Landskapsplanering för skoglig biologisk mångfald och ett varierat skogsbruk

Relevanta dokument
Landskapsplanering för att främja biologisk mångfald och ett varierat skogsbruk

Adaptive Management. Landskapsplanering för att främja biologisk mångfald i skogen och ett varierat skogsbruk Workshop Naturvårdsverket 12 jan 2017

Seminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef

Naturvård på nya sätt: Vad krävs för att klara biologisk mångfald?

så fungerar det med skydd av värdefull natur

hur undviker vi konflikter och konkurrens? k Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald

Den svenska modellen för brukande av skog - definitioner, motbilder, framtider. Anna Sténs Idé- och samhällsstudier, Umeå Universitet

Ekologisk kompensation Ett verktyg för hållbar samhällsplanering

ARBETSRAPPORT. Uppföljning och effektivisering av naturhänsyn hänsynsytor vid slutavverkning ONOMIAV V ETT FORSKNINGSPROJEKT

Artskydd kontra äganderätt hur kan konflikten lösas?

Vad är skogsstrategin? Dialog

Levande skogar. omgivande förkastningssluttningar och Tylöskogen-Tiveden i söder.

Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog

Skydd av sjöar och vattendrag och deras naturvärden

Praktiskt naturvårdsarbete i kommuner, länsstyrelser, skogsvårdsstyrelser och på konsultbasis diskuteras också.

Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län

Varför naturvård på landskapsnivå?

En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län. Väddsandbi Foto Niklas Johansson

SKOGSVISION. Livfulla skogslandskap och ekosystembaserat nyttjande

Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur

NATURRESERVAT VARFÖR OCH HUR

VÄLKOMMEN STRATEGI FÖR SKYDD AV VÄRDEFULLA SKOGAR

Remiss om Bevarande av biologisk mångfald instrument och omfattning

Frågor och svar om granbarkborrar i skyddade områden i östra Götaland 2019

Minimera reservatsarealen Om kostnadseffektiva vägar att nå miljömålet i skogen

GI (grön infrastruktur) Länsstyrelen i Västerbottens arbete med boreal skog

Effekter av ett intensifierat skogsbruk på mångfald och miljö

Från vision till verklighet - exempel från Lomma kommun

Remiss fördjupad utvärdering av Levande skogar 2015 (Dnr. 2013/3340)

Landskapsstrategi för Jönköping län ett samverkansprojekt. Vy över Östra Vätterbranterna Foto Anna Lindhagen

Future Forests Lärdomar från skogssektorn? Karin Beland Lindahl Enheten för statsvetenskap LTU

Grön infrastruktur En satsning för effektivare naturvård, ökad dialog och smartare planering

Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod

Praktisk naturvård 15hp

The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016)

Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod

EKOLOGISK KOMPENSATION

Hållbarhet, skog och frihet under ansvar. Linda Berglund, Världsnaturfonden WWF 23 februari 2011

Tommy Lennartsson. Biobränsle och klimat

Skyddsnätverk för boreal skog. i Västerbottens och Västernorrlands län

Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur

Fungerande naturvård i skogen

Yttrande över Regional handlingsplan för grön infrastruktur i Stockholms län Diarienummer

Skogsindustrierna har beretts möjlighet att inkomma med synpunkter på ovanstående förslag och vill anföra följande.

Åtgärdsprogram för levande skogar

Regional handlingsplan för grön infrastruktur. Kristin Lindström

BIOLOGISK MÅNGFALD OCH EKOSYSTEM- TJÄNSTER I MILJÖBEDÖMNING

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län

EU:s 7:e miljöhandlingsprogram Att leva gott inom planetens gränser

16 Ett rikt växt- och djurliv

Session: Grön infrastruktur i fysisk planering vinsterna med att sätta gröna samband på kartan. Arrangör: Boverket

Yttrande över Indikatorer för miljökvalitetsmålet Levande skogar. Naturskyddsföreningens remissvar

LRF Skogsägarnas synpunkter på myndigheterna prioriteringar vid skydd av skog, projekt Värdefulla skogar

Skogspolitik. (ur Okända djur Text: Beppe Wolgers, Musik: Olle Adolphson)

SCA Skog. Skogsriket

Proposition 2013/14:141 Miljödepartementet

27 november 2018 Forum för tillämpad samhällsekonomisk analys Magnus Nilsson

ansvaret för friheten?

Den svenska naturvårdsmodellen - fungerar den?

Nationell strategi för Myllrande våtmarker

Förnybar energi inom ekologiskt känsliga områden. - Ett EU-rättsligt perspektiv. Melina Tervahauta Juridiska fakulteten, Uppsala universitet

Med miljömålen i fokus

Konferens den april 2011 i Umeå

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog

Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 18 juni 2018 följande dom (mål nr ).

Ekologisk kunskap för att optimera ekologisk kompensation

Ekologisk kompensation vid tillämpning av miljöbalken Linn Åkesson Jörgen Sundin

TILL DIG SOM KOMMUNAL PLANERARE. Att lyfta landskapsvärden tillsammans med bygden

Långsiktigt hållbar markanvändning del 1 (SOU 2013:43)

Naturskydd och dispenser

Hur ska den skyddade skogen förvaltas och skötas? En vision för ekologisk hållbarhet. Per Angelstam Örebro School for Forest Management

Miljöersättningar kopplar till biologisk mångfald

Mervärdesskog (SOU 2006: 81 slutbetänkande från Skogsutredningen 2004 (N2004: 12)

INNOVATIONER OCH ENTREPRENÖRER BEHÖVS FÖR ATT UTVECKLA DALSLANDS HÖGA NATURVÄRDEN

Ordningsföreskrifter i naturreservat. Björn Carlberg Enheten för naturvård Länsstyrelsen Stockholm

Strategi Skogligt genbevarande i biotopskyddsområden

GRÖN INFRASTRUKTUR - ett sammanhängande nätverk av livsmiljöer, naturområden och ekologiska strukturer (?)

Konferens den april 2011 Umeå

Stäkets verksamhetsområde. från hällmarksterräng..

Grön infrastruktur- Går det att planera natur?

Naturvårdsarter. Naturinformation. Rapport 2015:1

KORT OM WWF M. WWF finns i över 100 länder, på 5 kontinenter. WWF har över 5,000 anställda i världen. WWF grundades 1961, Sverige

Rättsliga förutsättningar för etablering av vindkraft. Gabriel Michanek Professor i miljö- och naturresursrätt

Skriv här" Jan Terstad ArtDatabanken, programchef naturtyper

Små lövskogars funktion för biologisk mångfald i

VAD ÄR GRÖN INFRASTRUKTUR OCH VARFÖR BEHÖVS DEN? Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Kommunal Författningssamling

Vad betyder ökningen av arealen ekologiskt odlad mark för den hotade biologiska mångfalden?

Formellt skyddad skog i Norrbottens län

GIS-BASERADE METODER FÖR HÅLLBAR PLANERING AV VINDKRAFT

Skogliga koldioxidkrediter

Ekologisk kompensation (SOU 2017:34)

Förstärkt arbete med vattenkraft och dammar. Anders Skarstedt

En svår balansgång Statens fastighetsverk och skogarna

Kompensation av ekosystemtjänster i Lomma kommun processen. Helena Björn, miljöstrateg, Lomma kommun

Workshop om skogsmark, torsdag den 15 mars 2012, Naturvårdsverket Mötesanteckningar

Remiss Fördjupad utvärdering av Levande Skogar

Nätverket för Vindbruk : Kompensation vid förlust av naturvärden Jörgen Sundin, Naturvårdsverket

Stockholm 24 april Till regeringen, att: statsråden Bucht och Skog

Kan nyckelbiotoperna rädda den biologiska mångfalden? Sture Wijk, Enheten för geografisk information Skogsstyrelsen

Transkript:

Landskapsplanering för skoglig biologisk mångfald och ett varierat skogsbruk Naturvårdsbiologi Miljörätt, Skogsekonomi Anouschka Hof, Wageningen Maria Forsberg, Uppsala univ. Göran Bostedt, SLU, Umeå Johnny de Jong, CBM, Uppsala Gabriel Michanek, Uppsala univ. Hans Ekvall, SLU, Umeå Jörgen Rudolphi, SLU, Umeå Astrid Zabel, Bern

Vad är problemet? Svårt att nå miljömål Ekologisk funktionalitet ska uppnås enligt EU-rätt Fragmentariska bedömningar enskilda bestånd, främst vid avverkning. Alla behandlas lika oavsett produktionsförutsättningar. Kan man istället arbeta mer strategiskt på landskapsnivå? Hur kan man i så fall utforma ett rättvist ekonomiskt system, mellan skogsägare (horisontellt) och mellan skogsägare och övriga samhället (vertikalt). Avgift-fondsystem. Hur upplevs ett sådant skattefondsystem. Acceptans från skogsägare.

Vad är problemet? Svårt att nå miljömål Ekologisk funktionalitet ska uppnås enligt EU-rätt Fragmentariska bedömningar enskilda bestånd, främst vid avverkning. Alla behandlas lika oavsett produktionsförutsättningar. Kan man istället arbeta mer strategiskt på landskapsnivå? Hur kan man i så fall utforma ett rättvist ekonomiskt system, mellan skogsägare (horisontellt) och mellan skogsägare och övriga samhället (vertikalt). Avgift-fondsystem. Hur upplevs ett sådant skattefondsystem. Acceptans från skogsägare. Modell för landskapsstrategi Bedömning av natur- och produktionsvärden i landskapet Juridiska styrmedel Ekonomiska styrmedel

Bedömning av natur- och produktionsvärden 3 Landskap (Lappland, Småland, Östergötland). 10000 ha. Indikatorarter vilka krav har dessa? Tillgänglig data om naturvärden Skogliga data från bolag (SCA, Holmen, Sveaskog)

Bedömning av natur- och produktionsvärden Zonation Medianvärde per bestånd

Bedömning av natur- och produktionsvärden Hur påverkar detta markägarna? Fejkad markägarstruktur Från zonation till landskapsplan Baserat på tröskelvärden I zonation a) Bevara, förstärka, restaurera naturvärden b) Skogsproduction

Number of Estates 31 35 30 25 20 14 15 2-60 0-55 1-50 0-45 2-40 1-35 5-30 3-25 4-20 4-15 6-10 6-5 0-5- 15-0 10-1 20-0 10 5 0 Present value change, % <= Losses Gains => Totalt 80 fastigheter 34 får minskad vinst 46 får ökad vinst För hela landskapet blir det dock en förlust på 8.1 % vilket motsvarar 5.6 miljoner SEK (=309 SEK/ha)

Delprojekt två Rättsliga förutsättningar för landskapsplanering Lagstiftning med obligatorisk planering av skogslandskapet underlättar strategiska bedömningar och prioriteringar. Planen kan bl.a.: proaktivt välja ut skyddsvärda livsmiljöer och därmed motverka framtida konflikter med artskyddsreglerna i enskilda fall. identifiera områden för intensivt skogsbruk (utan betydande naturvärden), där t.ex. biomassa kan få produceras Projektet studerar lagstiftning om skogsplanering i vissa länder. En sådan lag i USA har bl.a. betydelse för skyddet av arter och livsmiljöer. Lagen ger vissa uppslag till hur en svensk motsvarande lag skulle kunna utformas Olika rättsliga frågor aktualiseras om en ny svensk lagstiftning ska införas, bl.a.: En eller flera nivåer i planeringen? Ska planen riktas mot (och binda?) enskilda markägare eller bara myndigheter? Hur uppnås ett bra beslutsunderlag? Hur samordnas planeringen med kravet på strategisk miljöbedömning i miljöbalken? Hur nås ett aktivt deltagande av markägare och andra? Ska planbeslutet kunna överklagas Markägares rätt till ersättning? (koppling till delprojekt tre)

Avgift - fond system Analys av enkätundersökning till privatskogsägare Under 2018 har den enkätundersökning som skickades ut till privatskogsägare i hela Sverige analyserats. Två delgrupper: Skogsägare anslutna till certifiering, samt ej anslutna skogsägare. Fokus på tre aspekter: Hur stor frihet den enskilde skogsägaren har att välja avsättningar, på vilken bas en kompensation skall beräknas, samt hur ofta naturvårdsinventeringar (som utgör grund för avsättningarna) skall göras. Resultaten visar att ca. två tredjedelar av skogsägarna är starkt emot alla inskränkningar i friheten att besluta över sin skog, men ca. en tredjedel är intresserade av ett djupare samarbete med samhället i naturvårdsfrågor på landskapsnivå.

Publikationer, workshops m.m. https://www.slu.se/centrumbildningar-och-projekt/centrum-for-biologiskmangfald-cbm/forskning/forskningsprojekt/forskningsprojekt-vidcbm/landskapsplanering/ Exempel: "Landscape Planning - Paving the Way for Effective Conservation of Forest Biodiversity and a Diverse Forestry?" Forests 2018, 9(9), 1-15 http://www.mdpi.com/1999-4907/9/9/523 Workshop, Uppsala 8 april