Fuskbyggarna, TV4, 2013-03-07, program om ett husbygge; fråga om saklighet och respekt för privatlivet

1/14 BESLUT 2013-12-20 Dnr: 13/01418 SAKEN Fuskbyggarna, TV4, 2013-03-07, program om ett husbygge; fråga om saklighet och respekt för privatlivet BESLUT Programmet frias. Granskningsnämnden anser att det inte strider mot kravet på saklighet eller bestämmelsen om respekt för privatlivet. PROGRAMMET Programmet handlade om familjer som drabbats av fuskande och oseriösa hantverkare med felkonstruerade byggen som följd. I det aktuella programmet berättade A och B om det som hänt när byggare C uppfört parets hus. I inledningen av programmet turades de två programledarna om att berätta att A och B skulle bygga sitt drömhus men att det slutade med ett hus där det under vintern var tolv grader inomhus, regnade in och växte mögel. Det uppgavs att C vägrade att ta sitt ansvar, och att han till på köpet stämt familjen på mångmiljonbelopp. Därefter sades följande. (Pgl 1) I januari 2008 så skrev familjen kontrakt med C. Ett avtal för tomten som såldes av Råby-Gärde och avtal för huset som skulle byggas av Br A Fastigheter. Priset var 2 995 000 kronor plus tillval för drygt 420 000. Man betalade nästan 300 000 kronor i handpenning. Resten skulle betalas på tillträdesdagen. (A) Jag märkte ganska snart då att saker och ting kom, föll inte på plats som det skulle. Och det var trappor som var försenade, [ ] de kunde inte installera de här köksskåpen och köket som vi hade köpt. Ursäkter började komma. (Pgl 1) När man skrev kontrakt var familjen mån om att få in en vitesklausul på 5 000 kronor i veckan i fall bygget skulle försenas. Klausulen skrevs in för hand i de tre olika originaldokumenten. Något som skulle visa sig problematiskt. A visade programledaren var det växte mögel i huset och berättade hur frustrerande det var att inte kunna åtgärda problemet i och med den tvist som paret befann sig i. Om paret åtgärdade möglet skulle byggare C fråntas ansvaret för detta. Därefter sades följande. Myndigheten för radio och tv Tel: 08-580 070 00 Fax: 08-741 08 70 Box 33, 121 25 Stockholm-Globen registrator@mrtv.se Besöksadress: Arenavägen 55, plan 7 www.mrtv.se

2/14 (Pgl 2) Råby-Gärde och Br A Fastigheter ingår i något som man faktiskt skulle kunna kalla för en bolagskoncern, uppbyggd av familjen [efternamn]. Det här är sju företag och en pensionsstiftelse som kontrolleras av C och hans bror. Grunden till allt det här lades redan -62 då pappan startade en fönsterputsfirma. Här i Solna så finns ju då faktiskt ett helt litet gäng med företag som kontrolleras av familjen. Det är industritomter, det är exploateringsområden och förstås en omfattande byggverksamhet. Sedan 2008 är verksamheten koncentrerad till Upplands Bro utanför Stockholm. Där bygger familjen [efternamn] ett helt nytt bostadsområde med både småhus och radhus [---]. Det uppgavs att paret skulle få tillträde till huset i juni 2008 men att de först i augusti fick möjlighet att flytta in. A beskrev och visade för programledaren några av de fel som fanns i huset. (A) Det första var ju att vi upptäckte väldigt mycket fel, rena fel. Det var köksfläkten, det var köksskåpen, [ ] sedan märkte vi att parketten höll på att svaja som hela havet stormar här. Och det låg rostiga sågar, det låg pallar med spik som stack rakt upp och det var inte, det var inte ett hus som man kunde ha barn i över huvud taget då. Jag kan visa här. Uppe i taket så rinner det in vatten när det regnar. (Pgl 1) Vet du var det kommer ifrån? (A) Ja, någonstans från balkongen, här så kommer det in någon väg då. Så när det regnar så droppar det rakt in här. Programledaren uppgav att det i september gjordes en slutbesiktning där entreprenaden blev underkänd. Huset hade 90 anmärkningar. A uppgav att byggföretaget efter underkännandet av entreprenaden endast åtgärdade småsaker och att det stora felet med huset, att det var väldigt kallt, inte löstes. Därefter sades bland annat följande. (Pgl 1) Tolv grader på vintern? (A) Ja, trots att värmen står på fullt. Tar man den här och går in här. Den försvinner hela vägen. (Pgl 1) Nämen, jag känner här i hålet. Här. Det rasar in kalluft. Nämen, gud. Nämen. Det finns ingen isolering där inne alltså. Det kan inte göra det. (A) Nej. Det finns liksom ingenting här. (Pgl 1) Vi kan ju se okunskap i det här programmet. Men det här är fusk. Det här är fusk från början till slut. (A) Huset var inte klart då och det är fortfarande inte klart. [ ] det är 2012 nu och de är fortfarande inte klara. Vintern närmar sig och vi ser ytterligare en fjärde, femte vinter nu där vi fryser inne och får elda i kaminen hela natten liksom för att hålla värmen uppe. Därefter uppgavs det att av ett sextiotal nybyggda hus så hade sju husbyggen hamnat i domstol. Även A och B befann sig i en juridisk tvist efter att ha blivit stämda av byggföretaget. Parets advokat medverkade och beskrev hur han upplevde att många byggföretag, efter att deras byggen fått många besiktningsanmärkningar, sällan vill ta till sig av kritiken och rätta till de fel som uppdagats. Det aktuella byggföretaget var enligt honom ett exempel på ett sådant företag. Programledaren uppgav att det gjordes en slutbesiktning i oktober 2009 och att entreprenaden godkändes, trots att det återstod 45 felaktigheter. Flera fel undersöktes aldrig då de var dolda. Därefter sades bland annat följande. (Pgl 1) Eftersom entreprenaden nu hade godkänts så tvingades A och B att betala större delen av köpeskillingen, drygt 2,2 miljoner. Utöver det här så sattes 250 000 kronor in på ett spärrat konto. Det här för att betalas av efter att golvvärmen och de

3/14 sista besiktningsanmärkningarna åtgärdats. (A) Innan vi ens flyttade in så har vi varit väldigt tydliga med C om att vi betalar när ni har levererat ett hus i fullgott skick. Och det är därför vi har hållit inne pengar och gjort det ända till i dag. (Pgl 1) Hösten 2011 så tyckte C att de hade åtgärdat alla fel i huset och krävde slutbetalning. Familjen vägrade då flera allvarliga fel fortfarande kvarstod. I oktober då stämde Råby-Gärde och Br A Fastigheter familjen på drygt 1,2 miljoner kronor för utebliven betalning och ränta. (A) Och det är ju därför de har stämt oss nu. För de tycker att vi ska betala det här och vi har sagt att vi ska inte betala förrän ni har levererat (Pgl 1) Ska ni betala för någonting som de har gjort fel? (A) Ja, precis [ ]. Det uppgavs blanda annat att familjen gjort en så kallad termografisk utredning av huset och att den visade på stora brister och otätheter i husets isolering. Programledaren sa därefter bland annat följande. (Pgl 1) Enligt olika offerter så skulle det kosta ungefär 1,3 miljoner att åtgärda alla brister i huset. I augusti 2012 så genstämde familjen C på drygt 2 miljoner kronor för åtgärdskostnader och förseningsvite. Programledaren uppgav att C blivit stämd av flera familjer och att grunden för stämningarna oftast handlade om oklarheter i kontrakten. Programledaren sa: (Pgl 2) [---] Frågan om vite är en sådan oklarhet. Familjen [ ] menar att byggbolaget är skyldiga dem ett vite på runt 670 000 för det försenade bygget. Familjen stödjer sig på den vitesklausul som skrevs in för hand vid kontraktsskrivningen. Men på byggbolagets kontrakt ser formuleringen annorlunda ut. Där finns ett tillägg som lyder att vite endast betalas ut för varje vecka som inflyttningen blivit fördröjd. Varför de här tilläggen skiljer sig åt är ett mysterium som är svårt att reda ut i efterhand. En jurist från Villaägarnas Riksförbund medverkade och kommenterade de olika varianterna av vitesklausuler. Hon sa: Ja, det blir ju problem när man ska försöka tolka vad som egentligen är avtalat när det står olika i kontrakten så klart. Men det faktum att det står lika i två och att ett skiljer sig åt tycker jag väl ändå pekar på att det är det här som är lite annorlunda som inte är det riktiga om man säger så. Parets advokat medverkade och uppgav att han för sina klienters räkning krävde 1,4 miljoner i åtgärdskostnader utöver ett förseningsvite på ett antal hundra tusen kronor. Därefter medverkade en byggexpert från Villaägarnas Riksförbund och kritiserade flera olika detaljer i huset. Bland annat uppgavs det att väggarna blivit angripna av mögel, att det runt husets alla hörn och fönster var kallras, vilket gjorde huset nästintill omöjligt att värma upp. Monteringen av golvvärmen kritiserades och hur läggningen av parkettgolvet gått till likaså. Programledaren sa därefter följande. (Pgl 1) Till och börja med så står det då i kontraktet att det ska vara 55x220 takbjälkar. De här är 40x190. [---] Mellanbjälklaget är kraftigt underdimensionerat. Det betyder att hela sovrumsgolvet på övervåningen sviktar. Termostaterna till golvvärmen är felaktigt monterade. De har blivit förväxlade och styr därmed golvvärmen i fel rum. Programledaren berättade för A och B att de påtalade felaktigheterna i huset skulle åtgärdas. En expert som analyserar mögelskador medverkade och sa att

4/14 vetenskapen slagit fast att det finns en koppling mellan fuktskadade hus och hälsoproblem. Det mögel som hittats i huset sades kunna ge upphov till minskat immunförsvar, irritation i luftvägarna, huvudvärk och trötthet. En reporter intervjuade därefter den som hade varit kvalitetsansvarig för bygget hos A och B. I intervjun sades följande. (Kvalitetsansvarig) Ja, vi har jobbat väldigt hårt för att åtgärda alla fel som kunden har kommit upp med. (Reporter) Men ifrågasätter du att de har haft det kallt inomhus som de själva säger, eller? (Kvalitetsansvarig) Nej, det ifrågasätter jag inte. Vi har ju aldrig kunnat utrett var det problemet ligger. Var det har varit kallt någonstans över huvud taget. Det har vi aldrig fått svart på vitt. (Reporter) Och du har inte haft någon känsla av att det var för klent dimensionerat eller något liknande. (Kvalitetsansvarig) Jag tycker att det har varit lite klent dimensionerat, helt klart. Ja, det tycker jag. Jag förutsätter ju att ritningen överensstämmer med verkligheten. (Reporter) Ja. Så att i det läge man står nu så kanske du borde ha gjort mer då, eller? (Kvalitetsansvarig) Ja, med facit i hand så måste man ju tolka det så, eller hur? [---]. I programmet intervjuades bland annat A:s och B:s närmaste granne, D, som hade en liknande historia av problem med exempelvis kallras från husets hörn, runt fönster och sviktande golv på övervåningen. I intervjun sa han: (D) Nu efter alla besiktningar här så har vi sett att ja, hela huset är bara ett enda fuskbygge. Var de än öppnar upp: väggar, golv, tak så är det fusk. Så att, alla hus verkar ha samma problem. Vissa har de väl försökt och muta vad jag har förstått det som. De har fått nya kök och lite andra saker. Men, ja, vi vägrar ge oss. Vi vill ha rätt. Programledaren uppgav att de varit i kontakt med flera andra familjer boendes i området och som uppgett att de inte orkat driva en juridisk process mot C. Enligt programledaren hade de i stället accepterat andra lösningar. En reporter intervjuade en granne som ville vara anonym. I intervjun sades följande. (Granne) Det har ju varit konstruktionsfel. De har varit tvungna att sätta in en balk efter för att hela övervåningen sviktade. De har varit här och fixat och det har inte blivit rätt så de har fått komma hit och fixa igen och så där så. (Reporter) Tror du att du skulle kunna tänka dig att göra en liten kort intervju. (Granne) Nja, jag är nog lite tveksam till det, ja, faktiskt. (Reporter) Varför det? (Granne) Nej, vi har kommit överens lite grann med byggarna att vi ska inte hålla på att prata om sådant. Utan vi har fått, vi har fått kompensation också. Då har vi liksom sagt att då ska inte vi hålla på att gå ut och snacka en massa. Det visades hur det påtalade felaktigheterna på A:s och B:s hus åtgärdades och hur en konfrontation med C planerades och iscensattes. I samtalet med de så kallade mullvadarna sades bland annat följande. (C) C heter jag. (Mullvad 1) Hej, hej. Men är det värmeslingor i golvet eller hur (C) Precis. Ja, hela huset har golvvärme i båda våningsplanen så du kan få egentligen hur varmt som helst. På vintern så där en 25, 26 grader brukar man kunna få ut max. [---] (Mullvad 1) Men är det väl isolerat? (C) Om man tittar på de här väggarna så är det två olika väggsystem också. Först har man ett vanligt (ohörbart) system, sedan har vi ett putssystem utanför. Men här vi alltså en luftspalt emellan och sedan har vi en frigolit som är också isolerande. [---] (Mullvad 1) Jag tänkte på just det med förseningar och så där alltså om (C) Om man har varit osäkra då har vi kunnat skriva in en vitesdel i det som vi i sådana fall betalar. Då brukar det kunna stå

5/14 kanske 5 000 i veckan [---]. Vid konfrontationen med C sades bland annat följande. (Pgl 2) Tja. C? (C) Ja. (Pgl 2) Tyvärr har du kvalificerat dig för Fuskbyggarna, C. (C) Ja. (Pgl 2) Så är det. Det är på grundval av berättelser från en jäkla massa människor i det här området alltså. Framförallt A och B. Tolv grader inomhus, på med täckjacka, tryck ner alla i en säng för att över huvud taget hålla värmen. Det låter ju inget vidare faktiskt, eller vad säger du? (C) Det låter ju inget vidare. (Pgl 2) Nej. (C) Men vi jobbar hela tiden för att bli bättre och vi har inte gett upp A och D, eller, utan vi bygger bra hus. Och de, det är några familjer som från en viss tidsperiod kom lite i kläm och vi har jobbat för att de ska få de husen som de, som vi har kommit överens om. (Pgl 2) Och att du ska få dina pengar. (C) Och att när de har fått det så ska jag, precis, jag få mina pengar. (Pgl 2) Ja, men det förstår jag ju. (C) Och är det fråga om en kompensation utöver det, ja då, då får väl, där finns, det regleras väl också så att säga rent. (Pgl 2) Men grejen är att många har ju inte fått riktigt det hus de hade tänkt sig. Det är ju det som är hela poängen. (C) De har pratat mycket om (ohörbart)-brister och huset har provtryckts och då har huset befunnits vara tätt. Så det, liksom på det stora hela så finns det inte isoleringsbrister. (Pgl 2) Det är så många här i området, C, så det känns ju obehagligt nära ett systemfel, att du faktiskt på rätt stora områden saknar kompetens helt enkelt, som byggare. (C) Mycket av de här felen hänger ihop med problem som vi har haft med en underleverantör. Därför att huset kommer i ett stomsystem och stomleverantören har också ett konstruktionsansvar och vår första stomleverantör slarvade en del i det. (Pgl 2) Är det obefogat tycker du att de känner en stor förtvivlan inför allt det här? (C) Jag bor inte i huset. Jag vet inte. Min avsikt är att de ska ha det huset som, som, ja. (Pgl 2) Men är inte det en svår ambition att upprätthålla när du samtidigt stämmer dem? Först stämmer du en familj och sedan säger du att ska fortsätta hjälpa dem. (C) Vi måste ju vara medvetna om att (Pgl 2) Tror du att de är intresserad av få hjälp från en som vill stämma dem? (C) Vi måste (Pgl 2) Blir inte det väldigt märkligt? (C) Vi måste ju vara medvetna om att det finns fel i huset. Om vi inte är medvetna om att det finns fel i huset då kan vi inte åtgärda något. (Pgl 2) De här handskrivna tilläggen i kontrakten, är det ett vanligt sätt att jobba på? Att det finns flera olika versioner? (C) Från våran sida har ingenting lagts till och det finns inga, utan det som skrevs där det lades till vid, i samband inför kontraktstecknandet. Och enda anledningen till, från min sida, som jag skulle säga att det finns på bara ett avtal, det var väl för att, jag vet inte varför det är så. Varför det är så, ingen aning (Ohörbart). (Pgl 2) Hur många tvister är ni inblandade i nu? Där ni är stämda och där ni själva har stämt? (C) Det, av vilken anledning, vad har det för betydelse? (Pgl 2) Ja, det har väl en väldig betydelse. (C) Det var ett par tillfällen under 2008. Och det är fortfarande de som vi, de som vi hanterar [ ]. Därefter visades bland annat hur A och B reagerade när de såg den iscensatta konfrontationen med C. Programmet avslutades med att programledaren visade paret deras nyrenoverade hus. Efter programmet visades följande text. Efter att ha sett programmet lämnar C följande kommentarer: C menar att bolaget åtgärdat de fel man haft kännedom om och genomfört skäliga utredningar rörande bl.a. värmefunktionen. C menar att hans och bolagets ambition hela tiden har varit att åtgärda alla fel men i ett par fall har man inte kunnat komma överens med köparna. Då återstår bara att låta en domstol avgöra tvisten. C menar att det förekom en del kvalitetsproblem och förseningar under 2008. Bolaget har därefter bytt ut vissa underleverantörer och ändrat i sina rutiner. C menar att dom inte har några problem med de hus dom bygger i dag.

6/14 ANMÄLAN Programmet har anmälts av C som anser att programmet på närmare anförda grunder strider mot kravet på saklighet och bestämmelsen om respekt för privatlivet. C riktar sammanfattningsvis följande kritik mot programmen. Saklighet Möglet har spårats till endast en punkt och det vid husets matplats. Anmälarens egen utredning visade att golvvärmen fungerade tillfredsställande men att framledningstemperaturen från pannan, som styrdes av familjen, varit för låg. Påståendet i programmet om skyhöga elräkningar stämmer inte. Energiförbrukning för huset överensstämmer med den projekterade förbrukningen och uppfyller därmed dåvarande nybyggnadskrav på energiförbrukning enligt Boverkets Byggregler. Det finns ingen reklamation eller mätning från familjen som styrker att invändig temperatur vintertid skulle uppgå till 12 grader. Anmälarens inställning har hela tiden varit att åtgärda alla fel och att familjen ska fullgöra betalning med avdrag för dröjsmålsersättning. Juristen från Villaägarnas Riksförbund hävdade felaktigt att anmälaren i praktiken inte betalat ut avtalat vite utan försökt att slingra sig. I det aktuella fallet har anmälaren och familjen olika uppfattningar om hur vite beräknas. Då måste det avgöras inom rätta vilken tolkning som är korrekt. D och A beskrevs felaktigt i programmet som oberoende. Deras tvister handläggs av samma juridiska ombud och rör samma frågeställningar. D presenterades trots det som närmsta granne och en av de drabbade. D påstod felaktigt att vissa har de försökt muta. Någon har fått ett helt nytt kök och lite andra saker. Ingen kund har kompenserats med något nytt kök. Kompensation i form av dröjsmålsersättning jämte emellanåt ytterligare ersättning kopplad till någon, för kunden specifik och grundad omständighet har medgivits som ett led i att vara ansvarsfull. Det är en brottslig handling att muta någon så påståendet är, utöver osakligt, insinuant och förtalande. Respekt för privatlivet Det är omotiverat att ringaktande och i förklenande ordalag peka ut C bland annat genom att påstå att C byggde ett otätt hus med kallras, fuktskador och mögelproblem. Och att C inte anser att detta skulle vara

7/14 hans problem eller ansvar. Familjens avtal är med ett byggföretag och inte med C. Åtgärder för att komma till rätta med kända fel har kontinuerligt vidtagits. Det måste beaktas att C har ett ovanligt efternamn. Övrigt Programformatet är integritetskränkande i sig. Programformatet bygger underhand med tvivelaktiga metoder upp en antipati kring en fysisk person som är byggare och som i programmets höjdpunkt ska konfronteras. Helst i ett trängt och utsatt läge. I och med att innehållet i programmet är felaktigt blir namnpubliceringen för den som hålls ansvarig per automatik förtalande och integritetskränkande. PROGRAMFÖRETAGETS YTTRANDE TV4 anser att programmet överensstämmer med kravet på saklighet och bestämmelsen om respekt för den enskildes privatliv och anför i huvudsak följande. Saklighet Flera besiktningar har kunnat konstatera att huset var otätt och hade stora isoleringsbrister, vilket gjorde att fukt riskerade att tränga in och att kondens riskerade att bildas. Familjen hade även gjort en fuktmätning i taket ovanför matsalen där vatten tidigare läckt in från balkongen som visade på kraftigt förhöjda fuktvärden. Dessa faktorer riskerade att orsaka fukt- och mögelskador i hela huset. Familjen hade gjort vissa stickprov i huset, där man hade sågat upp en bit av väggen, eller golvet för att se hur det såg ut bakom väggen och/eller under golvet och vid ett av dessa stickprov så upptäcktes att mögel hade utvecklats på väggarna vid altandörren. Familjen uppgav att de ganska snart efter inflyttning upptäckte att värmefunktionen i huset var undermålig eftersom man hade svårt att få varmt till och med om värmepannan ställdes på max, dels fungerade inte golvvärmen tillfredsställande och dels upptäckte man kallras vid flera av fönstren och dörrarna. Detta hade tagits upp i flera besiktningar där entreprenören hade närvarat. Där det sades att värmefunktionen var undermålig och måste utredas vidare, där det sades att sovrummet var kallt och att golvvärmen/värmesystemet behövdes ses över av fackman. Utöver detta hade det påtalats ett flertal gånger både muntligen och skriftligen till C och kvalitetsanvarig. Anmälaren vill göra gällande att detta berodde på att framledningstemperaturen från pannan, som styrs av kund, varit för låg. Detta har entreprenören tidigare meddelat familjen och familjen testade då att justera framledningstemperaturen på pannan, men utan uppnått resultat, vilket meddelades till entreprenören. När redaktionens hantverkare öppnade upp golven helt och undersökte golvvärmen kunde de konstatera att den var felaktigt

8/14 installerad. Familjen och entreprenören tecknade också ett tilläggsavtal till köpekontraktet i januari 2010, där parterna kom överens om att en viss del av köpeskillingen skulle innehållas tills dess att golvvärmen åtgärdats. Redaktionen finner det inte trovärdigt att entreprenören skulle ha gått med på en sådan formulering om entreprenören ansåg att det endast var familjens hantering av framledningstemperaturen som var orsaken till att den inte fungerade tillfredsställande. Familjen hade det första åren i huset höga elkostnader, enligt uppgift från familjen uppgick elkostnaden under år 2010 till drygt 35 000 kronor. Detta ska ses i sammanhanget av att husen såldes in som energisnåla och enligt en objektsbeskrivning som gällde för ett motsvarande hus i området så uppgavs att elkostnaden skulle uppgå till cirka 18 000 kronor. Att familjens elkonsumtion inte har varit så hög de senaste åren beror helt enkelt på att de inte har vridit upp värmen på vintern eftersom de var rädda för att få för höga elkostnader, och att de inte ville elda för kråkorna. I samband med att familjen testade olika inställningar på pannan, gjorde familjen egna mätningar på temperaturen vilka visade att temperaturen i vissa delar av de rum som testades endast uppgick till 12 grader. Denna information vidarebefordrades av familjen till kvalitetsansvarig som var anställd på Råby-Gärde. Familjen hade inför den rättsliga processen även gjort en byggnadsteknisk besiktning och en termografiutredning som båda visade att kallras i huset på ett flertal ställen förelåg. När programmets hantverkare öppnade upp väggarna i huset kunde de mycket enkelt konstatera stora brister i isoleringen, på vissa ställen saknades isolering till och med helt och hållet. Även om värmebristerna har varit störst på övervåningen så var familjens sammantagna intryck att värmen fungerar otillräckligt i hela huset. Anledningen till att familjen innehållit slutbetalningen var de fel som familjen menade att huset var behäftat med och som entreprenören inte hade lyckats åtgärda trots upprepade försök. Familjen uppgav att de löpande hade reklamerat felen i takt med att de uppstått, vilket även stöds av de besiktningar och omfattande mejlkorrespondens som finns. Familjen menade att entreprenören, i samband med reklamationerna, hade kommit och gjort vissa mindre avhjälpanden, till exempel hade man tilläggsisolerat fönstren, försökt avjämna parketten i stora sovrummet och försökt åtgärda läckaget runt balkongen, men eftersom man aldrig hade tagit sig varken tid eller råd att göra en grundlig genomgång vad problemen verkligen berodde på så hade avhjälpandet inte lett till att problemen försvunnit utan kvarstått i princip oförändrade. Även detta hade påtalats av familjen till entreprenören, men utan resultat. Med tanke på att entreprenören varit fullt medveten om att vissa av de underleverantörer som entreprenören anlitade för dessa byggen inte gjorde ett fullgott jobb, så är det anmärkningsvärt att inte mer gjorts från entreprenörens sida att komma tillrätta med problemen, utan entreprenören valde i stället att stämma familjen på slutbetalningen. I

9/14 samband med förhandlingarna i tingsrätten år 2012 då familjen kom in med fler bevis i form av termografering, mögelutredning samt byggnadsteknisk besiktning, sa entreprenören återigen att de hade för avsikt att åtgärda felen, men först efter att de har fått genomföra egna besiktningar av fastigheten eftersom man ifrågasätter familjens besiktningar. Familjen hade vid denna tidpunkt tappat allt förtroende för entreprenören eftersom det hade gått fyra år sedan huset skulle ha varit helt klart och entreprenören inte hade lyckats avhjälpa felen på ett tillfredsställande sätt under hela denna tid. Eftersom huset vid tidpunkten för inspelningen av programmet fortfarande inte hade färdigställts enligt kontraktet så menade familjen att vitet fortfarande löpte på. I programmet beskrevs inte A och D som oberoende, utan det redogjordes för att flera familjer som bodde i området hade dragits in i juridiska processer med entreprenören på grund av felen i området och att D var familjens närmaste grannar. Det stämmer att familjerna har ett gemensamt juridiskt ombud. Redaktionen har dock gjort bedömningen att denna information inte var relevant för framställningen och att detta inte påverkade sakligheten i den kritik som framfördes. Ordet muta användes inte i teknisk juridisk mening utan i den talspråksvariant som beskriver att man i överenskommelse fått något i utbyte mot att man inte offentligt pratar om något. I ytterligare andra fall handlade det om programledarnas tolkning av den information och de uppgifter de tog del av. Ett exempel är när juristen från Villaägarnas Riksförbund vid genomgång av icke identisk och handskriven vitesklausul i olika avtalskopior tolkar att detta förfarande tyder på vad som i vardagligt tal åsyftar att slingra sig. Dessa språkbruk var inte osakliga. De förklarade fenomen och skeenden på ett vardagligt sätt. Vad som ledde fram till dessa ordval och tolkningar framgår i programmet. Respekt för privatlivet C granskades i programmet i egenskap av yrkesman. Redaktionen gjorde den bedömningen att C var ytterst ansvarig eftersom han var vd, styrelseledamot och ordförande för Råby-Gärde och även kommanditdelägare i Br A Fastigheter samt bolagets ansvarige utåt och firmatecknare. Det var C som skrev på båda avtalen med familjen, och också han som hade haft kontakt med familjen. Som vd och den som driver bolagen så var C den som ytterst var ansvarig för den havererade entreprenaden. Övrigt Anmälaren vill göra gällande att själva formatet är kränkande. TV4 vill särskilt understryka att programformatet inte är integritetskränkande. Det finns många krafter i samhället som på senare tid velat ge sig på just granskande journalistisk

10/14 metod, som exempelvis i diskussioner om kränkande fotografering, utlämnande av allmänna handlingar och publicering och analys av militära insatser. Av den anledningen sticker det ut när det påstås att ett format i sig skulle vara integritetskränkande. Det skulle i händelse av ett sådant fastställande vara ett stort ingrepp mot yttrandefriheten. Programformatet är en hybrid mellan granskande journalistik och konsumentupplysning. Programserien sprider kunskap om problemområdet på ett sätt som är enkelt att ta del av och förstå. Programseriens tema är byggen som inte fungerat som de ska. Det handlar inte om välgjorda byggen. Perspektivet är de drabbades i första hand. Dock har aktuell entreprenör många möjligheter att svara på frågor om bygget. Filmandet med dold kamera användes för att få fram information om hur ett kundmöte ser ut. Det finns inget integritetskränkande i sig i detta. Hur mötet blir beror på hur interaktionen med potentiell kund hanteras. ANMÄLARENS KOMMENTAR Med anledning av TV4:s yttrande anför anmälaren bland annat följande. Saklighet Golvvärmefunktionen hade utretts grundligt och åtgärdats innan Fuskbyggarna kopplades in sommaren 2012. Anmälaren hade därmed på ett ansvarsfullt sätt hörsammat de av familjen påpekade problemen rörande golvvärmen. År 2010 var en kall vinter och det var därför naturligt med en högre energiförbrukning. År 2011 har energiförbrukningen varit 16 878 kwh och sett löpande över 12 månader, november 2011 till och med oktober 2012, har elförbrukningen varit 17 170 kwh. Enligt energiberäkningen skall energiförbrukningen exklusive hushållsel uppgå till 105 kwh/kvm. Då husets yta är 166 kvm skall husets årliga förbrukning vara 105 kwh X 166 kvm= 17 430 kwh exklusive hushållsel. Den faktiska förbrukningen avviker inte anmärkningsvärt under något år från projekterade värden. Avseende temperaturen 12 grader så har familjen, enligt uppgift till arbetsledare på plats, uppmätt den temperaturen på en termometer liggandes på fönsterbänk. En termometer som läggs på ett kallt underlag speglar inte lufttemperaturen. Fönster är normalt kallare än väggytor och temperatur i närhet till dessa ger naturligt lägre värden. Vidare skall mätning av lufttemperatur ske i vistelsezon som avgränsas av vertikalt plan som löper en meter från yttervägg och 0,6 meter från innervägg. I förevarande fall har familjen själv i februari 2009 angivit rumstemperaturen till 16 respektive 18 grader. Alla tvister med kunder som avgjorts har antingen vunnits fullt ut av bolagen eller förlikats, de båda tvister som programmet hanterade är inte slutligt avgjorda. Det har således inom rätta inte riktats någon kritik mot bolagen i

11/14 någon lagakraftvunnen dom. Det är därför fel att ta tvisterna till intäkt för att bolagen inte fullföljt vad som åligger dem eller att det skulle visa på fel på husen. Det är också uppenbart att andra kunder funnit förlikningslösningar vilket motsäger påståendet att anmälaren inte skulle vara förlikningsbenägen. Familjen har innehållit slutbetalning uppgående till 863 808 kronor exklusive räntor. Ett fastställt vite ryms inom det innehållna beloppet. Det var av den anledningen inte sakligt att påstå att man slingrat sig från att utbetala viten. Det är anmärkningsvärt att Villaägarnas Riksförbunds jurist inte påpekat det orimliga i familjens och redaktionens tolkning att vitet allmänt löpte på flera år efter en godkänd slutbesiktning då praxis är tydlig att så inte är fallet. I det aktuella avsnittet av Fuskbyggarna insinueras att C vid en senare tidpunkt självsvåldigt skulle ha lagt till den sista meningen varmed inflyttningen blivit fördröjd. Då bevisfabrikation är ett allvarligt brott var detta en synnerligen allvarlig anklagelse. Respekt för privatlivet Utpekande av C motiveras med ett uppenbart bristande ansvarstagande gentemot kunderna. Anmälaren har tagit ansvar för att komma till rätta med den granskade entreprenaden och tydligt och i god tid före sändning översänt ett sakligt och faktabaserat underlag som visar detta. Ett fuskbygge innehåller i sin betydelse att fel utförts medvetet. En enskild underentreprenör inom ramen för totalentreprenaden kan ha gjort ett felaktigt utförande som eventuellt kan betraktas som fusk. Så skulle, i detta fall, kunna vara fallet med isoleringsbristen bakom bjälklagsbalken. Som företrädare och vd har man då ett ansvar för att komma till rätta med dessa fel och att arbeta för att de inte återkommer senare. Så har skett. Programmets koppling mellan fusk och C tar inte hänsyn till C:s roll och utpekandet blir därmed integritetskränkande. Uppgiften om bevisfabrikation är förtalande och integritetskränkande och innebär en felaktig karaktärsbedömning av honom till alla tittare så som varandes oärlig. Anmälaren såg programmet med sina tre barn i skolåldern och satt därefter och diskuterade hur de skulle hantera klasskamraternas och vännernas kommande frågor. Anmälarens 83-årige och sjuklige far har av vänner fått höra att han haft otur som fått en son som är fuskbyggare. Tiden efter sändningen har inte varit lätt. Övrigt Formatet ger inte den granskade byggaren rimlig möjlighet att medverka till programmets utformning. I det aktuella programmet var anmälarens medverkan begränsad till filmningen med dold kamera och överraskningskonfrontationen, som båda redigerats för att passa programmets framställning. Därutöver publicerade programmet kommentarer i eftertext som redaktionen formulerat.

12/14 PROGRAMFÖRETAGETS TILLÄGGSYTTRANDE Med anledning av anmälarens kommentar anför TV4 bland annat följande. Entreprenören stämde familjen i oktober 2011. Enligt vad familjen berättat för redaktionen så försökte man inledningsvis förlikas med entreprenören, vilket även stöds av det mejl som familjens ombud skickade till entreprenörens ombud i maj 2012. En rättslig tvist är ofta en utdragen process, och parternas inställning till en eventuell förlikning kan förändras över tiden. Vid tiden för programmets inspelning, det vill säga under hösten 2012, så var familjen inte längre villig att förlikas. ANMÄLARENS KOMMENTAR Anmälaren har valt att inte kommentera TV4:s tilläggsyttrande. AKTUELLA BESTÄMMELSER I det sändningstillstånd som gäller för programtjänsten TV4 finns inget krav på opartiskhet. TV4 ska utöva sändningsrätten sakligt (10 i sändningstillståndet). Kravet på saklighet innebär främst att uppgifter som är av betydelse för framställningen ska vara korrekta och att framställningen inte får vara vilseledande, till exempel genom att väsentliga uppgifter utelämnas. TV4 ska före sändning av program så noggrant som omständigheterna medger kontrollera sakuppgifter i programmet (10 tredje meningen i sändningstillståndet). Kravet på saklighet tillämpas enligt granskningsnämndens praxis i princip fullt ut på programledare, reportrar och andra som genom sin ställning i ett program kan uppfattas som företrädare för programföretaget. Med hänsyn till den vidsträckta yttrandefriheten kan kravet ställas lägre i fråga om intervjuade, debattdeltagare och andra så kallade tillfälliga medverkande. TV4 ska respektera den enskildes privatliv i programverksamheten om inte ett oavvisligt allmänt intresse kräver annat. Bestämmelsen är avsedd att ge skydd för den personliga integriteten. Den tillämpas även i fall med namnpublicering vid brott eller misstanke om brott (12 i sändningstillståndet). GRANSKNINGSNÄMNDENS BEDÖMNING Granskningsnämndens uppgift är att granska innehållet i sända program i förhållande till bestämmelserna i radio- och tv-lagen och TV4:s sändningstillstånd. Det ingår inte i nämndens uppgifter att pröva omständigheterna kring tillkomsten av ett program eller vad anmälaren anfört om valet av medverkande. Anmälarens

13/14 kritik i dessa delar prövas därför inte av nämnden. För TV4 gäller inte något krav på opartiskhet. Det förhållandet att programmet ensidigt utgick från parets uppfattning i frågan om ansvar för vad som uppgavs utgöra fel och att C framställdes i en negativ dager innebär därför inte i sig att det kan anses strida mot de bestämmelser som gäller för TV4:s programverksamhet. Granskningsnämnden konstaterar att TV4 och anmälaren har olika uppfattning i fråga om ansvaret för och utförandet av olika delar av byggnationen. Sådana oklarheter kan ytterst endast prövas av allmän domstol. Det ankommer inte på granskningsnämnden att vid bedömningen av om programmet strider mot kravet på saklighet göra en rättslig bedömning av frågor om vem som enligt parternas avtal bär ansvaret för eventuella fel som uppstått vid uppförandet av byggnaden och om dessa utgör fel i rättslig bemärkelse, det vill säga om felen avviker från vad som avtalats eller från vad som i övrigt kan anses gälla. Övriga saklighetsinvändningar Övriga saklighetsinvändningar som anmälaren har fört fram och som rör byggnationen och ansvaret för denna är enligt nämndens uppfattning i huvudsak hänförliga till att programmet utformats med utgångspunkt från parets uppfattning och till de privaträttsliga oklarheter som förefaller råda i fråga om ansvar och resultatet av olika byggmoment. Granskningsnämnden konstaterar att uttalandet om påstådd muta gjordes av en i programmet tillfälligt medverkande där kravet på saklighet är lägre än på företrädare för programföretaget. Mot denna bakgrund kan nämnden inte finna att hans uttalande medför att programmet strider mot kravet på saklighet. Granskningsnämnden anser inte att de av anmälaren övriga invändningar, som nämnden anser sig ha anledning att pröva, innebär att programmet strider mot kravet på saklighet. Respekt för privatlivet Granskningsnämnden konstaterar att programmet i hög grad fokuserade på C, som visades med både namn och bild. Det lämnades konkreta uppgifter om honom som var av intrångskaraktär. Uppgifterna hade dock en stark koppling till hans yrkesverksamhet, som var föremål för granskning i programmet. Nämnden anser därför att programmet inte strider mot bestämmelsen om respekt för privatlivet.

14/14 Detta beslut har fattats av Henrik Jermsten, K-G Bergström, Elisabet Bäck, Ingrid Carlberg, Leif Hedman, Martin Holmgren och Pia Kronqvist efter föredragning av Rasmus Gedda. På granskningsnämndens vägnar Henrik Jermsten Rasmus Gedda Detta är en elektronisk kopia av beslutet. Namnunderskrifter finns på originalhandlingen som förvaras hos myndigheten.