Risk för malaria i Sverige på grund av klimatförändringen?

e Södertörns högskola Institutionen för Livsvetenskaper Kandidat 15 hp Medicinsk Geografi vårterminen 2008 Programmet för Medicinsk Geografi z Risk för malaria i Sverige på grund av klimatförändringen? Av: Sarah Axelsson Handledare: Mona Petersson och Anders Schaerström

2

Sammanfattning Klimatförändringen är en aktuell fråga och ett förändrat klimat kommer att inverka på utbredningen av vektor-burna sjukdomar såsom malaria. Malaria är en sjukdom som är extremt klimatkänslig och det dör miljontals människor i sjukdomen varje år. Syftet med studien är att se vilka samband som finns mellan malaria och klimatförändringen i Sverige. Finns någon risk för malariaspridning i Sverige år 2100 på grund av den pågående klimatförändringen. Studien baseras på fem intervjuer med forskare som är insatta i malaria och klimatförändringen. I studien har ett scenario valts ut där Sveriges klimat kommer att öka med 5 o C till år 2100 enligt en modell från SMHI. Resultatet visar att det finns samband mellan olika klimatvariabler och malariaspridning där de viktigaste variablerna är temperatur, nederbörd och fuktighet. Övriga faktorer som studien ser på är migration, urbanisering, demografi, import av malaria, flygplansmalaria och malariakontroll som alla inverkar på malariaspridningen. Det finns idag stora kunskapsluckor om hur klimatförändringen kan påverka malaria i Sverige. Det är svårt att ta fram data över de variabler som malaria påverkas av som behövs för att göra en analys av framtiden. Studiens slutsats är att malaria är geografiskt begränsat av klimatet. Det finns en risk att malaria kan komma att spridas i Sverige i och med importerade fall. Men att det är osannolikt fram till år 2100 på grund av ett för kallt klimat för malariaparasiten samt Sveriges socioekonomiska standard. Nyckelord: klimatförändring, malaria, Sverige, geografi, temperatur, nederbörd 3

Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 4 1. INLEDNING... 5 1.1 Syfte och frågeställningar... 5 1.2 Metod och material... 6 1.3 Informanter och frågegudie... 6 1.4 Avgränsning... 7 1.5 Källkritik... 7 2. KUNSKAPSBAKGRUND... 8 2.1 Klimatförändringen... 8 2.2 Malaria... 9 3. TEORETISK BAKGRUND... 12 3.1 Temperatur... 13 3.2 Nederbörd... 17 3.3 Migration och urbanisering... 17 3.4 Demografi... 19 3.5 Import av malaria och flygplansmalaria... 20 3.6 Malariakontroll... 21 4. UNDERSÖKNING... 23 4.1 Temperatur... 23 4.2 Frost... 25 4.3 Nederbörd... 26 5. RESULTAT... 28 5.1 Fem forskares syn på klimatförändringen och malaria... 28 5.2 Sverige och malaria... 31 6. ANALYS... 33 7. DISKUSSION... 37 8. SLUTSATS... 40 KÄLLFÖRTECKNING... 41 BILAGA... 46 4

1. Inledning Klimatförändringen är idag en aktuell fråga och ett globalt problem som kommer att drabba alla världens länder i framtiden. Den förstärkta växthuseffekten gör att jordens klimat blir varmare och detta leder till många negativa följder för världens befolkning när det kommer till levnadsförhållanden och på så sätt även folkhälsan. Extrema väderförhållanden och klimatberoende infektionssjukdomar kommer bland annat att påverka människors hälsa. Ett förändrat klimat kan påverka förekomst och utbredningen av flera vektorburna 1 sjukdomar. Nya riskområden och nya riskperioder kommer troligen att uppkomma. 2 Världshälsoorganisationen (WHO) räknar med att klimatförändringen kommer att bli en av de allra största hälsoriskerna inom några decennier. Enligt WHO är en av de största riskerna med klimatförändringen en ökad spridning av malaria. 3 Malaria är en tropisk sjukdom som är extremt klimatkänslig. Malaria sprids via myggor och sjukdomen orsakas av en parasit. 350-500 miljoner människor insjuknar i malaria i världen varje år och runt 700 000 till 2,7 miljoner människor dör av sjukdomen årligen, 75 procent av dessa är afrikanska barn. 4 Malaria har funnits och har kunnat spridas i Sverige men försvann år 1930. Malariamyggan finns kvar i Sverige men bär inte längre på malariaparasiten, dock är en framtida fråga om malaria kan komma att återkomma till Sverige och andra regioner där den idag inte existerar. 5 1.1 Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att ta reda på sambanden mellan malaria och klimatförändringen samt hur malaria kommer att gynnas av klimatförändringen och vilka faktorer som inverkar på spridning av malaria. Studien fokuserar på att ta reda på om malaria skulle kunna återkomma till Sverige. För att besvara syftet kommer studien utgå från följande frågeställningar: Finns det någon risk att malaria kommer att kunna spridas i Sverige år 2100 i och med den pågående klimatförändringen? Vad finns det för chans att malariamyggan och parasiten ska överleva i Sverige? Vilka faktorer kan inverka på att en eventuell spridning av malaria till Sverige? 1 Vektorburna = Smittan sprids med till exempel insekter 2 Kjellström et al, 2006, s 2, 16, Norder, 2008, s.1ff 3 http://www.who.int/topics/climate/en/, http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs094/en/index.html 4 Patz & Olson, 2006, s 5635 5 http://www.smittskyddsinstitutet.se/sjukdomar/malaria/ 5

1.2 Metod och material Jag har valt att göra dels en litteraturstudie och dels intervjuer bland forskare inom malaria och klimatförändringen. För artiklarna har jag plockat ut viktiga faktorer för en eventuell spridning av malaria. Ett antal artiklar har valts ut för att analysera och diskutera spridningsmönster och andra eventuella faktorer som påverkas av en ökning av malaria i de nya områdena. Relevanta artiklarna har valts ut genom sökning på Internet för att se vilka som blivit citerade samt genom tips från informanter. Studien har även baserats på fem intervjuer med forskare insatta i malaria och klimatförändringen för att få ett kvalitativt resultat. Informanterna valdes ut genom förfrågningar på Smittskyddsinstitutet, Karolinska Institutet och tips från Anders Schaerström som är medicinsk geograf. E-post gick ut till tio forskare men endast fem svar erhölls som användes för resultatet. Anledningen till att intervjuerna gjordes via e-post var på grund av att många av dessa forskare inte var bosatta i Stockholm eller var på resande fot. I studien används två variabler när det gäller klimatet: temperatur och nederbörd. Det framtida scenariot för Sveriges temperatur och nederbörd har tagits från klimatmodeller som SMHI har publicerat. 1.3 Informanter och frågegudie Fem forskare har intervjuats och här kommer en kort presentation om informanterna: Wibjörn Karlén - Är professor emeritus i naturgeografi och klimatologi på Stockholms universitet. Etablerad forskare med en avvikande uppfattning om klimatförändringen. Anders Blaxhult Arbetar som biträdande statsepidemiolog på Smittskyddsinstitutet och ansvarar för övervakningen av sexuellt överförda infektioner, blodsmitta och resemedicin. Han följer antalet som insjuknar i Sverige och har koll på utvecklingen i omvärlden för att se vilka smittämnen som kan vara på väg hit. Qijun Chen Är en forskare som intresserar sig i att förstå de molekylära mekanismerna av malaria patogen med målet att utveckla malariavaccin. Sarah Earnshaw Arbetar som Information Officer på European Centre for Disease prevention and control (ECDC) och har tagit hjälp av ECDC s klimatexpert för att besvara frågorna. Akua Appia-Akuramaa Är geologisk ingenjör i Ghana och har forskat i hur dålig avfallshantering tillsammans med klimatförhållanden påverkar malariarisker. 6

Fem öppna frågor ställdes på svenska till två av informanterna och samma frågor översattes till engelska till de övriga informanterna. Frågeguide: 1. Kommer klimatförändringen att påverka spridningen av malaria? Hur? 2. När tror du att malaria kan komma att spridas i Europa? Hur? 3. Finns det någon risk att malaria kommer att kunna spridas i Sverige i framtiden? Om ja, när? 4. Finns det andra faktorer som kommer att påverka att malaria i framtiden sprids i Europa och Sverige? 5. Har du något annat du vill tillägga? 1.4 Avgränsning Studien har avgränsats till att endast titta på malaria som en hälsokonsekvens av klimatförändringen eftersom malaria antas bli ett av de största hoten. Det går endast att spekulera i vad som kommer att hända och hur spridningen kommer att se ut i och med olika scenarier av klimatförändringen. Studien avgränsades till att endast fokusera på spridningen av malaria i Sverige. Jag har även valt att anta att klimatförändringen pågår även om det finns studier som visar på att det bara är naturliga förändringar som gör klimatet varmare och att det kommer att bli svalare igen. Studien har även avgränsats till att endast se på månaderna juni, juli och augusti när det gäller klimatförändringen och en eventuell påverkan på malaria. Detta på grund av att det inte kommer att bli tillräckligt varmt i Sverige under de övriga årstiderna för att malaria ska kunna spridas. 1.5 Källkritik Det finns en osäkerhet i de framtida utsläppen och det går därför inte att förutse hur det kan komma att bli exakt. Klimatfrågan är mycket omtalad och det finns starka bevis för att klimatförändringen pågår men trots detta går det bara att spekulera i hur det kan tänkas se ut i framtiden med olika modeller över klimatförändringen. I studien används scenarion om klimatförändringen från SMHI vilket känns tillförlitligt eftersom de är ett statligt oberoende institut. Eftersom stor del av forskningen kring klimatförändringen tyder på att klimatet blir varmare har de flesta artiklar som använts visat på att så är fallet vilket kan ha vinklat studien. De flesta artiklar och information som har använts i studien har översatts från engelska till svenska och risken finns i översättningsprocessen att det bidragit till viss felaktig uppfattning. 7

2. Kunskapsbakgrund 2.1 Klimatförändringen Det finns idag flera bevis för att det pågår en onormal klimatförändring men det finns olika uppfattningar om orsakerna och konsekvenserna. Klimatförändring är alla förändringar i jordens klimat men idag gäller begreppet oftast den senaste tidens globala uppvärmning. Med global uppvärmning menas den temperaturökning som just nu pågår på jorden. Medeltemperaturen under 1900-talet har stigit med 0,6 o C vilket är en snabb och stor ökning. 6 Det råder nästan enig konsensus bland forskare att ökningen av växthusgaser beror på mänskliga aktiviteter som orsakar en ökning i jordens temperatur. FN s klimatpanel (IPCC) förutspår en ökning av jordens temperatur vid år 2100 på mellan 1,4-5,8 o C. Ökningen kommer att märkas av mest på högre latituder och över land. Den globala nederbörden kommer att öka, även om många områden kommer att bli torrare på lägre latituder. 7 Det är växthuseffekten som håller jorden varm men människors användning av fossila bränslen gör att utsläppet av växthusgaser ökar i atmosfären och detta bidrar till en förstärkt växthuseffekt. Detta leder till en varmare jord, förändrade nederbördsmönster, stigande havsnivåer och glaciärernas tillbakagång. Det rapporteras även om översvämningar, torka, stormar, avvikande varma eller kalla förhållanden vilket kan kopplas till den pågående klimatförändringen. Klimatet är ett känsligt system och långt tillbaka i tiden finns också stora variationer i klimatet men idag pekar mycket data på att klimatet påverkas av människans utsläpp av växthusgaser. 8 Klimatförändringen är ett stort hot för folkhälsan och kommer att påverka människors hälsa på många sätt. En förändring i klimatet leder till en ökning av flera allvarliga sjukdomar och dödsfall genom hög värme och naturkatastrofer. Sjukdomar som påverkas är till exempel malaria och denguefeber samt diarré och undernäring som dödar många människor redan idag. Klimatförändringen bidrar redan med en global sjukdomsbörda och förväntas att öka i framtiden. Effekterna av klimatförändringen är inte jämnt fördelade över jorden utan det är människor i utvecklingsländer som kommer att drabbas hårdast, speciellt små öar, torra och höga bergstrakter och i tätbefolkade kustområden. 9 6 http://klimatforandringen.nu/, http://www.smhi.se/cmp/jsp/polopoly.jsp?d=6584&l=sv 7 McMichael et al, 2006, s 859 8 http://www.smhi.se/sgn0106/klimat/klimatforandring.htm 9 http://www.who.int/globalchange/climate/en/, McMichael et al, 2006, s 859 8

2.2 Malaria Malaria är en vektor-buren zoonos vilket innebär en sjukdom som kan överföras mellan djur och människa. Malaria sprids via myggor och detta sker genom att en infekterad mygga injicerar en malariaparasit medan myggan suger blod från människan och parasiten kommer in i människans blodomlopp. Från blodet transporteras parasiten till levern där den utvecklas och förökas. Till slut tar parasiten sig tillbaka ut i blodet och de röda blodkropparna invaderas och parasiten ökar i antal tills den röda blodkroppen spricker och fler parasiter tar sig ut i blodbanan. Dessa parasiter attackerar sedan fler röda blodkroppar och infektionen fortgår och orsakar symptom. Typiska symptom är hög feber, frossa, illamående, muskelvärk, kräkningar och diarréer. Malaria kan leda till livslångt lidande för dem som överlever, med till exempel blodbrist, effekter på nervsystemet och ett försämrat immunförsvar. Inkubationstiden är vanligtvis mellan två och fyra veckor men i vissa fall kan den uppgå till flera år då vissa malariaparasiter kan ligga latenta i kroppen i åratal. 10 Malaria är en av de farligaste infektionssjukdomarna och är ett av de största hoten mot den globala hälsan. En halv miljard människor drabbas varje år av malaria och mellan en och två miljoner människor dör i sjukdomen. Malaria är en barnsjukdom, de flesta som drabbas är barn under fem år och en miljon barn dör varje år i sjukdomen. Det är en sjukdom som nästan bara drabbar människor i världens allra fattigaste länder. Ungefär 90 procent av alla malariafall finns i tropiska områden lokaliserade söder om Sahara i Afrika. Risken att smittas av malaria skiljer sig mycket åt mellan olika områden i tropikerna. Idag bor cirka 40 procent av världens befolkning i områden där det är en hög risk att drabbas av malaria. Dessa områden finns i Afrika, Asien, Mellanöstern och Central- och Sydamerika. I västvärlden har malaria varit utplånat sedan mitten av 1900-talet. 11 Malaria är världens mest förekommande vektor-burna sjukdom, den är endemisk 12 i 92 länder och även områden med spridning i åtta andra länder. 13 Figur 1 visar malariaincidensen 14 under år 2003. Kartan visar att de värst drabbade länderna finns i centrala Afrika och ett antal länder i Västafrika samt Indien och Burma. Dessa länder har flera miljoner fall av malaria. I Europa visar alla länder låga siffror av malaria i jämförelse och många av fallen är importerade. De värst drabbade länderna är 10 Kahl, 2003, s 1043f, http://www.smittskyddsinstitutet.se/sjukdomar/malaria/ 11 http://www.smittskyddsinstitutet.se/sjukdomar/malaria/, Björk, 1997, s 3 12 Endemisk = Sjukdom som ständigt uppträder inom ett visst geografisk område 13 Martens & Hall, 2000, s 103 14 Incidens = antalet tillståndsförändringar i en viss population, under en viss tidsperiod 9

Turkiet (9222 fall), Ukraina (6415 fall), Polen (5064 fall), Rumänien (2938 fall). Sverige hade 178 fall av malaria under 2003, vilket endast var importerade fall. Tyskland hade 1648 fall av malaria, Spanien 820 fall och Frankrike 1196 fall. Figur 1. Karta gjord i GIS över malariaincidensen i världen per land år 2003. Statistik tagen från Worldmapper. 15 Malaria orsakas av en parasit som kallas för Plasmodium och det finns olika typer. Plasmodium falciparum och Plasmodium vivax är de som i första hand ger sjukdom hos människor, men det finns även P. malariae och P. ovale. P. vivax finns idag i stora delar av USA, södra och centrala Europa, Turkiet, södra Ryssland, Kina och Japan. P. falciparum. är mer begränsad till tropiska områden eftersom parasiten behöver minst 16 o C för att utvecklas. Det är P. falciparum som orsakar nästan alla dödsfall av malaria och den förekommer i 15 www.worldmapper.org 10

tropikerna och den svenska normalsommaren är för kall för denna parasit. P. vivax orsakar en mildare form av malaria och tål lägre temperatur och utvecklas snabbare i myggan och kan därför förekomma även i ett tempererat klimat om förutsättningarna är goda. 16 Malariaparasiten kan endast utvecklas i myggor av arten Anopheles och det finns omkring 400 kända arter. Av dessa anses 46 arter som viktiga malariaspridare och 24 som mindre viktiga. I Sverige finns det fem arter av malariamyggor. 17 16 Martens et. al, 1995, s 461, Björk, 1997, s 4, http://www.smittskyddsinstitutet.se/sjukdomar/malaria/ 17 http://www.nrm.se/utstallningarcosmonova/jourhavandeforskare/jourhavandebiolog/insekter/malariamyggor.80.html 11

3. Teoretisk bakgrund Det finns inga tidigare studier om hur klimatförändringen skulle påverka malariaspridning just i Sverige. Dock finns det många studier om hur klimatförändringen skulle kunna påverka malaria i olika regioner. Studier visar på att malaria är en sjukdom som ökar på flera håll i världen. Detta sker på grund av många varierande geografiska faktorer genom tiderna, bland annat befolkningsökning, urbanisering, jordbruk, utvecklad resistens mot läkemedel, temperaturhöjning, byggandet av plantager och dammar, minskandet av skog, gruvdrift, stormar och översvämningar, icke-fungerade hälsosystem, migration och ökad turism. 18 Malaria håller på att återintroduceras i Turkiet, Tadjukistan och Azerbadjan idag. Ett varmare klimat underlättar en introducering av malaria i Europa. 19 Enligt Banistons (2002) studie kommer det att på grund av faktorer som temperatur, fuktighet och vattentillgänglighet år 2050 att finnas 2200 miljoner människor i områden med risk att drabbas av malaria. 20 Malaria har utrotats på många områden i världen där sjukdomen tidigare var endemisk. Studier visar att detta var genom lyckade kampanjer för att utrota malaria och socioekonomisk utveckling, men i många tropiska länder förblir malaria en stor orsak till sjukdom och död. Enligt WHO kommer malaria att minska i betydelse från elfte plats år 1996 till 24:e plats när det gäller beräkningar på den globala sjukdomsbördan år 2020. 21 Malariaincidensen bestäms av många olika faktorer, men framför allt av mängden myggor, mänskligt beteende och närvaron av parasiter. Spridningsfrekvensen bestäms genom samverkan mellan myggans system och det mänskliga systemet bland de mottagliga, de infekterade och de som är immuna (se figur 2). 22 Ett ökande antal studier visar att klimatförändringen kan förändra malariarisken och även att spridningssäsongen kan förlängas. Myggor är extremt klimatkänsliga och klimatet begränsar utbredningen av mygg-burna sjukdomar, medan vädret påverkar tajmingen och intensiteten av utbrott. 23 Figur 2. Huvudfaktorerna som påverkar livscykeln för malariaparasiten. 24 18 Kahl, 2003, s 1042f, Molyneux, 2002, s 129f 19 Lindgren, 2000, s 1843 20 Baniston, 2002, s 336 21 Molyneux, 2002, s 129 22 Martens et. al, 1995, s 458f 23 Epstein et al, 1998, s 409, 411, 413 24 Martens et al, 1995, s 459 12

Klimatförändringen kan direkt påverka beteendet och den geografiska utbredningen för malariamyggan och livscykeln för parasiten och på så sätt förändra incidensen av sjukdomen. Indirekt kan klimatförändringen även påverka miljömässiga faktorer som till exempel vegetation och då tillgången till fortplantningsplatser. Den biologiska aktiviteten och geografiska utbredningen för både malariaparasiten och malariamyggan är klimatkänsligt, speciellt när det gäller temperatur och nederbörd. Vid bedömningar om en ökad risk för malaria i och med den globala uppvärmningen gäller det speciellt en ökad risk i och med utbredningen av områden som blir lämpliga för malariaspridning. Dessa områden förväntas framförallt gränsa till de redan endemiska områdena och på högre altituder inom malariaområdena. 25 Förändringar i malariarisk måste även kopplas till lokala miljömässiga förhållanden, socioekonomisk utveckling och kontrollprogram för malaria. 26 Det är ofta i hemmet som kontakten mellan människa och vektorer förekommer. Hemmen är ofta nära floder och sjöar för tillgången till vatten vilket ökar exponeringen av människor till myggor. 27 Data visar att under det senaste århundradet har demografiska förändringar resulterat i en ökning med två miljarder människor som riskerar att exponeras för malaria i världen. Förändringar i människans ekologi för 10 000 år sedan gjorde att P. falciparium-populationen snabbt expanderade i Afrika och spreds sedan över världen med befolkningsökningen och det påföljande jordbruket. Mänskliga faktorer för att kontrollera malaria har begränsat utbredningen under 1900-talet. En studie gjord under åren 1900-2002 visar att social utveckling och kontrollåtgärder har reducerat arean för mänsklig malariarisk med ungefär hälften, från 53 procent till 27 procent av jordens yta. Antalet länder som är exponerade av malaria sjönk från 140 till 88 länder under denna period. 28 3.1 Temperatur Den globala temperaturökningen har gjort att malaria nu börjat spridas till områden som tidigare var malariafria som till exempel i Asien, Afrika och Sydamerika. 29 Enligt Martens et al. (1995) är den optimala temperaturen för att malariamyggorna ska kunna föröka sig mellan 25 Martens et al, 1995, s 458f 26 Kahl, 2003, s 1043 27 Martens & Hall, 2000, s 105 28 Hay et al, 2004, s 327ff 29 Kahl, 2003, s 1043 13

20-30 o C. Men då krävs det även att nederbörd och fuktighet är optimalt. 30 Myggor föredrar en luftfuktighet på över 60 procent. En varmare atmosfär kan bevara mer fuktighet, sex procent mer för varje grad. Den optimala temperaturen för att myggan ska överleva är mellan 20-25 o C. Det finns också en minimitemperatur för att myggan ska kunna bli aktiv. Martens et al. (1995) har i sin studie tagit fram data om temperaturen för sannolikheten att myggan ska överleva. Vid en temperatur på 9 o C är det 82 procents sannolikhet att myggan överlever, vid 20 o C 90 procent och vid 40 o C fyra procents sannolikhet. Myggöverlevnaden minskar när temperaturen närmar sig 40 o C. 31 Martens et al. (1995) har gjort en studie över den optimala temperaturen för två typer av malariaparasiter som krävs för att det ska leda till en epidemi (figur 3). 29-33 o C är den optimala dygnstemperaturen om det ska leda till en epidemi men det beror också på mängden myggor i området. Epstein et al. (1998) har observerat minimitemperaturen för att malariaparasiten ska kunna utvecklas vilket är mellan 16-19 o C. För parasiten P. falciparum behövs en temperatur på minst 20 o C för att den ska kunna utvecklas i malariamyggan. De har även sett att en ökning från 20 till 25 o C minskar kläckningsperioden för malariaparasiten från 26 till 13 dagar. 32 För den svenska malariaparasiten ska kunna utvecklas behövs en medeltemperatur på minst 15 o C och ju varmare det är desto snabbare sker parasitens utveckling. 33 Figur 3. Visar epidemisk potential kopplat till temperatur (värde 1 är max). Den översta kurvan visar den epidemiska potentialen för P. Vivax och den nedersta för P. falciparum. 34 Både Martens et al. (1995) och Epstein et al. (1998) har använt sig av figur 4 som visar på en utökning av de geografiska områdena som blir mottagliga för malariaspridning och där risken kan förväntas öka när klimatet förändras. Figur 4 visar scenarier för P. vivax och P. falciparum och jämför år 1990 med två olika scenarier för år 2100. AP-scenariot betyder ett 30 Martens et al, 1995, s 460 31 Epstein et al, 1998, s 413, Martens et al, 1995, s 460 32 Epstein et al, 1998, s 413, http://www.cdc.gov/malaria/distribution_epi/distribution.htm 33 Björk, 1997, s 4 34 Martens et al, 1995, s 461 14

framtida scenario med accelererande policys och BaU-scenariot betyder business-as-usual när det gäller utsläpp av växthusgaser. De huvudsakliga förändringarna kommer att ske i regioner med ett tempererat klimat där myggor redan existerar men där utvecklandet av parasiten är begränsad på grund av temperaturen. Kartan visar att år 2100 kommer malariaspridningen sannolikt att existera i stora delar av Nordamerika, Europa och Asien. För Sveriges del visar kartorna över framtidsscenarierna en liten ökad risk i de södra delarna av landet för år 2100. På jämförelsekartorna för år 1990 fanns det ingen risk för malaria i Sverige. De högsta riskerna för en introduktion av malaria är i de icke-endemiska regionerna som gränsar till malariaområden. Även en ökning av möjlighet till epidemi finns på högre altituder inom malariaområden som till exempel i Sydamerika, Afrika och Anderna-området. Där en ökning av temperaturen på flera grader kan öka den epidemiska potentialen tillräckligt för att förändra de områden som normalt inte har malaria till områden med säsongsepidemier. Figur 4. Potentiell risk för malaria 1990 och 2100 för P. Vivax och för P. falciparum. Baserad på två olika klimatmönster från UK Meterological Office-General Circulation Model. 35 35 Martens et al, 1995, s 462, Epstein et al, 1998, s 412 15

Om den globala medeltemperaturen ökar med flera grader till år 2100 ökar den epidemiska potentialen för myggpopulationen i tropiska områden tvåfaldigt och mer än 100 gånger i tempererade klimat. Det finns en stor risk att återintroducera malaria till områden som idag är malariafria, som till exempel delar av Australien, USA och södra Europa. Detta i samband med importerade fall av malaria eftersom att tidigare fortplantingsplatser för flera av myggorna fortfarande existerar. Men eftersom det är ekonomisk möjligt med effektiva kontrollåtgärder i de flesta utvecklingsländer är det osannolikt att klimatförändringen skulle kunna återinföra ett endemiskt tillstånd i dessa områden. 36 Epstein et al. (1998) visar att simuleringar över hur malaria har förändrats under de senaste decennierna och även simuleringar över klimatförändringen visar slående lika mönster. 37 Ahlbeck (2001) menar på att det finns många andra faktorer än just temperaturen som påverkar malariamyggornas förekomst. Malaria var till exempel vanligt i det forntida men kalla Europa och detta berodde på den stora naturliga förekomsten av kärrmarker. Idag är dessa utdikade och malarian har försvunnit. 38 I en studie gjord av Dye och Reiter (2000) påstås det att det inte finns något samband mellan den globala medeltemperaturen och malaria. De har kombinerat de olika klimatvariablerna och förutspår att utbredningen, av parasiten som orsakar den allvarligaste formen av malaria, sannolikt inte kommer att förändras om jorden blir varmare. De har använt sig av en modell som jämför malariautbredningen med idag och år 2050. Enligt modellen kommer utbredningen av P. falciparum inte att förändras mycket. Endast en ökning på mindre än en procent människor kommer att drabbas av malaria år 2050 jämfört med idag. En ökning av temperatur gör att utvecklingen av parasiten i myggan sker snabbare. Men om det inte finns tillräckligt med vatten för myggornas fortplantning och begränsad kontakt med människor så spelar en ökad temperatur ingen roll. Höga temperaturer i Mali gör att tre månaders regnperiod räcker för att behålla spridningen av P. falciparum av myggor. Men i kallare delar av södra och östra Afrika behövs fem månaders regnperiod för att möjliggöra för myggorna att uppnå stor mängd och långt liv för att malaria ska kunna spridas. P. falciparum var endemisk i södra Europa och i USA till mitten av 1900-talet. Med rätt kombination av sociala och miljömässiga faktorer 36 Martens et al, 1995, s 462f 37 Epstein et al, 1998, s 409 38 Ahlbeck, 2001, s 35f 16

samt klimatförändring så kan dessa regioner igen bli utsatta. Malaria bestäms alltså inte bara av klimatfaktorer enligt Dye och Reiter (2000). 39 3.2 Nederbörd Både Martens et al. (1995) och Bi et al. (2003) visar att nederbörd spelar en avgörande roll för malarians epidemiologi 40 eftersom att det bidrar till de olika stegen som görs i vatten i myggans livscykel. Regn i lagom mängd gynnar myggans fortplanting, men för mycket regn kan spola bort larverna. Nederbörd kan också öka fuktigheten och på så sätt öka livslängden av den vuxna myggan. Till exempel i Gambia är spridningen av malaria begränsad till stora delar relaterad till regnperioden. Effekten av nederbörd och spridningen av malaria är komplicerad, det varierar för de olika förhållandena i olika geografiska områden och beror på de lokala vanorna för myggorna. 41 En studie som gjorts i Kina av Bi et al. (2003) visar samband mellan nederbörd och incidens av malaria. Liknande studier har gjorts i Gambia och Sri Lanka med samma resultat. 42 Malariamyggorna lägger ägg i sötvatten som sedan utvecklas till larver. Vissa arter är anpassade till att tillbringa sin tid som larver i rinnande vatten och andra i stilla vatten. Frånvaron eller närvaron av vissa ämnen i vattnet kan också ha en avgörande roll för vilket myggart som finns i en viss miljö. Under regnperioder eller vid översvämningar ökar antalet myggor och risken att smittas ökar. 43 Kahl (2003) tar upp att malaria har dragit nytta av vissa av våra ingrepp i naturen, framför allt konstbevattningen. Många studier visar på betydelsen av stora dammar och konstbevattningsprojekt. Även naturfenomen som översvämningar och stormar medverkar till spridning av malaria. 44 3.3 Migration och urbanisering När befolkningstätheten ökade i Europa blev infektioner vanligare och speciellt malaria som spreds genom förorenade vattentäkter, vilket ökade när människor koncentrerades i städer och befolkningsmängden ökade. 45 Martens et al. (1995) tar upp att människor som migrerar kommer att spela en avgörande roll för dynamiken av malaria, detta eftersom människor flyttar från malariaområden till malariafria områden och detta kan bero på rurala förändringar 39 Dye & Reiter, 2000, s 1697f 40 Epidemiologi = läran om sjukdomars spridning och utbredning samt deras samband med arv respektive olika yttre faktorer 41 Martens et al, 1995, s 460, Bi et al, 2003, s 70 42 Bi et al, 2003, s 70 43 McNeill, 1976, s 91, http://www.lakareutangranser.se/sv/uppdrag/sjukdomar/malaria/ 44 Kahl, 2003, s 1043 45 McNeill, 1976, s 90 17

som kan ha påverkats av klimatförändringen. 46 Rapporter visar att malaria ökar i många länder och i områden som tidigare vara malariafria. En av faktorerna som bidrar till att malaria återkommer är migration. Människor flyttar på grund av flera anledningar, bland annat på försämringar i miljön, ekonomi, konflikter och naturkatastrofer. 47 Många av de krig som pågår i bland annat Afrika gör att malaria sprids i flyktingläger. 48 Dessutom har naturkatastrofer som torka och översvämningar lett till omkring 25 miljoner flyktingar. Martens och Hall (2000) tar upp att historiskt har migration bidragit till spridningen av malaria. Misstaget att inte ta hänsyn till denna faktor bidrog till misslyckandet med kampanjerna att utrota malaria under 1950- och 1960-talet. Människor flyttade från områden där malaria förekom till områden där malaria var utrotat vilket ledde till återuppkomst av sjukdomen. I utvecklingsländer ökar befolkningen snabbt vilket ger påtryckningar på knappa resurser som leder till omförflyttning av människor. Detta gäller speciellt en förflyttning från rurala till urbana områden. I utvecklingsländer med snabb och okontrollerad urbanisering leder det ofta till en ökning eller återinförande av malaria på grund av dålig hygien i hus och sanitet, brist på ordentlig dränering av ytvatten och användningen av vattenreservoar som ökar fortplantingen för vektorer samt människa-vektor-kontakten. Vattenföroreningar i urbana områden leder vanligtvis till en minskning av vektorer. Men vissa vektorer, i till exempel skogarna i Västafrika, kan anpassa sig till fortplantning i förorenade vatten och andra myggor har anpassat sig till urbanisering. Vid utvecklandet av ett område genom skogsavverkning och konstbevattning, kan det leda till en ökning av fortplantningsplatser för vektorer vilket bidrar till en ökning av malaria. I och med kolonialisering kan det byggas dammar, kanaler, motorvägar och gruvarbete vilket förhöjer malariaspridningen. 49 Jordbruk i kombination med konstbevattning i ett relativt varmt klimat kan skapa nästan lika gynnsamma förhållanden som i de tropiska regnskogarna vilket underlättade parasitens överföring. Även förhållandet mellan antalet människor och antalet boskap kan ha betydelse. Den malariamygga som förekommer mest i Europa föredrar till exempel att livnära sig på boskap. Om det finns alternativa källor till blod så avstår denna mygga från människor och på så sätt avbryts infektionskedjan eftersom boskap inte drabbas av malaria. Detta har hjälpt till att definiera varför vissa områden kring Medelhavet har varit malariadrabbade och inte andra. 50 46 Martens et al, 1995, s 458, 463 47 Martens & Hall, 2000, s 103ff, 107f 48 Kahl, 2003, s 1043 49 Martens & Hall, 2000, s 103ff, 107f 50 McNeill, 1976, s 44, 91f 18

Martens och Hall (2000) tar upp ett exempel på återkomsten av malaria i Amazonregionen i Brasilien. Under 1950- och 1960-talet var malaria så gott som utrotat genom olika kampanjer, men efter detta har malaria drastiskt ökat på grund av massiva befolkningsförflyttningar för att kolonialisera nya områden. Bland annat genom att nya motorvägar byggdes för att länka ihop Amazonregionen med resten av landet. På 1970-talet attraherades många av området på grund av jordbruk och på 1980-talet upptäcktes guld vilket ledde till hundratals guldgruvor i regionen. Dessa faktorer resulterade i en stor befolkningsökning vilket ledde till att malaria ökade igen. 1970 rapporterades 50 000 fall av malaria i Brasilien och 1990 hade det ökat till 577 520 fall av malaria. Ett annat exempel på migration och malariaspridning när en kvinna i Italien blev infekterad med malaria genom ett bett från en lokal myggart. Denna myggart var en vanligt förekommande vektor i Italien fram till 1970 då landet förklarades malariafritt. Lokala fortplantingsplatser identifierades och myggan som hade infekterat kvinnan tros ha fått i sig parasiten efter att ha bitit en flicka som fått malaria i Indien. Flygplansmalaria uteslöts eftersom det var för långt avstånd till närmaste flygplats. Detta kan ha varit det första fallet av malaria i Europa på 20 år och det visar på faran med befolkningsförflyttningar. 51 3.4 Demografi Den enorma befolkningsökningen i många av världens fattigaste länder är en bidragande faktor till att malaria ökar enligt Kahl (2003). 52 Den globala befolkningen har ökat enormt under 1900-talet, från omkring en till sex miljarder. Dessa demografiska siffror har betydelse för hur många procent som är utsatta för malariarisk. Hay et al. har beräknat andelen människor som är utsatta för malariarisk; i början av 1900-talet var 77 procent utsatta och andelen har minskat till 47 procent år 1994. År 2002 ökande andelen till 48 procent på grund av befolkningsökning men en oförändrad geografisk utbredning av malaria. Antalet människor som varit utsatta för malariarisk har ökat från 0,9 till tre miljarder människor från början av 1900-talet till början av 2000-talet. Mycket av befolkningsökningen har skett i urbana områden. Europa är den enda regionen som har visat på konstant minskning i befolkning som är utsatta för malariarisk under denna tidsperiod. 53 51 Martens & Hall, 2000, s 103ff, 107f 52 Kahl, 2003, s 1043 53 Hay et al, 2004, s 327ff 19

3.5 Import av malaria och flygplansmalaria Den ökande globala turismen bidrar till spridningen av malaria. Många länder i EU har rapporterat en ökning i importerade fall av malaria under de senaste åren (fig. 9), flest antal fall rapporteras i Frankrike och Storbritannien. Mellan 10 000 och 12 000 fall av importerad malaria rapporteras varje år inom EU. Detta på grund av att resande i malariadrabbade områden smittas och att de sedan för tillbaka sjukdomen till sina hemländer. 54 Människor kan transportera infekterade myggor till malariafria områden och på så sätt återinföra sjukdomen. Ett exempel är flygplansmalaria, vilket orsakas av infekterade malariamyggor som följt med flygplan från malariadrabbade områden som sedan kan smitta en annan människa som aldrig besökt ett malariaområde. Efter att en mygga lämnar flygplanet och överlever tillräckligt länge kan den infektera en människa och sprida sjukdomen, ofta i närheten av flygplatsen. I tempererade klimat, kan temperatur och fuktighet vara gynnsamma under sommaren för myggan, inte bara för att överleva utan även så att myggan kan förflytta och fortplanta sig. Vid en del internationella flygplatser i Europa har det observerats utbrott av flygplansmalaria. Hittills har inga fall av flygplansmalaria rapporterats i Sverige. Med den enorma och fortgående ökningen av flygplanstrafik kan fall av flygplansmalaria öka. Nuförtiden finns det flera sätt för transporter vilket gör att människor lättare kan förflytta sig över stora områden. Flygplanstrafiken har ökat med nästan sju procent varje år under de senaste 20 åren och det förutspås att öka med fem procent varje år under de nästkommande 20 åren. Många länder rapporterar idag en ökning av importerade fall av malaria på grund av den stora ökningen av långdistansresandet under de senaste decennierna. Till exempel, fall importerade från Afrika till Storbritannien steg från 803 år 1987 till 1165 år 1993. Klimatförändringen kan leda till mer gynnsamma förhållanden för att vektorer ska överleva i Europa och ökningen i incidens för både flygplansmalaria och importerad malaria är en anledning till oro enligt Martens och Hall (2000). Figur 5. Importerade fall av malaria till Europa. 55 54 Kahl, 2003, s 1043, Ahlbeck, 2001, s 35, Legros et al, 1998, s 45f 55 Martens & Hall, 2000, s 107 20

Om temperaturen ökar kan det möjliggöra spridning om lokala och icke-infekterade myggor kan överleva tillräckligt länge efter att ha bitit en person som bär på malariaparasiten. 56 3.6 Malariakontroll Under 1900-talet har det skett stora förbättringar är det gäller att kontrollera flera smittsamma sjukdomar, vilket är ett resultat av miljömässiga förbättringar. Parallellt med förbättrade sociala förhållanden och ett förändrat markanvändande har det bidragit till den globala minskningen av malaria. Malariakontroll hör samman med ett lands ekonomiska och sociala utveckling. Vid kontroll av malaria där framgång har dokumenterats har interventioner fokuserats på att kontrollera malariamyggans fortplantingsplatser. Vid upptäckten av DDT under 1940-talet gick det för första gången att kontrollera malaria över stora områden i stor skala. Användandet av DDT för att utrota malaria blev en av de mest dramatiska och snabba förändringar i hälsotillståndet som mänskligheten någonsin upplevt. Malaria minskade då i stora områden i Asien och Ryssland. Dessa försök att utrota malarian avbröts på grund av ekonomiska skäl men framförallt på grund av att malariamyggan utvecklade resistens mot DDT. 57 Ahlbeck (2001) tar i sin bok upp exempel på lyckad kontroll av malaria med DDT. Till exempel, före år 1948 förekom det 2,8 miljoner fall av malaria på Sri Lanka och därefter började de bekämpa malaria med DDT. År 1963 registrerades endast 17 fall av malaria. Dock stoppades användningen av DDT och 1969 hade de 2,5 miljoner fall av malaria i landet igen. Figur 9. Importerade fall av malaria till Europa. 58 Regeringen återinförde sedan användningen av DDT av hänsyn till folkhälsan och malariafallen minskade återigen. I Sydamerika har malariadöden ökat markant i alla länder efter att de slutat använda DDT. Till exempel i Bolivia, Paraguay och Guyana har malariadöden ökat med 95 procent efter att DDT förbjöds 1993 efter påtryckningar från de rika länderna. I Ecuador ökade de istället användningen av DDT och där har malariadöden minskat med 61 procent sedan 1993. Ahlbeck menar att i massmedia har ökning av malaria skyllts på växthuseffekten, att malarialarverna trivs bättre eftersom klimatet blir varmare och då inte på grund av att DDT förbjöds. Miljörörelsen strävar efter att totalförbjuda DDT och även lokal malariabekämpning. 59 DDT förbjöds i Sverige på 1970-talet eftersom det är miljöfarligt, giftigt, cancerframkallande och det kan orsaka skadliga långtidseffekter i miljön. 60 56 Martens & Hall,.2000, s 107, Björk, 1997, s 4 57 Hay et al, 2004, s 330, Kahl, 2003, s 1042, McNeill, 1976, s 235 58 Martens & Hall, 2000, s 107 59 Ahlbeck., 2001, s 35 60 http://www.naturskyddsforeningen.se/natur-och-miljo/miljogifter/liten-kemikalieordlista/organiska-miljogifter/ddt/, 21

Många stammar av den parasit som orsakar malaria har börjat utveckla resistens mot de läkemedel som finns tillgängliga idag. 61 Både teoretiska och empiriska data visar att befolkningar som lever i områden med en låg malariarisk är katalysatorer för utvecklandet av läkemedelsresistens. Spridningen av läkemedelresistenta malariaparasiter från Sydostasien till Afrika har gett en förklaring till den ökande dödligheten av malaria i Afrika sedan 1990 enligt Hay et al. (2004). 62 McNeill, 1976, s 235 61 Kahl, 2003, s 1043 62 Hay et al, 2004, s 334 22

4. Undersökning Under 2000-talet förväntas årsmedeltemperaturen och nederbördsmängden att stiga mer i norra Europa än i södra Europa. 63 Uppvärmningen i Sverige förväntas bli större än det globala genomsnittet. En klimatförändring innebär inte enbart förändringar av temperatur, utan alla klimatfaktorer påverkas. Hur mycket temperaturen kommer att öka med beror på hur stora de framtida globala utsläppen av växthusgaser blir. Det förväntas också bli stora förändringar i nederbörd. 64 Två variabler har valts ut när det gäller klimatet; temperatur och nederbörd. I studien används SMHIs klimatmodeller för hur scenariot kommer att se ut i Sverige. SMHI har gjort beräkningar på framtida förändringar i atmosfären. Sverige har delats in i 18 distrikt och dessa beräkningar gäller mellan åren 1961 och 2100. Grunden har varit teorier om framtida utsläpp av växthusgaser som har tagits fram av FN:s klimatpanel (IPCC). De framtida utsläppen baseras på antaganden om utvecklingen av världens ekonomi, globalisering, befolkningstillväxt med mera. Det scenario som används i denna studie innebär en snabb befolkningstillväxt och intensiv energianvändning, scenario SRES A2. 65 Scenariot visar en sannolik utveckling men osäkerheten är stor och förändringen kan bli både mindre eller större och skilja sig åt i geografiskt i fall andra scenarier används. 66 4.1 Temperatur Enligt SMHI s klimatmodell kommer Sveriges temperatur att höjas med 5 o C år 2071-2100 jämfört med medelvärdet för perioden 1961-1990 för Sveriges samtliga 18 distrikt. Temperaturökningen kommer att vara störst under vintern och under sommaren kommer den största ökningen i temperatur främst ske i de södra delarna av landet och längs kusterna vid Östersjön. I medeltal kommer sommaren att bli 2-3 o C varmare, men i de sydligaste delarna av landet kommer temperaturen att öka mer. 67 Figur 6 visar dygnets minimimedeltemperatur under sommarmånaderna (juni, juli, augusti) under åren 1961-1990 som framtidsscenariot jämförs med. Anledningen till att minimedeltemperaturen har valts är för att visa på den minsta tänkbara temperatur som kan förväntas eftersom det krävs att temperaturen ligger på en viss nivå för att malariaparasiten ska kunna utvecklas. 63 Lindgren 2000, s 1843 64 Miljödepartementet, 2007, s 158 65 http://www.smhi.se/cmp/jsp/polopoly.jsp?d=8785&l=sv 66 Miljödepartementet, 2007, s 159 67 http://www.smhi.se/cmp/jsp/polopoly.jsp?d=8785&l=sv, http://www.smhi.se/cmp/jsp/polopoly.jsp?d=6620&l=sv, Miljödepartementet, 2007, s 161 23

Den temperatur som kan förväntas i de södra delarna av i Sverige i framtiden ligger på mellan 16-19 o C om temperaturen ökar med 5 o C. Figur 6. Kartorna visar dygnets minimitemperatur under månaderna juni, juli och augusti för perioden 1961-1990. 68 I de scenarier som gjorts visar de en temperatur över 40 o C under de varmaste sommardagarna. Det kommer även till år 2080 vara 40 fler dagar med över 20 o C enligt scenario SRES A2. En ökad sommartemperatur kommer även att innebära värmeböljor med många högsommardagar i följd som kommer att bli långvarigare och vanligare. Figur 7 visar hur många fler dagar i följd som temperaturen kommer att överstiga 20 o C i genomsnitt under sommaren i slutet av seklet. Det rör sig om mer än en tredubbling av antalet dagar i södra Sverige. Längs kusterna i Södra Sverige kan vi få runt 40 tropiska nätter per år i slutet av seklet. 69 68 http://www.smhi.se/cmp/jsp/polopoly.jsp?d=7628&a=21650&l=sv, http://www.smhi.se/cmp/jsp/polopoly.jsp?d=7628&a=21654&l=sv, http://www.smhi.se/cmp/jsp/polopoly.jsp?d=7628&a=21658&l=sv 69 Miljödepartementet, 2007, s 164ff 24

Figur 7. Antal dagar i följd under perioden 1961-1990 som temperaturen överstigit 20 grader och antal dagar i följd som temperaturen överstiger 20 grader år 2080 enligt SRES A2 scenariot. 70 4.2 Frost Figur 8 visar det genomsittliga datumet för första respektive sista dygnet med minimitemperatur under 0 o C under åren 1961 till 1990. Sista vårfrosten i de södra delarna av Sverige är mellan första april och första maj. Ju längre norrut i landet desto senare datum. Den första höstfrosten i landets södra delar kommer mellan första november och första december. Dessvärre finns ingen modell över hur frosten kan förväntas år 2100 med klimatförändringen. Men vegetationsperioden (när dygnets medeltemperatur under en sammanhängande period är över 5 o C) har räknats ut och den beräknas öka med en till två månader i hela Sverige. Förutom i de södra delarna av landet då vegetationsperioden förväntas öka med tre månader. 71 70 Miljödepartementet, 2007, s 166 71 http://www.smhi.se/sgn0106/klimat/klimatforandring.htm 25

Figur 8. Kartan till vänster visar den genomsnittliga dagen för den sista vårfrost och kartan till höger visar första dagen för höstfrost. 72 4.3 Nederbörd Det scenario denna studie använder för beräknad nederbörd i framtiden är baserat på globala resultat från modellen ECHAM4/OPYC3. Även för scenariot av den framtida nederbörden har studien utgått från IPCC modell SRES A2. Detta är en jämförelse av medelnederbörden mellan åren 1961 och 1990 med scenariot för åren 2071 och 2100. Figur 9 visar sommarmånaderna (juni, juli, augusti) och skillnaden på nederbörd mellan kontrollåren och det beräknade nederbörden för 2071-2100. 73 Årsnederbörden för Sverige förväntas öka med 10-20 procent och det beror på mer nederbörd under hösten, vintern och våren. Under sommaren förväntas nederbörden minska i södra Sverige, vilket tillsammans med ökad avdunstning minskar vattenresurserna. 74 72 http://www.smhi.se/cmp/jsp/polopoly.jsp?d=7628&a=21706&l=sv, http://www.smhi.se/cmp/jsp/polopoly.jsp?d=7628&a=21704&l=sv 73 http://www.smhi.se/cmp/jsp/polopoly.jsp?d=8773&l=sv 74 http://www.smhi.se/cmp/jsp/polopoly.jsp?d=6620&l=sv, Miljödepartementet, 2007, s 170 26

Figur 9. Medelnederbörden för kontrollperioden, 1961-1990 för månaderna juni, juli och augusti till vänster och beräknad nederbörd under samma månader mellan åren 2071 och 2100 till höger. 75 75http://www.smhi.se/hfa_coord/sweclim_bild_ark/bildarkiv2002/img_arcive/maps/scandinavia/prec/p_ctrl_e_jja_big.gif,, http://www.smhi.se/hfa_coord/sweclim_bild_ark/bildarkiv2002/img_arcive/maps/scandinavia/prec/p_scen_a2_e_jja_big.gif 27

5. Resultat 5.1 Fem forskares syn på klimatförändringen och malaria Det råder delade meningar bland de fem forskarna om klimatförändringen påverkar malaria och dessutom om det pågår en klimatförändring. Enligt fyra av de fem forskarna kommer spridningen av malaria att påverkas av en klimatförändring, bland annat på grund av att myggans ägg kläcks snabbare i högre temperaturer. Enligt Anders Blaxhult (2008) kommer malaria att kunna sprida sig till högre höjder och områden som gränsar till nuvarande malariaområden men som idag är för kalla för att myggan och parasiten ska trivas. Ökad nederbörd kan också medverka till att myggan trivs bättre i vissa områden. 76 Den temperaturökning som märkts av under de senaste åren kommer att öka möjligheten för malariamyggor att snabbt föröka sig och migrera säger Akua Appiah-Akuramaa (2008). Det är vissa arter av myggor som bär på malariaparasiter och malaria kommer då att spridas till platser där myggan kan överleva och föröka sig. Klimatet i norra Europa är inte lämpligt för malariaspridning av dessa myggarter, men det kan vara möjligt i framtiden. 77 Wibjörn Karlén (2008) säger att det inte är troligt att klimatförändringen kommer att påverka spridningen av malaria. Det skulle kunna inträffa om ett stort antal resande för tillbaka malaria till nya områden; till exempel i Sverige. Han nämner att malaria var vanligt under andra världskriget i Finland och att de hygieniska förhållandena inte var bra vilket kan ha påverkat spridningen av sjukdomen. Även i Londons slum på 1800-talet var malaria en vanlig dödsorsak. Enligt Karlén (2008) så påverkar inte koldioxid klimatet utan den uppvärmning som skett under 1900-talet är ett resultat av naturliga svängningar och att vi kan förvänta oss att klimatet återigen blir svalare. 78 Enligt forskarna är det svårt att i dagsläget svara på om malaria kommer att kunna spridas i Europa i framtiden, eftersom att det finns många bakomliggande faktorer. Appiah-Akuramaa (2008) är osäker på om malariamyggan finns i Europa men om den finns så kan klimatförändringen orsaka att de ökar i antal. Värmen gynnar kläckningen av myggans ägg och myggorna trivs vid vattendrag som till exempel dammar och speciellt där det är dålig sanitet och avloppsvatten inte behandlas. 79 Förmågan för malaria att introduceras i södra Europa är ett återkommande exempel på risk för utbredning i detta område säger Sarah 76 Blaxhult, 2008-04-28 77 Appiah-Akuramaa, 2008-05-08 78 Karlén, 2008-04-29 79 Appiah-Akuramaa, 2008-05-08 28

Earnshaw (2008). Forskningen om malaria i och med den framtida klimatförändringen är begränsad när det kommer till Europa. Earnshaw (2008) berättar om en studie i Portugal som visade en ökning i antal dagar per år som är lämpade för malariaspridning, dock är risken av egentlig spridning låg om det inte finns infekterade vektorer. En ökning av risken av malariaspridning i Storbritannien har beräknats till 8-14 procent men att en återetablering av malaria vore högst osannolikt. Även om klimatfaktorer kan gynna spridningen, genom ökad täthet av vektor och accelererande utveckling av parasiter, så talar andra faktorer emot en klimatrelaterad återuppkomst av malaria i Europa. 80 Qijun Chen (2008) anser att det är svårt att uttala sig om malaria kommer att kunna spridas i Europa. Möjliga faktorer skulle kunna vara att malaria blir okontrollerbar i Afrika och att sjukdomen sprider sig gradvis. Eller att klimatet ändras dramatiskt globalt vilket resulterar i spridning av myggvektorer som bär på malariaparasiten. En annan möjlighet är att malariaparasiterna utvecklar resistens vilket gör det svårt att kontrollera parasiterna med hjälp av läkemedel eller om vaccin inte uppfinns. 81 Enligt Karlén (2008) kan malaria föras till Europa om resandet ökar med infekterade personer, men att sjukdomen normalt upptäckts relativt snabbt och personer kommer att få vård innan de sprider malaria till myggor. Men med till exempel sämre hygien och sämre och dyrare sjukvård kan nya utbrott uppkomma. 82 Blaxhult (2008) menar att vi kommer att kunna se enstaka fall av malaria i södra Europa genom importsmitta; men att det är svårt att veta om malaria kan få en mer omfattande spridning i Europa. Socioekonomisk utveckling är en viktig faktor utöver klimatet. Han nämner att södra Italien endast varit malariafritt under de senaste 50 åren och att det finns en risk för ny etablering. 83 När det gäller spridning av malaria i Sverige är det svårt för forskarna att säga hur det kan komma att se ut i framtiden. Earnshaw (2008) tar upp att historiskt har malaria varit endemiskt i Europa och alltså även i Skandinavien men eliminerades slutligen 1975 genom en rad olika faktorer, bland annat socioekonomisk utveckling, förbättring av byggnadslagar, markanvändning och jordbruk, hälsoutbildning och nutrition. Om klimatet hade någon påverkan i minskningen av malaria så var den i så fall liten. Dock är spridningsmönstret för malaria på ett invecklat sätt kopplat till meteorologiska förhållanden som temperatur och nederbörd. Till exempel har förhållandena för spridning i Europa förblivit gynnsamt och 80 Earnshaw, 2008-05-02 81 Chen, 2008-05-02 82 Karlén, 2008-04-29 83 Blaxhult, 2008-04-28 29