uppgifter samt tips på en del praktiska övningar. Du behöver inte använda alla delar utan kan plocka det du vill ha. Om du har några funderingar eller synpunkter kring handledningen eller kanske några tankar kring pjäsen ni sett som ni vill förmedla kan ni maila till maria.trost@uppsalastadsteater.se. Självklart kan även du som förälder eller annan vuxen använda det här materialet för att prata med ditt barn efteråt. De allra flesta känner någon som dött, det kan vara en mormor, en avlägsen släkting, en granne, ett husdjur eller en förälder, ett syskon eller nära vän. Den här pjäsen väcker säkert många reaktioner, känslor och tankar. Därför rekommenderar vi att fortsätta arbeta med och samtala kring pjäsen efteråt i klassrummet eller hemma. Vi brukar inte rekommendera att en förbereder barnen på vad det är de ska se men om något barn i klassen har till exempel ett syskon som gått bort kan du som lärare fundera på om du bör informera föräldrar, kurator kring det hela eller kanske bjuda med dem på pjäsen. >>INNAN TEATERBESÖKET Behöver en egentligen förbereda sig på det en ska se? Vi tycker inte att du behöver förbereda eleverna alls på det de ska se. Att titta på en teaterföreställning är en konstnärlig upplevelse och för det mesta är det bästa att bara luta sig tillbaka och ta in upplevelsen helt oförbrett för att sedan istället bearbeta och prata om föreställningen efteråt. Som lärare känner du dock dina elever bäst. Därför rekommenderar vi dig som lärare att sätta in dig i materialet innan föreställningen för att själv förbreda dig på vad det handlar om. Kanske bedömer du som lärare att just dina elever behöver prata om handlingen innan eller prata om något svårt som kanske tas upp. Vissa föreställningar berör kanske något som kan upplevas som jobbigt för en enskild elev och då kan det ju vara bra att du som lärare är beredd på en eventuell reaktion. 1. Copyright 2015 Uppsala Stadsteater

Vad är teater? För en del barn kan det vara första gången de går på en teaterföreställning. Prata gärna med barnen innan om vad teater är, kanske har de spelat teater själva i skolan. Nu är det vuxna skådespelare på scenen och i publiken kommer flera klasser från olika skolor. Kan ni i klassen tillsammans komma på hur ni tycker att en ska bete sig under teaterbesöket? Hur ska en bra publik vara? En teaterproduktion består av många delar bl.a. scenografin, kostym, mask, ljus, ljud och regi. Allt tillsammans skapar den teaterföreställning ni ska se. En kan med fördel prata om de här olika delarna med eleverna innan teaterföreställningen. Mer om detta kan du hitta i handledingsmaterialet Ta med skolklassen på teater som ligger på vår hemsida, det är anpassat för högstadiet och gymnasiet men det går ändå bra att använda delar av det för yngre barn. >>ATT ARBETA MED EFTER FÖRESTÄLLNINGEN Lite om pjäsen»systrar«systrar är en pjäs som är skriven av Theo Franz från Nederländerna. Den är översatt till svenska av Maria Katerine Larsson. I arbetet med pjäsen har vi arbetat med en skolklass från Uppsala (åk 3). Vi har bland annat låtit barnen bidra med sina tankar och intryck under arbetet med den konstnärliga processen och kring pjäsens innehåll. I pjäsen möter vi systrarna Matilda och Sissela. Pjäsen utspelar sig under en natt i systrarnas sovrum. När pjäsen börjar sitter Matilda ensam på scenen och systern Sissela kommer in. I början vill Matilda att hon ska gå sin väg, hon bor ju inte där längre men efter ett tag börjar de leka och ha kul tillsammans. Efter ett tag förstås att Sisselas i själva verket är död och att hon blev påkörd av ett tåg då hennes storasyster Matilda var med. Matilda tar på sig skulden över systerns död och säger flera gånger att det var hon som dödade sin lillasyster. Sissela försöker övertala Matilda att det hela hade hänt ändå och att Matilda inte ska ta på sig skulden. På slutet förstår Matilda att Sissela inte är arg på henne och att hon alltid finns kvar hos Matilda. Sissela kan få försvinna och Matilda får äntligen sova. Systrar är en pjäs som handlar att leva vidare efter att någon närstående dött och om hur skuld, oro och sorg stannar kvar länge om en inte pratar om det. I pjäsen bearbetar till sist Matilda sin sorg genom leken. En brukar säga att barns sorg är randig, ett barn behöver både skratta, leka och gråta eller blir arg för att ta sig genom sorgen. Det gäller dock att skapa tillfällen för det och uppmuntra till samtal och lek. Att förlora en nära anhörig genom olycka är ganska ovanligt. Det kan vara bra att tänka på det i samtalen med barnen. 2. Copyright 2015 Uppsala Stadsteater

ÖVNING 1 TEATERUPPLEVELSEN Det finns inget facit, inget rätt och fel i hur man upplever konst. En har rätt till sin egen upplevelse. Men det är ju ändå värdefullt att dela med sig av sina tankar och lyssna på hur andra upplevde samma sak. Det kan ju vara så olika upplevelser fast alla såg samma pjäs och vi lär oss av varandras olikheter. Tänk därför på att inte värdera barnens upplevelser utan alla har rätt till sin egen. Gör en minnesrunda låt barnen blunda och tänka tillbaka på pjäsen. Vad minns du för något? Vilken bild får du i huvudet? Berätta sedan för varandra två och två eller i grupp vad du minns. Eller skriv eller rita ner det. Minns du hur du kände dig innan ni tittade på teatern? Minns du hur du kände dig efteråt? Skriv ner scener ni minns från pjäsen på lappar. Dela in klassen i mindre grupper och låt varje grupp göra staty av scenen eller en spela upp det de minns. Efter varje staty eller scen kan man prata om vad som hände och hur den scenen kändes. 2. KÄNSLOR I Systrar kände Matilda skuld över sin systers död. Hon var också arg för att systern inte lyssnade på henne, och ledsen för att systern inte var där längre. Matildas föräldrar hade svårt att prata om det hela, de nämnde inte ens systerns namn. Att prata om hur man känner sig kan ibland vara svårt. Det är lätt hänt att vi bara svarar jag mår bra när någon frågar. Men det är viktigt att prata om känslor, särskilt om något jobbigt har hänt. Det är också viktigt att lyssna på varandras känslor utan att värdera. Ta fram de kulor ni fick efter föreställningen en glaskula kan innehålla många olika nyanser, precis som känslor. Håll i kulan och försök att minnas vilka känslor du kände medan du såg föreställningen eller efter du såg föreställningen. Kopiera upp mallen av en människa (finns i slutet av detta material) och dela ut ett papper var till barnen. Klipp ut människan och låt barnen färglägga enligt något av följande: - Vilka känslor kände du under föreställningen - Vilka känslor hade du efter föreställningen - Vilka känslor har du nu? - Vilka känslor hade Matilda i föreställningen? Bestäm tillsammans vilka färger ni tycker att känslorna ska ha. T.ex. Svart = arg, rosa = glad, blå = ledsen etc. Fundera också tillsammans var någonstans i kroppen en upplever att de olika känslorna känns. Exempel på känslor som kom fram i pjäsen: Skuld, ledsenhet, ilska, kärlek, glädje, trötthet, frusenhet kanske kan ni komma på fler? 3. Copyright 2015 Uppsala Stadsteater

Ytterligare tips på övningar kring känslor: Börja dagen med en känslorunda, i hela gruppen eller två och två. Berätta hur du känner dig just nu? Är du lite trött och hungrig eller arg för något som hände på morgonen eller kanske glad och pigg? Gör en känslostaty. Jobba i grupp på ca 4 elever i taget. Prata om hur ni känner er just nu och gör en staty där alla känslorna får plats. Visa upp för varandra och låt de andra i klassen se hur många känslor de kan se. Gör en känslocharader med eller utan ljud (men inga ord). Gör lappar tillsammans med olika känslor, kanske de ni känner just nu och lägg i en burk. Ta en lapp (en och en eller två och två) visa upp för klassen. 3. ATT PRATA OM DÖDEN Matilda ville så klart inte att hennes syster skulle vara död. Genom leken försökte hon ändra på slutet men fick till sist inse att det inte gick. Systern berättade för henne att hon alltid skulle finnas hos Matilda ändå, att hon skrattar när hon skrattar och gråter när hon gråter. Hur dog Sissela? Rita eller skriv och prata sedan om det. Vilka lekar brukade Matilda och Sissela leka? Försök att komma ihåg allt roligt och tråkigt de gjorde tillsammans innan Sissela dog. Skriv upp på tavlan det barnen kommer ihåg. Vad tycker du är roligt att göra med dem du har runt omkring dig? Vem var Gusten? Saker kan vara viktiga för att minnas en person eller ett djur som dött. Har du en sådan sak? Sissela beskrev hur hon hörde såpbubble-musik och kände det som om hon satt i en såpbubbla som gled mot musiken. Hur beskrev Sissela vad som hände med henne efter hon dött? Rita eller skriv och prata om det. Vad tror du händer när en dör? Rita eller skriv och prata om det. När en är väldigt ledsen känner en sig ofta väldigt ensam. Då är det bra att komma ihåg vilka en har omkring sig. Fundera över vilka du har omkring dig. Rita ett träd där du själv är stammen och varje gren är en person eller ett djur som är nära dig och du är trygg med. 4. Copyright 2015 Uppsala Stadsteater

4. SAKNAD OCH SORG Om en är väldigt ledsen orkar en inte vara ledsen hela tiden. Men det kan vara svårt att sluta vara ledsen. Det kan också kännas fel att göra roliga saker, att en borde vara ledsen. Men en måste vara glad ibland också för att orka vara ledsen. Kom på tillsammans vad som gör en glad när man är ledsen. Hur ska en vara när en kompis är ledsen? Skriv ner barnens förlag på tavlan. Första hjälpen - gör en tipslåda att ha i klassrummet. Lägg ner lappar med förslag på vad en kan göra om en kompis är ledsen. Vad gör dig glad? Då är det bara att ta en lapp när det behövs. Matilda skulle kanske behövt en kompis som hon kunde prata med eller som kunde göra henne glad. Rita en teckning eller skriv ett brev till Matilda. Vad skulle du vilja säga till henne? Skicka dem gärna till oss på teatern om ni vill. Saknaden över att ha förlorat någon, att veta att man aldrig kommer att kunna prata med eller uppleva nya saker tillsammans med den personen försvinner inte, men sorgen blir lättare att acceptera med tiden. Saknar du någon? Kanske någon som dött? Det kan vara en vän, släkting eller kanske ett husdjur. Rita en teckning om den personen och beskriv den. Försök att minnas vad ni gjorde tillsammans. Ibland kan en plötsligt sakna någon och en känner sig väldigt ledsen. För vissa hjälper det att få berätta om personen för andra hjälper det att göra något annat. Låt barnen berätta vad de tycker är bra, skriv ner tips på tavlan. 5. FRAMTIDEN På slutet ger Sissela sin Gusten till Matilda och säger att hon måste ta tåget, hon kan inte följa med Matilda hem igen. Fundera över vad som hände sedan med Matilda. Hur kände hon sig på morgonen när hon vaknade? Rita eller skriv och prata om det. 5. Copyright 2015 Uppsala Stadsteater

6. FYRHÖRNING OM KÄNSLOR Här följer en övning där varje hörn kan representera de olika känslorna. Eleverna ställer sig där det stämmer. Låt eleverna diskutera med varandra om varför de valde just det hörnet. Fråga sedan någon eller några i varje hörn varför de valde just sitt hörn. Då känner jag mig som mest lycklig 1) På sommarlovet 2) På min födelsedag 3) På nyår 4) Något annat Där känns det som mest när jag inte mår bra 1) I huvudet 2) I magen 3) I hjärtat 4) Något annat Där känns glädjen i min kropp 1) I hjärtat 2) I benen 3) I magen 4) Något annat Detta hjälper mig mest när jag är ledsen 1) Springa 2) Att prata med någon 3) Att krama någon 4) Något annat 7. GÖR EN KORT MINITEATER Dela in klassen i grupper och låt varje grupp göra ett kort rollspel om hur en tröstar någon som är ledsen. Hur gör en någon glad? Visa sedan upp för varandra. Tips: Låt inte barnen få för lång förberedelsetid, ibland är det lättare med kort tid. Max 10 minuter. Börja med att hitta på vad som ska hända, bestäm sedan rollerna Träna gärna igenom en gång Visa upp för varandra Applådera varandra och ta emot applåderna 6. Copyright 2015 Uppsala Stadsteater

>>FÖRDJUPNING: TIPS PÅ LITTERATUR & WEBBSIDOR Litteraturtips, kapitelböcker för ca 6-12 år Våffelhjärtat, Maria Parr Bröderna Lejonhjärta, Astrid Lindgren Ängel i snön, Gull Åkerblom När jag besökte himlen, Ulf Stark Syltmackor och oturslivet, Anna Ehring Kära Döden, Patty Pajak Zowczak Månfågel, Ingelin Angerborn Nora från Ingenstans, Anna och Thomas Lyrevik Bron till Terabitia, Katherine Paterson Döden och alla hans vänner, Kristoffer Leandoer Min mamma bor på en stjärna, Ylva Uggla Dödsknäpp, Håkan Jaensson Sommarlandet en berättelse om hopp och tröst, Eyvind Skeie Pixis bok, Mårten Melin Tips på webbsidor att besöka www.vimil.se www.dodsviktigt.nu www.densistavilan.se www.randigahuset.se Det här materialet är delvis inspirerat av hur Zebragrupperna på Akademiska sjukhuset i Uppsala arbetar. Vi vill rikta ett tack till diakonerna Ingemar Hällkvist och Tove Gullstrand. Om du vill skicka in teckningar eller brev till oss gör det till denna adress: Uppsala stadsteater Att. Maria Trost Box 1001 751 40 Uppsala Om du har frågor kring föreställningen eller materialet kan du maila dramapedagog Maria Trost Maria.trost@uppsalastadsteater.se 7. Copyright 2015 Uppsala Stadsteater

>>Skriv eller rita en hälsning... Till någon som dött. Det kan vara någon du känner, en vän, släkting, granne, husdjur eller en känd person som du inte känner. Till läraren: kopiera upp bladet och låt barnen klippa ut mallen. Låt barnen färglägga och skriva eller rita sin hälsning. Posta gärna bubblorna till teatern så hänger vi upp dem. 8. Copyright 2015 Uppsala Stadsteater

>>Känslofigur Rita känslor i färger. En färg för varje känsla. Var tycker du att känslorna sitter? 9. Copyright 2015 Uppsala Stadsteater

Bild från en repetition. Foto: Micke Sandström BILJ/INFO: 018-14 62 00 WWW.UPPSALASTADSTEATER.SE